ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jonny Andersson

Sidor: [1]
1
Det låter rimligt, men administrerar du också alla kiten? Eller gör de du topsat själva det? Det bästa vore förstås om man kunde värva lite nya släktforskare i de mer avlägsna grenar man behöver få testade så att man kan samarbeta om släktforskningen och har någon som vill administrera kiten  :)

2
Tack!

Det är intressant att höra andras synpunkter på det här. Det viktigaste i den här frågan är nog ändå vem som ska administrera kiten. Jag administrerar redan 12 kit för mina egna och min frus släktingar. I det här fallet är jag egentligen bara intresserad av att det kommer in testade personer i andra avlägsna släktgrenar. Jag hade motvilligt kunnat ta på mig att administrera de kiten också, men i varje fall borde ju någon administrera dem. Någon som svarar på förfrågningar från andra om de kiten och som ombesörjer så att det finns relevant information, som ett släktträd t.ex. Så därför är jag också lite nyfiken på vad som hände med DNA-kiten efter att SVT:s genjägare hade avslutat sina inspelningar. släppte de bara ansvaret för alla kit vind för våg sedan?

Det att inga har kommenterat det här inlägget förut gör att jag anar att det är få som har kontaktat mer avlägsna släktingar för att låta testa dem. Det är nog som jag sa också enklare om SVT kommer och frågar om det än om vem som helst gör det. Det bästa hade förstås varit om en ny kampanj rent generell thade fått fler att testa sig, för då skulle alla snart också få fler värdefulla träffar.
Jag har inte gått vidare med det här med att hitta fler avlägsna släktingar att testa, men jag har samlat på mig ett antal olösta fall nu där jag inte kommer vidare förrän det finns bättre träffar.

3
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: DNA problem
« skrivet: 2023-03-27, 17:07 »
Vad kul att du fick hjälp med att komma vidare! Med en så pass nära person som en farfar så förstår jag också väl att du gärna vill lösa den släktgåtan om det går. Jag har själv två liknande fall som står stilla i brist på bättre DNA-träffar. En tredje sådan situation är vad man skulle kunna kalla för "polisiärt uppklarat" tack vare flera DNA-matchningar som pekar ut vem det måste vara.

Men om man inte har de bra DNA-matchningar som behövs för att kunna ringa in vem det är man letar efter så är det en knepig situation. Jag har själv en fråga ute om det faktiskt. Då skulle man behöva kontakta lämpliga personer att testa och fråga om de kan tänka sig att ställa upp på det, eller så är det bara att vänta och hoppas på att det dyker upp några nya matchningar så småningom.

Det jag funderar på om man kontaktar personer att testa är vem som sedan ska administrera de DNA-kiten, ifall de inte själva är släktforskare förstås så att de gärna gör det själva. Jag administrerar redan 11 DNA-kit för personer inom släkten på min egen och min frus sida. Jag vill gärna ha fler DNA-träffar men helst inte ta långsiktigt ansvar för fler DNA-kit än de jag redan har. Jag hoppas att några släktforskare med erfarenheter av en sån här situation kan dela med sig av sina erfarenheter.

DNA borde i alla fall kunna lösa din släktgåta för om det kommer en riktigt nära träff som pekar ut vem det är, med din farfar, farfars far eller farfars farfar som gemensam ana, så bör det också vara väldigt tydligt i hur mycket DNA du delar med din matchning. Hoppas det händer snart så att du inte behöver vänta 10 år något som jag behövde i det av de fall jag har som är löst nu  :)

4
Allmänt om DNA i släktforskningen / SV: DNA problem
« skrivet: 2023-03-27, 13:09 »
Jag ser att det tydligen inte är någon som har svarat eller kommenterat det här inlägget, så då gör jag det även om jag nog inte har mycket hjälp att ge.
Med 150 cM borde den gemensamma anfadern finnas bara 2-3 generationer bak i släktträdet, vilket ju normal är väldigt hanterbart med traditionell släktforskning
https://dnapainter.com/tools/sharedcm-double
Problemet här är förstås att det är i norska släktarkiv man måste leta, och jag har ingen erfarenhet av det. Jag har själv samma problem med en del danska släktingar till anfäder som flyttade till Danmark. Jag har letat lite i de danska arkiven och tycker att det är svårt eftersom de är så olika våra arkiv. Hur det är i Norge vet jag inte men jag gjorde en snabb sökning efter tips på släktforskning i Norge, så om du inte redan har läst på lite om det så är det nog där du måste börja

https://www.google.com/search?q=sl%C3%A4ktforska+i+norge
Dessutom måste det ju finnas många andra släktforskare som har erfarenheter av att släktforska i Norge, så när du hunnit kika på det så är det nog en bra idé att be om hjälp i något forum för att komma vidare.
Hoppas det här gör att du kommer vidare på något sätt, vilket du kanske redan har gjort eftersom det är längesedan du gjorde det här inlägget  :)

5
Jag skulle vilja höra om det finns några här med erfarenheter av att kontakta lämpliga ättlingar för DNA-test för att lösa någon släktgåta, som i så fall vill berätta om hur ni gjorde.
Situationen i det här fallet är sådan att min frus mor och morbror delar 105,9 resp. 234,8 cM med en man vars mormors båda föräldrar är okända. Jag har arbetat länge på att hitta deras gemensamma anfader och är ganska säker på att ett syskon till min frus mormors mor är antingen den okände modern eller den okände fadern. Det är dock en stor skara barn det handlar om, som föddes på 1860- och 1870-talet, så det finns några att välja på. Vilket av barnen som är den anfader jag letar efter är förstås omöjligt att säga utan att det kommer någon mer riktigt bra DNA-matchning.
Tidigare fanns personens DNA bara hos FTDNA men nu i dagarna dök äntligen mannens DNA upp hos MyHeritage där det finns många fler testade och bättre verktyg, om man betalar de 324 kronorna som en engångsavgift vilket jag har gjort för både min frus mor och morbror.

Om man är programledare för ett program hos SVT, som letar efter okända föräldrar och har tillgång till en stor påse pengar, så är det förstås inte svårt, för vem säger nej om de blir uppringda av SVT som frågar om de får låta DNA-testa dem? Men hur gör man om man inte är en sån programledare? Mer specifikt, vem betalar i så fall för DNA-kiten, och vem administrerar dem? Man kan förstås också undra vad som hände med de där DNA-kiten som SVT beställde efter att programmet var slut. Någon måste väl fortsätta administrera dem så att det finns någon som svarar om nya DNA-släktingar hör av sig i framtiden?

Om jag vill lösa den här släktgåtan så vore förstås ett sätt om jag kontaktade lämpliga ättlingar i några av de olika släktgrenarna efter min frus mormors morföräldrar och frågade om de skulle kunna tänka sig att låta sig DNA-testas för att lösa den här släktgåtan. Så här långt har jag bara väntat på att några av dem ska dyka upp i matchningslistan, men det kommer kanske aldrig hända utan lite hjälp på traven.

Det är en intressant släkthistoria i sig också. Barnet med okända föräldrar föddes i Malmö 1891 och det ser ut som om modern då åkte från Kalmartrakten, som det här handlar om, till Malmö för att föda barnet i hemlighet där. Frågan är vad som hände som motiverade det hemlighetsmakeriet? Var hon för ung för att ta hand om ett barn? Och visste fadern också om det eller hade han stuckit tidigare? Kanske kommer några av frågorna få ett svar och och när jag får veta vilka de är.

6
Ja, det är ju så här det är med DNA-släktforskning. Det blir ofta ett hopplöst letande eftersom de flesta ligger så långt tillbaka i tiden så att det inte går att klara ut släktskapet. Om två-tre år så har kanske dubbelt så många skandinaver testat sig och då borde det ge många fler närmare träffar. Själv hoppas jag hitta den där okände farfarn, som möjligen hette Wolter eller Walter i efternamn.

Kerstin Björklund föddes med namnet Olsson, men heter Björklund i FTDNA. Men det förstod du nog redan gissar jag.

Tack för en intressant DNA-diskussion!  :)

7
Fast än så länge har jag inte hittat någon känd inavel, men många släktingar är det i alla fall i Gråmanstorp och församlingarna runtomkring.
Det kan ju vara så att vi faktiskt inte är släkt, eller att släktskapet är mer avlägset. De namn du kan söka efter om det är på Andersson-sidan är Lisbeth Ericsson och Ingrid Eliasson (mina fastrar), Börje Andersson (min far). Eller om det är på Olsson-sidan som jag kallar den efter deras far Adolf Olsson (vars far är okänd) så är det Jenny Månsson, Kerstin Björklund eller Per Olsson du ska leta efter. sen har jag släkt med ursprung i trakterna runt Sösdala på min mammas sida (hon dog 2011 och är alltså inte testad, hennes DNA är representerat av mig själv) och de som är testade där är Birgit Lydén och Alf Kristiansson.

8
Jag heter Jonny Andersson där och även min far, två av mina fastrar, en moster och en morbror finns med där. Det blev 12 DNA-test totalt från december till januari i år  :)

Ja, på min farmors sida och inte minst hennes halvsyskons sida (de som har en okänd farfar) har jag så mycket släkt i Gråmanstorp så att jag ibland har funderat på om det inte fanns risk för inavel  ;D

Men visst, det var är väldigt stor församling också i i kyrkböckerna.

9
Tack! Jag håller med!  :)
Och därför så lät vi så sent som i januari i år testa de tre av den okände faderns barnbarn sm fortfarande lever. De testades i FTDNA där det finns fler skandinaver men resultaten har delats med MyHeritage också eftersom det ju går att göra utan kostnad, och visst har det gett tusentals träffar! Problemet är bara att släktskapet för nästan alla ligger så långt tillbaka i tiden så att det blir svårt eller omöjligt att reda ut släktskapet.

Men jag håller med om att det här sannolikt ändå är den bästa vägen att komma vidare. Det finns några få lite halvintressanta träffar som precis har dykt upp hos MyHerigage och jag är igång med att undersöka dem. Men ju fler som testar sig ju större är också chansen att det ska komma in en fullträff rätt som det är en dag inom något eller några år. Om den kände farfarn, som det handlar om i det här fallet, fick fler barn med någon annan kvinna och barnbarn till honom låter DNA-testa sig så borde det ge en träff till någon som är väldigt nära släkt.

Det är nästan tre år sen jag skrev det första inlägget i den här diskussionstråden och då var DNA-tester fortfarande väldigt nytt men nu har det fått så stor användning så att det börjar bli alltmer användbart.

10
VARNING för att köpa CD-/DVD-skivor från Sveriges släktforskarförbunds Rötterbokhandeln för om de slutar fungera får du köpa nya till fullt pris!

Vår släktforskning har legat på is i två år nu i avvaktan på en ny och bättre dator och när vi nu äntligen har det och skulle installera alla de 9 databaserna igen som vi har köpt på CD-/DVD-skivor från Sveriges släktforskarförbund och Riksarkivet SVAR så hade två av CD-/DVD-skivorna slutat fungera. De är sådär en 4-5 år, kanske något år mer, gamla men de har förvarats mörkt i ett CD-fodral så uppenbarligen har skivornas kvalitet varit undermålig. Vi mailade till Rötterbokhandeln och frågade hur de tycker vi ska göra och Mikael Hoffsten som svarade säger att ja då får vi köpa nya till fullt pris:

"Det var tråkigt att höra att Du inte fick igång alla skivorna ...  Du kan köpa nya 1890 och 1900 både hos oss och hos Riksarkivet."

Vi anser att det är rimligt att man ska kunna skicka in de skivor som slutat fungera för att få ersätta dem med nya till självkostnadspris sådär en 3 kr per skiva plus porto (trots att de egentligen bara borde få reklameras rakt av) för innehållet på skivorna har vi ju redan betalat för! Egentligen hade det varit bättre om vi kunnat få ladda ner en installationsfil istället som vi sen förvarar på hårddisk för de slutar inte fungera så sm CD-DVD-skivor gör.

Det handlar om över 4 000 vi har lagt på det här och det är väldigt mycket pengar men vi har tyckt det har varit värt det ändå eftersom man sparar så mycket tid med hjälp av folkräkningarna. Men inte om man måste betala för dem igen ifall de slutar fungera förstås. Det kostar mycket nog som det är redan med alla källor för släktforskning som vi måste betala för. Det är många som vill ha pengar för både det ena och det andra!

Så ni som redan har de här skivorna, gör kopior av dem genast!! För ni kommer inte få byta dem ifall de slutar fungera! Och ni som inte har köpt CD-/DVD-skivor, tänk er noga för först! Det finns ingen garanti ifall de inte fungerar eller slutar fungera!

Det här är dock en hållning som vi tycker är helt orimlig så vi har kontaktat Konsumentverkets konsumentvägledning också för att fråga hur det borde lösas och vilka möjligheter vi har att få Rötterbokhandelns hållning prövad i t.ex. Allmänna reklammationsnämnen. Det hade varit skönt att slippa behöva hantera det på det här sättet men nu är det som det är.

11
Det här inlägget som jag nyss gjorde i forumet för Gråmanstorps församling (Klippans kommun i Skåne) är delvis en metodfråga så det kanske hade passat in här också?

http://forum.genealogi.se/index.php?topic=144146.msg1431861#msg1431861

Den som vill får gärna kika på det. Det handlar om hur jag ska kunna verifiera om en misstänkt man är eller inte är barnens okände fader. Och om det inte är han så blir frågan istället vad mer det kan finnas att göra. Dock har jag inte egen tillgång till något abonnemang just nu så det kommer ta lite tid att gräva i det.

12
Det är lite komiskt att det är jag själv som har gjort det senaste inlägget http://forum.genealogi.se/index.php?topic=137357.msg1403180#msg1403180 i det här forumet och om samma sak som det här handlar om, nämligen min farmors styvfars okände fader.

Om fyra veckor ska släkten samlas till släktträff och då hade det varit kul att kunna berätta om vem som är släktens anfaders okände far. Det handlar om med vem som Botilda Olsson, som föddes den 22 maj 1853 i Gråmanstorp församling enligt kyrkans födelsebok, fick sina två barn Nelly Fredrika som föddes den 8 april 1877 och Adolf som föddes den 3 januari 1887? Se bilden nedan.

En sak jag provat med sen förra inlägget om det här är att titta i elevlistorna för den skola där Nelly Fredrika och där Adolf gick i skolan (jag har inte de bilderna till hands) för att se vem som står som målsman där och det gör, tyvärr, deras morfar, inte deras okände far som jag hade hoppats lite på.

Fortfarande gäckar det där namnet Wolter som prästen har skrivit till vänster om klammern som man ser i bilden nedan. Jag antar ju att det är namnet på en person men om det är namnet på den som prästen visste var far till barnen vet jag inte, men det KAN ju vara en förklaring till namnet.

Inte minst eftersom Nelly Fredrika också hade Wolter som efternamn när hon flyttade.  (AD Gråmanstorp-(Klippan)-B-7-1889-1901-Bild-66-sid-62, se bild i förra inlägget) och år 1900 var hon piga i Borås med Walter (med a) som efternamn. I folkräkningen år 1910 har hon till sist gift sig med Volter i efternamnet.

Varför Wolter med a eller o om det inte skulle vara hennes faders namn?

Den som vill ha fler detaljer om familjen som jag beskrivit ovan och deras släkt hittar det på den här sidan http://www.jonnyochannchristine.se/om/slakten/olsson/adolf/

Det som har hänt sen sist är att det har dykt upp en skäligen misstänkt (dock den lägre misstankegraden) person  ;)

Vi har blivit tipsade om en Kjell Magnus Wolter som passar in för att kunna vara barnens okände far väldigt bra tidsmässigt och som uppenbarligen också rört sig i samma trakt. Det står om honom på den här sidan i Bygdeband http://www.bygdeband.se/person/1096155/sverige/skane-lan/klippan/vedby/for-hyllstofta-ryggasstuga/kjell-magnus-wolter/

Vi har inget som säger att det är han som är far till barnen men om man har den här informationen, hur, om möjligt, går man till väga för att verifiera den? Det är inte precis släktforskning för amatörer som mig.

Konspirationsteorin i det här är förstås att Kjell Magnus Wolter som f.d. Kronolänsman stod över prästens synpunkter om det omoraliska i att ha barn utom äktenskapet. Alla människor var och är ju inte lika jämlika.

Vår släktforskning är egentligen pausad för ett tag nu så jag har inte tillgång till kyrkoarkiven just nu men planerar att skaffa årsabonnemang igen någon gång längre fram i sommar eller i början av hösten, och då om inte förr tänker jag försöka gräva lite i det här, bara jag vet hur jag ska gå till väga.

13
Släktträffar / Släktträff - Hur då?
« skrivet: 2016-11-08, 10:36 »
Trots att släktträff ju är något som är så intressant som det är för alla som håller på med släktforskning, och trots att det är en hel del jobb med att anordna en släktträff, så hittade jag bara en diskussionstråd om just det ämnet här i anbytarforum http://forum.genealogi.se/index.php?topic=133158.0

Själv är jag med i en lite kommitté som ska anordna släktträff i en av våra släktgrenar i maj nästa år och jag har sammanställt lite av de erfarenheter vi har gjort från tidigare släktträffar på en sida på vår egen webbplats http://www.jonnyochannchristine.se/tips/slaktforskning/slakttraff.shtml men det finns fortfarande mycket att tänka på.

Men det måste vara många andra som också har värdefulla erfarenheter av att ordna släktträff och andra erfarenheter än de jag har dokumenterat. Därför har jag nyligen startat en liten grupp i Facebook för alla som vill ta del av och, helst också, dela med sig av sina erfarenheter av att anordna släktträff så att vi kan lära mer om det av varandra. Det är en grupp för just om allt som handlar om att anordna släktträff, men inte för rena släktforskningsfrågor eftersom de diskuteras bäst här i anbytarforum.

Så alla som vill får gärna bli medlemmar i den gruppen Släktforskning - Hur då? i Facebook och dela med sig av sina erfarenheter https://www.facebook.com/groups/slakttraff/

Och om man inte vill det eller inte har något konto Facebook (och inte vill skapa ett konto där heller) så kan man berätta här istället förstås. Men dela gärna med er av tips och erfarenheter för de är värdefulla för så många andra också!

14
Nu har jag hittat var Pherstorp låg en gång i tiden också, tack vare Klippans hembygdsförening och Bygdeband, och det låg här https://goo.gl/maps/DiwUozhZ7nJ2

Därmed hoppas jag det ska bli möjligt nu för kommunarkivet i Klippan att hitta vilken skola Adolf Olsson gick på. Sen om det skulle kunna vara hans okände far som står som målsman istället för hans kända mor är ju förstås tveksamt.

Hembygdsföreningarna och den verksamhet de bedriver är verkligen guld värd för alla oss som håller på med släktforskning också! Ibland tänker jag att hembygdsföreningarna och släktforskningsföreningarna borde gå ihop istället eftersom de har så mycket intressen gemensamt! :)

15
Ja jag har ju tänkt den tanken någon gång :)

Men jag har inte mycket erfarenhet än av hur de där DNA-testerna görs.

16
Nu är moderns, Botilda Olssons, bouppteckning också kontrollerad och den gav förstås inte heller några ledtrådar om den okände fadern. Eftersom de inte var gifta så är det förstås naturligt att han inte finns  med i bouppteckningen heller så det var ju inte oväntat. Men alla halmstrån ska förstås kollas. Bouppteckningen finns här nu http://www.jonnyochannchristine.se/om/slakten/olsson/adolf/doc/006.jpg

17
Man ska nog vara försiktig med att avfärda något innan man vet så jag sparar en notering om det tills jag vet hur jag ska kunna kolla det :)

Smeder reste omkring en hel del i trakten som jag förstår det så varför inte. Det finns en bok som heter Smedsforska har jag sett och den kanske kan ge några förslag om hur jag ska kunna jobba med det. Men det lär ta tid innan jag kan kolla det för jag behöver lära först.

Tack för tipset!

18
Uppdatering ... Nu har jag kollat de manliga Wolter, Volter, Walter och Valter jag hittade som var födda mellan 1800 och 1855 och som dog mellan 1900 och 1901 mot folkräkningarna för 1880 och 1890 utan att jag hittade någon het kandidat. Om det funnits någon som bodde i närheten, helst i samma församling, under de åren så tycker jag att jag borde ha hittat honom på det här sättet. Så det var säkert en bra idé att se på det på det här sättet igen.

Det är förstås lite vanskligt för det kan ju också ha varit någon som flyttat på sig oftare och längre, och det kan vara någon som dog innan 1900, men då måste det nog ändå till något annat sätt för att hitta honom.

Kanske är domböckerna en ingång? En förhoppning kunde ju vara att den okände fadern dömts att betala underhåll för barnens försörjning. Fast det känns som en tunn tråd att dra i. Jag har inte heller mycket erfarenhet av att leta i domböcker än så jag måste läsa på först i så fall.

19
Det är en bra idé och jag har provat den sporadiskt några gånger men jag har inte hittat något som känts som något som varit värt att gräva i. Det är knepigt förstås när det inte finns mer att gå på. Med både ett förnamn och efternamn så hade det blivit en aning enklare åtminstone. Sen är jag inte heller ens säker på om Wolter har med fadern att göra.

Men jag borde kanske borra djupare i det som trots allt går att hitta där.

Dödboks-skivan är hur som helst väl värd vad den kostat så många timmar som den sparat i jakten på anor! Den har gett många andra träffar!

Tack för förslaget. Det är uppskattat!

20
Hej!

Jag har okänd fader som jag länge velat hitta men jag vet inte hur jag ska göra. Jag har nyss läst Elisabeth Reutherswärds intressanta och lärorika bok "Fader okänd" och lärde mig då bl.a. att kvinnor blev åtalade för utomäktenskapliga barn och tvingades berätta om vem som var fadern före 1778. Från 1917 och framåt så fick de med en barnavårdsman att göra (det löste problemet med en annan okänd fader! :) ). Tiden däremellan är däremot desto svårare och det här gäller ett barn, min farmors styvfar, Adolf, som också är far till alla hennes halvsyskon, född 1887-01-03.

Släktberättelsen om honom, hans syster och hans mor finns på den här sidan http://www.jonnyochannchristine.se/om/slakten/olsson/adolf/

Tyvärr finns det inte mycket att gå på. De syns i husförhörslängden för 1877-1898 i Gråmanstorp (AD Gråmanstorp-(Klippan)-AI-15-1877-1898-Bild-354-sid-350) och de bodde då på en gård/plats som kallas Pherstorp. (Bifogad bild 001.jpg)

En intressant sak är det överstrukna namnet Wolter som klammern pekar på. En spekulation är att det syftar på den okände fadern men någon Wolter (eller Walter) har jag inte hittat i folkräkningarna. Nelly Fredrika hade också Wolter som efternamn när hon flyttade.  (AD Gråmanstorp-(Klippan)-B-7-1889-1901-Bild-66-sid-62).  (Bifogad bild 005.jpg)

År 1900 var hon piga i Borås med Walter (med a) som efternamn.

Jag har mailat kommunarkivet i Kippan nu för att fråga om det finns några betygshandlingar eller andra handlingar från Gråmanstorp för så lång tid tillbaka som 1890-talet för att se vem som som står som målsman där.

Jag vet inte fler vägar att prova för att komma någon vart med det här så om någon erfaren släktforskare skulle kunna ge mig något uppslag så vore det väldigt tacksamt.

Nästa år ska släkten Olsson ha släktträff igen och Det hade varit väldigt kul att kunna kröna den släktträffen med ett svar på den här gåtan.

21
Vi har faktiskt köpt en handbok en gång för några år sedan, Släktforska steg för steg av Per Clemensson, och den var bra och inspirerande. Men om jag skulle ge förslag om hur man börjar till någon som är nybörjare nu så skulle jag nog istället föreslå att börja med ett abonnemang hos Ancestry, ArkivDigital eller SVAR och speciellt i kombination med folkräkningsskivorna eftersom de är så lätta att börja med. Sen kan man läsa en handbok så småningom för att lära sig mer och jag ska nog ta och repetera den igen snart nu när jag själv har lite mer kött på benen och dessutom kanske beställa en fortsättningsbok.
 
Men i nästa vecka ska jag först prova formuläret för att beställa bouppteckning med en lite nyare bouppteckning som Anders Jönsson föreslog och leta efter någon annan i någon av volymerna hos Arkivcentrum Syd som Eva Dalin föreslog.
 
All den hjälp och goda råd som så många delar med sig av här i anbytarforum är också ovärderlig. Det är den främsta anledningen till att vi gick med i Lunds släktforskarförening med ett familjemedlemskap, som ett litet sätt att säga tack.

22
Tack igen! Och som jag sagt några gånger så hoppas jag att ni inte bara har berättat det här för mig utan för andra som också hittar den här diskussionen och kan lära sig av den. För sånt här bygger ju på erfarenheter som man inte kan läsa sig till själv utan måste lära sig av de som vet hur man ska göra. Därför är det så värdefullt med era kommentarer!

23
Tack för den utförliga förklaringen om hur man gör! Och jag hoppas det är fler än jag som hittar hit till den här diskussionen och kan lära sig av det ni har berättat är. Det låter som om nästa steg nu då är att åka ner till Arkivcentrum och prova att göra som du sagt här för få lite övning. Och sen skriva kanske ihop en liten guide någonstans till hjälp för att göra det enklare för andra.
 
Nu finns det förstås så mycket mer än bara bouppteckningar att leta efter i arkiven. Men jag tänkte att bouppteckningar borde vara enkelt att börja med när man försöker ta sina första steg utanför de digitaliserade kyrkböckerna på internet. När det gäller andra typer av arkivhandlingar är det däremot svårt att ens veta vad man ska leta efter.

24
Kan man göra så?!  Men det var precis det jag frågade efter, erfarenheter av att använda deras tjänster och vad ni har fått betala för det.
 
De böckerna där bouppteckningarna för de olika häradsrätterna är inbundna som du pratar om, finns de alltså tillgängliga utanför de låsta arkiven så att jag skulle kunna åka till Arkivcentrum Syd för att själv bläddra i dem?
 
Tack för hjälpen!

25
Tack för alla kommentarer! Jag har ingen tidigare erfarenhet av att beställa fram bouppteckningar som jag sa vilket också var anledningen till att jag mailade Landsarkivet och frågade om det men bara fick ett torftigt myndighetssvar tillbaka. Så kanske ställer jag naiva frågor här men jag är säker på att det är fler jag som inte heller vet hur man gör om man vill se på bouppteckningar så det är bra om det går att reda ut en gång för alla nu . Dessutom tycker jag det är viktigt att såna här kunskaper från äldre och erfarna släktforskare förs vidare till nya generationer så att kunskapen inte går förlorad.
 
Elisabeth Thorsell: Det är samma beställningsformulär som jag länkade till ovan och där står det att de tar 150 kr per påbörjade 15 minuter och så länge de inte säger att de inte tar ut den kostnaden också så tror jag på dem och så mycket tycker jag inte det är värt.
 
Eva Dalin: Nu frågar jag nog inte bara för mig själv utan för många andra också ... Vad är volymerna? Och var hittar man det digitala bouppteckningsregistret du pratar om?
 
Leif Persson: Som jag har förstått det så är det framför allt äldre tiders bouppteckningar man hittar i databaserna och vid ett tillfälle när ArkivDigital hade fria dagar så letade jag faktiskt upp en bouppteckning efter en släkting på min frus sida som dog 1878. Men i första hand släktforskar jag från tiden efter 1850 för att först hinna fånga upp det som går medan det fortfarande finns äldre kvar som kan berätta så de bouppteckningar jag är intresserad av just nu är såna som gjorts under 1900-talet. De andra kan vänta till i framtiden när de gamla har gått bort.
 
Jag kan i och för sig hålla med om att 150 kr per påbörjad kvar inte är någon dyr kostnad för nerlagt arbete och när det gäller tandhälsan så ska man absolut inte snåla in på det. Men det är mycket pengar för bouppteckningar. För fyra såna kvartar á 600 kr kan man köpa en av folkräkningsskivorna istället eftersom de ger så oerhört mycket mer information för det beloppet. (Jag har redan köpt alla folkräkningarna som är tillgängliga faktiskt och de har varit väl värda kostnaden!). Så 150 kr eller mer för en bouppteckning tycker jag är för mycket och det tror jag fler håller med om. Det är bara företag och andra myndigheter som kan betala såna kostnader eftersom de ju kan dra av det i verksamheten.
 
Tack igen för era kommentarer! De är uppskattade!

26
Landsarkivet i Lund säger i sin information som jag länkat till ovan att de tar 150 kr för de första 15 minuterna, även om de inte hittar bouppteckningen, och sen 150 kr per ytterligare påbörjad kvart om man inte sätter någon begränsning så att man betalar t.ex. högst 150 kr och hoppas att de hittar den på den tiden. Annars verkar det kunna bli hur dyrt som helst.
 
Jag trodde faktiskt att bouppteckningar var något som var efterfrågat bland släktforskare, men så är det alltså inte?
 
Jag bor också nära Landsarkivet i Lund, eller Arkivcentrum Syd som det heter där de håller till i Lund. Men man får väl inte leta själv i deras arkiv? Det kan jag inte tänka mig att man skulle få göra i Lund åtminstone. Men det låter på det du säger som om du fått göra det eller missförstår jag det?
 
Tack för dina kommentarer! De är uppskattade!

27
Jag skulle gärna vilja få ta del av erfarenheter av att beställa fram bouppteckningar från Landsarkivet i Lund som håller till hos Arkivcentrum Syd i Lund. De har ett beställningsformulär som de vill att man ska använda och där står det tydligt att de tar ut 150 kr i s.k. forskningsavgift per påbörjade 15 minuter.
 
Jag ställer samma fråga nu till dig som har erfarenhet av att beställa fram bouppteckningar från Landsarkivet i Lund, betyder det här verkligen att det kostar åtminstone 150 kr per bouppteckning man önska få se på?!
 
När jag ställde frågan till Landsarkivet så svarade de bara med ett torftigt och helt intetsägande myndighetssvar och bifogade blanketten hänvisade till den bifogade blanketten Meddelande avgift bpt 2013 I.doc.
 
:Med anledning av din förfrågan till Landsarkivet i Lund den 1 oktober 2014 kan följande meddelas.
 
Det är tråkigt att de inte kunde svara på frågan som tänkande människor istället, inte minst när jag tydligt sa att jag inte har någon tidigare erfarenhet av det här och inte är någon erfaren släktforskare.
 
I blanketten talar de visserligen om möjlighet till gratis forskning men det känns lite oklart om det verkligen skulle bli gratis:
 
:Villkoren för gratis forskning är:
1. Det finns en korrekt och exakt angiven sökingång i form av ett bouppteckningsnummer eller en sidangivelse med domstol angiven.
2. Rätt namn dödsdatum och ort/församling är angiven och Landsarkivet har tillgång till ett namnregister som sökingång.
 
Uppfylls inte ovanstående krävs det en undersökning som är förenad med en avgift i enlighet med Förordning (2009:1593) med instruktion för Riksarkivet. Denna avgift är för närvarande 150 kronor per påbörjad kvart (30 minuter = 300 kronor, 60 minuter = 600 kronor).
 
Som villkoren ser ut så gäller ju också beställ först och se vad det kostar sen. Självklart har jag namn och både födelse- och dödsdatum samt ort/församling för de vars bouppteckningar jag skulle vilja få ta del av. Men bouppteckningsnummer, sidangivelse och domstol har jag inte.
 
Själv tycker jag inte värdet av att få se på bouppteckningarna motsvarar 150 kr per bouppteckning eller mer. Jag skulle väldigt gärna ta del av ett antal bouppteckningar efter mina mor- och farföräldrar som dog under 1900-talet men för 150 kr per bouppteckning kan jag få ut så mycket mer annan information istället från andra källor. Prissättningen verkar mer vara anpassad för företag och andra myndigheter som kan dra av hela kostnaden som en del av verksamheten.
 
Så betyder det här att vi ska avstå från bouppteckningarna i vår släktforskning? Eller har jag förstått det fel, som jag sa i mitt mail till Landsarkivet, är det i praktiken kostnadsfritt att beställa fram en bouppteckning om man åtminstone har namn, dödsdatum och ort/församling?
 
Dela med dig av dina erfarenheter till mig och andra som inte har vågat beställa från dem än så är det till stor och uppskattad hjälp!
 
Meddelande avgift bpt 2013 I.doc
 (107.0 k)

28
Hej!
 
Jag har just lagt upp 188 gamla foton från trakten runt Sösdala från första hälften av 1900-talet. Tanken är att ge de som finns kvar i släkten som kan och vill möjlighet att berätta det de vet om fotona. Men det finns inte många kvar som kan berätta nu. Men det finns kanske någon här som vet en del om Sösdala från den tiden?
 
http://www.jonnyochannchristine.se/om/slakten/foton/kristiansson-lyden/
 
Jag väntar mig inte att någon ska veta något om personerna på fotona men det finns några foton av byggnader också, någon kanske känner till dem? Det kan ju vara värt ett försök. Om inte annat så kanske det finns några här som tycker det är kul att se på gamla foton från Sösdala och folk som levde där. Så gå gärna till sidan och bläddra igenom fotona!
 
Om allt fungerar som det ska så kan man klicka på den lilla pennan intill fotot för att berätta det man vet om det i ett formulär som öppnas i ett nytt fönster. Det finns lite frågor där med röd text som ger en idé om vad man kan berätta och fler frågor kommer efter hand.
 
Tack för ev. hjälp! Den är uppskattad!

29
Östra Sallerup / Östra Sallerup, Husförhör 1837-1839, s. 60
« skrivet: 2013-03-30, 14:42 »
Gustav, ett stort tack för det här! Det här är något jag letat efter och jag tror att jag har varit på den sidan någon gång förut och letat också. Men den yviga texten är svår att läsa, åtminstone för mig som fortfarande inte är tillräckligt van vid att läsa sån här stil, så jag såg deras namn först nu när jag visste var jag skulle leta efter dem. Men texten mellan de olika vigslarna flyter ihop så att det är svårt att veta var den börjar och slutar, och det ser ut som om det står Maj 12 där. Något längre ner står det wigde d. 20e strax ovanför Maj 20 som verkar tillhöra nästa vigsel. Så är det inte den 12 maj som de gifte sig? Men nu vet jag i alla fall vilket år och på vilken plats de gifte sig, så tack för hjälpen!
 
Det är förstås inte alltid det är så här besvärligt att hitta runt i kyrkböckerna och husförhörslängderna är ju (nåja) ofta välskrivna och lätta att läsa. Men de kyrkböcker jag letat i för socknarna i sydöstra Skåne för början och mitten på 1800-talet det sista dagarna har varit knepiga så jag uppskattar den här möjligheten att kunna få hjälp väldigt mycket.

30
Östra Sallerup / Östra Sallerup, Husförhör 1837-1839, s. 60
« skrivet: 2013-03-30, 12:11 »
Tack Eva! Det är så mycket information att hålla reda på. De var överstrukna så det var svårt att se men jo, på sidan 94 i husförhörslängden för Tormastorp 2 i Östa Sallerup finns de, och de tycks ha kommit från Hörby 1836. Jag måste göra paus igen i släktforskande nu ett tag men nu kan jag i alla fall fortsätta spåra dem när jag fortsätter.
 
Och tack Gustav! Jag hittade sidan med Hannas födelse, men kunde inte läsa mig till vad som finns på sidan 214, i födelseboken får jag förmoda, eftersom texten är svår att läsa. Jag använder Ancestry som inte anger förteckningsplanen och jag har fortfarande svårt att hålla reda på beteckningarna A, C, ... etc. Men jag vill också avvakta med att börja utforska hennes föräldrar och syskon eftersom släktforskningen i den här grenen har varit tidsödande eftersom de flyttade ofta och eftersom eftersom modern dog tidigt så att det finns flera äktenskap i de två generationer som jag arbetar med nu.
 
Jag uppskattar verkligen den hjälp jag fått av er här som har hjälpt mig komma vidare en liten bit till på vägen. Tack!

31
Östra Sallerup / Östra Sallerup, Husförhör 1837-1839, s. 60
« skrivet: 2013-03-29, 13:42 »
Hej Eva!
 
Tack för hjälpen, jag uppskattar det väldigt mycket. Det låter helt rimligt att det skulle kunna stå Tormastorp där och jag har kikat på sidan 107 i samma längd, för Östra Sallerup 1837-1840, och hittade Tormastorp 2. Men jag hittar inte John Andersson född 1810-09-03 eller Hanna Jönsdotter född 1813-12-07 där. Jag brukar ofta titta på årtalen för födelseåren när jag letar efter personer i kyrkböckerna eftersom de är lättast att läsa. I husförhörslängden för 1833-1837 finns Tormastorp 2 på sidan 95 men jag hittade inte dem där heller. Jag kanske tittar på fel ställe?
 
Hur som helst, tack för hjälpen!

32
Östra Sallerup / Östra Sallerup, Husförhör 1837-1839, s. 60
« skrivet: 2013-03-29, 12:06 »
Bilden nedan handlar om John Andersson och Hanna Jönsdotter i Beslinge (får jag det till) på sidan 60 i husförhörslängden för östra Sallerup för 1837-1839. Men var kom de från? Jag har inte lyckats tyda namnet på den församling som står i kolumnen om var de kom från år 1837, inte något som stämmer in på någon av de näraliggande församlingarna.
 


 
 
Om någon kan se var de kom från så skulle det nog vara till stor hjälp så att jag kan fortsätta spåra dem och förhoppningsvis hitta i vilken församling de gifte sig, så jag är tacksam för att det här läshjälpsforumet med erfarna släktforskare finns!

33
Östra Sallerup / Östra Sallerup utflyttningslängd 1850
« skrivet: 2013-03-27, 13:34 »
Och som av en händelse så ligger inte Sönnarslöv långt från Östra Sallerup  
 
Inflyttningslängden för Östra Sönnarslöv 1849-1850 var tyvärr inget för nybörjare men det är ett annat problem som jag får jobba vidare med. Tack så väldigt mycket för hjälpen! Nu har jag en pusselbit till att lägga till den här släkthistorian.

34
Östra Sallerup / Östra Sallerup utflyttningslängd 1850
« skrivet: 2013-03-27, 12:26 »
Det är längesen nu sen jag använde mig av den här möjligheten till läshjälp senast men det beror mest på att jag är yrkesverksam ännu och måste koncentrera släktforskandet till tillfällen som nu vid påsk när det finns lediga dagar.
 
Min farfars farfars far John Andersson och hans fru Hanna Jönsdotter flyttade från Östra Sallerup den 27 april 1850 (bilden nedan). Jag har hittat dem i husförhörslängden men har inte lyckats tolka namnet/stället på gården där de bodde och som står till vänster i bilden nedan. Jag får det till Guddastad när jag ser på rubriken i husförhörslängden. Men viktigare är att veta var de flyttade hän för att kunna fortsätta spåra dem. Så vad står det till höger i bilden nedan?
 

 
Samma namn nämns i huförhörslängdens sida 91 för Östra Sallerup 1847-1853 (bilden nedan)
 

 
För mig ser det ut att stå två mm i mitten av namnet och sluta på loj men det stämmer inte med något församlingsnamn som jag kommer på så det ska bli intressant att höra vad ni som ser det här får det till.

35
Dagstidningar / Dagstidning i Perstorp 1900-1950
« skrivet: 2013-01-04, 17:45 »
Hej!
 
Jag letar bl.a. efter information om släkt som växte upp i Perstorp under första halvan av 1900-talet och undrar om det finns någon som har information om vilken eller vilka dagstidningar som de läste där under den tiden?
 
Norra Skåne är en kandidat men jag hittade inte det jag sökte när jag tittade i den för en tid sedan. Norra Skåne är eller var nog lite avsides för Perstorp på den tiden. Det är inte en enkel fråga förstås men någon kanske vet mer. Jag håller på och förhör mig med den lokala hembygdsföreningen också.
 
--
 
Till sist vill jag bara tipsa om den fantastiska guldgruva som Lunds universitets tidningsarkiv är. Motsvarande borde finnas i Stockholm eftersom de precis som Lund tar emot allt som trycks. I källaren till universitetsbiblioteket på Helgonabacken i Lund finns allaSveriges dagstidningar mikrofilmade och saknas de så kan man beställa fram dem på papper, mer information finns på sidan http://www.ub.lu.se/o.o.i.s/6377. De har öppet alla dagar i veckan och man går ner och slår upp rätt tidning och årgång i en pärm, letar sen upp rätt rulle mikrofilm och sätter sig vid en läsare. Därefter när man hittat det man söker går man till läsaren som är kopplad till en kopiator och skriver ut en kopia (kopieringskort som finns att köpa krävs dock för det) att ta med sig hem.
 
Det här är verkligen en guldgruva till intressant information! Ett exempel ...
 
Då det förut uppgjorda programmet genomgåtts kungjorde emellertid, att en liten sjuåring skulle deltaga utom tävlan och visa vad hon förmådde prestera på dragspel. Applåderna hade inte sparats för de föregående, men efter den lilla damens prestationer nådde de sin kulmen. Hon visade sig nä mligen kunna spela med en förvånadsvärd schvung. Och dessutom verkade det hela så obeskrivligt näpet.
 
Prestationerna resulterade i att lilla fröken Anna-Lenah Salander fick emottaga ett hederspris samt en stor ask choklad från en välvillig farbror bland publiken som under en mellanakt passat på att springa upp i Kalmar Chokladfabriks monter.
 
Kalmar läns tidning den 25 juli 1927
 
Anna-Lena Sallander är min frus mormors syster och den som vill läsa hela artikeln hittar den här (mycket stor bild) http://www.jonnyochannchristine.se/om/slakten/svensson/kajsa/img/010.jpg
 
Jag ser många anledningar till att kila dit och kopiera mer sån här ovärderlig information. Det gäller dock att veta vilket datum, åtminstone ungefär när, som man letar efter. Annars kan det bli tufft att hitta det man söker.

36
Det har varit väldigt lärorikt att läsa den information ni har gett här och det har gjort att jag nu förstår mycket mer om soldatregistret och vilka handlingar man kan få fram genom de här. Och för att lära lite till har jag nu också gjort den förfrågan om Peter (Petter) Wiberg till SGF för att se vilka uppgifter man kan få då.
 
Tack för all information och all hjälp!

37
Hej!
 
Jag fick aldrig fram den där informationen som du har skrivit på svenska. Så fort jag klickade på en knappen för en sökträff så gick den över till den engelska informationen som jag citerat i det första inlägget i den här tråden med de två länkar som inte fungerar. Men det gör däremot de två länkar som du har använt här.
 
Tack så mycket!

38
Tack så mycket! Jag hoppas och tror att den här informationen om Centrala Soldatregistret och hur man sen kan gå vidare som du nu har beskrivit kan bli användbar för fler för den kommer ju gå att hitta när man söker i forumet. Och du har gett ett bra exempel på hur mycket man kan få fram.
 
Frågan om soldatakten hoppas jag att Elisabeth Thorsell, Birgitta Wind eller någon annan kan berätta lite mer om, mest för att det är intressant att förstå sig på lite mer om var man kan beställa den.
 
Tack för all intressant och lärorik information!

39
Hej!
 
Jag har inte tillgång till Arkiv Digital (in än i alla fall eftersom jobbet gör att jag inte skulle ha tid att söka så mycket så det skulle betala sig än) men det här ger ju verkligen en väldigt bra bild av hur mycket det går att få fram om en soldat. Men en fråga till då, hade det varit enkelt att hitta den här informationen i Arkiv Digital utan att först göra en sökning i Centrala Soldatregistret för att se om personen finns där? Eller är det enklare att kolla i Centrala Soldatregistret först? Lite som att först leta i folkräkningarna som en genväg innan man går till kyrkböckerna, vilket är det jag koncentrerar mig på först.
 
En fråga om den soldatakt man kan skicka efter också, var beställer man det? Eller av vem?
 
Tack för all hjälp! Och all information! Den är väldigt uppskattad!

40
Det var lite av det här jag undrade, alltså om det finns några arkiv där man kan söka vidare för att hitta mer information när man hittat en person i Centrala Soldatregistret eller om man kan få mer information genom att göra en beställning via länkarna, som dock inte fungerar längre.
 
Var hittade du den där bilden? Fick du möjligen tillgång till den genom ett abonnemang hos Arkiv Digital?
 
Den Peter Wiberg jag hittat i folkräkningarna anges som trumslagare men jag tycker mig inte kunna se något sånt specificerat i bilden. Med fler detaljer, om möjligt, i Centrala Soldatregistret eller i bilden ovan så hade det gått att vara mer säker på att man hittat rätt person.
 
Tack för er information! Jag uppskattar det väldigt mycket!

41
Hej!
 
Jag har inte helt förstått vad man kan ha för nytta av Centrala Soldatregistret än. Jag har inte heller hittat någon särskilt bra information om det i något forum här och informationen i Wiki-Rötter sa inte heller mycket om det, mer än att just berätta vad Centrala Soldatregistret är för något.
 
Jag har hittat en (soldatnamn) Petter Wiberg på Norra Skånes regemente född 1828-11-14 vilket stämmer in bra på min mormors farfar som heter Peter Wiberg i folkräkningarna och som där anges som trumslagare. Om Parish som anges till Önnestad anger födelseförsamling så stämmer det dock inte med Perstorp som det anges till i folkräkningarna.
 
Hur som helst, det är är också alla de uppgifter man får fram i Centrala Soldatregistret. Det står dock också ...
 
Requests to the registry must contain full information about the soldiers family. See instructions at http://www.sgf.m.se/english/knektar.htm and form at http://www.sgf.m.se/english/formular.htm
 
och ...
 
Fee: 20:- per akt inkl. porto. Anvisningar och beställningsblanketter på webbsidan.
 
men inget om vad det är man kan beställa och de där länkarna fungerar inte heller.
 
Så när jag nu har hittat de här uppgifterna om Peter Wiberg, vad har jag egentligen för nytta av dem?
 
Om någon hjälper mig med den här frågan så kommer andra som också är lika oerfarna släktforskare som jag är än så länge sen kunna hitta mer information om hur man använder Centrala Soldatregistret när de söker i det här forumet, så tack för ev. hjälp redan nu!

42
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 14:43 »
Tack för det här! Din länk till Lindes domsaga var ett bra exempel som gör det tydligt. Då är nästa fråga förstås hur man hittar vilka domsagor och häradsrätter det finns och efter att jag gjort en koll i Wikipedia så känns Wikipedias lista över Sveriges domsagor som ett bra svar på den frågan.
 
Jag har två eventuella adoptioner att söka efter och ska spara den här informationen från dig som hjälp till hur jag ska leta.
 
Tack så mycket för din hjälp!

43
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 14:02 »
Som tur är så bor jag i Lund och har nära till Landsarkivet. Men skulle du kunna ge ett exempel på hur en sökning skulle kunna se ut när man söker efter förteckningen i NAD? Vad ska man använda för sökord?
 
Eftersom det här forumet är sökbart med google så hjälper du nog fler än bara mig med det här.
 
Tack för hjälpen!
Jonny

44
Munka-Ljungby / Munka Ljungby, födelsebok, 1913
« skrivet: 2012-11-18, 12:46 »
Hej!
 
Det du har beskrivit här är en väldigt bra beskrivning av hur man söker i de danska kyrkoarkiven. Det märks att du har erfarenhet av det tidigare. Själv upplever jag det som svårt. Den här beskrivningen från dig tycker jag är värd att spara som ett sätt att lära sig mer om hur man använder de danska kyrkoarkiven. Med den information du lämnade här igår så var det dock inte svårt att hitta fram till sidan för folkräkningen 1890 och jag sparade ner den som ett PDF-dokument. Dessutom så var den här informationen till glädje och stort intresse för min far som jag pratade med tidigare idag och som med din hjälp nu vet mycket mer om sin morfar än vad han har känt till någon gång tidigare.
 
Med det här bör det ju vara möjligt att söka bakåt i historian om man vill veta mer om hans förfäder men det som känns mest intressant skulle vara om det gick att få fram hur han hamnat i Sverige och kom i kontakt med Nanny Svensson. Det kan dock nog vara svårt att komma vidare där, inte minst när du inte hittade mer information. Jag har också tänkt tanken att åtminstone Valdmar skulle kunna ha flyttat till Sverige och jag har CD-skivan Sveriges befolkning 1900 men det är lite för tidigt. Det troligare att han i så fall flyttat till Sverige några år efter sekelskiftet. Till att börja med har jag i alla fall kontaktat de som fortfarande lever av Gretas syskon för att höra om de vet något mer om Valdmar.
 
Tack för all hjälp! Det är inte bara jag som uppskattar den utan flera av Valdmars och Nannys efterlevande också!
 
Med hälsningar från Jonny

45
17 Juridik / Brottsregister
« skrivet: 2012-11-18, 12:27 »
Hej!
 
Jag hittade den här diskussionstråden när jag sökte efter adoptionsregister och ser att det hänvisas till Domstolsarkiven för sökning efter adoptioner men också att man kan söka efter sånt i NAD men det framgår inte hur man söker i NAD för att hitta sånt. Jag är inte någon särskilt erfaren släktforskare men sökfunktionen i NAD är ju dessutom väldigt enkel. Det går ju inte specificera vad man letar efter mer än med rena sökord och ett årtalsintervall. Är det verkligen allt vad som behövs för att hitta adoptioner i NAD, om det finns någon för den man söker efter?
 
För övrigt var det en väldigt fin och intressant bild Leif lagt ut ovan!
 
Med vänliga hälsningar
Jonny Andersson

46
Munka-Ljungby / Munka Ljungby, födelsebok, 1913
« skrivet: 2012-11-17, 19:59 »
Hej!
 
Jag vill bara säga att jag är helt överväldigad! Hur har du tid med det här?!  
 
Jag är i alla fall väldigt tacksam och det låter ju absolut som om det stämmer väldigt bra med den Valdemar som nämns i kyrkboken i bilden ovan. Jag vet inte själv just nu hur man kan gå vidare med det här och det skulle vara bra om det går att bekräfta att det är rätt person på något sätt men det låter absolut som något att gå vidare med. Valdemars och Gretas barn, mina farbröder och fastrar, lever fortfarande men de vet inte mycket om honom och de kommer säkert bli väldigt tacksamma över att få veta det här som du har hittat nu.
 
Jag ska titta mer på det här imorgon men jag vill redan nu säga att jag är väldigt tacksam för den här hjälpen! Inte minst eftersom jag inte själv har kunskaper nog ännu för att kunna hitta information så här bra som du har gjort!

47
Munka-Ljungby / Munka Ljungby, födelsebok, 1913
« skrivet: 2012-11-17, 17:34 »
Hej!
 
Så har jag inte tänkt innan, men du har kanske helt rätt. Själv är jag inte någon särskilt erfaren släktforskare ännu och har mycket övning kvar innan jag är bra på att läsa gammal handstil (men läroboken Läsebok för släktforskare, lär dig tyda och läsa gammal handstil står i hyllan och väntar på att jag ska få tid med den).
 
Men står det Linkilde istället för Linkölde alltså?
 
Ditt argument för varför det skulle står Skeldinge som namnet för nuvarande Skillinge är i alla fall väldigt övertygande!  
 
Då ser det alltså ut som om jag ska leta efter Valdemar Severin Linkilde i de danska kyrkböckerna och som ju till skillnad från våra svenska är helt gratis.
 
Tack för hjälpen! Jag uppskattar det väldigt mycket!
 
(Meddelandet ändrat av jonand 2012-11-17 17:35)

48
Munka-Ljungby / Munka Ljungby, födelsebok, 1913
« skrivet: 2012-11-17, 16:43 »
Jag fick läshjälp här för en tid sedan och nu har jag en knepig situation som jag skulle vilja ha hjälp med. I det här fallet är kanske just danska Karen Marie Knudsen som hjälpte mig sist den som också är mest lämpad att ta sig an frågan för det här den jag söker nu är vad jag kan se en danskfödd man

 
 
I bilden nedan syns raderna för fader och moder för min farmor Greta Linnea som föddes i Munka Ljungby församling den 26 november 1913. Hennes mor som heter Nanny Svensson och är själv född den 16 januari 1894 i Smedamåla norr om Bräkne-Hoby i Blekinge, vilket är information jag känner till sedan tidigare. Nanny Svensson heter dock Nanny Olsson senare i livet då hon gift sig med Adolf Olsson och alla Gretas yngre syskon är barn till Adolf Olsson. Greta är däremot född utom äktenskapet och i bilden nedan står namnet på hennes far, men exakt vad står det?
 


 
 
Jag tolkar raden för fader som arbetaren danske ??? Valdemar Severin, Linkölde född den 27 november 1889. Men födelsedatumet ser överstruket ut och Linkölde har jag inte kunnat hitta. Jag har just gjort mina första försök att leta lite i de danska kyrkböckerna men har en hel del kvar att lära mig innan jag vet hur jag hittar i dem.
 
Jag tolkar raden för moder som pigan Nanny Svensson ??? född den 16 januari 1894 (vilket stämmer med den information jag redan har).
 
Hjälp mig genom att korrigera eller bekräfta informationen ovan. Det är framför allt efternamnet, om det verkligen står Severin, och orten Linköde, som känns viktigt att veta. Och om det verkligen står danske förstås? Det kommer nog bli knepigt nog som det är ändå att hitta mer information om honom, om det ens är möjligt.

49
Att det fanns såna här detaljer i församlingsböckerna hade jag inte förstått innan. Jag trodde bara de var ersättning för husförhörslängderna mer än ren folkbokföring, som det ju låter som. Att det saknas mycket kyrkoböcker för Perstorp ännu är jag dock medveten om. Jag jobbar på dagarna och tycker inte det är värt att lägga pengar på ett abonnemang som jag sällan hinner använda. Så mina aktiviteter i kyrkoböckerna m.m. sker på biblioteket där jag kan kika gratis. Dessutom försöker jag krydda mina efterforskningar med en hel del hembygdsforskning runt släkten också så att det inte bara blir statiska uppgifter som jag får veta om dem.
 
Tack för att du gjorde mig uppmärksam på det här med vad församlingsböckerna innehåller!
 
/Jonny

50
Jag är fortfarande nybörjare när det gäller släktforskning men har hört talas om församlingsböckerna och har sett i dem listorna över kyrkoböcker. Jag har dock inte haft tid och möjlighet att börja titta i dem än. Men menar du alltså att församlingsböckerna även ska innehålla uppgifter om någon har flyttat från en bostad till en annan inom en församling? Eller från en bostad till en annan på samma ort för att vara mer precis.
 
I så fall måste jag nog se till att ta en titt på dem snart och lära mig lite mer om dem. Det är framför allt tiden från början av 1900-talet fram till omkring 1950 som jag är intresserad av, varav det mesta är mer än 70 nu, och Perstorps kommun.
 
Tack för din information!

51
Det är kanske lite naivt tänkt men borde det inte finnas något sätt att hitta den adress där någon bott vid olika tillfällen i livet? Finns det folkbokföringsuppgifter bevarade någonstans och bevaras historiken i den folkbokföring som görs? Åtminstone den som görs numera i modern tid av Skattemyndigheten?
 
Jag forskar än så länge mest om släkten under 1900-talet 2-3 generationer tillbaka och om man skulle kunnat följa en person på de adresser där de bott genom livet så skulle det ju ge väldigt fin information till släkthistorian om den personen. Jag har t.ex. läst i en bok om min farfars far att han bodde på ett tiotal olika ställen i Perstorp.
 
Några få vägar framåt som jag ser är
 
- In och utflyttningslängder, men de dokumenterar efter vad jag förstår bara flyttning då någon flyttat mellan olika socknar, inte inom en och samma socken.
 
- Sveriges befolkning 1890, 1900, (1910, mycket luckor än), 1970, men de visar bara var de bodde just då och det är ett stort glapp mellan 1900 och 1970.
 
- Numera har vi birtdhay.se men där ser man bara var folk bor just nu.
 
jag försöker fråga de gamla så mycket som möjligt om det här nu medan de fortfarande finns kvar men finns det någon som kan se andra vägar framåt när det gäller folkbokföringsuppgifter? Eller som vet mer om vad som finns när det gäller folkbokföringsstatistik?

52
Det jag menar är förstås att den boken ser ut att vara den bästa källan till vilka kommuner vi har haft, och enligt Libris så finns den ju att låna på ett antal bibliotek.
 
Men jag ska kanske inte döma ut Wikipedia alltför snabbt heller. Jag hittade de kommuner jag sökte efter igår sen när jag klickat runt där lite till och de tycks i de flesta fall ha använt den här boken som källa. Och räcker inte Wikipedia så borde boken göra det och man kan ju låna den på ett bibliotek.
 
Sveriges dödbok på CD har jag funderat på att köpa vid något tillfälle, gärna om det skulle gå att komma över den med lite rabatt på någon släktforskardag, och det här låter ju som ytterligare ett skäl att skaffa den.
 
Tack för din information!

53
Oups, ibland går det undan  ... När jag klickade runt lite till i Wikipedia så hittade jag en sida där någon helt perfekt lagt till en källa:  Sveriges kommunindelning 1863-1993 så min fråga tycks ha blivit besvarad.
 
Men den här diskussionstråden kan kanske vara till nytta för någon annan också.

54
Jag har nyligen insett att det vore bra om det fanns en samlad och heltäckande dokumentation om de kommunreformer som genomförts i Sverige och då inte bara vilka reformer som genomförts, för det finns det redan en hel del information om i Wikipedia, utan också en förteckning med vilka nya kommuner som bildats vid resp. reform och de tidigare kommuner el. motsvarande som gick upp i den nya kommunen. Det vore konstigt om det inte finns sådan här dokumentation redan i form av någon litteratur eller skrivelse, eller kanske rent av på någon sida på nätet. Frågan är bara vad man ska leta efter för att hitta det?
 
Värdet av den här informationen är förstås att kunna placera de platser vid olika tidpunkter där släktingarna levde som t.ex. i vilken kommun deras skolor låg och liknande.
 
Är det någon som har letat efter sån här information här tidigare och hittat någon riktigt bra dokumentation?
 
Tills vidare tycks annars Wikipedia vara det enklaste sättet att hitta mer information om kommunsammanslagningar m.m. men särskilt heltäckande verkar det man hittar där inte vara.

55
Jag kom just på en källa till för släktforskning på 1900-talet som den här diskussionstråden ju handlar om och som jag glömt nämna, och det är kanske fler som läser den här tråden.
 
Dagstidningar! Kungliga Biblioteket har en databas med Digitaliserade svenska dagstidningar. Den verkar inte vara helt stabil för ibland händer det att den inte går att komma åt tyvärr är det bara för några få av tidningarna som det finns utgåvor från 1900-talet med där.
 
Men jag skickade ett mail till Norra Skåne och frågade om deras tidningar finns arkiverade någonstans och de svarade att man gärna får komma och titta i deras arkiv på Väpnargatan 6 i Hässleholm. Öppet måndag till fredag mellan 08:00 och 16:30. Deras legg (tryckplåtar?) är jättestora så de går inte skanna men man kan fotografera av dem, säger de.
 
Jag har inte varit där själv än men ska försöka hinna med ett besök där någon gång längre fram i höst och se hur pass mycket man kan få ut. Då vill jag framför allt läsa den tidningsartikel som handlar om då min mormor dog i en bilolycka, hon på cykel, 1965, innan jag själv var född. Tyvärr är det också på det sättet min mor som inte lever längre fick reda på att hon dog och jag vill se vad det egentligen stod där, vad hon fick se. För specifika händelser som den här så kan nog dagstidningar vara ett sätt att ge lite mer innehåll till släkthistorian så att det inte bara blir namn och årtal för personer man egentligen inte vet så mycket om.

56
Tack så mycket! Jag har mycket kvar att lära innan jag kan leta lika effektivt som du och andra som skriver här göra. Men jag är medveten om det och försöker lära  
 
Jag kom just på en intressant sak till om Nils och Sigrid som jag hittade när jag kikade i databasen Sveriges befolkning år 1900 ... Det stod att Sigrid då fortfarande bodde hemma, i Everöd, men också att hon hade ett barn, Fridolf Nils Enoch, som också bodde där och som var fött utom äktenskapet år 1900. Det ligger förstås nära till hands att tro att Sigrid blivit gravid med Nils och att de därför sen gifte sig året efter (fast annars brukar det ju gå lite snabbare när sånt händer). Men det kan ju också vara någon annan som är ar till barnet.

57
Hej Eva! Tack för det här svaret och det var ju inte kort! Precis som jag har du förstås upptäckt då att det är svårt att hinna med släktforskning när man arbetar heltid om dagarna och att de flesta arkiv man skulle vilja besöka har stängt när man är ledig. Det är lite frustrerande och kräver planering. Jag var inne på ArkivDigitals sida och kikade efter att någon tipsade om det och såg då att de församlingar jag ville kika i inte fanns med än, men också att de håller på att skannas.
 
Jag visste när Sigrid dog innan, bilden av deras grav finns längst ner på vår sida Nils och Sigrid Andersson, men däremot visste jag inte var de bodde när hon dog. Det var nytt, och intressant. Och inte heller att de gifte sig den 31/12 1901 om det är deras vigseldatum.
 
Tack för din hjälp och information!

58
Hej Gunnar! Ja, jag har sett deras öppettider och svurit lite över dem för att de passar så dåligt för de som arbetar på dagarna  men jag har möjlighet att arbeta flextid så vid något tillfälle längre fram i höst hoppas jag åtminstone hinna göra ett studiebesök där.
 
Jag har faktiskt ett månadsabonnemang till SVAR för tillfället. Vid ett litet studiebesök på Arkivcentrum Syd i lördags där de hade lite släktforskarmässa också så kunde man köpa det för 100 kr som ett erbjudande. Dock vill jag inte börja använda det förrän i mitten av december så att det är aktivt över jul och nyår då jag verkligen har lite tid att använda det också. Då hoppas jag åtminstone lära mig lite mer om hur man använder SVAR och vad man kan hitta där.
 
Jag skulle inte begära att du eller någon annan hjälper mig med släktforskningen mer än att ni delar med er av era erfarenheter för jag vet själv hur mycket tid det tar. Men visst, jag skulle alltid vara väldigt nyfiken på mer information.
 
-----
 
För att berätta något om vad jag håller på och letar efter (om ett litet avsteg från ämnet i diskussionstråden medges) så kan jag då säga att det jag framför allt koncentrerat mig på när det gäller släktforskningen så här långt har varit att ta reda på mer om min farfars far Nils Andersson som arbetade vid Skånska Ättikfabriken i Perstorp. Det som gjorde att jag började ta reda på mer om honom är den enastående berättelse om honom som jag hittade för en tid sedan i en bok, Till flydda tider, Arvid Persson berättar. Alla utdrag från den boken som handlar om Nils Andersson och som dessutom är ett stycke väldigt intressant arbetarhistoria hittar man på vår sida om Nils och Sigrid Andersson och där finns också lite foton jag hittat med hjälp av en medlem i Perstorps hembygdsförening.
 
Det har också varit en målsättning med den här sidan att inte låta resultatet av den här släktforskningen bara bli till anteckningar som är oåtkomliga för andra. Istället vill jag att de andra i släkten ska få ta del av det och lära sig mer om vem han var. Många av hans barnbarn lever fortfarande och de är också väldigt intresserade av det jag hittat om honom eftersom de inte hade så mycket kontakt med honom.
 
Nils föddes i Träne socken 1879 och hans fru Sigrid föddes den 20 mars 1880 i  Everöds socken. Det var lätt att hitta det här med hjälp av Sveriges befolkning 1900 och det finns även en anteckning om Sigrid i Demografisk Databas Södra Sverige. Arvid Persson berättar att Nils kom till Skånska Ättikfabriken 1903 efter den första konflikten.
 
Den stora vita fläcken i släkthistorian om Nils och Sigrid är när de gifte sig (jag har hört 1901 nämnas) och vilka deras barn var. Jag vet bara fragment om det som jag fått från barnbarnen och från de foton jag hittat. Det hade också varit intressant att veta exakt när Nils och Sigrid flyttade till Perstorp för det var en stormig tid med strejker i arbetarrörelsens barndom. Det handlar alltså om släktforskning för ungefär tiden 1900 till 1920. Arvid Persson berättar också att Nils vårdade spå sjukhuset i Hässleholm i slutet av 50-talet men sjukhuset och regionarkivet har undersökt och kunnat konstatera att journalerna om honom inte finns kvar längre.

59
Tack för all information! Tyvärr finns den släkt jag är intresserad av mest i just Kristianstads län så både det att det inte finns mycket kyrkböcker skannade för Skåne och att folkräkningen för 1910 inte är klar där än gör det ju lite knepigt. Det känns alltså som att ett besök på landsarkivet vid något tillfälle för att få titta direkt i kyrkböckerna för de socknar jag är intresserad av (bl.a. Perstorp 1900-1920) istället är det som verkar vara bästa vägen fram just nu, och det här kan ju vara en bra anledning att prova det en gång också.
 
Jag har sett några husförhörslängder tidigare då vi provade lite släktforskning på min frus sida, för en stor släkt i Hagby socken, Kalmar län, och det fanns väldigt mycket information i dem, framför allt listan på alla barn med födelseuppgifter.
 
Men jag har hittat fler trådar där det diskuteras släktforskning under det tidiga 1900-talet så kanske vore en sida med information och tips på metodik för släktforskning under det 1900-talet något att sammanställa i wikin, om det inte redan finns.
 
Det har i alla fall varit lärorikt att läsa den information ni delat med er av här och det är uppskattat!

60
Hej! Handlar inte församlingsböckerna bara om husförhören? Är det alltså inte bara ett nytt namn för husförhörslängderna? Innehåller de mer än bara husförhörslängder?
 
Husförhör har ju dock inte pågått i modern tid så frågan är när de upphörde allmänt?
 
En snabb titt på i informationen om ArkivDigitals bildarkiv bekräftade vad jag redan upptäckt: Kyrkoböcker från 1895-1940 (församlingsböcker, flyttade, födda, vigda
och döda så långt sekretessreglerna tillåter) (fotografering pågår). De kyrkböcker jag vill titta i finns alltså inte tillgängliga än. Alltså måste jag vända mig till landsarkivet i Lund som jag förstår det för att få titta direkt i kyrkböckerna själv. Sen är det ju som det är med landsarkivets tider för tillgänglighet till handlingarna (huvuddepån där de finns), det är måndag till fredag 9-13 som gäller. Det är inte konstigt att släktforskning kommit att bli en syssla som framför allt lockar pensionärer. När man arbetar heltid fungerar inte såna tider.
 
För sista halvan av 1900-talet så vet jag nog redan det mesta som finns att veta om släkten så Sveriges befolkning 1970, 1980 och 1990 tillför inte så mycket. Däremot så kommer den om Sveriges befolkning 1910 säkert bli mycket användbar när den är klar! Och den om Begravda i Sverige borde jag nog också överväga ja. Att köpa en CD-skiva för en engångssumma känns lättare att försvara än ett abonnemang som löper ut vare sig man hinner använda det eller inte.
 
Hoppas ni har överseende med alla mina frågor och kanske kan fler nybörjare ha nytta av den information ni gett mig. Själv uppskattar jag den väldigt mycket! Tack!

61
Om jag förstår dig rätt så finns det alltså inte så mycket information från kyrkböckerna från södra Sverige hos de som erbjuder tillgång till kyrkböckerna på internet än? Eftersom man behöver erfarenhet och tur. Och att det är därför som man då måste beställa fram dem i original på landsarkivet istället?
 
När vi så sent som idag var på biblioteket och letade efter uppgifter så kunde vi i alla fall konstatera att det inte fanns in- och utflyttningslängder, födelseböcker och vigselböcker för de socknar vi letade efter. Bl.a. Perstorp, Träne, Everöd.
 
Det där med sekretessen förklarar varför man ofta ser det talas om kyrkböckerna fram till 1941, det var något jag inte var medveten om. Inte heller att husförhörslängderna börjat kallas för församlingsböcker. En intressant fråga är också hur länge husförhören var allmänt förekommande?
 
Dock så förekom väl husförhören mest på gårdarna hos bönderna? En del av den släkt jag forskar i, i norra Skåne, var arbetare, bl.a. på Skånska Ättikfabriken i Perstorp, inte bönder på någon gård och då har jag väl inte så mycket nytta av husförhörslängderna? Eller förekom husförhören även i arbetarhemmen?
 
Tack för din information! Jag uppskattar verkligen den hjälp jag får på det här sättet väldigt mycket så att jag kan lära mig släktforska lite mer effektivt. Tack!

62
Hej!
 
Jag är ganska ny som släktforskare ännu, inte minst eftersom jag som yrkesverksam bara hinner släktforska ibland på ledig tid, helger, och när man så sällan hinner göra det så är också det lite väl dyrt att betala för ett eget abonnemang. Jag har dock provat lite då vi besökt biblioteket som har en dator där man kan få tillgång till kyrkböckerna hos både ArkivDigital, Genline och SVAR och en sak jag upptäckt som tycks vara gemensam för dem är att de kyrkböcker som finns tillgängliga upphör runt sekelskiftet. Det är ett problem eftersom jag i nuläget istället för att gå så mycket bakåt i tiden framför allt vill ta reda på mer om min farfars, farmors, morfars och mormors föräldrar och vilka barn de fick och då handlar det framför allt om släktforskning för åren 1890 till 1950.
 
Det som jag haft mest nytta av hittills är Sveriges befolkning 1890, som man kan få tillgång till gratis på biblioteket och Sveriges befolkning 1900 som jag har köpt själv. Dessutom har jag hittat några av de som föddes på 1800-talet i http://www.ddss.nu/Demografisk Databas Södra Sverige (ett stort tack till landsarkivet i Lund för att den databasen finns!). Men bortsett från det här så har det varit svårt att komma någon vart med att t.ex. hitta de barn som min farfars far fick under åren 1900 till 1920 och uppgifter om när min farfars far flyttade från sina föräldrar i början av 1900-talet.
 
Så det här mynnar ut i frågan: Hur hittar jag egentligen uppgifter från början av 1900-talet om min släkt?
 
Ett möjligt svar på min fråga hittade jag i det här inlägget: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/15764/256153.html?1296907775#Giftermål och skilsmässor under 1900-talet?
 
Är det alltså i Landsarkivets mikrokort som jag hittar kyrkböckerna från 1900-talet? För på internet tycks de ju då inte finnas, inte än i alla fall.
 
Jag hoppas någon av er som är mer erfarna släktforskare vill ge lite vägledning om hur man kommer någon vart med det här med att forska i släkten på 1900-talet. Tack för ev. hjälp!

63
Ljungby / Ljungby födelsebok 1830
« skrivet: 2012-10-04, 19:06 »
Hej Karen Marie!
 
Tack för hjälpen! Det var intressant att själv försöka hitta den texten nu när du berättat vad det står där och en del av texten tycker jag mig kunna se nu när jag vet vad det står där. Johan Svensson hör till min fru, Ann-Christines, släktgren men vi har inte något abonnemang just nu så vi får vänta lite med att se om vi kan komma vidare nu med den här informationen. Eftersom vi båda två har ett heltidsarbete så är det bara ibland som vi har tid att släktforska.
 
Tack än en gång för hjälpen!
 
Med vänliga hälsningar
Jonny och Ann-Christine

64
Ljungby / Ljungby födelsebok 1830
« skrivet: 2012-10-03, 18:33 »
Hej! Som nybliven medlem i det här forumet så är det här mitt första försök att få hjälp med att läsa ett utdrag ur en av kyrkböckerna, och med hjälp att läsa den texten kanske jag kan bli bättre på det själv också. Denna bild är ett utdrag från födelsebok för Ljungby socken 1830 och texten handlar om Johan Svensson som föddes den 21 juli 1830. Men vad texten i stycket säger klarar jag inte av att läsa. En förhoppning är ju att namnet på hans föräldrar skulle kunna gå att utläsa ur texten. Om någon kan översätta texten åt mig så vore jag väldigt tacksam!
 

 
Tack för ev. hjälp!
Jonny Andersson
 
Tyvärr upptäckte jag nu att jag i hastigheten klickat på Skåne istället för Småland, där detta inlägg hör hemma, i listan. Jag hoppas någon fortfarande vill hjälpa mig. Det här är trots allt mitt första försök med det här forumet.
 
(Meddelandet ändrat av jonand 2012-10-03 18:38)

65
Undenäs / Äldre inlägg (arkiv) till 2005-10-15
« skrivet: 2005-07-28, 22:48 »
Hej
Söker föräldrar och syskon till Josefina Wilhelmina Sjögren född 1858(troligtvis 4 maj)i Undenäs.
Eventuellt har hon en bror som hette Gustaf Adolf född 1853.  
Gärna namn på stället där de var bosatta.
Tack på förhand.

66
Oedema / Oedema pulmonum
« skrivet: 2004-07-21, 13:55 »
Hej Anita!
 
Tack så mycket för hjälpen. Detta stämmer nog bra för jag har hört att hon dog pga hjärtfel.

67
Oedema / Oedema pulmonum
« skrivet: 2004-07-21, 12:16 »
Hej!
 
Fick nyss dödsorsaken på en nära anhörig med posten från landsarkivet. Dock är den skriven på latin som jag tyvärr inte behärskar. Sökt lite på nätet, utan att få napp. Någon som vet? Dödsorsak Oedema pulm funtio laesa cordis

Sidor: [1]