Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Mikael Eriksson
Sidor: [1]
2
« skrivet: 2024-06-05, 15:27 »
Hej Frank! Jag kände till handlaren Jöns Rydén i Lillhärdal sedan förut! Jag har pratat med några som kände honom och fick lite info om honom för många årtionden sedan, då jag köpte ett tjockt häfte om husbyggnation som hade trycket Jöns Rydén Lillhärdal på framsidan. Så då jag nu såg din efterlysning så hoppade jag till.. Och googlade och fann "Jöns Rydéns gruva"  ! Kan nämna att jag har följt några släkter bakåt i tiden (dock inte Jöns Rydéns) som förekommer i Lillhärdals socken och på Orsa Finnmark, med släktkopplingar till bl.a. Värmland och Hälsingland och bruksarbetare, kolare/skogsarbetare och även valloner. Forskar nämligen på släkter i Sverige som har en levande vallontradition i släkten sin. Något släktled till olika finnmarker kan också följa med i bara farten... Mvh Mikael Hej Mikael!
Tack så jättemycket, riktigt roligt att få reda på 
Att du har kunnat hålla reda på en frågeställning för så länge sedan!
mvh Frank
3
« skrivet: 2024-05-30, 17:49 »
Hej Karl Göran! Blev nyfiken på det du skrev om pigan Annika Simonsdotter från Masugnen och att hon var av vallonsläkt. Har du några släktnamn bakåt på henne som leder åt vallonsläkter? Har pratat med så många från Norrland genom åren som har vallontradition och/eller har funnit anor bakåt i tiden till valloner genom släktforskning. Man kan hoppas att de äldre i dag skriver ner sina familjetraditioner m.m. som finns i släkten till kommande generationer! Mvh Mikael Att söka på nätet kan vara en väg, men det oftast under förutsättning att någon annan redan gjort jobbet. Inte ens då kan man vara säker på uppgifterna, eftersom släktforskarsajter ofta är grundade på nätfiske utan verifikation.
Njurunda gränsar till Gnarp, med vilken församling man hade många släktförbindelser. Per S. har påträffat helt rätt person och Årskogen ligger strax söder om sockengränsen (se https://kso.etjanster.lantmateriet.se/# - sök på ortnamn). Uppgifter om aktuellt par kan påträffas på nätet, se t.ex. http://solace.se/~blasta/. Klicka där på register och vigda i Gnarp, så påträffas 14/11 1736 gästgivarsonen Anders Ersson från Röde och pigan Annika Simonsdotter fr Masugnen. Paret bosätter sig som krögarpar på Årskogen 1736. Där är de ännu mantalsskrivna 1775, men som framgår av hfl (AI:4/sid. 84 uppslag 1) har de då inte bott där på flera år. 1777 blev de mantalsskrivna i Ovansjö.
Båda finnas upptagna i Gnarps födelsebok de år som uppges i Njurunda hfl. Anna/Annika var av vallonsläkt.
Det finns en bra nekrolog i Gnarps dödbok efter Anders far 1743 14/7.
4
« skrivet: 2024-05-30, 17:20 »
Hej! Hittade detta på nätet: Historier kring en stig
Stigen mellan Storhärjåvallen, Lövhögen och Storfjäten i sydvästra HärjedalenKatarina Bodin, 2006. Sid 117 "Högre upp i sluttningen mot fjället Varghöjden, ca 1 km från Gruvan ovan, låg en annan gruva, "Rydénsgruvan", Jöns Rydéns gruva. Även denne var handlande i Lillhärdal och verksamheten, som Boliden var inkopplad i, pågick åren 1955-1957. Dessa år inleddes en guldrusch i Lillhärdal som spred sig feberlikt i trakten och man hade förhoppningar att hitta även ädlare metaller vid Gruvan."Länk: https://www.gardsio-idre.se/img/Vandring/praststigen_fjaten_katarina_bodin.pdfMvh Mikael Hej
Morfars bror,Jöns Rydén skall ha haft en gruva, Rydénsgruvan. Någon som vet något om den? Var låg den och vem,vad,när och hur bröts det där?
mvh Frank
5
« skrivet: 2024-05-17, 15:03 »
Hej igen!
Ja, vi får inte glömma att även dalkullorna gjorde herrarbeten m.m. i andra landskap och städer genom århundradena! Såsom t.ex. ogräsrenserskor och trädgårdskullor, mursmäckor på byggena, flasksköljerskor på Stockholmsbryggerier och arbetade på ammunitionsfabriken i Karlsborg.
Hittade detta passade rim på nätet:
"På Karlsborgs gamla fästning bland vallar och torn
där finns en fabrik där man gör ammunition.
Där laddas patroner till våra gevär
av kullor som klädda i daldräkter är."
Mvh
Mikael Eriksson
6
« skrivet: 2024-05-17, 14:45 »
Hej!
Det finns mer att läsa om vallonsläkten Melot i Kjell Lindbloms bok: Nordisk vallongenealogi 1580 - 1750 Del II De Hameaux - Vincent Rafflier,
sidorna 111-112.
Kom ihåg att valloner också fanns på den franska sidan av dagens statsgräns mellan Belgien och Frankrike, t.ex. i Sedan. Och att först 1830 bildades staten Belgien. Vallonerna kom också i olika vågor till Sverige, inte att förglömma!
7
« skrivet: 2024-05-08, 18:19 »
Tack! De olika stavningarna på t.ex. bynamnen har nog att göra med hur skrivaren uppfattade namnen. Ortnamnen m.m.Hjortnäs och Slättberg i Leksands socken, som du har skrivit. "Stafver och stafwens" har väl med stavrumsved/stavrum att göra. Se vidare: https://www.saob.se/artikel/?unik=S_11233-0063.PuDL-0146"Nåra och Nora" bör väl vara Noret (förr även skrivet Nor och Nore). "Moraby" är väl Morkarlby. "Bonanes" är Bonäs. Mickelvål är en by i Orsa socken. Ligger efter den sk. Turistvägen med fin utsikt! Fanns ju dalkarlar nere vid kronobruket i Jönköping också runt år 1600. Man kan fråga sig hur många dalkarlar som då blev kvar på dessa "kronans jobb" på ny ort och skaffade sig familj där, i stället för att flytta hem till Dalarna igen? Och hur många återvändare som hade med sig en "käresta" hem till byn där hemma? Hur som helst verkar dalfolket ha varit efterfrågat under århundradena! Mvh Mikael Eriksson (..med släktingar som har jobbat utsocknes i andra län!  )
8
« skrivet: 2024-05-06, 18:15 »
Intressant Erik! Det skulle nog många uppskatta om du gjorde, både släkt- och hembygdsforskare! Tidsperioden slutet av 1500-talet till början av 1600-talet intresserar mig också. Ser du någon vallon i räkenskaperna för Nyköpings slott, typ "fransos", så är jag intresserad av dem också !! Mvh Mikael Eriksson Dalarna
9
« skrivet: 2024-05-02, 17:33 »
Tusen tack för snabbt svar Gunilla ! Mvh Mikael
10
« skrivet: 2024-05-02, 17:04 »
Hej!
Söker födelseförsamlingarna för dessa makar nedan!
De bodde i Barkarby i Järfälla, men verkar inte vara födda där enligt födelseboken i Järfälla.
Yngve Sigurd Winberg född 1916-02-10 Avliden 2002-04-08
Vera Hildur Margareta Winberg född 1910-06-22 Avliden 2007-02-05
Mvh
Mikael
11
« skrivet: 2024-04-09, 22:53 »
Hej och tack Maud! Jag såg att jag hade läst dessa! Det har blivit lite böcker och tidningar som man har plöjt igenom under åren då det gäller släktforskning. Och i synnerhet om järnbruk, bergsmän, valloner och finnmarker och liknande.
12
« skrivet: 2024-04-07, 23:34 »
För ca 30 år sedan läste jag en bok där man pratade om vallonerna på Voxna bruk. Sedan har jag hört och läst om liknande uttryck genom åren om Voxna bruk. Lite osäker på vad de har menat med dessa uttryck? Antar att de menar vallonsläkter?!
Så min fråga är:
Vilka vallonsläkter har i så fall funnits i
Voxna bruk åren 1726-1932 och
Sparrefors åren 1729-1888
och eventuellt i socknen i övrigt?
15
« skrivet: 2024-04-05, 19:59 »
Hej!
Söker efter Anders Karlsson, född 1722-07-30 i Slättberg, Orsa sn Dalarna, döpt 08-05. Föräldrarna var trumslagaren Karl Lärka och dennes hustru Margareta Giliusdotter Tollet. (Orsa C:1 1705-1745 RA Bild 60 / Sida 116).
Anders står noterad som "1735 till Harbo sn. manufactorie" i husförhörslängden: Orsa AI:6 1732-1746 RA Bild 85.
Har någon sett denne Anders Karlsson(han kan möjligen vara skriven som Anders Karlsson Lärka eller Anders Lärka också) någonstans i Harbo socken/Harbo manufactorie/Viby Bruk?
16
« skrivet: 2024-04-05, 19:29 »
Hej!
Söker efter Karl Karlsson, född 1738-06-03 i Slättberg, Orsa sn Dalarna, Döpt 06-04. Föräldrarna var trumslagaren Karl Lärka och dennes hustru Margareta Giliusdotter Tollet. (Orsa C:1 1705-1745 RA Bild 141 / Sida 274).
Karl står noterad som "i Uppland Bälinge" / "vistas i Bälinge" i flera av husförhörslängderna i Orsa:
Orsa AI:6 1732-1746 RA Bild 85, Orsa AI:8 1748-58 RA Bild 74 / Sida 128, Orsa AI:9 1746-1758 RA Bild 161 / Sida 292 och sista gången i Orsa AI:10 1759-1768 RA Bild 172 / Sida 316.
Har någon sett denna Karl Karlsson(han kan möjligen vara skriven som Karl Karlsson Lärka eller Karl Lärka också) någonstans i Bälinge socken?
17
« skrivet: 2024-04-05, 18:47 »
Hej!
Jag söker efter Sara Giliusdotter född 1709-02-15 i Slättberg, Orsa sn. Hennes föräldrar var fältväbeln vid Orsa kompani Gilius Gustavsson Tollet, född 1674 och Anna Andersdotter Arbman, född 1676.
Sara står noterad som piga hos Kapten Petter Ångman med hans familj på Kyrkbyn, Orsa i husförhörslängderna AI:6 1732-1746 RA Bild 12 och AI:7 1736-1746 RA Bild 11. Men sedan är hon försvunnen.
Har någon sett Sara Giliusdotter efter 1746 (i Orsa sn eller på annan ort)?
18
« skrivet: 2024-04-04, 20:12 »
Hej! För många år sedan dök jag på en Gustaf Hybbert i Gåsborn då jag letade efter något annat i husförhörslängden. Han föddes den 18 maj 1789 i Siksjön, Gåsborns socken, enligt födelseboken C:3 (1776-1840) RA Bild 71 / Sida 120. Föräldrarna var Gustav Gustavsson född 1754-02-25 i S. Siksjön, Gåsborn och hans hustru Stina Kajsa Dunderberg född 1760-07-31 i Eriksdal, Gåsborn. Gustav Hybbert var krympling och står som dräng och fattighjon i husförhörslängderna i Gåsborn och senare i livet i Hällefors, där han år 1851 hamnar på Fattigstugan i Hällefors. Han avlider där den 8 april 1855 och begravs den 15 april, enligt dödboken F:6 (1851-1861) RA Bild 35. Han heter Gustavsson i efternamn i Gåsborn, men lägger till Hybert någon gång mellan 1830-1840 då han bor hos torparen Olof Hansson och dennes familj i Östra Gruf Roten i Hällefors, enligt hfl AI:10 (1830-1840) RA Bild 71 /Sida 62. Sedan noteras bara efternamnet Hybbert de sista åren i hans liv. Gustav Hybberts farfar och farmor var Gustav Hansson och Britta Larsdotter i Siksjön, Gåsborn. De hade också en son med namnet Hans, född 1749-04-16 i Siksjön. Och jag hittade i dag denna antavla på nätet som Monica Öhrn har lagt upp på sin hemsida, se länk: https://www.60gradernord.se/far/Html/far/a2a0e40fa.html#root där Gustav Hanssons föräldrar nämns, Hans Danielsson och Rangela Gustavsdotter. Nu till frågorna: 1) Är dessa människor vid Siksjön släkt bakåt med den vallonättade släkten Hybbert (förnamnet Gustav är ju vanligt förekommande även i den släkten)? 2) Dyker efternamnet Hybbert upp i något mer släktled från Siksjön och framåt i tiden, som någon känner till? 3) Har ni som är ättlingar till dessa människor i Siksjön en levande vallontradition, som går bakåt i er släkt åt detta håll? Mvh Mikael Eriksson
19
« skrivet: 2024-04-02, 19:52 »
Har tittat igenom husförhörslängderna och församlingsböckerna mellan 1877-1920 för Sollerön.
På A:14 tycker jag det står med väldigt svag skrift: Sinnessvag Um (ur mantal)
Och på AI:15, Sinnessvag Um.
I övrigt inget extra noterat på Död, Fräjd och särskilda anteckningar eller Bortflyttat på henne i hfl.
Församlingsboken AII a/1 1900-1908 Bild 5 under "Förteckning öfver Sinnessjuka och idioter":
Sinnessvag Gått bort för flera år sedan.
Bild 25 / Sida 16: Sinnessvag Um
I övrigt inget noterat!
AII a/2 1909-1918 Bild 5 under "Förteckning öfver Sinnessjuka och idioter":
Daniels Karin Nilsdotter ? (!!) Gått bort för flera år sedan.
Bild 26 / Sida 16:
Sinnessvag Um.
OBS! Här har prästen också satt frågetecken på flera ställen, bakom födelseort Sollerön ? och under Änka: ?
AII a/3 1919-1927 under "Förteckning öfver Sinnessjuka och idioter":
Överfört till obef. 16/11 1920
Gått bort för flera år sedan
Bild 25 / Sida 15:
Sinnessvag U.m
Under "Utflyttad eller överflyttad": Obef. 16/11 1920
Hennes namn är stryket.
Prästen har inte gjort någon notering om dödsfall, utflyttning, trolig vistelseort eller inskrivning t.ex. på Säters hospital (-sjukhus) då det gäller Daniels Karin Nilsdotter i aktuella kyrkböcker som brukligt är.
För andra personer under "Förteckning öfver Sinnessjuka och idioter" har prästen noterat "Död" och datum eller vistas på "Säters hospital".
Hon led ju av psykiska besvär, så det känns mer som om hon har "dragit till skogs" och försvunnit...
Hoppas att det står någonting mer utförligt i AIII 1 Böcker över obefintliga 1895 – 1967 på Riksarkivet om vad som hände henne!
20
« skrivet: 2024-04-02, 01:17 »
Hej!
Den 3 april 1750 föddes Jonas Jakobssons och hans hustru Greta Persdotters barn Per i Åsarna, Gåsborn.(Gåsborn C:2 1733-1775 RA Bild 143 / Sida 263)
Per Jonsson hamnar senare i livet i Abborrberg, Grangärde sn. Där är han verksam som skomakare och har barn med hustrun Stina Jonsdotter, född 1751 i Gåsborn.
Någon gång mellan åren 1812-1822 lägger han till släktnamnet Bilock och skrives framledes Per Jonsson Bilock. (Grangärde hfl AI:12b 1812-1822 RA Bild 176 / Sida 154)
Är det någon som känner till denne Per och hans föräldrar och har forskat på Pers anor bakåt? Och är Per Jonsson Bilock ättling till någon i vallonsläkten Billock?
Strax sydost om Åsarna, mot Åshöjden till, ligger en liten tjärn med namnet Billocktjärnen. Har den fått namnet efter vallonsläkten eller från en speciell person i den vallonsläkten?
Mvh
Mikael Eriksson
21
« skrivet: 2024-04-01, 21:54 »
Erik Hellerström hade gjort denna sammanställning i sin bok Dan Anderssons härstamning, från 1964 (alltså för 60 år sedan i år!) vad gäller svensk eller finsk börd, med utgångspunkt från de 16 anorna på antavla 1:
1. Farfars farfar: svensk
2. Farfars farmor: svensk
3. Farfars morfar: finsk (övervägande finsk)
4. Farfars mormor: svensk
5. Farmors farfar: finsk (övervägande finsk)
6. Farmors farmor: svensk
7. Farmors morfar: svensk
8. Farmors mormor: svensk
9. Morfars farfar: finsk
10. Morfars farmor: finsk
11. Morfars morfar: finsk
12. Morfars mormor: trol. finsk-svensk-tysk-skotsk
13. Mormors farfar: finsk (övervägande finsk)
14. Mormors farmor: finsk (övervägande finsk)
15. Mormors morfar: finsk
16. Mormors mormor: finsk
Nu har det ju gått 60 år och några led till har tillkommit bakåt i tiden. Och något kanske ska justeras i övrigt.
Men på alla dessa år har inget nytt tillkommit som skulle ge vid handen att släkten Scherp skulle vara av vallonskt ursprung!?
Men varifrån har Dan Andersson fått höra att släkten Scherp skulle vara av vallonskt ursprung? Från mamman? Morfar? Annan släkting?
Har någon mansperson Scherp i ett sidoled längre tillbaka i tiden gift sig med någon kvinna från någon släkt med vallonanor bakåt i tiden, så att Dan(eller hans mor) har hört om valloner och misstagit sig att alla Scherparna har dessa vallonska anor?
Ja vi kanske aldrig får svar på dessa frågor.
Men jag tycker själv att det ser mörkt ut för något vallonspår!
22
« skrivet: 2024-03-29, 01:14 »
Ja, på mf mm mm finns bakåt släkten Skotte och på mf mm mf och bakåt finns släkten Kock. Och de var verksamma vid silvergruvan. Ingifta verkar vara från orten men även Värmland och Västergötland. Skulle nog tänka mig att det är svenska anor här, möjligen tyskar någon generation före kanske… Men knappast något vallonskt här!
Känns mer som traditionella bergmän och gruvarbetare ja.
23
« skrivet: 2024-03-28, 18:01 »
Var Nils Parling vallonättling?
Ur en presentationstext om Nils Parling:
"Nils Parling föddes 1914 i ett finntorp i Palahöjden en halvmil norr om Strömsdal i Säfsnäs socken. Fadern var finnättling och moderns släkt valloner."
Har verkligen Nils Parling några valloner bakåt i släkten på sin mors sida? Jag har inte hittat några kopplingar och inte sett några släktutredningar eller något i övrigt på nätet som visar någon sådan koppling.
Så frågan är:
Har någon funnit några valloner i Nils Parlings mors anor?
24
« skrivet: 2024-03-28, 17:45 »
Var Dan Andersson vallonättling?
Så här har det låtit och skrivits om Dan Anderssons anor, typ:
"Dan Andersson hade sina anor på faderns sida från dessa finska nybyggare. Modern stammade från valloner."
Att Dan Andersson har svenska och finska rötter på sin pappas sida vet vi. Dan har själv pratat om detta. Och på sin mors sida, valloner, säger Dan.
Vi vet i dag också att Dan har finska rötter även på sin mors sida.
Men...
Har Dan Andersson verkligen några valloner bakåt i släkten på sin mors sida?
Jag har inte hittat några kopplingar. Och mig veterligen har det väl inte publicerats några sådan kopplingar i böcker, släktutredningar eller i övrigt på nätet?!
Så frågan är:
Har någon funnit några valloner i Dan Anderssons mors anor(eller möjliga teorier)?
25
« skrivet: 2024-03-28, 16:18 »
Jag gick något steg bakåt i husförhörslängderna och texten "Varit elak mot fadern" fanns med där också! Följ familjen bakåt i husförhörslängderna till år 1849 så kanske det står något där!
Lär nog ha varit frågan om någon misshandel mot fadern skulle jag tro. Kanske blev det rättssak och dom!
26
« skrivet: 2024-03-28, 14:56 »
Många är det som har efterlyst och sökt efter hans föräldrar i Värmland genom åren. Men inte lyckats...  Håkan Bengtsson är alltså född 1701 någonstans i Värmland. Är första gången noterad i husförhörslängden år 1719 i Utanmyra på Sollerön (Mora hfl AI:2b 1716-1731 RA Bild 29 / Sida 23). Gift två gånger. 1) År 1722 med Karin Ersdotter från Utanmyra. 2) År 1747 med Ingeborg Nilsdotter från Utanmyra. Bodde på Resargården i Utanmyra. Håkan Bengtsson avlider i hemfäboden Gesunda den 2 september 1791 90 år gammal. Begravs den 4 september samma år på Sollerö kyrkogård. Tyvärr står det bara Wermland i kyrkböckerna, på Håkan Bengtsson, ingen socken är angiven. I dödboken (Sollerön F:1 1776-1821 RA Bild 50) står bara, under Födelse, År, Dag och Ort: Född i Wermeland 1701
F. Bengt Håkansson
M. Marit AndersdotterDet enda som jag har noterat på nätet är att det är i vissa socknar i Värmland som förnamnen Bengt och Håkan verkar vara mer förekommande runt år 1700!! Kanske någon släktforskare med god kännedom om just sin socken i landskapet Värmland kan hitta lösningen på Håkans anor?!
27
« skrivet: 2024-03-21, 16:37 »
Hej Jan! BonnevilleDu har nog rätt! Jag googlade och fann en släkt Bonneville i Frankrike. Med en antavla från 1600-talet fram till 1970-talet i Frankrike, på Geneanet. Från 1798 fanns det också i Sverige en lärare i franska språket med namnet Louis Joseph Anger S:t Cordier de Bonneville. Född 1766 i Amiens i norra Frankrike. https://vikingroots.wordpress.com/2017/09/26/en-ingift-professor-i-slakten/Så ”vår” Boneville kan nog höra till någon släkt Bonneville! Kanske kom han med hugenotterna till Sverige…
28
« skrivet: 2024-03-19, 17:48 »
Hej igen!
Fransosen Boneville som begravs den 26 juni 1679 bör väl vara en Bonnevier. Men kommer inte på någon passande individ just nu. Fanns väl några Bonnevier i Stockholm på 1650-60-talet och vid början på 1700-talet. Kanske någon forskare som har följt släkten Bonnevier mer intensivt kan ha svar på detta!
Mvh
Mikael Eriksson
29
« skrivet: 2024-03-19, 16:51 »
Hej igen Jan! Barchon och Bancon... Inte helt lika nej, men kan kanske bero på skrivarens språkkunskaper och hur han uppfattade namnet. Hade Piron barn, som bodde kvar i Sverige efter Pirons död?Så här skrev Erik Appelgren i Vallonernas namn (1968): Barchon
1632 22/5 Norrköpings Journal D: Piron de Barchon, hammarsmedsdräng till Hubert le Theatre, kom från Liège över Amsterdam till Österby. K 109
1633 28/2 Liège: på ett kvitto talar Catherine, änka efter Pirot Barchon, om sin son Pirot Barchon. K 43/87
Barchon (uttal bårrschå'ng) är en ort 8 km ono Liège. Namnet betyder röjning, skogshygge. Familjenamnet är således ett ursprungsnamn = från Barchon. 1966 finns Barchan.Och Kjell Lindblom i Vallonsläkter under 1600-talet Del III Div. släkter (1992): de Barchon
Tabell 1
Piron de Barchon tillhör en grupp av valloner, som 22/5 1632 anländer till Österby från Liège. Åren 1637-38 arbetar han som smältare vid Högfors bruk och kallas Petter Barfong.
Hans fader heter också Pirot de Barchon. Sonen kan möjligen ha kallats Pirot Pirot eller varför inte Pierre Pierrou. Jfr detta namn! Piron och Pierre är samma namn. Per eller Petter bör bli hans gängse namn i svenskt källmaterial.En far och son följaktligen. Men om "fransos" Pier Bancon är son till Piron "den yngre" och barnbarn till Piron "den äldre" kanske är svårt att få fram. Pier stämmer ju bra som förnamn! Men du kämpar ju på bra Jan så kanske du finner svaret någonstans i "källorna"... Jag såg också på nätet att det fanns en Johan Barfong i Östergötland, nämnd i Östergötlands Vallongilles skrift "Arbetskraftsvandring bland vallonsläkter i Östergötland under 1600-1700-talen": Under titeln "Vallonsläkter som återfunnits som enstaka individer", s 44 kan möjligen sortera:
Johan Barfong (de Barchon) enl Godegårds mantal 1659Länk: http://forum.vallon.se/discus/messages/18/1555.html?1249136771En sak slog mig då jag tittade på dopvittnen och faddrar till Elsa Maria. "m.r [mäster] Charle Boits hustru" Kom att tänka på den kände emaljmålaren Charles Boit och hans franske fader köpman Charles Boit och kanske är det hustrun åt någon, som namns ovan! "Charles Boit, född 10 augusti 1662 i Stockholm, död 6 februari 1727 i Paris, var en på sin tid berömd emaljmålare av hugenottfamilj. Han var son till en inflyttad fransman, vilken var bollmästare och galanterihandlande, och fick troligen sin första handledning i miniatyrmåleri och emaljbränning av dennes landsman Pierre Signac. Boit reste dock tidigt till London, där han först var verksam som teckningslärare och snart, rekommenderad av Mikael Dahl, som emaljmålare vann rykte och en förnäm kundkrets."Länkar: https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Boithttps://en.wikipedia.org/wiki/Charles_Boithttps://sok.riksarkivet.se/sbl/Mobil/Artikel/17890Hugenotter var de franska kalvinister som levde på 1500- och 1600-talen, under och efter de franska religionskrigen. Hugenotterna förföljdes av den franska staten/kronan och katolska kyrkan. Efter upphävandet 1685 av ediktet i Nantes, som gett dem viss religionsfrihet, lämnade mer än 300 000 hugenotter landet. Ett hundratal kom under 1600-talet till Sverige Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/HugenotterMed tanke på de många franska namnen och släkterna i 1600-tals källorna i Stockholm... Vilka hörde till huggenotterna och vilka hörde till bruksfolket med vallonsk härstamning?? Har någon forskat mer ingående på detta? Några utgivna böcker m.m. som har publicerats? Mvh Mikael Eriksson
30
« skrivet: 2024-03-13, 18:08 »
Har någon hittat föräldrarna till Anna Gevert född ca. 1633, död 1699 66 år gammal i Näsby socken Västmanland Örebro län? Se utdraget nedan:
Näsby och Erwalla
2. Comministrar
7. Zacharias Olai Næssenius. Född i denna församling, son af Pastor Olaus Erici [det står Ericus Olai]. Stud. i Upsala 1633, men läste både förut och sedan i Westerås. Hade 1645 kallelse till Huspred. af Frun på Hinseberg, men war illa noterad i Consistorium. Församlingen wäntade 1647, att han skulle ordineras till fadrens hjelp, men fick med harm höra att han för odygder war relegerad. Efter wisad bättring Pwgd 1650 och hitsänd att wara Adjunct. Ordin. Commin. 1651. På lång tid nämnes ej ondt om honom och 1670 fick han en wacker recommendationsskrift af Fru Siri Horn. Men gamla okynnet waknade; 1679, 1682 och 1683 war han anklagad för dryckenskap, försummelse i embetet m. m. Omsider så förswagad att han icke kunde göra tjenst, och fick med Consist. minne, mot wissa förbehåll, lemna sysslan åt den följande 1691. Död 1697, 82 år gammal.
Gift med Anna Gevert, som dock synes warit en sednare hustru, död 1699, 66 år gammal. Twenne döttrar, Elisabeth och Maria, omtalas.
Källa: Westerås Stifts Herdaminne af Joh. Fr. Muncktell, Andra delen
31
« skrivet: 2024-03-13, 17:47 »
Hej Jan! Det ska väl vara den 25 november 1682! Han borde ju tillhöra någon av de första generationernas barn på något vis. Men jag har inte kunnat hittat honom vid en snabb koll i mina handlingar om släkten Gefvert. Har bara hört talas om en släkt Gefvert i Sverige. Men Stockholm är ju Stockholm...
32
« skrivet: 2024-03-08, 18:51 »
Hej Marina!
Jag har forskat lite förr på bruksfolket i Undenäs socken.
Detta är en släkt som jag nog inte har sett förut(om jag minns rätt..). Googlade på Conrette, men då dök släkten Cornette upp i stället. Finns i Belgien och i Frankrike. I Frankrike vanligast i norra delen av landet i Département Väst Flandern och Département Nord. Och hittas i Flandern på andra sidan gränsen också, i Belgien.
Enligt etymologin på släktnamnet Cornette (geneanet.org) så är Cornette en variant eller feminin form av Cornet, som har burits av folk i Département Nord och i Belgien.
Hittade en släktutredning på nätet på släkten Cornet som verkar finnas i Liege, Belgien. Det som var utlagt var från cirka mitten av 1700-talet och framåt i tiden.
Nu vet jag naturligtvis inte om det är Cornette eller Conrette som är dina eventuella förfäder.
Några frågor:
Är det här en "familjetradition" om valloner och namnet Conrette som din farmor har berättat för dig/er? Och på vilken sida, hennes faders eller moders led bakåt kommer den ifrån? Det underlättar mycket att komma några generationer till bakåt i tiden!!
Var din farmors släkt(på båda leden) att finna bland järnbruksarbetare på Forsviks bruk i Undenäs socken förr?
Och har de varit det, i så fall har de varit verksamma på några andra järnbruk bakåt i tiden som du har hört talas om?
Mvh
Mikael Eriksson
33
« skrivet: 2024-03-08, 17:36 »
Angående Bertil i Broby:
De enstaka åren 1613, 1625 och 1629 finns Bertil noterad i Broby. Första gången i Älvsborgs andra lösen, andra gången i en födelsenotis då dottern Sara föddes och tredje gången i en roteringslängd. Upptagen i roteringslängden var han alltså då äldre än 15 år men yngre än 60 år. Något patronymikon eller bomärke är inte känt (men min kartläggning har precis börjat). När Bertil dog är inte klarlagt men 21 april 1652 avled/begravdes hustru Kerstin i Broby »S[alig] Bärtils Effterlefferska«. Jag har inte hittat honom i mantalslängderna (första är från 1636) utan då fanns Erik Bertilsson i Broby, omnämnd som länsman 1661 i mantalslängden och avliden 1679 på Broby. Det är alltså fullt möjligt att Bertil dog före 1636.
Hej Michael! Tack för info! Om du ser Lambert Johansson någonstans då du letar i Skinnskattebergs äldre 1600-tals historia så hojta till! Mvh Mikael Eriksson
34
« skrivet: 2024-03-08, 17:28 »
Hej Mikael!
Du har bättre lokalkännedom om Skinnskatteberg än jag. Vi stryker mina funderingar om Broby i Grangärde och Ölme. År 1626 bör Lambert Johansson ha varit verksam i Skinnskatteberg.
Tacl för dina uppgifter.
/K
Hej Kjell! Då är vi på samma spår!! Mvh Mikael Eriksson
35
« skrivet: 2024-03-08, 17:07 »
Hej och tack för svar Åke! Åh, där ser man, Carl Johan Pettersson flyttade alltså till Skänninge 1835 och inte till Linköping som det står i Skedas husförhörslängd och i utflyttningslängd! I Skänninge blev han kakelugnsmakarlärling hos kakelugnsmakaren Johan Erik Lindsten, född 1802-05-17 i Skultuna, Västmanland. Carl Johan Pettersson m.fl. lärlingar följde sedan med i flytten då kakelugnsmakaren Lindsten år 1840 flyttade till Linköping. Lindsten startade där en kakelfabrik vid Sandbäcken(f.d. Fåfängan), mer om den fabriken finns att läsa på hemsidan Gamla Linköping (gamlalinkoping.se) under rubriken: Sandbäcken med Lindstens kakelfabrik. Lärlingen Carl Johan Petersson lade där till efternamnet Hybinette så att det blev Carl Johan Petersson Hybinette, som synes i husförhörslängden Linköpings domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv(S:t Kors) AI:40 (1841-1845) sidan 636. Han anges där som bortflyttad till Göteborg 1844 med besked No 11. I Linköpings utflyttningslängd BI:3 (1837-1845) sida 202 för år 1844 står: Feb. 10. Kakelugnsmak.ges. Carl Johan Hybinette. Sandbäcken. Götheborg. Besked No 11. Carl Johan strök där alltså patronymikonet Petersson/Pettersson. Att han var polis ett tag i Göteborg har jag funnit förut då jag gick igenom husförhörslängderna, men att han kom redan under senhösten 1843 (mantalslängden 1844) var en nyhet! Märkligt kanske att det inte var som kakelugnsmakare han var verksam som i Göteborg, utan som polis. Brist på jobb som kakelugnsmakare i Göteborg då eller..?? Att folk i Sverige genom århundradena har bildat sig nya släktnamn och även tagit sig redan etablerade släktnamn var inget ovanligt, nej. Men jag kan inte påminna mig att jag har sett någon tagit sig ett vallonskt efternamn. Jag vet några fall där änkan till en make med vallonsläktnamn har fått oäkta barn, cirka 1-3 år efter makens död, med en annan fader till barnen än maken då naturligtvis och att hon har gett oäkta barnet hennes avlidne makes släktnamn. Och så de personer som förr har "återtagit" sitt vallonska släktnamn förstås! Men det kan mycket väl vara så att Carl Johan har "lånat" sig släktnamnet Hybinette och även då Adolf Larssson Hybinette likaledes. Blev bara så paff då det dök upp två nya män med tagna namnet i Östergötland... Jag väljer nog att lägga dessa två herrar, med ättlingar, i övriga släkter.... tills vidare... (om inget annat dyker upp).
36
« skrivet: 2024-02-26, 16:23 »
Hej Ulla! Urmakaren Henrik Matsson omtalas i tråden "Malmberg fr. Tyngsjö/Äppelbo": https://forum.rotter.se/index.php?topic=175919.msg1574960#msg1574960Då det gäller Malungs socken, så är det så att Lima socken är utbruten ur Malungs socken. Och Transtrand socken ur Lima socken. Skulle kunna tänka mig att det är i "Malungs Finnmark" d.v.s. byarna runt Tyngsjö som denne Henrik kan komma ifrån?!? Det flyttas nämligen ganska flitigt över gränsen mellan finnmarkerna i östra Värmland och Dalarna. Henrik Matssons 1:a hustru Maria Gefverts släkt "Gävert(m.fl. stavningsvarianter)" har jag forskat på en hel del genom åren. Malung socken kan vara lite jobbig att forska på då husförhörslängderna börjar först år 1803 och födelse-, vigsel- och dödboken från år 1775. Och Tyngsjö kyrkoarkiv först 1855. Tyngsjö församling bildades som ett kapellag omkring 1815 inom Malungs församling och hade egen kyrkobokföring ända till 1976. Mvh Mikael Eriksson
37
« skrivet: 2024-02-25, 17:42 »
Hejsan!
Jag har börjat kolla upp denne Karl Johan född 1820-05-29 i Linköping, som flyttade som kakelugnsmakargesäll till Göteborg år 1848. Lite konstigt att föräldrarna har "son-namn" och inte heter Hübinette/Hybinette!?! Här kan man fundera på varför Karl Johan Pettersson tar sig namnet Hübinette?
Kan någon av föräldrarna hans ha vallontradition i släkten och Karl Johan har återtagit släktnamnet Hübinette som kanske har varit med i släktens eventuella vallontradition?
Jag har försökt att börja få ihop ledet från Karl Johans födelse 1820 till han flyttar till Göteborg 1848. Mellan åren1820-1835 har jag kunnat följa honom. Men mellan åren 1835-1848 har jag problem att hitta honom, då jag tappar honom vid en flyttning 1835. Och han verkar inte finnas i någon av utflyttningslängderna eller husförhörslängderna i Linköping år 1848 då han ska ha flyttat från Linköping till Göteborg!
Har någon sett denne Karl Johan i HFL i Linköping 1835-1848(eller i trakten runt..) och kan säga när han tar sig namnet Hübinette??
Det märkliga är också att det finns en till person som tar sig namnet Hübinette i Östergötland några år senare på 1850-talet! Han heter Adolf Larsson och är född 1840-06-26 i Skönberga socken och hans föräldrar heter inte Hübinette de heller, utan har "son-namn"!
Denne Adolf Larsson flyttar till gården Paris i Ringarums socken år 1855, där han blir gesäll hos kakelugnsmakaren Loretz Wilhelm Hagberg. Adolf finns HFL där 1855-56 och 1857-1860, då Adolf Larsson lägger till namnet Hybinette! Adolf Larsson Hybinette blir sedan kakelugnsmakarmästare i Piteå där han får familj och barn. Och därmed ättlingar.
Jag har ännu inte hittat någon släktkoppling mellan Karl Johan och Adolf, men det är ju lite märkligt att båda tar sig namnet Hübinette och är kakelugnsmakargesäller båda två och är ifrån Östergötland!
Även en av Karl Johan Hübinettes barn, Frans Rudolf Hybinette född 1850, väljer att bli kakelugnsmakarmästare och hamnar även han uppe i Norrland i Gudmundrå socken(det som senare blir Kramfors stad) där han får familj och barn. Sedan flyttar han och familjen till Ytterlännäs där Frans Rudolf Hybinette lämnar jordelivet den 18 januari 1923.
Mvh
Mikael Eriksson
38
« skrivet: 2024-02-18, 14:18 »
Hej Sven-Erik! Smed- och bruksarbetarsläkten Tångring fanns som du säger i Gåsborns socken, men också i grannsocknar och grannlandskap i Värmland, Dalarna, Västmanland t.ex. Jag höll på med att söka på Tångringssläkten för 20-30 år sedan bland annat. Fjärrlånade i somras ett flertal böcker som hembygdsförening i Gåsborn har gett ut. Och för mig kända släkter dök upp i texterna om torp, byar och järnbruk. Kan rekommendera alla att läsa på, om socknarna, för att förstå lokalhistorien i våra socknar och naturligtvis kopplingarna mellan släkter där! Såg några Tångringar i Järvsö socken på Åke Norgrens hemsida då jag googlade nyss: http://leon.amaroq.se/genealogi/alla/pd873f764.htmlAntar att det är dessa som du funderar över?! Bruksfolket i östra Värmland blandade sig ganska bra med övrig lokalbefolkning genom århundradena fram mot vår tid! Så en koppling till Lång-Kristoffer förr i tiden är väl inte omöjlig alls. Men det gäller att hitta den! Brister på äldre kyrkböcker kan dock ställa till det. Att söka i mantalslängder, domböcker och i befintlig litteratur, kan också hjälpa. T.ex. Albert Palmqvist böcker. Har återupptagit min forskning på östra Värmland sedan i somras. Ska hålla ögonen på ”Tångringarna” om de dyker upp då jag letar! Med vänlig hälsning Mikael Eriksson
39
« skrivet: 2024-02-05, 17:00 »
En skogsfinne Henrik Johansson nämns i[/size] Slektsnavndatabasen nämns [/size] i post nr 5570 med första år 1697, finsk släkt [/size]Toloinen[/size], [/size]Henrik Johansson Toll [/size]i Tål/Tålltorpet i Simmelsjön, Norrbärke.
[/size]För inlägg om han familj där, se:
[/size]https://forum.rotter.se/index.php?topic=137219.msg1585557#msg1585557
[/size]------------------------------------------------------------------------------------------
[/size]Är det någon som vet mer om denna släkt i Sverige och/eller i Finland?
Är det här samma person som finns på sid. 2 vänster(Norrbärke AI:1 1671 – 1693), med namnet Henrik Joh(ansson) Tolle. För stavningen Tolle används också ibland av vallonsläkten Tollet på 1600-talet därav frågan! Enligt registret är sid 2 vänster byn Backbyn.
40
« skrivet: 2023-07-21, 15:48 »
Angående Britta Jernberg f 1789.
Britta kommer från s.37 inflyttande 1832 till änkemannen Nils Lundqvist i Säfsbyn s.128.
Hennes fadersnamn patronymikon är Nilsdotter.
Säfsnäs AI:9 (1825-1834) s.37. Britta infl. 1828 från Filipstad = Färnebo.
Där på s.37 finns en arrendator Olof Bergman f 1772, jag sticker ut hakan och påstår att det är hennes morbror.
Det kan se ut som att Britta Nilsdotter flyttar därifrån till Hällefors, men det gäller pigan Maja på raden under.
Färnebo AI:16 b (1826-1830) s.173 Skåltjärnshyttan. Till s.154 och 160, därifrån till Säfsnäs.
Dito AI:15 b (1821-1826) s.134 och 152.
Dito AI:14 b (1816-1821) s.109. Infl. 1820 från Gåsborn.
Gåsborn AI:5 (1815-1820) s.4 Gåsbornshyttan. Utfl. 1820 till Färnebo.
Britta infl. från s.3 och tidigare från s.38. Där hon är infl. 1817 från Eds socken. Grums härad.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0037584_00063
Ed (S) AI:7 (1816-1822) s.111. Britta utfl. 1817 till Filipstad.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036889_00126
Britta på 4:e raden, oklart när hon kom hit, men även här så har hon födelsedato 4/9 1789 Gåsborn.
Då ligger det nära till hands att det är den Britta som föddes detta dato i Åsarna, Långbansände, Gåsborn.
Gåsborn C:3 s.122. Föräldrarna Nils Hindriksson och Kajsa Olsdotter, senare Bergman.
Husförhör Gåsborn AI:1 s.45. AI:3 s.69. AI:4 s.27.
Men varför Britta sen har släktnamnet Jernberg har jag inget svar på.
Hejsan alla! Jag brukar själv ta Åke Norgrens hemsida till hjälp ibland och där hittade jag detta( http://leon.amaroq.se/genealogi/alla/p12eab39e.html) Jag undrar om inte arrendator Olof Bergman född 1772 ovan kan vara den samme som fadern till Nils Bergman nedan? Nils Bergman
Kolare.
Far: Olof Bergman (1772 - 1856)
Mor: Maria Bruse (1766 - 1823)
Född: 1806-09-02 Gåsborn (S). [1]
Död: 1876-08-03 Säfsnäs (W), Palahöjden. [2]
Barn med Anna Katarina Olofsdotter Jernberg (1814 - 1874)
Barn:
Anna Josefina Bergman (1836 - 1894)
Johanna Bergman (1837 - )
Emma Katarina Bergman (1840 - 1923)
Maria Evelina Bergman (1842 - 1926)
Nils Johan Bergman (1844 - 1849)
Johan Olof Bergman (1846 - 1915)
Augusta Ulrika Bergman (1849 - 1928)
Charlotta Elisabet Bergman (1851 - 1883)
Gustava Vilhelmina Bergman (1854 - 1872)
Karl Emil Bergman (1857 - 1873)
Källor
[1] GID 490.34.2800, [Närke och Värmland; Värmland] Gåsborn, C.3, Födde, 1776-1840, 0-225, Bild 28 av 193
[2] Kjell G. ÅbergHär finns släktnamnen Bergman, Jernberg (och även Bruse) som synes.
41
« skrivet: 2023-06-30, 15:41 »
Hej Allan!
Verkar finnas ett flertal olika släkten Esping i Sverige och Finland. Men smedsläkten Esping verkar ha arbetat runt om i Småland, Östergötland och Södermanland. Har följt dem bakåt i tiden och till Forssjö bruk, Stora Malm(D), och knipsmeden Lars Esping och hustru Margareta Ersdotter. Lars står i Stora Malms husförhörslängd AI:5 RA Bild 281/Sida 282 som född 1743 i september. På nätet finns uppgiften att han skulle vara född i Lofta. Men saknas där i födelseboken. På geni.com har en privat användare lagt ut att han ska ha hetat Persson. Vidare på geni.com att han skulle ha haft en andra hustru Lisa Esping och med henne en dotter Brita Esping. Är det någon som kan bekräfta detta och ange någon/några källor på detta?
Inlägget här på forumet om knipsmedsmästaren Johan Esping och hustru Stina Tolfs barn Hans Gustaf född 22 oktober 1754 i Grytgöl är ju intressant (Hällestad C:4 RA Bild 248/Sida 466). Kan dock inte hitta Stina Tolf i boken: Smedsläkten Tolf genom tre sekler från 1989. Kanske hon finns med i den nyare boken del 2 från 2006?
42
« skrivet: 2023-06-30, 14:28 »
Åryd Dödbok CI:6 1861-1869 RA Bild 127/Sida 119
Inskrivningsnummer: 55 Dödsmånad och dag: Januari 23 Begrafningsmånad och dag: = = Namn: Johan Nilsson, inhyses i Guömåla Ålder vid dödsfallet: 20 år 3 mån 7 dagar Dödsorsak: Omkommen vid skeppsbrott. Folio uti Husförhörsboken: 95 (!!)
Åryd Husförhörslängd AI:12 1861-1866 RA Bild 108/Sida 95
N:9 Guömåla
På rad 10: Inhys. Johan Nilsson Födelseår och ort: 1843 16/11 Guömåla Död: 1864 23/1
Han är inhyses hos familjen Nils Nilsson och dess hustru Carin Nilsdotter och söner.
Familjen Silfver finns på Bild 120/Sida 107. N.9 Guömåla.
43
« skrivet: 2023-06-24, 16:04 »
Hej Jag söker information om familjen Bürk. Bröderna Peder och Clemet B. kom till Sverige från Vallonien på Gustaf Wasas tid och den ene brodern for till Karelen på 1530-talet under kriget mot Ryssland som gevärssmed. Dennes ättlingar stannade sedan i Finland och tog namnet Porkka. Tack på förhand Mikael
På midsommaraftonen satt jag och googlade och då dök det upp en norsk antavla där Porkka/Burk kom upp och denna "vallonske förfader" stod där utan något ifrågasättande. Och jag såg också att andra personer också har tagit denna "vallon" som sann och lagt ut honom på sina antavlor på internet! På något sätt har denna berättelse blivit en trådsanning som nu kopieras och sprider sig! I många ämnen här på anbytarforumet som gäller Porkka så kommer denne "vallon" upp. Och uppgifterna om vem som har första källan till denna berättelse om "vallonen" verkar gå från mun till mun, men de pekar sedan mot en Börje Olsson i Karlstad som tagit fram dessa uppgifter. Och då skulle det naturligtvis vara intressant att få redan på källan till denna "vallon och hans yrke och övriga förehavanden", dvs. var i arkiven finns dokumentet/-na? Med så osäkra belägg så bör man inte ta med denne "vallon" i sina antavlor! Möjligen kan man ta med att tveksamheten är stor till hela berättelsen om "vallonen" i typ någon "Anmärkning", men inte i antavlan som fader!
44
« skrivet: 2023-06-21, 20:35 »
Hej!
Har också hört att Callas skulle ha kommit till Finland direkt från ”Frankrike”. Och inte över Sverige. Kan ha läst ett kort inslag på någon finsk genealogisk förenings hemsida för många år sedan.
Men, var finns originalinformationen, dvs källan, till Callas inflyttning till Finland?
Mvh Mikael Eriksson
45
« skrivet: 2023-06-21, 20:11 »
Hej Gunnar!
Lambert står som första namn i listan på 10 barn åt Vincent Lambriksson(Tabell 2). Vincents hustru heter Kerstin Jonsdotter och de gifte sig 1675.
Du hittar dem på sidan 44 i boken Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 Del 2 av Kjell Lindblom.
Mvh Mikael Eriksson
46
« skrivet: 2023-06-20, 23:36 »
En underlig sak i texten till Tabell 1 Lambert Johansson…
I texten under tingsprotokollet från Skinnskatteberg står det:
”Den enda plats, som nämns i texten, är Broby. Närmaste Broby ligger i Grangärde, ….”
Men i tingsprotokollet står det ju: ”…och Bärtell i Brooby och Upgafz Eeden och Kristopher i Erichzboo som….”
Alltså Broby och Eriksbo! Och det finns ju ett Broby, gård i Skinnskattebergs socken under liknämnda bruket och ett Eriksbo, gård vid sjön Övre Vättern, under Skinnskattebergs bruk. Är det då inte mer troligt att det är Skinnskatteberg som är hemvisten runt år 1626?
47
« skrivet: 2023-06-20, 22:36 »
Hej Marianne! Det enda som jag har sett är ett tillägg med text till Tabell 7 Lars Lambertsson.
Mvh Mikael
49
« skrivet: 2023-06-20, 15:34 »
För mer än 30 år sedan så pratade jag med en äldre kvinna(tror att hon kom från Småland och var i Dalarna på besök eller så) som berättade att hon hade ett släktled bakåt till smedsläkten Esping i Småland och att de var vallonättlingar. De kunde, enligt äldre i släkten, fortfarande franska på 1800-talet. Lät lite konstigt tyckte jag då jag hörde det, men det kanske bara var några ord franska. Om någon har släktforskat och hittat släktled bakåt i tiden och kanske hittat kopplingar till vallonsläkter så är jag intresserad av vad ni har hittat!
50
« skrivet: 2023-06-20, 14:30 »
Hej Per-Olov! Det stämmer bra det! Johan avlider där 1737-05-31 enl dödboken. Ättlingarna som jag utgick ifrån, och bakåt i tiden, bor nu i norra Uppland. Såg i HFL AI:1 1734-1745 att det förutom barnen Jonas och Annika fanns en son till, Jean. Men prästen har strukit honom så han är väl avliden han med.
51
« skrivet: 2023-06-19, 22:23 »
Hej Ingrid! Det gällde Johan Jonsson Asplund född 1691 Baggviken, Asphyttan Färnebo och hans ättlingar.
Men jag noterar alla släkter som har kopplingar bakåt till vallonsläkter så tack för länken och tipset!!
Då det gäller Asplund så verkar det finnas många olika släkter, både smed- o bruksarbetarsläkter såsom även övriga. Även på samma ställen ibland så jag är inte förvånad om det blir diskussioner om vem som hör till vilken släkt!
Mvh Mikael
52
« skrivet: 2023-06-19, 13:32 »
Då det gäller Asplundssläkten från Asphyttan i Färnebo (S), har någon hittat några valloner bakåt i tiden på dessa? T.ex. på hustruleden bakåt?
53
« skrivet: 2023-06-19, 01:06 »
Under släkten Lundell här på anbytarforumet och även i boken Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 Del 2 sid 286 Tabell 5 står det att Peter/Petter Ekelund, som var gift med Anna född någon gång på 1670-talet(hennes föräldrar: Linnart Toutsaintson och Brigitta Olofsdotter Buldt), var bruksinspektor i Älvdalen(Anbytarforum) / Älvdalens socken i Kopparbergs län(Nordisk Vallongenealogi)!
Men kan detta med Älvdalen stämma?
Paret levde ju under 1600-talets andra halva och 1700-talets första halva! Järnbruksrörelsen kom ju inte igång förrän under 1800-talet i Älvdalens socken!
Det är inte så att det är Älvdals härad i Värmland som åsyftades? Dvs socknarna i nordvästra länet(i dagens Torsby och Hagfors kommuner) och något av de äldre bruken där?
54
« skrivet: 2023-06-16, 18:33 »
Det är ju känt att fransosen spiksmeden Gillius Mattsson, död 24 januari 1648 i Varnum (S) kom från Vallonien till Nyköping under 1590-talet och där träffade sin hustru Annika Nilsdotter, död 24 april 1648 i Varnum (S). De fick barnen Gillius Gilliusson Tollet(blev kronobefallningsman i Östersysslet) och Hercules Gilliusson (blev guldsmed och tog sig namnet Vikman), båda bröderna fick barn och barnbarn. Men hustrun Annika verkar ha haft två barn innan hon träffade Gillius, nämligen Marina Herkulesdotter och Hieronymus Nitzell, om de är helsyskon eller halvsyskon kan man fundera på…
Är de helsyskon borde pappans namn ha varit Herkules Nitzell. Men är de halvsyskon så har mamman haft tre pappor till sina barn. Möjligen kan man tänka sig att Hieronymus tagit sig namnet Nitzell och är född Herkulesson.
En annan teori är att Herkulesdotter är en felskrivning och att det ska vara Gilliusdotter!(se längre ner)
Det verkar som att spiksmeden Gillius har varit verksam vid Läppe kronobruk runt åren1607-1608. Läppe, vid Hjälmarens strand, ligger i Västra Vingåkers socken i Södermanland, men en mindre del av Läppe låg förr i Lännäs socken i Örebro län, men den 1 januari 1995 gjordes en gränsrevision så att nästan hela den del som tidigare legat i Örebro kommun överfördes till Vingåkers kommun. Fastighetsbeteckningarna för denna del är dock fortfarande Östra Dimbo.
Joannes Jonae var kyrkoherde i Lännäs församling, Örebro län, mellan åren 1593 – 1613. Kyrkoherden kom i osämja med ett flertal människor, bl.a. med spiksmeden Gillius och hans styvdotter Marina Herkulesdotter, och hamnade därför på tinget.
I Strängnäs Stifts Herdaminne Del 2 Den äldre Vasatiden. Av Magmus Collmar kan man läsa följande (av mig här förkortade utdrag):
….Men väl visste man att han blev insatt i Segersjö kista. Det skedde dock av den orsaken, att han utvisat fransosen Gilius spiksmeds dotter, som var en kona, ur sin hustrus kyrkbänk och låtit henne stå längst bak i kyrkan.
”Kontroverserna mellan herr Jöns å ena sidan och Gilius spiksmed och hans styvdotter Mariana Herkulesdotter å den andra sidan voro före vid tinget 29/5, 16/7 och 26/11 1607. Åt Segersjöfogden Simon Hanssons änka hade den mycket snickarkunnige herr Jöns byggt en kyrkstol, för vilken han betalats med ett spann råg. Hans hustru hade också lovats plats i samma stol, som vid rättegångstillfället ägdes av Gilius hustru. Så kom Marina Herkulesdotter i rykte för att haft lägermål med Isak kaplan på Högsjö gård(se härom denne). Då hon en, söndag kom till kyrkan, gick hon efter vanan och ställde sig i stolen, men då lämnade prästfrun demonstrativt densamma. ”Och när nu herr Jöns gick av bokstolen och skulle gå uppå predikstolen, talade han överljutt i kyrkan och sade till henne (Marina): ´Gack utav stolen, din kåkhora, och gack och satt där andra horor och tjuvar stå, om du icke går, skall jag slå det ena sidbenet in uppå dig och andra ut!´ ...Och gingo mest socknemännen av kyrkan för samma förargelse skull. Dock likväl fullbordade herr Jöns sin predikan”. Kyrkoherden förklarade vid rätten, att intet oärligt visste med Marina, utom det att ett ont rykte gick om henne. Han förklarade också att han handlat ”i hastighet”.
Saken hänsköts till domkapitlet. Mellan honom och Gilius spiksmed, som länge varit ovänner, sattes vite. Den som med ord eller gärning först förgrep sig på den andra eller dennes hustru, skulle böta ett par oxar och 40 marker penningar. Och hustrurna skulle ”som tillförne stå i stol tillhopa och förlikas väl”. Vänskapen varade dock icke länge. Vid julitinget dömdes herr Jöns att erlägga vitet, såsom den vilken största skulden ålåg, att sämja icke kunnat besvaras. Han hade givit spridning åt ryktet, att Gilius skulle ha lägrat sin styvdotter Marina. Novembertinget stadfäste vitets utgörande.
Sedan kommer berättelsen om lägermålet med Isak kaplan på Högsjö gård:
Joannis Nylander huskaplan mellan (1607) – 1614 i Vingåkers pastorat, Södermanland.
Troligen identisk med den kaplan, som 1603 avflyttade från Nyköpings Nicolai.
Var kaplan på Högsjö gård, då han vid tinget i Askers härad 29/5 1607 omtalas misstänkt för att ha belägrat Marina Herkulesdotter, Gilius spiksmeds styvdotter. Vid tinget 16/7 samma år ”upplästes… herr Isaks bekännelse, varuti han beplitade sig både till liv och själ, att han intet haver beställa med Mariana Herkulesdotter med några lägersmål beblandelse utan visste intet med henne utan det som ärligt är”. Fyra bönder från Vingåker hade under handlingen satt sina bokmärken till vittnesbörd, ”att de den ed av honom under baran himmel hört hade”. Den 26/11 samma år klagade hon vid rätten, att kaplanen hade kränkt henne och lovat henne äktenskap. Till det sista nekade icke herr Isak men väl energiskt till det förra. Då han ålades gå tolvmannaed på sin oskuld, förklarade han sig emellertid icke förmå detta, men väl ville han ”göra själv sin ed, så högt och så stor de honom förelägga ville”. Efter som han var kommen i rykte, var detta icke möjligt, utan han bötfälldes.
Den 18/7 1608 förliktes vid rätten Gilius spiksmed, hans hustru och styvdotter med ”herr Isak predikant vid Höks gård(1). Se vidare kyrkoherde Joannes Jonae i Lännäs, sedermera i Svinevad, som icke synes varit utan skuld till striden mellan herr Isak och Marina. Isaacs Joannis tillträde 1614 kyrkoherdetjänsten i Svinevad.
Efter Gillius Mattsson och Annika Nilsdotters död 1648 skiftas dödsboet år 1649. I Ölme Härads Dombok 1629 – 1650 jämte andra handlingar utgivna 1921 av Axel Em. Löf står följande från tinget den 22 augusti anno 1649:
Näst stadsfästes efter Sweriges lag det jordeköp, som befallningsmannen väl:d Gillius Gillusson hade gjort först med sin svåger Gillius Hendriksson i Lundby och Fors socken i Södermanland om hans hustru Marina Herculesdotters arvedel i Ö. Vik och Viketorp i V. för nöjaktig betalning uti boskap, silver, tenn, koppar, sängkläder och annat husgeråd, som be:te Hercules av arvskapen efter deras föräldrar i be:ta Ö. Vik., sedan med sin halvbroder Hieronymus Nittzel i Karlstad om hans arvedel i be:ta Ö. Vik i Viketorp för ett hundrade fyrtiotre och tre fjärdedels lod silver samt fmton och en halv riksdaler in specie, som fastebrevet vidlyftigare utvisar.
Kyrkoherden Petrus Magni Gyllenius(född Peder Månsson) förde dagbok (Petrus Magni Gyllenii dagbok 1622 – 1667). Han gifte sig med kronobefallningsmannen Gillius Gilliusson Tollets dotter Annika Gilliusdotter Tollet och hade med henne sex barn. Guldsmeden Hieronymus Nitzell i Karlstad var kronobefallningsmannen Gillius halvbror.
Petrus Gyllenius kände visst guldsmeden Hieronymus redan innan han gifte sig med Annika. För så här står det i Gyllenius dagbok då han besökte Karlstad år 1636:
Maj
Och iagh fick herberge hoos Hieronimum gullsmedh.
November
Den 4 kom iagh ifrån Hieronimo gulsmedh
Då det gäller svågern Gillius Hendriksson i Lundby och Fors socken i Södermanland och hans hustru Marina Herculesdotter….
Gillius Hendriksson bör väl vara identisk med spiksmeden Gilius Hendriksson/Mattheu som finns med under släkten Mathieu i Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet, del 2.
I Nordisk Vallongenealogi 1580 – 1750 del 2, av Kjell Lindblom, står att:
”Herculesdotter i texten skall vara Gilliusdotter.”(!)
Lite märkligt, om tingen åren 1607-1608 i Örebro län och senare tinget år 1649 i Ölme Härad, Värmland, skulle ha missuppfattat Marinas efternamn så fel!!
55
« skrivet: 2023-01-20, 01:57 »
Fyller på listan med dessa:
Lakejen Johan Gustav Tollet och hans hustru Kristina Gierdslind och deras barn finns med i listan över födda barn i Storkyrkoförsamlingen som Stadsarkivet i Stockholm har lagt ut på nätet.
Sonen Karl Gustav är född den 11/1 1702 och
Nikodemus den 20/8 1703.
Då Karl Gustav födds skrives faderns namn Johan Tollet. Och vid Nikodemus födelse skrives moderns namn Stina Tollet.
Har någon info om Johan och Kristinas födelsedatum och -ort och föräldrar?
I Hammartingsprotokollen i Öster- och Västerbergslagen 1654-98 under Bernshammar, Hed, finns i listan år 1687 en kolgosse Göran Tolle.
Vet inte om han hör till vallonsläkten Tollet, men under 1600-talet skriver en del individer i vallonsläkten Tollet sitt efternamn Tolle ibland. Är det någon som har info om Görans föräldrar och Görans fortsatta liv?
Ibland känns det som det fattas en lång släktlinje(eller fler) i vallonsläkten Tollet, som inte utgår från Kronobefallningsmannen Gilius Giliusson Tollets barn (eller hans broder guldsmeden Hercules barn). Kan deras fader spiksmeden Gilius Mattsson Tollet, från Vallonien, ha haft någon son till… eller broder/bröder i Sverige?! Det är en fundering som jag har haft länge!
56
« skrivet: 2023-01-18, 18:02 »
Hej Bengt! Tack för svar!
Daniel var i Strömsdal 1760 och du har skrivit att han kom 1762 till Forsby. Låter rimligt då han är dopvittne i Forsby februari 1763. Han förekommer, själv eller med hustrun, även som dopvittne på flera dop åt andra familjer i Forsby under 1765, 1766, 1767, 1768 och 1770. Jag har hans båda hustrur, barn, barnbarn och barnbarns barn sedan förut(kanske skulle ha nämnt det!). Då det gäller hans 1:a hustru Maria Löfberg född 1730 så är väl hon släkt med de andra Löfbergarna på Forsby bruk. Det var några år sedan jag höll på med denna gren av vallonsläkten Tollet.
Jag har några "Tollet" till som jag funderar på och efterlyser mer info och släktskap på:
1) Gillius Tollet med hustrun Anna Berg. Gillius var klockare i Håtuna, Uppland. Hans hustru dog 1731 och hon begrofs den 17 juni. De bodde på Prästtorp/Prästgårdstorp.
2) Andreas/Anders Tollet född /8 1682 på okänd ort, död 22/5 1730 i Prästhyttan, Grangärde. Andreas var först bokhållare vid kronobruket i Krabbsjön, Grangärde församling, Dalarna, sedan inspektor vid Prästhyttan, Grangärde. Hans hustru var Anna Nordahl född /6 1675 i Ramnäs, Västmanland. De hade barnen Maria Christina född 16/5 1715 i Krabbsjön och Hedvig född 31/8 1717 ibm.
3) Johan Tollet, Död 11.8.1743 i Saltviks församling, Åland. Dräng. Ålder i dödboken anges till 17 år, 1 månad och 3 veckor.
4) Jungfru Tollet. Släkten Weise var verksam vid Lövstabruk, Uppland. Fredrik Weise var (liksom sin far och bror) kirurg och kom invandrad från Pommern. Fredrik Weise gifte sig 1719 med Maria De Malsij och de fick 7 barn. Vid deras son Friedrichs dop, född den 9/4 1721 på Påskdagen kl. 4, anges bland faddrarna en Jugf. Tollet. Hon förekommer bara där som fadder och inte vid de övriga barnens dop.
Föräldrar och mer info efterlyses på dessa fyra personer!
,
57
« skrivet: 2023-01-09, 17:32 »
Hej!
Söker födelseorten och föräldrarna till hammarsmeden Daniel Tollet född år 1728 som avled
år 1771 vid Forsby bruk i Pernå församling, Finland.
Innan han kom till Forsby bruk var han vid Strömsdals bruk i Kuopio lf, Finland, några år.
Han är inte född i Strömsdals bruk/Kuopio år 1728 som det står på en del släktforskarsidor på internet. Daniel saknas också i Kuopio födelsebok. Strömsdal bruk, som grundades år 1746 och inledde sin verksamhet först år 1751, var det första järnbruk där man i Finland framställde tackjärn uteslutande av sjö- och myrmalm. Allt eftersom åren gick kom allt fler bruksarbetare från andra finska järnbruk och från den svenska rikshalvan till Strömsdal, så också Daniel Tollet.
Har någon sett honom vid något järnbruk mellan åren 1728 till 1750-talet innan han kom till Strömsdals bruk? Det finns kanske en möjlighet att han hade ett patronymikon som efternamn, i och med att han har varit så "osynlig" i arkivmaterialet under åren! Och återtar sitt vallonska släktnamn Tollet sedan. Vanliga pojknamn i släkten är Johan, Gilius, Daniel m.fl.
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy