Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Håkan Nihlman
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-01-05, 23:05 »
Hej Robert!
Med Nordsjön menas precis som du säger engelska, holländska eller belgiska hamnar.
Hälsningar Håkan Nihlman
2
« skrivet: 2010-10-31, 22:05 »
Hej Lotta!
Din ättling kan mycket väl ha mönstrat på ett fartyg som inte varit hemmahörande i Karlshamn. Det var även vanligt att sjömän, när de blev varma i kläderna även mönstrade på utländska fartg.
Du måste således leta brett.
Hälsningar Håkan Nihlman
3
« skrivet: 2010-10-25, 21:52 »
Hej Britt Lind!
Tyvärr finns det nog ingen bild bevarad på barkskeppet
Vere av Sundsvall men jag kan dock dra litet om fartygets historia.
Vere var byggd 1857 i Durham i England av ek och furu (spant av ek och bordläggning av furu). Köptes 1882 liggande i London av ett partrederi i Sundsvall med tre delägare, vice konsul Johan Wilhelm Hellberg (korrespondentredare), ingenjören Ernst Stridsberg och sjökapten Constantin Stridsberg. Den sistnämnde blev också barkskeppets befälhavare. Uppmättes i Sverige till 395 9/100 ton. Skrovet var 129,8 engelska fot långt och 27,2 fot brett.
Fortsättningen av resan från Lissabon 1886 gick så här: Avseglade den 4/2 1886 från Lissabon med salt till Rio de Janeiro och ankom Rio den 13/3. Från
Rio gick Vere barlastad till Haiti och återvände i början av september 1886 till Europa med färgträd, en last som lossades i Riga, varefter Vere återvände barlastad till hemorten Sundsvall. Vere såldes påföljande år till Kubikenborg och 1894 vidare till Helsingborg. Slutet kom 1897 då fartyget såldes till Torekov för upphuggning.
Håkan Nihlman
4
« skrivet: 2010-10-20, 22:09 »
Hej Per och Carl!
Ett stort tack för uppgifterna om Petter och Anna.
Jag har tittat i Annas bouppteckning på HLA men trodde att det stod fel när jag läste Fischman eller Fiskman.
Håkan Nihlman
5
« skrivet: 2010-10-02, 22:21 »
Hej!
Jag söker föräldrarna till handelsmannen Petter Håberg (1730 - 1787) och Anna Falkman (1716? - 27/1 1768). De gifte sig 26/6 1753 och var bosatta i Härnösand. Paret fick sonen Petrus (1755).
Hälsningar Håkan Nihlman
6
« skrivet: 2009-06-29, 00:16 »
Hej!
Thomas Carlsson sökte information om fartyg från norra Roslagen.
Jag håller på att forska om fartyg, dock inte i så hög grad om fartyg från just Roslagen.
I de s.k. taxeringslängderna som blev ganska specificerade från omkring 1825 så går det att få en bra bild av hur många och hur stora fartyg olika småredare i Roslagen hade. Namn på fartygen dyker väl dock inte upp förrän på 1860-talet.
Roslagsskutor seglade väl inte så ofta utrikes men gjorde de det (framförallt större skutor såsom barkskepp, briggar och och en del skonertar och galeaser) så behövde de förses med fribrev. Genom fribrev så kan kan man få reda på fartygets ägare, storlek och ibland vidare öden.
Alla fribrev 1758 - 1893 finns bevarade på Riksarkivet i Stockholm och finns lagrade i Kommerskolegiums arkiv. Det var Kommerskollegium som utfärdade fribrev inför utrikes resor.
I Kommerskolegiums arkiv finns också årliga sammanställningar över handelsflottan i sjö- och stapelstäder med början år 1781. Fr.o.m. 1867 täcker sammanställningarna i princip alla mindre orter både längs kusten och de större insjöarna. Sammanställningarna upphör 1901. Dessa handlingar är även användbara om man vill följa ett fartygs öden eftersom de oftast anger vart ett fartyg sålts, så länge det fanns kvar i Sverige.
Vill man veta mer om vilka utrikes resor som gjordes så kan man titta i Konsulernas Skeppslistor. Det är sammanställningar som gjordes av konsulaten utrikes och som årligen skickades in till Kommerskollegium.
I dessa sammanställningar kan man läsa ut vilka fartyg som besökte de olika hamnarna och vilka laster de hade samt ofta även storleken av lasten och dess ekonomiska värde.
De fartyg som seglade inrikes och var hemmahörande i Roslagen seglade mycket ofta med trävaror från norrländska lastageplatser till Stockholm.
En handling som finns på Stockholms Stadsarkiv är s.k. Hamnjournaler som angav vilka fartyg som ankom och avseglade från Stockholm och vilka laster de hade. Dessa journaler finns bevarade från 1815 och långt in på 1900-talet.
Jag tar gärna de uppgifter du har från dina bouppteckningar eftersom de kan ha betydelse för min forskning och jag delar gärna med mig av den information jag kan ha samlat in om dem.
Hälsningar Håkan Nihlman
7
« skrivet: 2009-06-24, 16:04 »
Hej! Här kommer lite tips till Sonja Larsson som sökte efter uppgifter om sjömannen Alexander Theodor Skånberg. Galeasen Mercurius av Visby förekommer i Sveriges skeppslista* t.o.m. 1841 men inte 1845. Således kan tre möjliga saker ha skett med fartyget. Det kan ha sålts utomlands eller till en mindre ort i Sverige (d.v.s. inte en stapelstad eller sjöstad), det kan ha förlist eller det kan ha huggits upp(förstörts/skrotats)före 1845. En förnämlig källa är Handelsflottans årsberättelser som finns på Riksarkivet i Stockholm. Dessa sammanställningar gavs ut av Kommerskollegium som åligen fick in rapporter från distrikt, stapelstäder och sjöstäder åren 1781 - 1901. Fr.o.m. 1867 finns rapporter även från mindre orter. Materialet innehåller alla fartyg som seglat utrikes (per år), de som är hemmavarande, de som sålts (med uppgift vart de sålts) och de som förlist (oftast även specificerat var de förlist). Galeaser var handelsfartyg försedda med två master. Sifferuppgiften efter namnet anger fartygets storlek. Före 1866 användes måttenheten svåra läster (1 svår läst = 2,45 ton). * skeppslistan finns digitalt inmatad på hemsida www.ddss.nu Hälsningar Håkan Nihlman
8
« skrivet: 2009-05-19, 10:34 »
Hej!
Arne anger att kortet är från 1907. Jag tror att det är äldre, från 1880- eller 1890-talet snarare.
Varför, jo 1907 fanns det nästan inga segelfatyg kvar, varken svenska eller utländska. På bilden finns inte ett enda maskindrivet fartyg, vilket kan tyckas vara märkligt så sent som 1907.
Det bästa sättet att exakt datera en bild är att jämföra bebyggelsen på bilden, d.v.s. vilka hus soom byggts eller rivits. Tyvärr har jag inte dessa kunskaper när det gäller Hudiksvall.
Hälsningar
Håkan Nihlman
9
« skrivet: 2009-03-01, 21:40 »
Hej!
Jag söker föräldrarna till handelsmannen Johan Jacobsson född 19/6 1792, troligen i Säter. Han var handelsman då han 1822 flyttade till från Säter till Haparanda, där han verkade till sin död 1865. Jacobsson var gift (sedan 1823) med Elisabet Margareta Asplund bördig från Nedertorneå.
Hälsningar Håkan Nihlman
10
« skrivet: 2009-01-21, 21:17 »
Hej!
Tack så hemskt mycket Katrin Ögren för din information om Aron Zachrisson och Anna Greta Nilsdotter Isachas anor.
Den händelse som tycks ha fått familjen att byta land tycks ha varit Krimkriget (1854 - 1856).
Aron Zachrisson var i slutet av 1840-talet verksam i Nedertorneå som lanthandlare. Framförallt handlade han med tjära, en artikel som hade god avsättning så länge skeppsbyggeriet omfattade fartyg med träskrov.
Han verkade ha överflyttat till Haparanda våren 1854 eller erhöll åtminstone burskap här vid denna tid.
Aron Zachrisson var också delägare i flera fartyg. På en del av dessa exporterade han sin tjära.
1851 byggdes vid Töre skeppsvarv (Nederkalix socken) skonerten ”Hoppet” om 80 98/100 svåra läster (1 svår läst = 2,45 ton) i viken han ägde ¼. Han var då ännu finsk medborgare men båten var hemmahörande i Haparanda.
Den 6/5 respektive 8/5 1854 förvärvade han 1/7 i skonerten ”Pohjantähti” om 50 793/1000 svåra läster och ¼ i skonerten ”Nikolai” om 85 62/100 svåra läster från Finland. Den förstnämnda fick sitt namn försvenskat till ”Nordstjernan” och den sistnämnda omdöptes till ”Dufvan”. ”Pohjantähti” ägdes för övrigt delvis av en av Aron Zachrissons släktingar på hans mors sida, Nils Sipola.
Ytterligare en länk till Aron Zachrissons förflutna var ett nybygge som färdigställdes våren 1855, skonerten ”Maria” om 80 98/100 svåra läster, vilken byggdes vid stranden av Satisaare holme vid Kemi älvs utlopp och till en början ägdes till ¾ av Aron Zachrisson. ”Nordstjernan”, ”Dufvan” och ”Maria” seglade huvudsakligen på Stockholm med tjärlaster men gjorde även enstaka utrikes resor på Östersjön bl.a. till St. Petersburg.
”Hoppet” däremot gjorde flera resor utom Östersjön, bl.a. så långt som till Syra (i Grekland) och Smyrna (nuvarande Izmir) i Turkiet år 1859.
1859 förvärvade även Aron Zachrisson en mindre lastbåt, ”Pontus” om 8 svåra läster, vilken sjönk 1866 i Torneå skärgård. I januari 1867 försattes Aron Zachrissons handelsrörelse i konkurs.
11
« skrivet: 2009-01-05, 22:29 »
Hej!
Jag söker rötterna till handelsmannen Aron Zachrisson (född 15/11 1818 i Finland) och hans hustru Anna Greta Nilsdotter (född 1817 i Finland). Har försökt söka i databasen HISKI över döpta men inte hittat något. Kan de uppgifter Göran Stenberg tidigare lämnat stämma eller är det så att de är födda på den svenska sidan om Torneälven?
Hälsningar Håkan Nihlman
12
« skrivet: 2008-06-02, 11:16 »
Hej!
Håkan Bergström ställde en fråga i Anbytarforum om Christopher Bergström våren 2007 som gav ett ganska utförligt svar från J.K. Sörblom.
Ett frågetecken lämnades emellertid. Christopher Bergströms ursprung. Jag har försökt sökt vidare i databasen HISKI (som J.K. Sörblom tipsade)för att se om han exempelvis härstammade från någon av städerna på andra sidan Bottenviken, men fick inget napp.
Jag forskar huvudsakligen i ämnesområdet sjöfart och har kartlagt Christopher Bergströms verksamhet som skeppsredare (fr.o.m. 1826) och även skeppsbyggare (slutet av 1830-talet - 1843).
Han lät nämligen bygga två segelfartyg vid ett eget varv (Södra Skatavarvet) i Luleå, av vilka ett bygge (briggen Madalena) blev försenat i 2 år p.g.a. Bergströms konkurs. Det andra bygget (briggen Oscar) överlät han till svärsonen Jonas Bodell före leveransen. Varvet levde vidare efter Bergströms död 1843 och där byggdes t.o.m. 1850 ytterligare tre seglare.
Så mycket vet jag att Bergström kom till Luleå omkring 1816.
Enligt bevarade protokoll från Luleå magistrat i samband med burskapet (29/4 1824) så hade då Bergström varit verksam som handelsbokhållare hos änkefru A.M. Wennman i 8 år. Han innehade då burskap i fiktiva Carl Johan stad, som grundades (på pappret) 1810 men vars stadsprivilegier ju senare övertogs av Haparanda.
Vem vet mer om Christopher Bergströms ursprung?
Hälsningar Håkan Nihlman
13
« skrivet: 2008-02-09, 22:23 »
Hej!
Jag söker förnamnet på en kryddkrämare Flodberg, boende och verksam i Uppsala omkring 1775.
Hälsningar Håkan Nihlman
14
« skrivet: 2007-12-26, 20:29 »
Hej Marianne!
Tyvärr finns det nog inga skeppsdagböcker bevarade från Ragnars och Jon Sjödins resor, möjligen i privat ägo men i alla fall inte på HLA. Där fínns endast fyra skeppsdagböcker.
Mina källor är Norrlands Sjöassuranceförenings registerböcker för aktuella år, skeppslistor i samtida lokala tidningar såsom Västernorrlands Allenhanda och Norrländska Korrespondenten som berättar om avgångar och ankomster till olika hamnar samt Konsulernas skeppslistor (årliga rapporter till Kommerskollergium från svenska konsuler världen över och vilka finns på Riksarkivet i Stockholm).
På GLA finns det en mängd källor, t.ex. mönstringsrullor från Göteborgs sjömanhus där du kan se vart resorna gick och när din sjöman var ombord.
En fantastisk källa är också Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som innehåller massor av skeppslistor. Nästan alla svenska fartygs anlöp av utländska hamnar (dock ej i Östersjön) finns i denna tidning.
Hälsningar Håkan Nihlman
15
« skrivet: 2007-12-18, 11:33 »
Hej Marianne!
Barkskeppet Ragnar fört av sjökapten Björkeroth avseglade med en trävarulast från Göteborg till St. Ybes (nuvarande setubal) och ankom dit den 17/7 1876. Från St. Ybes gick skeppet vidare till Rio de Janeiro med salt. Avseglade den 25/7 och ankom Rio den 1/9. Ingen lossning av saltlasten skedde dock i Rio utan fartyget beordrades istället därifrån till Santos för lossning. Avseglade den 6/9 och ankom Santos den 11/9. Det blev sedan en resa runt det beryktade Hornet (där det nästan alltid blåser västliga stormar) med barlast (sten eller grus) till Valparaiso (i Chile). Avseglade den 11/10 från Santos och ankom Valparaiso den 14/12.
Barlasten lossades här och istället gick fartyget via San Antonia (vet ej vilket S.A., men gissar att det var någon mindre lastageplats längs Chiles kust där lastkomplettering skedde) med en vetelast destinerad till Europa. Avseglade Valpariso den 26/12 och från San Antonio den 24/2 1877. Ankom den engelska orderhamnen Falmouth den 4/6 (här erhöll kaptenen information av befraktaren vart lasten skule lossas) och fortsatte därifrån till Hull, där lasten lossades. Ankom Hull den 18/6 och avseglade barlastad till Newcastle den 4/7. Ankom Newcastle den 10/7. Här lastades en last bestående av kol, koks och järn och med denna last avseglade Ragnar den 26/7 till Södertälje, där jag antar att din sjöman avmönstrade.
Barkskeppet Jon Sjödin fört av sjökapten Göransson avseglade den 25/6 1880 från Maceió (i Brasilien) med en last bestående av bomull och destinerad till Narva. Den 12/9 anlöpte fartyget Göteborgs skärgård och där mönstrade tydligen din sjöman på (antagligen hade någon eller några i besättning avlidit under resan eller så avmönstrade någon besättningsman här och ersättare rekryterades). Jag vet ej när fartyget anlöpte Narva men den 5/10 avseglade det barlastat från Narva till Svartviks lastageplats (söder om Sundsvall) och ankom Svartvik den 31/10.
Vill du veta mer om mönstringsdetaljer, t.ex. vad han hade i hyra (lön) eller vilka fler som var ombord, så föreslår jag att du kontaktar Härnösands landsarkiv där bevarade mönstringsrullor finns.
Hälsningar Håkan Nihlman
16
« skrivet: 2007-12-12, 14:35 »
En fråga til Lars-Erik Almberg.
Vad säger Bröderna Wollgemuth i Härnösand - Personhistoriska Anteckningar - av Carl Afzelius om Anders Wollgemuth?
Han var skeppare och borgare i Härnösand åtminstone under det första årtiondet av 1700-talet.
Är även intresserad av Walentin Wollgemuth. En bror till Anders? Han är borgare i Härnösand omkring år 1700.
Hälsningar Håkan Nihlman
17
« skrivet: 2007-12-12, 14:11 »
Hej!
Jag söker uppgifter om en av Söderhamns mest inflytelserika borgare under första hälften av 1700-talet, Anders Abrahamsson Broo.
Han var född 1675 och avled i Söderhamn den 18/10 1757. Hans bouppteckning finns bevarad på HLA. Hans hustru hette Barbro Christina Elf (1717 - 1770).
Anders Abrahamsson Broo titulerades handelsman och rådman. Bland hans mera uppmärksammade affärer kan nämnas det s.k. Fogelkompaniet som han 1740 bildade samman med löjtnanten Söderbom och som handlade med skogsfågel såsom järpe, orre och tjäder samt hare.
Anders Abrahamsson Broo erhöll burskap som handelsman i Söderhamn i början av år 1705.
Enligt Söderhamns rådhusrätts protokoll av den 26/2 1705 erhöll han burskap samtidigt med Hans Abrahamsson (född i Söderhamn och enligt protokollet bror till Anders) och Carl Bäck (enligt protokollet svåger till Hans).
Jag har försökt kartlägga hans verksamhet som rådman men inte hittat något bevis att han tjänstgjort som rådman vare sig hos magistraten eller vid rådhusrätten åtminstone inte efter år 1717. Är det någon som vet när han tjänstgjorde som rådman?
Jag är också mycket intresserad av hans bakgrund.
Namnet Broo trodde jag möjligen skulle ge koppling till att han var född i Bro (Enångers socken), men så var inte fallet.
Är någon som vet något om varifrån Anders Abrahamsson Broo kom och vilka hans föräldrar var?
Är även intresserad av Barbro Christina Elfs bakgrund och föräldrar.
Jag har inte antecknat några namn på barn från bouppteckningen.
Fick Anders Abrahamsson Broo några barn?
Enligt Söderhamns rådhusrätts protokoll av den 20/6 1741 var Anders Abrahamsson Broo då gift med Margareta Garp och som nyligen avlidit.
Är även intresserad av Margareta Garps bakgrund och föräldrar samt födelseår.
Hälsningar Håkan Nihlman
18
« skrivet: 2007-12-04, 13:35 »
Hej Marianne!
Jag kan hjälpa dig med de fartyg som var hemmahörande i Timrå/Sundsvall och Härnösand.
Vilka var namnen på fartygen och under vilken period var din sjöman mönstrad ombord på fartygen?
Hälsningar Håkan Nihlman
19
« skrivet: 2007-09-24, 15:15 »
Monica E. Fogelqvist frågade i vintras om skeppet Oscar I.
Detta fartyg (fullriggat, benämndes fregattskepp) byggdes vintern 1850 - 1851 av furu på kravel vid det Norra skeppsvarvet i Gävle under ledning av den berömde skeppsbyggmästaren Lars Augustin Bång för räkning handelshuset Forssberg & Bång i Gävle, i vilket Bång var delägare jämte grosshandlaren (och f.d. kopparslagaren) Johan Adolf Forssberg. Fartyget blev färdigt senvåren 1851 och uppmättes till hela 371 57/100 svåra läster (motsvarande omkring 800 ton). Dimensioner(längd, bredd, djupgående): 143,7 x 35,5 x 18,3 svenska fot. 1 fot = 0,2969 meter.
Den förste befälhavaren på fartyget blev Johan Ludvig Od?n. Avseglade den 16/6 1851 från Gävle till London med stångjärn, bjälkar, bräder, ved och spiror. Ankom London den 15/8. Lossade här och gick barlastad till Cardiff. Avseglade den 12/9 med stenkol från Cardiff till Calcutta och ankom Calcutta den 27/1 1852. Natten til den 18/3 slog åskan ned i toppen på skeppets stormast, varvid bramstången söndersplittrades jämte bramrå och märsstång samt själva masten, varefter åskstrålen nedgick vid storluckan och upp vid ena vindspelsstöttan, vilken sönderslogs, varjämte tre plankor i däcket upprycktes, varefter strålen utan att göra vidare skada utgick vid styrbords fallrep. Skeppet avseglade med innehavd last av socker och oljekakor den 2/5 till Londonmen nödgades återvända p.g.a. läckage (3 fot/timme)och dockades för reparation.Utgick den 15/6 igen och ankom London den 29/11. Under resan til London avled kapten Od?n efter avseglingen från Capetown, där man bunkrat vatten och mat. Befälet torde då ha övertagits av 1:e styrman Peh Johan Mörck.
Lossade i London och intog en styckegodslast destinerad till Port Philip (Melbourne) i Australien. Avseglade den 18/3 1853 från London och fortsatte från Melbourne till Singapore och Batavia (numera Jakarta). Avseglade den 21/1 1854 från Batavia till Cowes för order med styckegods (socker m.m.). Från Cowes gick fartyget till Hamburg där lasten lossades. Ankom Hamburg den 2/6 1854. Fortsatte den 8/7 barlastad til hemorten Gävle.
1854 avled f.ö. Bång i kolera och sterbhuset övertog hans andel i handelshuset Forssberg & Bång genom sonen Johan August Bång.
Den 14/9 1854 avseglade skeppet åter från Gävle med en last bestående av bräder, barlast, tråd m.m. destinerad till Batavia. Gjorde haveri i Öresund och inbogserades den 10/10 till Helsingör för reparation av ångbogseraren Uffe.
Ankom Batavia den 7/1 1855 och återvände den 12/3 till Sverige (Stockholm) med socker, arrak, kaffe, hudar, rotting m.m. Ankom Stockholm den 9/8 1855 och gick sedan vidare till Gävle. jag antar att 2:e styrman Fogelqvist då avmönstrade.
1865 såldes skeppet till Göteborg och blev slutligen totalt vrak 1887.
Fogelqvist kom senare att examineras som sjökapten och kom att föra egna fartyg för Gävles handelsflotta.
20
« skrivet: 2007-09-24, 13:31 »
Hej Börje!
Skeppet Fortuna var byggt 1704 i Gamla Karleby av furu på kravel och uppmättes till 130 stora läster. Dimensionerna (längd, bredd, djupgående) var 103 x 22 x 11 svenska fot. 1 fot = 0,2969 m.
År 1704 ägdes fartyget av dess befälhavare Carl Iwarsson i Stockholm.
År 1706 bestod ägarna av nämnde Iwarsson, Nils Fahlberg, Christian Hansson, Erich Halfpape, Johan Claesson, Gustaf Björkman, Georg Ölkens och Mårten Triewaldt i Stockholm.
Erhöll samma år fribrev för en utrikes resa Stockholm - Hull - Frankrike - Stockholm med järn, koppar, mässingstråd och trä som utlast och salt, vinbrännvin, papper och sviskon som returlast hem.
Inget ytterligare fribrev erhölls så det möjligt att fartyget förlist efter hemkomsten från denna resa. Vet tyvärr inte något om ägarna men antar att Johan Claesson är identisk med Johan Clason, av vallonsläkt och en av de mest inflytelserika borgarna i Stockholm under frihetstiden. Clason finns omnämnd i de flesta större lexikon och idkade förutom grosshandel, varvsverksamhet på Blasieholmen (i Stockholm) och ägde flera industrier, bl.a. Graningeverken i Ångermanland.
Håkan Nihlman
21
« skrivet: 2007-08-24, 13:57 »
Hej Kaj! I den mån det finns sjöförklaringar bevarade så beskriver dessa sällan några detaljer kring dödsfall. Den bästa källan i detta fall är sjömanhusens mönstringsrullor. Där står oftast upptaget dödsfall, när och var dessa skedde. När det gäller Hazard så kan du börja med att kontrollera med Sveriges skeppslista ( www.ddss.nu) för att se vilken hemort fartyget hade. Ofta var sjökaptenen och skeppet från samma stad. Mönstringsrullor finns på våra landsarkiv i Härnösand, Vadstena, Stockholm, Lund och Göteborg för fartyg som seglade så långt som till Buenos Aires. Hoppas du fått lite hjälp på vägen. Hälsningar Håkan Nihlman
22
« skrivet: 2007-08-22, 13:07 »
Hej Marianne!
En fantastisk källa att ösa ur är Norrlands Sjöassuranceförenings registerböcker (1849 - 1897) och Dispacheböcker (1859 - 1893). De sistnämnda utgör en kombination av sjöförklaringar och avräkningsnotor efter ett haveri.
Samma material som i registerböckerna (anlöp och avgång från hamnar världen över) finns redovisat i pressen på 1800-talet, t.ex. i Allwar & Skämt och Norrländska Korrespondenten.
Detta material finns på Landsarkivet i Härnösand.
En annan källa, där även lastens beskaffenhet nämns, är Konsulernas skeppslistor. Dessa listor rapporterades åren 1817 - 1903 från Sveriges konsuler världen över till Kommerskollegium i Stockholm åren 1817 - 1903.
Detta material finns på Riksarkivet i Stockholm.
Tyvärr tror jag inte att Eqvators skeppsdagbok från åren 1886 - 1887 är bevarad.
På Landsarkivet i Härnösand finns endast tre skeppsdagböcker bevarade, men det finns säkert andra skeppsdagböcker i privat ägo.
Håkan Nihlman
23
« skrivet: 2007-08-05, 21:05 »
Hej Marianne!
Barkskeppet Eqvator avseglade med stenkol från Newcastle N.S.W. till Wilmington i Kalifornien och ankom sin destination den 4/2 1888.
Det finns även ett Wilmington på ostkusten som betydligt oftare anlöptes av svenska skepp under 1800-talet men i detta fall anlöptes den mera okända hamnen Wilmington på västkusten.
Avseglade den 21/2 från Wilmington till Corinto med barlast (barlast utgjordes vanligen av sten, som togs ombord via pråmar och sedan hivades överbord när skeppet kom fram till sin destination). Corinto ligger i Nicaragua. Här lastades bresiljeträ, d.v.s. huvudsakligen rötter från ett träd som man kunde utvinna gula, röda och bruna färger ur. Eqvator avseglade den 21/5 1888 från Corinto och ankom den 16/9 till Falmouth. Falmouth var en s.k. orderhamn där rederiet eller befraktaren (lastägaren) hade ett ombud som gav order om vilken hamn lasten skulle lossas i. Fartyget avseglade den 22/9 från Falmouth och ankom Havre den 27/9.
Hälsningar Håkan Nihlman
24
« skrivet: 2006-05-01, 19:54 »
Hej Hans!
Det går att även hitta material från förlisningar i städernas domböcker åren 1806 - 1808, d.v.s. i detta fall Piteå och Luleå på svenska sidan och Tornio och Oulu på finska sidan. Piteå och Luleå finns vid Härnösands landsarkiv och de finska städerna kan ha material bevarade på sitt respektive stadsarkiv. Möjligen förstördes sådana handlingar när Oulu brandskattades av engelsmännen under Krimkriget våren 1854.
På Krigsarkivet i Stockholm finns även rapporter (börjar omkring 1805 för Piteå och Luleås del) från FSÄ (Förvaltningen av SjöÄrenden).
Ett ytterligare tips är publikationen Norrlandsleden II av Christer Westerdahl som upptar vrak och vrakfynd från Norrtälje i söder till Haparanda i norr.
Hälsningar Håkan Nihlman
25
« skrivet: 2006-05-01, 19:37 »
Hej Alvar!
Då Sundsvall brann 1803 finns det inte någon bevarad mönstringsliggare från 1801.
Sundsvalls sjömanshus bevarade mönstringsliggare börjar 1804. Materialet finns på Härnösands landsarkiv.
Håkan Nihlman
26
« skrivet: 2006-05-01, 19:32 »
Hej Linda!
Med mätit i detta fall innebär det att personalen vid stadens spannmålsvåg uppmätt si eller så många lispund eller skålpund av respektive last som skepparen infört.
Vägningen utgjorde även ett underlag för den tull skepparen nödgades betala.
Hälsningar Håkan Nihlman
27
« skrivet: 2005-05-24, 21:17 »
Hej!
Läste Christina Blancks inlägg om Petter Neuberg med stort intresse. Det är egentligen honom och hans verksamhet som skeppare och skepsredare i Gävle som intresserar mig mest.
Min fråga gäller dock hans andra hustru, Elisabeth Pousette.
Jag har på ULA gått igenom mantalslängder och husförhörslängder i jakt på Elisabeth Pousettes föräldrar men dock med klent resultat.
Husförhörslängder saknas för Österlövsta socken före 1750. Däremot finns det bevarat uppgifter om giftemål från 1730-talet. Jag hittar dock inga uppgifter om något bröllop mellan Elisabeth Pousette och Petter Neuberg varken 1739 eller åren däromkring.
Enligt mantalslängden 1735 så bodde det vid Lövsta bruk inte mindre än fyra personer/familjer med namnet Puset (senare ändrat till Pousette), nämligen mästersmeden Raphael Puset med familj, drängarna Frants Puset och Jan Puset samt smeden Anton Puset.
Är det någon som vet om det var någon av dessa personer som var far till ovan nämnda Elisabeth Pousette?
Hälsningar Håkan Nihlman
28
« skrivet: 2004-11-21, 14:28 »
Tack Annika Lindqvist och Per Sundin!
Jag skrev fel i mitt inlägg. Naturligtvis avled han 1850.
Med tanke på namnkonstellation med prefixet Ytter så verkar födelse och uppväxtorten Ytterböle var mycket sannolik. Det var ju ofta så på den tiden att när unga bondsöner flyttade in till städerna så tog dom efternamn efter sin hemort.
Hälsningar Håkan Nihlman
29
« skrivet: 2004-03-13, 13:16 »
Hej!
Solveig Jonsson undrar vad en Färg.Ges. är för något. Det är en förkortning för yrkesbeteckningen färgaregesäll, d.v.s. en lärling som arbetar hos en hantverkare, en färgare.
Hälsningar Håkan Nihlman
30
« skrivet: 2003-01-11, 20:04 »
Hej!
Bengt-Göran Nilsson frågade i början av oktober 2002 efter Joseph Kranckz och bl.a. undrade om denne var engagerad i sågverksrörelsen under sin Sundsvallstid.
Jag har själv varit på jakt efter uppgifter om denne Joseph Krankz, en unik man på sin tid.
Joseph Krankz inflyttade till Sundsvall straxt efter Ryska kriget, troligen år 1809 och hade dessförinnan varit handelsman och borgare i Uleåborg.
Av sin samtid upplevdes han vara en ovanligt optimistisk och djärv företagare.
I Sundsvall bosatte han sig i gård nr. 73 och fortsatte här sin handelsverksamhet.
År 1815 hade han samlat in så pass mycket kapital att kunde köpa in den 4-ramiga finbladiga vattensågen i Indal och de båda 2-ramiga sågarna i Sillre och Boda från ett konsortium bestående av handelsbolaget i Gävle P. Brändström & Co. i Gävle och brukspatron Israel Norberg i Sörfors. I denna försäljning ingick även 1/3 i Märlo finbladiga såg.
Vid sidan om sina trävaruaffärer bedrev han även viss rederiverksamhet.
År 1810 ägde han den lilla klinkbåten Sara, vilken på återresa från Österbotten år 1811 kantrade i Östra Kvarken och vattenfylldes. Han kom senare även att gå in som delägare med 1/2 i galeasen Husaren och 1/2 i skeppet Patrioten, av vilka det sistnämnda gick i kvav efter några år och åsamkade Kranckz stora förluster.
Efter 1815, då Napoleonregimen (i Frankrike) slogs ut och England blev den enda stora makthavaren inom världshandeln så väntade stora svårigheter för den svenska och finska exportindustin framförallt på trävarufronten eftersom man från Englands sida ville gynna trävaruindustrin i sina kolonier på andra sidan Atlanten (Kanada) så höjdes importtullarna kraftigt och trävaruhandlarnas marginaler minskades kraftigt. Ett av dessa offer var Joseph Kranckz. Hans trävaruimperium försattes i konkurs 1819. Trots Sundsvalls brand år 1888 har några äldre handlingar bevarats, däribland Kranckz? konkursakt från 1820, vilken numera finns på Landsarkivet i Härnösand.
Förutom ovan nämnda ägodelar ägde han vid konkursen 2 aktier i det framgångsrika storföretaget Wifsta Warf, Sundsjö grovbladiga såg, Kvarnå finbladiga såg, den s.k. Bjälkgropen med såg och upplagsplats samt et hemman i Silre.
Merparten av Krankz? sågverk köptes år 1819 av
den då til Sundsvall nyinflyttade handelsmannen P.F. Heffner, vilken med tiden kom att bli en av Sundsvalls rikaste och mäktigaste träpatroner.
Efter konkursen saknar jag helt uppgifter om Joseph Kranckz? verksamhet och blev därför glad när jag såg Bengt-Görans inlägg.
Jag vore jättetacksam för fler upplysningar om Kranckz?vidare verksamhet i Finland. Vilket år blev han sågverkspatron vid Christineströms såg? Bodde han kvar där til sin död? När dog han?
Håkan Nihlman
31
« skrivet: 2002-06-09, 21:57 »
Hej!
Jag söker uppgifter om rådmannen i Sundsvall, Anders Ytterboms rötter. Enligt tillgängliga data från mantalslängder är han född 1777 och död 1850.
Han kom till Sundsvall omkring år 1800 och tjänstgjorde då som sjöman på skeppet Anna Augusta av Sundsvall innan han blev borgare i staden 1814.
32
« skrivet: 2001-08-16, 22:21 »
Svar till Barbro!
Ostindiska Compagniet var verksamt med Göteborg som bas åren 1732 - 1804, då handelsskepp skickades till Canton (i Kina). Den sista expeditionen återkom till Göteborg år 1806.
Hälsningar Håkan Nihlman
33
« skrivet: 2001-08-16, 22:17 »
Svar till Hans Engqvist!
Du undrade varför man seglade till Cap Verde-öarna.
Dessa öar var förr i tiden (då talar jag om mer än
100 år tillbaka) stora exportörer av havssalt, en vara som jag tror fortfarande exporteras därifrån men har minskat i ekonomisk betydelse för detta örike.
Hälsningar Håkan Nihlman
34
« skrivet: 2001-08-16, 22:08 »
Svar till Alvar Stockhaus:
Skepparen Christopher (Christian enligt mina anteckningar) Grafström (en son till handelsmannen i Sundsvall Abraham Grafström?)förde år 1800 - 01 galeasen Pallas av Sundsvall om 18 svåra läster. Detta fartyg var nybyggt år 1800 och gjorde hösten 1800 en resa till Köpenhamn från Sundsvall. Blev sedan vinterliggare i Lybeck och i maj 1801 förliste fartyget med man och allt på Östersjön.
Hälsningar Håkan Nihlman
35
« skrivet: 2001-08-12, 22:01 »
Sölve Kajanus sökte efter en släkting (Anna Carolina Nilson) som dog på Atlanten i maj 1878.
Otto Andreas Nilson var mycket riktigt sjökapten ombord på barkskeppet Nordmaling hemmahörande i Nordmaling.
Den resa Anna Carolina medföljde startade i september 1877 då fartyget avseglade från Hudiksvall till Swansea med last av trävaror. Resan fortsatte sedan till Santos (i Sydamerika) med stenkol och vidare till ön St. Thomas (i danska västindien) i barlast.
I St. Thomas beordrades fartyget att segla till
Baltimore (USA) för att lasta spannmål. Avseglade från Baltimore till Dundalk (Skottland) den 8/5 1878 och ankom till Dundalk den 11/6. Jag antar att det var under den sistnämnda resan som Anna
Carolina omkom.
Hälsningar Håkan Nihlman
36
« skrivet: 2001-01-09, 21:44 »
Hej Louise Sjöbeck!
Det fartyg Sverige du söker är sannolikt lastångaren Sverige av Trelleborg.
Detta fartyg var byggt 1884 i Sunderland som Anine och köptes i början av 1907 av Rederi AB Trelleborg (Gösta Österberg) av Trelleborg och omdöptes då till Sverige.
Maskinen utvecklade 500 Indikerade hästkrafter. Måtten var 1419,25 bruttoton och 1024,14 nettoton. Dimensionerna (Längd, bredd och djupgående med last)var 73,55 x 10,66 5,21 meter.
Fartyget var registrerat som nummer 4661 i Sjöfartsverkets register. Fartygets registreringshandlingar finns bevarade i Kommerskollegiums arkiv på Riksarkivet i Stockholm. Vill du veta mer om besättningen så finns mönstringsrullor för Trelleborgs sjömanshus för den aktuella perioden på Lunds Landsarkiv.
Hälsningar Håkan Nihlman
37
« skrivet: 2000-12-27, 21:44 »
Jag söker ursprunget till en Sundsvalls mera välkända borgare i början av 1800-talet, Anders Ytterbom, född 1777 och död 1863. Från material bevarat av Sundsvalls rådhusrätt från de första åren av 1800-talet framgår att Anders Ytterbom då var matros på fregattskeppet Anna Augusta av Sundsvall vilket seglade i fraktfart mellan Sundsvall och Stockholm. Omkring 1810 blir han sedan skeppare på samma fartyg och går omkring 1815 iland och får burskap som handelsman och rådman i Sundsvall. Känner någon till hans ursprung?
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy