Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Visa inlägg - Patrik Larsson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2008-04-16, 22:45 »
Jag har stött på uttrycket mälingar. Det är i samband med jordareal att man avstått mälingar jord.
Hur stort är detta mått, 1 mäling.
2
« skrivet: 2009-06-11, 15:58 »
Hej Kan någon hjälpa mig att tyda vilken socken detta är: socken?
(21.9 k) Jag är ganska säker på att det är en förkortning, men för vilken socken? MVH/ Patrik Larsson
3
« skrivet: 2006-10-10, 21:22 »
Per, i den här tråden förekommer en uppsjö av hypoteser och påståenden som inte leder någon vart: det är allt från enstaka stenar ute i skogen till arkiv som har brunnit upp. När Ulf nu tror att ålderdomshemmet i Skön är något av en sentida kopia av slottet så hör det till de saker som han faktiskt kan forska kring själv, om han är intresserad. Om påståendet fått stå oemotsagt så är risken stor att det så småningom tas som ett samtyckande från alla att hemmet är en kopia av slottet...
4
« skrivet: 2006-12-21, 19:28 »
Hej
Men jag vill inte ha med hela databasen utan en gren...
Mvh
Cathis
5
« skrivet: 2004-01-25, 19:02 »
Hej!
Är det någon som känner till om det finns något skrivet om Mo ångsåg, hur folk levde där och ev. vilka de var?
Många förflyttades ju till Norrbyskär och om den tiden finns mycket dokumenterat, men hur är det som sagt med Mo ångsåg?
Vänliga hälsningar
Ann-Mari Bäckman
6
« skrivet: 2009-02-28, 19:14 »
Per Högström:
Beskrifning öfwer Sweriges Lapmarker
kap 1-4
Texten är tillkommen 1747. Maskintexten är inskriven efter facsimilutgåvan av Lars-Olof Delsing vid Lunds universitet. Den är korrekturläst en gång av honom. Maskintexten innefattar endast kapitel 1-4, inte förordet. Fotnoterna i utgåvan är inte inskrivna, men fotnotsreferenserna i texten finns med.
41 Rådfrågar man sig med de Skribenter, som fordna tider talt något om Finnarna, så finnes på deras lefnadssätt föga skildnad ifrån det Lapparna nu idka. Schefferus bewisar det samma och til öfwerflöd anförer både Taciti (b) och Saxonis (c) utlåtelse om Finnarna, som til större delen låter lämpa sig til Lapparnas lefnadssätt och opförande denna tiden. Hwad altså Schefferus talar om Lapparnas migrationer, då de antingen friwilligt, eller med wold blefwo afsöndrade ifrån Finnarna, sådant måste, efter mit omdöme, ej förstås om Lapparna i gemen, utan om wissa hopar och flockar, som antingen sjelfmante funno sig befogade at gifwa sig ifrån ena orten til den andra, eller och med wold blifwit bortdrefne, på samma sätt, som alla Tiggarelappar på landsbygden i Wästernorrland
# 42 blefwo i wårt minne derifrån drefne och tilhollne at förfoga sig til Lapmarken, hwarifrån de eller deras fäder woro komne.
§. 5. Om man fördenskull frågar hwad tid Lapparna och Finnarna skildes ifrån hwarandra, så lärer näpligen något annat swar kunna gifwas, än at de blefwo den tiden söndrade, på hwilken de sednare begynte öfwergifwa sit förra lefnadssätt, bygga sig ordentliga hus och bruka jorden. Men at föra sådant til någon wiss tid, lärer ej eller wara möjeligit, efter man ser sådana skildnader dageligen. Ty, så snart en Lapp, på de ställen jag warit, begynt som Nybyggare bruka jorden (hwilket i somliga Lapmarker oftast sker), så blir han ock straxt Finne, bygger sig straxt hus, talar, kläder sig och lefwer som en Finne, ändock hans Syskon och slägtingar bo i Tjäll, tala Lapska, kläda sig och lefwa i alt annat som Lappar. Och sådana Lappar, som på det sättet blifwit Nybyggare, har man swårt före at til alt deras opförande skilja ifrån annat Finskt folk. Imedlertid lärer man dock måst tilstå, at någon besynnerlig tid warit, då de mera enhälligt lade sig på åkerbruket, nämligen de som bodde närmast intil Botniska hafswiken och i de öfrige delar af Finland; då man ock fant nödigt at kalla dem med särskildta namn, och således göra en skilnad uppå dem, som på deras skiljaktiga lefnadssätt förnämligast war grundad.
§. 6. Om nu Finska Nation hade någon tilförliteligare
# 43 kundskap om sit ursprung ifrån äldre tider än dess så skulle man ej hafwa swårt före få rätt på deras härkomst. Det skulle wara wärdt, om någon kunde anställa en nogare jämförelse emellan desse språken och de östra folkens tungomål, som man förmenar wara i någon slägtskap med de gamla Scyther, då det stode at utröna, om icke alla desse folkslagen woro en slägt eller afföda af dem.
§. 15. Imedlertid, och at komma til det, som något säkrare är, så blir det i alt fall wist, at Lappar och Finnar warit i början et folk, som jag sagt wara af Scheffero bewist, och är förnämligast af bägge språkens öfwerensstämmelse så klart och oemotsäjeligit, at intet mer kan twiflas derpå. Förnämligast som jag ock rönt, at undertiden de Lappar, som warit aldralängst ifrån Finland boende, hafwa i somliga mål haft med Finnarna enligare ordformer, än de som bodt dem närmast, etc.
Den tiden de woro en nation måste de af andra folkslag en lång tid blifwit kallade Finnar, Fennar, eller Fanner, samt i äldre tider antingen Himantopodes (b), eller Pygmæi (c) eller Cyclopæ (d),
§. 17. Men at Lapparna i sednare tider, sedan de blifwit skilde ifrån Finnarna, antingen alla, eller en stor del af dem, blifwit kallade Skridfinnar/ Skrikfinnar, Scritobini och [skridhiphinoi], af det Swenska ordet skrida eller skrinna, för deras skridskor eller skidor de hade på fötterna, omrörer äfwen Schefferus mångestädes (q), under hwilken tid de woro et fritt folk och hade förmodligen sina egna Konungar in til Konung Magni Ladulås tid, som regerade år 1277. Men huru de då kommo under Sweriges krona, samt sedermera under och utur Birkarlarnas wälde, utförer samma Schefferus widlyftigt (h). Så wäl som tiden då deras grannar begynte kalla dem Lappar (i);
# 83 emedan en Ox=Ren öfwer tu år heter warrek eller årrek. Öfwer tre år wobbee. De som då utskäras (k), kallas herke; men osnöpte sarves. Öfwer fyra år kaddotus, ware sig herke eller sarves. Öfwer fem år kåsetas (NB alla sarves blifwa mäst i den åldren slaktade). Öfwer sex år makanas. Öfwer sju år nammalappo. Sedan kallas de öfwer alt herke ehuru länge de lefwa och äro antingen Kör=Renar (wojemherke, rankjo) eller Lass Renar (raidoherke, guorbmeherke . Et Waja eller Renko öfwer tu år, kalla de woignial. Öfwer tre år woignia rodno. Sedan kallan de alto så länge de lefwa. Rodno alto en Gall=ko, då hon för ålder ej mer kalfwar. Hela sin Renhjord öfwer alt kalla Lappen ålo....
Mera om dessa motsättningar mellan bönder och lappar skulle kunna anföras från
denna tid, ty åtskilliga händelser, som belysa avogheten mellan de renskötande
nomaderna och bygdernas folk, ha lämnat spår efter sig i häradsrätternas annaler,
men det redan berättade må vara tillfyllest för att åskådliggöra ett spänningsf
örhållande, vilket företer märkliga likheter med det, som under 1600-talet uppstod
mellan bönderna och de nyinflyttade skogsfinnarna.
139
på samiskt område mer allmänt (det nuvarande landsnamnet Finland betyder
antagligen Sameland). Han berättar om ett område djupt inne i .Finnland. som
kallas .Härdalarna., ett namn som inte kan återfinnas i nuvarande Finland. Det
anses därför troligen syfta på Härjedalen.
I en Kungl. Resolution den 16 mars 1681 för allmogen i Ångermanlands ådal och
Såletha (Sollefteå) gäll, punkt 9, omnämnes att några bönder och finnar i Ramsele och
Resele socknar samt några lappar i fjällen, mot förra och gamla vanan, då älgar och
andra djur fångades med gravar och giller, nu betjänade sig av hundar och skidl
öpande varmed skogarna av älgdjur utöddes. Vid straff förbjöds sådant otidigt och
överflödigt djurfällande och bortjagande med hundar, skida och bössa och tilläts
allenast att de (älgarna) fångades med gravar och giller som av ålder varit brukligt.
Sidorna 116 och 117
Omnämnandet av .finnar. det vill säga samer, i rättssaker i Undersåkers tingslags
häradsrätt åren 1636 och 1637 visar att det fanns samer i området redan på 1600-talet.
7
« skrivet: 2005-12-19, 19:32 »
Susanne,
Detta är vad som finns hos SVAR, Forska:
Födelsedatabas:
Namn: Anna Dorothea
Födelsedatum: 1857-03-12 i Ytterlännäs
Födelseort: Näs
Faderns namn:
Moderns namn: Mathilda Christina Haggren
Anmärkning: Oä, Bä
Arkiv: Ytterlännäs kyrkoarkiv, Västernorrland (HLA/1010235)
Information om register: Födelseregister - Ådalens släktforskarförening
Mathilda Christina Haggren 24å i Näs, vigdes 1846-06-14 i Ytterlännäs med
Nils Olofsson, B, Änkl. 48å, d. 1854-09-18 i Näs, 55å8m.
Samma källa som ovan.
Berit
8
« skrivet: 2003-02-14, 18:24 »
År 1681 nämns i domboken om en tvist mellan Per Olofsson i Holmön och hans granne Carl Olofsson. Item Hans Mickelsson och Erik Mickelsson, stod det sedan. Vilket fick mig att undra om det rörde sig om två eller kanske ännu flera olika tvister (om jord). Det fanns inget i texten som visade på släktskap mellan Hans och Erik ...
Jag tolkade texten som att det en måste till en lantmätare för att lösa detta.
9
« skrivet: 2000-01-01, 21:36 »
Söker en av mina anor. Stina Caisa Broman född 1749 Södermanland. Hon lever sitt liv i Boo socken T-län (sydöstra Närke), med socknar som Regna, Vingåker mm. som nära gränssocknar. Det skulle vara bra om någon stött på henne så jag vet var i Södermanland jag ska fortsätta. Innan hon gifter sig så jobbar hon på prästgården i många år som piga.
Putte Skoog Örebro
10
« skrivet: 2001-09-07, 11:36 »
Jag har stött på patrull i min släktforskning ocg undrar om någon kan lösa detta.
Stina Erika Adamsdotter f 1818 är dotter till Adam Ersson Svanlund f 1796 fr Svanabyn och Kerstin Jonsdotter fr Bergvattnet. De var ogifta men finns båda upptagna i födelseboken för S E, och hon är född i Bergvattnet. Adam Ersson Svanlund gifter sig senare och blir sockenglasmästare i Avaträsk.
Denna Kerstin Jonsdotter har Karl Erik Ström i sina källor skrivit. lämnades som barn på kyrktrappan i prästgården och blev senare piga där, klädd i samekläder. Enligt en annan släktforskare så gifte sig inte Kerstin och Adam med anledning av Kerstin var av lappsläkt och det ansågs fult att gifta sig med lappsläktet.
Jag har sökt efter denna Kesrtin i kyrkoherdens bostad innan år 1818 och även efteråt i Dorotea kyrkbok. Men jag går bet på att hitta henna. Jag vill ha svar på om historien stämmer och var Kerstin Jonsdotter härstammar ifrån och var hon sedan lever och bor.
mvh
Patrik
11
« skrivet: 2006-11-13, 22:06 »
Hejsan. Jag har en fundering. Någon som vet vilket av följande påstående som är rätt?
Olof Almroth född 1749 i Almsele, hans föräldrar är antingen:
1) far = Mickel Olofsson, född 1714 i Risbäck 3:1, död 1787.
MOR = Karin Persdotter, född 1729 i Gafsele, Åsele.
ELLER:
2) far = Mickel Olofsson, född 1714-07-15 i Risbäck 3:1, Anundsjö. Gift 1743-12-29. Död 1787.
MOR = Kerstin Jonsdotter, född 1714-03-26 i Gafsele, Åsele. Död 1783 i Almsele, Åsele.
Denne Olof är omtalad tidigare men olika källor har olika mödrar. Ngn som vet?
Mvh,
AnnBritt
12
« skrivet: 2009-01-26, 12:41 »
Tack Elisabeth för upplysningen. Låg Silvergruvan i närheten av den här platsen? Väg 95 hette ju förr Silvervägen. Har för mej att Silbojokk skulle varit en församling i anslutning till gruvan.
14
« skrivet: 2007-01-22, 14:23 »
Hej, kan någon hjälpa mig med uppgift om när Erica Lowisa Jonsdotter f.1846 25/8 flyttade från byn Lövstrand eller Vilhelmina socken till Bergvattnet Dorotea, hon hade nog med sig döttrarna Eva Lovisa Vilhelmina f. 1869 2/10 och Hulda Katarina f. 1872 11/11. Det är Ericas nu gamla släktingar i Sundsvall som önskar dessa uppgifter de har nämligen ett trasigt dokument där det står något om Bergvattnet och de vill försöka bringa klarhet när i tiden detta skrevs. Tack på förhand!
15
« skrivet: 2015-01-22, 00:31 »
Även om personen ifråga inte namnges på den sajt jag länkat till är det framlidne Jan Leijd (1938-2009) som står bakom framställningen från år 2001. Det finns poänger med att ange detta. Dels bör forskare ges erkännanden och dels kan jag och andra som brevväxlat med honom om forskning ha vissa insikter om hans underlag. Därmed ges bättre möjligheter att bedöma tillförlitligheten.
Jon Persson i Hårbörsta var född 26/7 1692 i Åre och avled där 7/1 1762.
Vad avses med W St 37a ?
16
« skrivet: 2002-11-24, 16:09 »
Hej Annika
Jag bodde i dessa trakter på 50-talet och senare på 70-talet och kände till den som kallades Blåhåringen Det stämmer på beskrivningen och ålder att det kan vara samma person.Vill du vill höra mer om mina minnen av denna man så hör av dig
MVH Per-Åke i Buan
17
« skrivet: 2011-04-13, 17:45 »
Hej Patrik!
I den forskning jag har utgår jag från Haqvin Bergvall, född 1826-08-11 i Pålgård. Troligtvis också han som är författare till det register jag nämner här ovan. Haqvins föräldrar var Olof Carlsson Bergvall (1793-1876) och Anna Margareta Magnusdotter (1804-1871). Margaretas anor går tillbaka till Magnus Håkansson Frisk (1682-1764) och Kerstin Esbjörnsdotter (1690-1756).
Olof Carlsson Bergvalls anor går via Carl Jonsson (1758-1807) och Johanna Frisk (1764-1827). Johanna var dotter till Haqvin Fisk (1726-1800) och Margareta Oldberg (1731-1801). Ja, och då börjar vi närma oss Håkan Jonsson Frisk väldigt mycket.
Vem Jonas Bergvall är undrar jag.
Mvh Martin B
18
« skrivet: 2010-10-31, 08:06 »
Britt!
I Husförhörslängden för Munsåker Ragunda sn år 1849-1855 finns en Olof Olofsson f 1834? (möjligen 1835) i samma familj som: Änkan Stina Jönsdotter f 1792, hennes dotter Elisabet Christina f 21/9 1821 med oäkta dottern Christina Olava Sjödin f 1852 13/9.
Jag kan inte se vad som står före Olof Olofsson tyvärr.
Mvh Anita
(Meddelandet ändrat av anbe 2010-10-31 08:08)
19
« skrivet: 2009-03-20, 09:21 »
Hej ,
Hittade under Häggenås AI:3 Husförhör 1826-1833 s.84
Johan Jonsson f.1801 från Ljungå
Maria Olsdr. f.1797 16/3 ,vigd 26/12 1824 (C:3 bild 97)
son Olof f.1825 12/3.
Namnet Blom är taget senare.
Denne Olof gifte sig sedemera med Christina Olsdr
som tydligen var dotter till Marias syster Anna f.1794
(Häggenås AI:4 Husf. 1834-1843 s.89)
Såg Marias dödsdatum i husförhörslängden missade första gången.
Det verkar ju vara rätt familj.
Johan kanske man kan hitta på inflyttade till Ljungå?
Mvh/Eva
20
« skrivet: 2006-08-20, 17:56 »
Min makes farmor och farfar Lars Johan (född 1876 i Los) och Karin Kristina Larsson (född 1884 i Ytterhogdal) bosatta i Jämnafors fick tillsammans 10 barn. Några av dessa barn ramlade ner i forsen som rann brevid deras ägor. Den ena sonen hette Fridolf och var född 1908, honom fick de liv i igen men han fick en hjärnskada och tillbringade sina år på bl.a Furuhagen i Bräcke, Jämtland och sedan på Frösö sjukhus. Han avled 1975. Vi vet inte exakt vilken den andre gossen var, men det kan ha varit Ernst Olof som var född 1909 och då avled 1918.
Nu undrar jag om det kan ha skrivits något i tidningen om denna drunkningsolycka?
Eller finns det någon annan som forskar i trakterna runt Ytter/Över Hogdal som vet något om detta.
Huset dom bodde i då står numera precis vid infarten till Ytterhogdal, brevid ett caf?/matservering av något slag, på höger sida om vägen strax efter macken om jag minns rätt.
mvh
Kicki
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy