ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 21 november, 2010  (läst 6157 gånger)

2009-04-06, 23:51
läst 6157 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Under rubriken  ’Finland » Åland » Efterlysningar » Olof Sluk i Hulta (Sund)’  frågade jag i okt. 2008 efter upplysningar om en Olof Sluk som, enl. J. Ramsay inte kunde visas tillhöra ätten Sluk.  Jag har nu i mina efterforskningar kommit till en punkt, där jag med stor sannolikhet kan hävda att Olof Sluk i Hulta de facto tillhörde  ätten Sluk, och var son till den Nils Jönsson Sluk  till Grelsby (Åland), som i J.Ramsays verk anges som stamfader för ätten Sluk.
 
Förutom de fem barnen till Häradshövdingen Nils Jönsson, som Ramsay anger,  i hans äktenskap med Karin (Henriksdotter) Fleming – Erik, Peder, Anna, Elin och Brita – så omnämner Eric Anthoni ytterligare två, Karin och Nils: ”Av häradshövdingen Nils Sluks barn ha sönerna Erik och Nils varit gifta med  frälsedöttrar, medan Peder tydligen ingått ett ofrälse gifte. Dottern Karin var gift med en frälseman, medan Elin, nyckelpiga hos kusinen Ivar Fleming, blev gift med en tysk, Peder Tytting, och sondottern Agnes med Henrik Tasainen eller Pedersson (Hufvudsköld, min kommentar). Ytterligare två systrar blev blevo gifta med med ofrälse.”  
 
Med ”ytterligare två systrar” avses tydligen Anna och Brita Sluk, men där har Anthoni nog missat den information som finns tillgänglig i hans egen bok!  Anna var gift (1:o) med Henrik Jönsson (Lapp), frälseman, och (2:o) med en Lasse Matsson i Björnaby (Jomala, Åland)), Frälseman! Brita var gift ( 1:o) med Erik Andersson i Bastö (Finnström och Geta, Åland), frälseman, och (2:o) med Nils Gudmundsson till Bastö, som fick frälsebrev vid äktenskapet med Brita.
 
Vad gäller Olof Sluk finns han enbart med i bilagan i Anthonis verk, under Hulta, Sund (Åland): ”FRA 2599. Hustru Brita o. Olof Sluk frm 2606 Hu Brita lb. Simon Persson lb.” Olof levde alltså 1539 (FRA 2599) tillsammans med sin hustru Brita i Hulta på Åland, men omnämnes inte 1546 (FRA 2606). Sannolikt död före 1546.
 
I Reinhold Hausens verk ’Bolstaholms säteri och dess ägare’, hittar man i en fotnot en ”Olof Olofsson Slwk – månne broder till Jöns i Ulvsby? – var 1537-1558 skattebonde i Hulta i Sund socken..; Michel Olofsson Sluk, utan tvivel den föregåendes broder, var 1549 och 1550 skattebonde I Hulta …” Tidigare i samma not hittar man: ”Jöns [Olofsson?] Sluk i Ulfsby s:n,.. ingick 1544 en förlikning med sin frände Torsten Henriksson till Autis och dennes två morbröder, Lars och Jöns Torstensöner, om något gods, som de köpt av Jöns Sluks fader (Hausens Bidr. III, där ock hans signet finnes avbildat);..”
 
Om man som Hausen utgår från att O:et i signetet står för Olofsson, så måste Jöns ha varit son till en Olof Sluk, som skulle levt i början på 1500-talet. Om vi gör antagandet att denne Olof var son till  Nils Jönsson Sluk, som föddes uppskattningsvis omkring 1445 och dog efter 1505, hur kan detta antagande kvalitetssäkras?
 
Följande kan anföras:
 
•   Dopnamnen. Jöns far hette Olof. Om mitt antagande är rätt hette Olofs f Nils och  ff Jösse (Jöns) Jönsson, och mf Olof Andrisson till Koboldstad.
 
•   Lokalitet. Jöns [Olofsson?] är kopplad till Lautila, Ulvsby socken i Satakunda. Jöns farbroder, Erik Nilsson,var gift med Anna Gustavsdotter Slatte till Sonnanäs i Ulvsby på mödernet.  Jöns bröder Olof  och Michel  återfanns i Hulta liksom deras ff Olof  Sluk.
 
•   Kronologi. Nils Jönsson omnämnes 1477-1505, Olof (Nilsson?) Sluk 1537,1539, Jöns (Olofsson?) 1544, 1554 Rusttj., 1562.
 
Baserat på detta anser jag att det knappast kan råda några tvivel om Olof Sluks i Hulta släktskap med den s.k. ätten Sluk!
 
Har inte lyckats visa frändeskapet mellan Torsten Henriksson (till Autis) och Jöns Olofsson Sluk år 1544, men två år senare så gifter sig Torsten Henriksson med Barbro Olofsdotter (Wildeman), som var dotterdotter till Johan Henriksson Fleming, vars syster Karin Henriksdotter var farmor till Jöns Olofsson..
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 07 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 07 april, 2009)

2009-04-22, 00:17
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I J. Ramsay's verk omfattas släkten Sluk - knapadel på Åland - endast av Nils Jönsson Sluk  och fem av hans barn. Ramsay refererar till E. Grönblad 'Nya källor till Finlands medeltidshistoria', vad gäller Nils Jönsson Sluk. Även om jag faktiskt håller med Ramsay om att Nils Jönsson var av släkten Sluk, så står det endast Nils Jönsson i den angivna källan.  
 
Eric Anthoni skriver i sin uppsats 'Frälsemän och frälsegods på Åland under medeltiden' : ”Vid sekelskiftet 1500 är Nils Jönsson till Grelsby häradshövding på Åland. Han nämns ej med släktnamn, men barnen kallas Peder och Erik Sluk och Karin Nilsdotter eller Karin Sluk.”
 
Valdemar Nyman skriver i boken  'Grelsby Kungsgård' : ”På fast mark är vi dock först med  häradshövdingen Henric Jönsson Sluk (bror till Nils Jönsson; min kommentar) i  Grelsby i slutet på 1400- talet. Han kan vara son till den Jösse Jönsson som varit i rikets tjänst med häst och harnesk och av Engelbrecht 1435 fick frälse på på Koboldstad etc. Dennes frälsegods  låg  i österändan av Finströms socken. Med all sannolikhet var han gift med en dotter till Olof Andersson  till Koboldstad (ref: Hausen). Nära till hands ligger att se honom som son till frälsemannen Jöns Torkilsson som nämns 1406,1419, hemmahörande i Finström. Denne skulle i sin tur kunna vara son till Torkil Helgasson av Bastö och så bakåt i tiden till ättling av Helge av Bastö 1330.”.  (Kursiveringarna är mina.)
 
Det rör sig i det här fallet inte ens om en hypotes - värd namnet, utan om en serie av möjligheter. Dessa 'möjligheter' ligger sedan i ett annat sammanhang, till grund för en slutsats om Peter Ålänning: Uppenbarligen är han son till Finvid Kettilsson på Bastö, och följaktligen Finströmsbo av släkten Sluk”.  Denna slutsats förutsätter att Finvid skulle tillhört släkten Sluk, vilket inte alls visats - endast antagits av Nyman! Cirkelbevis!
 
Anthoni's uppfattning om V. Nyman som släktforskare är uppenbar. I sin ovan nämnda uppsats, skriver han: ”i denna uppsats har  intet avseende fästs vid V. Nymans uppsatser i Åländsk Odling 1948, 1950.  Omöjliga identifieringar... lösliga släktsammanställningar av personer med liknande personnamn, slutsatser med ledning av felaktiga uppgifter hos J. Ramsay, bruket att som faktum nämna sådant som på sin höjd är en möjlighet, karakteriserar bevisningen.”
 
Jag påstår inte att Nyman har fel i alla sina antaganden, men att de bygger på väldigt lösa grunder. Det positiva är att det lämnar fältet fritt för en sann amatör att ställa upp alternativa scenarier!  
Den stora principiella skillnaden mellan Nymans antaganden och mitt scenario, är att Nyman - varande Ålänning - omedvetet utgår från Åland i sitt resonemang. Trots att han själv skriver: Släktförbindelserna visar på många sätt åt Kalandhållet till, vilket inte utesluts av ev. Åländsk hemortsrätt. Vi har ju en mängd exempel på Balkars, Garpars, Tavasters, Djäknars förbindelser med Åland. Häradshövding i Norrfinne lagsaga hade ju även hand om Åland efter 1435, varför en i domarämbete stadd ålänning befann sig på sin arbetsplats om i Norrfinne eller på Åland. Det motsatta påståendet är ju lika relevant, en i domarämbete stadd norrfinne etc.!
 
Den Jöns Torkilsson ”hemmahörande i Finström” som V. Nyman ansåg skulle kunna vara son till Torkil Helgasson av Bastö, kan lika gärna, eller troligare, ha varit son till den Torkil Nilsson som var 1:e faste åt Finvid Kettilsson i Bastö 1367, då en Algulther Sluker var 3:e faste (Ålands Medeltidsurkunder 52), vilket antyder ett släktskap mellan Finvid, A. Sluker och Torkil Nilsson. Utan att här gå in på indicierna, kom Finvid sannolikt från Kimito, vilket då förmodligen gällde även för Torkil Nilsson.
Jöns Torkilsson återfinns i tre urkunder. I det första (FMU 1586) år 1419, omnämnes en Iönis Torkilsson, som ”bygga och bo i samma socken (Finström)” på Åland. I det andra (FMU 2036) Kimito år 1432 återfinner vi Jöns Torkilsson, som ”erkänner sig ha närvarit vid biskopstinget för 15 år sedan”, alltså 1417. Formuleringen antyder att han inte bott i Kimito mellan 1417 och 1432. Han hade ev. flyttat till Åland. I det tredje (FMU 2215) Åbo 1437, nämns som förste nämndeman i Landsrätten i Åbo ” som ær Jönis Torkilsson wapn.”.
 
Min hypotes är att släkten Sluk på Åland ursprungligen kom från Baltikum via finska fastlandet, framförallt  från Egentliga Finland, Kaland och Satakunda.
 
Det märkliga är att det på 1300-talet omnämnes fyra personer på åland och i Finland som anges med tillnamnet/släktnamnet Sluk, men sedan dröjer det över 100 år innan det dyker upp igen.
 
Återkommer när jag grävt vidare. Ev. synpunkter emottages tacksamt...

2009-04-22, 10:02
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Bifogar ett utdrag ur Nils Jönssons (Sluk) stamtavla, som jag ser den f.n.
 

2009-04-23, 22:41
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
En klar osäkerhet i ovanstående stamtavla, är att Harald (Tyrilsson) Stålhandske var gift med Anna Henriksdotter (Lapp) - de var alltså släkt in the third degree of consaguinity som termen lyder i 'Auctoritate Papae'. Detta krävde att de fått dispens från påven, men inget belägg finns för att så skett.

2010-10-01, 18:54
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I mitt inlägg den 22 april 2009, citerar jag ett avsnitt ur Valdemar Nymans bok 'Grelsby Kungsgård': ”På fast mark är vi dock först med häradshövdingen Henric Jönsson Sluk i Grelsby i slutet på 1400- talet. Han kan vara son till den Jösse Jönsson (min kursivering) som varit i rikets tjänst.. .  
 
Jag har nu kommit fram till att denne Henric, med största sannolikhet, aldrig existerat, utan är en ren felskrivning av V.N.!  
 
Läser man vidare texten i hans bok med uppmärksamhet så rör det sig helt klart om ett enkelt misstag. I nästa stycke finner man: En annan möjlighet finns...Jöns Laurensson i Grelsby... Men kan denne Jens då vara far till Nils Jönsson Sluk?  (Min kursivering). Inte ett ord om Henric!
 
Någon häradshövding Henric Jönsson Sluk) har inte lämnat några spår i urkunderna, vilket däremot häradshövdingen Nils Jönsson (Sluk) i Grelsby gjort (1492 ,1494). Nils var f.ö. den förste på Åland som innehade titeln häradshövding (E.Anthoni). Henric är inte heller känd av vare sig J Ramsay, R Hausen eller E Anthoni...
 
Tyvärr har den uppenbarligen felaktiga uppgiften om en på fast mark identifierad Henric Nilsson (Sluk) fått en relativt stor spridning ....
 
Jag har själv raderat honom från min databank.
 
Jag är säker på att Valdemar Nyman egentligen menade: På fast mark är vi dock först med Nils Jönsson Sluk i Grelsby i slutet på 1400-talet.  
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-01 18:56)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-01 19:01)

2010-10-02, 23:46
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
När man sysslar med släktforskning, oavsett nivå, så får man ständigt ompröva de källor man använder sig av! I mitt inlägg ovan skriver jag att E. Anthoni inte kände till ngn Henrik Nilsson (Sluk). Vid en dubbelkontroll hittar jag faktiskt en Henrik Jönsson(Sluk) i Anthoni's bok 'Finlands medeltida Frälse och 1500-talsadel' - men, han har gjort samma misstag som Valdemar Nyman!
 
På s. 156 skriver han: Då Hartvig Olofssons son Kort vidpass 1470 gifte sig med Birgitta Henriksdotter (Fleming) från Arvasalo-Sundholm i Nykyrko, tillfördes Kodbolstadägaren arvsanspråk....vilka övergingo...till den sistnämndes syster Karin, som var gift med häradshövdingen på Åland Nils Jönsson (Sluk).
 
På s. 210: Långt senare ha två döttrar till Henrik Fleming, innehavare av Arvasalo-Gammelgård, blivit gifta med Kort Hartvigsson till Kodbolstad och häradshövdingen på Åland Henrik (min kursivering) Jönsson (Sluk). I registret står det dock Nils Jönsson (Sluk) för den aktuella sidan...
 
På s. 247 åter: I den med med Flemingarna befryndade släkten Sluk på Åland...Av häradshövding Nils Sluks barn... .
 
Det mest sannolika är att felet ligger i en enstak primärkälla som såväl V Nyman som E Anthoni använt sig av.

2010-10-05, 16:23
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vem var Nils Jönssons (Sluk) far?
 
Om man bortser från felskrivningen av V. Nyman (se ovan) så spekulerar han i boken Grelsby Kungsgård kring möjligheten att: ”Han  (Nils Jönsson Sluk) kan vara son till den ”Jösse Jönsson som varit i rikets tjänst med häst och harnesk och av Engelbrekt fick frälse på Kodbolstad etc.  ..”
 
I verket Bolstaholm skriver R. Hausen:  ”Huru med äganderätten beträffande Kodbolsta rätteligen förhöll sig är emellertid vanskligt att utreda, ty ännu under Olof Anderssons livstid, eller 1345, får en viss Jösse Jönsson (måhända av släkten Sluk), som då varit och fortfarande var i rikets tjänst med häst och harnesk, men som för övrigt är urkundligt obekant, av rikets råd frihet och frälse för sig och sina efterkommande äkta arvingar å godsen Kodbolsta, Möckelgräs, Labbnäs och Gräggnäs jämte 200 jordmarker i Östergeta by, alla i Geta socken. (FMU 2137). Hans åtkomst till dessa gods kan måhända förklaras så, att han fått dem genom gifte med en av döttrarna till Olof Andersson och hans hustru, som sannolikt var en dotter till väpnaren Hartvig Flög.
 
Anrep säger i ingressen till adliga ätten nr 98 Stålhandske: ” Ätten lär härstamma från en Jöns Sluk, som uppgifves ha lefvat 1445 och varit af en gammal finsk adlig ätt.”
 
Inga säkra slutsatser alltså, men inte heller något som talar emot att Nils far var Jösse Jönsson till Kodbolsta. Sannolikheten att hitta en primärkälla som direkt styrker hypotesen är närmast obefintlig. Däremot finns det vad gäller frälsesläkter en relativt god möjlighet att stegvis 'ringa in' ett troligt scenario, via 'sekundära'  kopplingar mellan personer och släkter, då släkterna är så sammanflätade - och då kanske speciellt i Finland.  
 
En genealogins Sudoku - först när det stämmer i sista rutan kan man vara på den 'säkra' sidan.
 
 Att Jösse är ”urkunderligt obekant” innebär inte att han inte kan förkomma någonstans i brödtexterna till urkunderna, utan endast att han ej återfinns i regesterna.  E. Anthoni har exempelvis hittat en Jusse Jönsson (SvB 388. 1421) i  Stor Säkylä (Eura, Satakunta),  som  den femte i landssyn i Kjulo,och ”troligen företräder frälset”, men inte gjort någon koppling till Jösse i Kodbolstad.
 
Vad talar då för denne Jusse Jönsson?
 
.   När Jösse fick sitt frälsebrev av Engelbrekt på Långholmen, så fanns också representanter för det  högre finska frälset på plats, bl.a. Bengt Lydekesson och Sune Sunesson (Ille), vilkas namn dyker upp i Kjulo 10 år senare som lagmän (FMU 2639).
 
.   Vidare deltog Henrik (Pedersson) Svärd, vars dotter kom att gifta sig med Erland Nilsson av Suontaka - son till en av Jösse Jönssons svägerskor, om Hausens antagande är korrekt att Jösse var gift med en dotter till Olof Andersson i Kodbolsta.
 
.   Åren 1477/8 återfinns Nils Jönsson Sluk som fogde i Satakunta enl. V. Nyman.
 
Själv har jag hittat en Jusse Jönisson (FMU 2901) som den siste av tolv gode män vid en försäljning av gods på Åland  till  Nådendals kloster år 1452.
 
Vad talar för denne Jusse Jönison som kandidat till Jösse Jönsson Sluk?
 
.   Som den femte av de gode männen i urkunden nämns en Andris Olofsson. En möjlig Anders Olofsson skulle kunna vara den Anders (senare till Halikko)som var gift med Karin Månsdotter (Viurila), syster till Elseby Månsdotter. Elseby var styvmor till systrarna Brita och Karin Henriksdotter Fleming, som kom att gifta sig med Kort Hartvigsson och Nils Jönsson Sluk!
 
.   Som en av sigillanterna förekommer borgmästaren i Nådendal köpstad, väpnaren Olof Jönsson, med viss sannolikhet av släkten Sluk, och trolig bror till Jösse Jönsson.  Denne Olof är troligen densamme som den väpnare Olof Jönsson, som i Åbo 1448 (FMU 2741) upplåter åt ärkedjäknen i Åbo mäster Sigurd all sin andel uti Gesterby på Åland.  
 
.   Vad gäller mäster Sigurd så säger Anthoni i 'Frälsemän och frälsegods på Åland under medeltiden' (HTH nr 58  s. 45): ” Det är sannolikt, att Sigurd Jönsson var bror till väpnaren Olof Jönsson, som avstått jord i Gesterby liksom Sigurd .
 
Sammantaget är de potentiella kopplingarna mellan bägge kandidaterna Jusse och Jösse Jönsson för starka för att dra någon annan slutsats än att det rör sig om en och samme Jösse Jönsson- far till Nils Jönsson Sluk!
 
Det styrker också min hypotes att kopplingarna till fastlandet Finland är minst lika starka som till Åland för släkten Sluk.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-05 16:35)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-05 23:07)

2010-10-06, 22:21
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Som ett exempel på ett 'super släkt-Sudoku' (se förgående inlägg) kan FMU 2310 fungera väl. Här räknas fyrtionio framstående män upp, alla befryndade med en Donhoff Calle och hans hustru Martha (Klasdotter Djäkn, min anm.). Bland dessa återfinnes bl.a ovan nämnda Sune Sunesson, Bengt Lydekesson och Olof Swärd.  
 
Dessutom finns en 'Torckel Jonsson' med, vilken jag av flera skäl har anledning tro är ännu en bror till ovan nämnda Jösse, Olof och Sigurd Jönsson (Sluk).  
 
Detta belyser mitt påstående ovan, att det finska frälset var väl integrertat på 1400-talet.
 
Utmaningen består i att identifiera alla fyrtionio frälsemännen och härleda hur de är fränder...

2010-10-22, 23:32
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Ett stort hinder för en amatörforskare - men också en potential - är att basera sin forskning på enbart sekundära källor. Vad gäller ovan nämnde Torckel Jönsson, så har exempelvis en så professionell forskare som Eric Anthoni i sitt verk 'Finlands Medeltida Frälse och 1500-talsadel, slagit samman två personer, som levde i var sitt århundrade. Han har lyckats koppla samman en Torkillo Jonsson de Sarelum, nämnd 1353, med en Torkil Jönsson som nämns 1432 och 1448 - ett misstag som är ursäktligt med tanke på den enorma mängd information som hans verk innehåller!  
Vad en amatörforskare med ett något mer begränsat verksamhetsfält - och mer tid till sitt förfogande -  kan åstadkomma är, att med kritiska ögon ompröva de uppgifter som föreligger relaterade till hans, eller hennes, intressesfär.  
 
Den Torkil Jönsson som påträffas 1432 och 1448, är sannolikt den broder till Jösse, Olof och Sigurd Jönsson (Sluk), som jag skrev om i mitt inlägg den 6:e oktober 2010. Vad gäller Torkillo Jonsson de Sarelum, så är han en möjlig anfader till den Torkil Jonsson som levde 80-90 år senare...

2010-10-26, 13:16
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vem var far till Jösse Jönsson (Sluk)?
 
I mitt inlägg ovan, onsdagen 06 oktober 2010, skriver jag: ”Dessutom finns en 'Torckel Jonsson' med, vilken jag av flera skäl har anledning tro är ännu en bror till ovan nämnda Jösse, Olof och Sigurd Jönsson (Sluk)”.  Om min hypotes stämmer, vilken Jöns kan då ha varit deras gemensamme fader?  Då källorna, som oftast, inte medger ett entydigt svar, så får man nöja sig med att plocka fram så många indicier som möjligt, och dokumentera dessa för vidare diskussion.
 
Vad vet vi då om de eventuella bröderna, Torkel, Jösse, Olof och Sigurd Jönsson (Sluk)?
 
Torkil Jönsson  dyker upp i källorna i ett brev år 1432, då han kärar om Nolimo (Söderfinland), som morfadern Lars Gunnarssons. [1]. Fadern Jöns var alltså gift med en dotter till frälsemannen Lars Gunnarsson, som fick gods indragna i Sagu (Söderfinland), vid räfsten 1405 [2]. Denne Lars förkommer för övrigt i urkunderna tillsammans med Anders Garp i Vemo (Norrfinland) redan 1386 [3]. Torkil var gift senast 1448, då köpmannen Torkil Jönsson  tillsammans med hustrun Margit Jönsdotter  (i Kimito) pantsätter sitt gods i Söderby i Pargas (Söderfinland) [4]. Margit (Margreto) nämns 1449 som syster till Greger Andersson (Garp) [5].
 
Jösse Jönsson  får, som nämnts tidigare, frälse 1435 på sina gods på Åland [6]. Utöver detta hade han tydligen ytterligare gods (200mk) i Egentliga Finland [7]. Om mina antaganden i inlägget den 5 okt. är relevanta, så ägde han redan 1421 gods i Stor Säkylä i Eura (Satakunda) [8], och förkom senare som gode man i Nådendal i Reso (Norrfinland) år 1452 vid godsöverlåtelse av gods i Masko [9] - inte Åland som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Jösse var sannolikt gift med en dotter till väpnaren Olof Andersson till Kodbolstad på Åland [10].
 
Olof Jönsson  förekommer vid ovan nämnda godsöverlåtelse 1452 som sigillant, och borgmästare i Nådendal köpstad [11].  Det rör sig med relativt stor sannolikhet om samme Olof Jönsson, väpnare, som fyra år tidigare åt ärkedjäknen i Åbo mäster Sigurd upplåtit all sin andel uti Gesterby på Åland [12].
 
Sigurd Jönsson  ger till ärkedjäknebordet år 1448 Gesterby gods på Åland. Sigurd var troligen bördig från Gesterby på Åland, enligt Anthoni, och bror till väpnaren Olof Jönsson [13].
 
Vilken sökprofil skall vi då ha på en trolig far, Jöns, baserat på tillgänglig information om de hypotetiska fyra bröderna? Han torde helt klart tillhöra frälset, och sannolikt vara väpnare. Född ngn gång på den senare delen av 1300-talet, och förhoppningsvis förekommande i urkunderna i början på 1400-talet med anknytning till såväl det finska fastlandet som till Åland.
 
Enligt Valdemar Nyman ligger det nära till hands att se Jösse Jönsson som son till frälsemannen Jöns Torkilsson som nämns 1406, 1419, hemmahörande i Finström på Åland [14].
 
Vad är då känt om denne Jöns Torkilsson?
 
År 1406 nämns vid en godsöverlåtelse i Finström på Åland Jöns Torkilsson bland de tre främsta skötningsmännen, som senare omtalas som väpnare. År 1419 sigillerar han tillsammans med Jösse Jönssons svärfar, Olof Andersson till Kodbolstad, och en trolig broder Nils Torkilsson, vid ett ting i Finström [15]. I en urkund utfärdad i Kimito (Söderfinland) 1432, erkänner en Jöns Torkilsson att han närvarat vid biskopstinget i Kimito 15 år tidigare (1417) [16]. År 1437 sitter en Jönis Torkilson av vapen som nämndeman i Landsrätten i Åbo [17]. Av källorna framgår inte att det rör sig om samme Jöns på Åland och i Kimito resp. Åbo, men med tanke på det relativa fåtalet frälsemän, är sannolikheten att det skulle röra sig om två väpnare Jöns Torkilsson något begränsad.
 
Denne Jöns Torkilsson stämmer väl med de uppsatta sökkriterierna. Vi kan alltså i den fortsatta diskussionen utgå från att Jösse Jönsson var son till Jöns Torkilsson och N.N. Larsdotter.  
 


 
   
 
Olof Jönssons vapen är känt, en bjälke [11]. Ett närmast identiskt vapen bars av frm. Lars Larsson (Finne) år 1419 [18].  Denne Lars Larsson var med största sannolikhet morbror till Olof, son till Lars Gunnarsson.  Lars Gunnarsson var enligt Anthoni ”en betydande frälseman” [19]. Man kan därför anta, vilket inte var ovanligt, att Olof valde moderns vapen p.g.a. släktens högre status.
 
Lars Larssons sätesgård, Lähtenoja, låg i Eura, samma socken där Jösse Jönsson förekommer 1421. Han var gift med Anna Jönsdotter, som sedan gifte om sig med Greger Andersson (Garp) [20], son till den Anders (Garp) som förekom tillsammans med Lars Gunnarsson 1386 [3],och vars syster var gift med Torkil Jönsson,  vilket stärker antagandet att Lars Larsson var son till Lars Gunnarsson.  
 
Den slutsats man med relativt stor sannolikhet kan dra, är att Torkil, Jösse, Olof och Sigurd Jönsson är bröder och ättlingar till Lars Gunnarsson, vilket i Torkils fall är dokumenterat. Jösse äger gods i samma socken som Lars Larsson och Olof bär samma vapen som Lars Larsson, och Sigurd var en trolig bror till Olof.  
 
Något entydigt svar om vem som var far till Jösse Jönsson framgår inte av källorna, men Jöns Torkilsson är en mycket rimlig hypotes, speciellt då han år 1419 sigillerar tillsammans med Olof Andersson till Kodbolstad, Jösse Jönssons svärfar
 
[1] E. ANTHONI, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. (SvB 440).
[2] FMU 1213.
[3] FMU 944.
[4] FMU 2749.
[5] FMU 2787; ÄSF 12 Garp av E. Anthoni.
[6] FMU 2136.
[7] E. ANTHONI, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel (s. 155).
[8] E. ANTHONI, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel. (SvB 388).
[9] FMU 2901.
[10] R. HAUSEN, Bolstaholm och dess ägare.
[11] FMS 189; ”I den med oprydd hjälm krönta, lutande skölden en bjälke”.  
[12] FMU 2741.
[13] E. ANTHONI, Frälsemän och frälsegods på Åland under medeltiden, HTH nr 58 (s. 45).
[14] V. Nyman, Grelsby Kungsgård. (s.102).
[15] FMU 1586.
[16] FMU 2036.
[17] FMU 2215.
[18] FMS 125; ”I lutande sköld, som uppbär hjälm med två oxhorn, en bjälke”.
[19] E. ANTHONI, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel (s. 88).
[20] FMU 2776.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-26 13:26)

2010-10-26, 15:05
Svar #10

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Hej Leif T, sitter och läser dina inlägg om Sluk här med intresse. Inte för att jag har någon direkt koppling dit, men nästan alla medeltida frälsesläkter i Finland relaterar ju av varandra i någon mån... Ang namnet Gunnar så drogs mina tankar till ett inlägg jag gjort i Fleming-släkten om en Birgitta Gunnarsdotter, men det är först i ett äktenskap år 1511 så det är nog inte samma personer som du skriver om.

2010-10-26, 15:58
Svar #11

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Leif,
kul att veta att någon tar del av det man skriver! Även om du inte har en direkt koppling till släkten Sluk,så finns ju kopplingar till såväl Wildeman, Garp, Fleming och Diekn (Lydekesönerna)..  
 
Är det Birgitta, dotter till Gunnar Elifsson i Lokalax, du tänker på?
 
Den Gunnar som just nu ligger bäst till i mina utredningar är Gunnar (de Lempos), forskelaman i Vemo 1386, då Laurens Gunnarsson och Anders Garp intygar att Inge av Helsinge by (i Tövsala) åt sin måg Olof Påvalsson av Lemo upplåtit hälften av allt sitt fasta och lösa gods i förenämnda Helsinge (FMU 944). Än så länge har jag inte tillräckligt med indicier för att föra fram den hypotesen...
 
Med tanke på att såväl Gunnar Elifson som Gunnar (de Lempos) återfinns i Vemo, så kanske det finns en koppling.

2010-10-27, 12:37
Svar #12

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Komplettering till mitt inlägg tisdagen 26 oktober 2010 - 13:16:
 

 
Olof Jönssons sigill ger ett något 'enklare' intryck, då oxhornen saknas, medan vapenskölden är identisk med Lars Larssons.

2010-10-27, 14:15
Svar #13

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2203
  • Senast inloggad: 2024-04-14, 11:15
    • Visa profil
Leif, läser också dina inlägg om Sluk med intresse, även om jag inte har någon koppling till dessa. Fint gjort av dig och väldigt intressant

2010-10-27, 19:46
Svar #14

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Skulle en Finvind Jönsson nämnd på 1442 död före 28 april 1451 (FMU 2883) passa in med övriga Jönssöner som nämns här? Iaf finns en viss likhet i vapnet, balken, (se FMS 157).

 
Hans änka var Karin Persdotter och sonen Niklis Finvidsson nämns i flera brev senast i testamente 1492 (FMU 4402).

2010-10-27, 21:33
Svar #15

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Helt klart en möjlighet. Tiden stämmer, 'geografin' likaså. Namnet Finvid är också intressant, då det förekommer bland potentiella fränder till släkten Sluk.  
 
Ett ännu mer spännande exempel är Kristina Pedersdotter (bjelke), g.m. Ålands store son Peder Ålänning! Hennes vapensköld är identisk med Lars Larssons och Olof Jönssons, men sigillet har en annan konfiguration:
 

 
Då hon levde i slutet på 1300-talet skulle hon ev. vara en frände till Lars Gunnarsson.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-27 21:34)

2010-10-27, 21:41
Svar #16

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil

2010-10-27, 22:08
Svar #17

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Ang Finvid så hittade jag denna länk till Genos 69(1998) (på finska) där släkten Balk nämns. Hans hustru Karin Pedersdotter är dotter till Peder Danske.

2010-10-28, 17:22
Svar #18

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Utan att dra några som helst slutsatser, så förefaller Finvid Jönssons vapen till sin form vara identisk med den adliga ättens Bielke af Åkerö, nr 8 - två bjälkar. Ätten existerade från mitten av 1200-talet, och dog ut 1868.

2010-10-28, 19:05
Svar #19

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Jo, jag har också sett skillnaden mot de andra vapenbilderna som är utlagda här, men tänkte att det kanske är ett lite defekt sigill som är avritat, vilket det givetvis finns flera exempel på i FMS. Sedan verkar namnet Jöns inte förekomma så mycket i släkten Bielke av Åkerö, eller ens att de fanns i Finland vid den här tiden?

2010-10-28, 22:28
Svar #20

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Leif P. Vad gäller Finvid Jönsson, så tror jag att det i Genos 69 sägs att Finvids sigill tillhörde Balcks familjevapen. (någon som kan finska?
I biskop Björn II Balcks sigill, 1396/1398 (FMS 17), ingår en sköld med två bjälkar, Balk-vapnet. Likaså i välborne Olof Balks sigill 1486/1487 (FMS 245), men i ett grövre utförande.
 
Ett frändskap med släkten Balk tycks rimligare än med ätten Bielke i Sverige...

2010-10-28, 23:35
Svar #21

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Ja, det verkar bättre med Balck än Bielke trots allt... kan ingen finska heller tyvärr, och översättningen via Google blir ju rätt dålig.

2010-10-30, 00:00
Svar #22

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Ju mer tid jag ägnar åt medeltida släktforskning, desto mer imponerad blir jag av pionjärerna på den 'för-datoriska' tiden! Jag har - trots bra datorsupport - problem att komma ihåg vad jag hållit på med över tiden...!
 
Jag skrev nyligen under rubriken Stålhandske 27 oktober 2010 : Jag har nu med relativt stor sannolikhet hittat ett vapen vilket åtminstone en medlem av släkten Sluk förde. Jag såg det som ett genombrott, då vapnet lätt kunde kopplas till Stålhandskes vapen.
 
I min fokusering på träden, så såg jag inte skogen... För drygt ett år sedan skrev jag under rubriken Svärd i Finland, om Jöns Sluk, som sannolikt tagit sitt vapen - ett svärd - från sin moders släkt. Kombinerar man detta med att Olof Jönsson (Sluk?) i Lahis enl. Anthoni på mödernet härstammade från Kodbolstadätten, bekräftas av vapnet, FMS 256, som i det närmaste överensstämmer med Kodbolstadättens, så inser man helt plötsligt, att släkten Sluk inte ägde ett eget vapen i början på 1400-talet! Deras sigill bestod sannolikt av bomärken, typ Peder Ålännings.  
 
Detta var inte ovanligt vid den tiden. Som ett exempel kan nämnas domaren på Åland Knut Jönsson, som finns dokumenterad 20 ggr 1427 - 1433, men förde ett 'ofrälse' sigill. Fler exempel på domare och väpnare finns..
 
Efter denna 'heureka' upplevelse, så är min hypotes att frälsemannen Jöns Torkilsson förde ett 'ofrälse' bomärke som sigill, och att hans son Olof Jönsson, borgmästare i Nådendal, valde moderns vapen.
 
Huruvida Olofs syskon gjorde sammanledes är oklart, men knappast troligt, då ett par av Jösse Jönssons ättlingar, Jöns Olofsson och Olof Jönsson, senare valde en variant av sina respektive mödrars vapen!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-30 08:53)

2010-11-01, 18:00
Svar #23

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I mitt inlägg tisdagen 26 oktober 2010 - 13:16, skriver jag:  Det rör sig med relativt stor sannolikhet om samme Olof Jönsson, väpnare, som fyra år tidigare åt ärkedjäknen i Åbo mäster Sigurd upplåtit all sin andel uti Gesterby på Åland [12].  
Sigurd Jönsson ger till ärkedjäknebordet år 1448 Gesterby gods på Åland. Sigurd var troligen bördig från Gesterby på Åland, enligt Anthoni, och bror till väpnaren Olof Jönsson [13].  
 
Slutsatsen att bröderna tillhörde släkten Sluk får indirekt stöd av Olav Rundt i Genos 1993 (sida 1-5), där han med välgrundade argument visar, att den  N.N. Nilsdotter som levde ca 1490 i Jomala Ytterby var en dotter till Nils Jönsson (Sluk). Till saken hör att det i ÅMU 212 explicit anges att det rörde sig om Gestrikaby i Jomala, vilket enl. Anthoni var det samma som Jomala Ytterby!
 
Den N.N. Nilsdotter som Olav Rundt syftade på, var Karin (Nilsdotter) Sluk - identifierad som Karin Sluck  i Grelsby 1545, och Karin Nilsdotter  i Grelsby 1546 - gift med Måns Pedersson (Utter) ca 1495.

2010-11-20, 00:52
Svar #24

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Efter en längre tids sökande efter ledtrådar till varifrån mina potentiella anor inom Släkten Sluk i Finland härstammade, har jag funnit indicier som pekar på Kimitoön i egentliga Finland, och på Jomala på Åland. Därmed har jag också hittat ett möjlig länk mellan frälsesläkten Sluk och min kända ana tillhörande den adliga ätten Stålhandske (nr 98) - Harald Tyrilsson - vilket hela tiden varit min hypotes, men som också varit den största utmaningen i mina utredningar!
 
År 1328 hittar man på Åland en Sven Sluk som förskälaman, alltså domare, vid en godsöverlåtelse av fogden på Åland Nils Månsson, till Åbo kyrka och biskopen.[1] Det framgår inte av urkunden var den är utfärdad, men då Nils Månsson var son till Margareta i Dalkarby, som år 1328 levde änka efter Måns Byskalle, så kan man förmoda att överlåtelsen skedde i sätesgården i Jomala. Därmed kan man också förutsätta att Sven Sluk var sockendomare i Jomala.
 
Sannolikt är det densamme Sven som omnämns av Anthoni, då en Johan Vestfal, Sven och Bengt år 1333 till biskopen överlåter ¼ och 1/8 bol i Jomala by.[3] Samma uppgift hittar man i en urkund utfärdad i Kustö, där det framgår att Johan var kyrkoherde i Vånå och att Sven och Bengt var hans bröder. [4] Det ligger nära till hands att tolka det som att Sven och Bengt är bröder, medan Johan är deras halvbror, med tanke på binamnet.  Johan som senare blev biskop i Åbo, uppges vara född i Åbo, binamnet till trots.
 
År 1378 är en Sven i Trottaby i Kimito 1:e faste åt biskopen Johan Vestfal [5], hans bror enligt ovan?
 
Kari Tarkianen skriver om Kimito [5]: ”På Kimito är frågan om inflyttarnas ursprung komplicerad. Kring kyrkbyn ligger byarna Dalkarby, Gästerby, Hulta och Vreta. Bynamnen pekar mot Dalarna, Gästrikland, Götaland (Hulta) och Svealand (Vreta) som inflyttarnas ursprungsorter. Det verkar som inflyttare från alla håll i Sverige hade samlats för att bosätta sig mitt på Kimito. En sådan anhopning av rent rikssvenska ortnamn med geografisk bakgrund finns inte någon annanstans i Finland.”  
 
Vad Tarkianen missat, eller medvetet förbigått, är att tre av de fyra byar han nämner på Kimito, också finns på Åland! Dalkarby finns som sagt ovan också i Jomala, där Sven var domare, liksom Gästerby, där Sigurd Jönsson (Sluk), med bröder, skänkte jord till ärkedjäknebordet 1448, och Karin (Nilsdotter) Sluk återfinns 1490! Hulta finns också i Sund på Åland, där man 1537 finner en Olof Sluk. Det är inte helt orimligt att tänka sig att en stor del av inflyttningen till Kimito kom från Åland?
 
Om det rör sig om Sven Sluk från Åland, så skulle man kunna förvänta sig att hitta eventuella ättlingar till honom i Kimito.  
 
Den förste man hittar är väpnaren Jöns Torkilsson (Sluk), som 1432 erkänner, att han närvarit i biskopstinget i Kimito, 15 år tidigare (~1417) [6], men som 1419 sägs bygga och bo på Åland 1419.[7]
 
Näste är Jöns' son Torkil Jönsson, som av Anthoni omnämns som Torkil Jönsson i Kimito sn.[ 8], som senast nämns 1449 [9].
 
Därefter är det en lucka till 1574, då Joen Tyrilsson (Sluk) till Sjölax och Trotby (!) i Kimito adlas till Stålhandske (nr 98), och 1576 förlänas Raukkala i Lundo sn. samt Pedersö och Torsböle i Kimito. Detta Trotby är alltså detsamma som det Trottaby som Sven (Sluk) skrevs till år 1378! Joen Tyrilssons son Hans Joensson skrivs till Sjölax och Trotby, medan sonsonen Johan Stålhandske skrev sig till Gästerby och Trotby. [9].  
 
Det faktum att tre generationer av den adliga ätten Stålhandske skriver sig till Trotby som andragård, indikerar att det inte var en helt oansenlig gård som Sven Sluk ev. förfogade över 1378.
 
Jag är medveten om att det är många fiktiva broar jag byggt, för att kunna vandra från 1300-talets Åland till 1500-talets Sjölax och Trotby, men längs vägen har jag träffat på ett antal fränder till 'Slukarna',  som jag tyvärr inte kan gå in på i den här inlagan, vilket ger en viss trovärdighet till vägvalet.
 
Jag tror att jag med detta nått 'vägs ände' vad gäller släkten Sluk - nu återstår bara att försöka radera ut så många frågetecken som möjligt... I slutändan lär det förbli en hypotes, men förhoppningsvis en med en högre sannolikhetsgrad än tidigare!
 
[1] ÅMU 12.
[2] ÅMU 52.
[3] E. Anthoni, Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, s.308 (SvB 72).
[4] FMU 404.
[5] K. Tarkiainen, Sveriges Österland (2008).
[6] FMU 2036.
[7] FMU 1586.
[8] E. Anthoni, Äldre svenska frälsesläkter, s. 148, Garp.
[9] G, Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor.

2010-11-20, 15:18
Svar #25

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Ang det Trotby du nämner så verkar det hellre komma från Fleming och Rääf i Finland till Joen Tyrilsson Stålhandske än från hans egen släkt. I släkten Fleming (Elg. tab 31) anges Margareta (dtr till Erik Fleming och Anna Engelbrektsdotter) till Trotby och Pedersö i Kimito socken, hon levde änka 1577 efter Erik Andersson (Rääf i Finland) till Sjölaks. Deras dotter Brita är gift med Joen Tyrilsson som alltså verkar tagit över sin hustrus gods. Trotby nämns sedan även hos släkten Dufva i Finland, på 1600-talet hos Olof Dufva (tab. 12) son till Bengt Dufva och Anna Bertilsdotter (Mjöhund) och ännu lite senare i släkten Gyllenbögel och Stålhane.

2010-11-20, 15:46
Svar #26

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Leif, du har naturligtvis helt rätt! Det är bara att söka vidare...

2010-11-21, 14:45
Svar #27

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I mitt inlägg den 20 november 2010 - 00:52  drog jag mot bättre vetande slutsatsen att Trotby i Kimito var en länk mellan släkterna Sluk och Stålhandske.  Men,  jag är fortfarande övertygad om att svaren på många frågor om det Åländska frälset, hittar man i de 'svenska' socknarna på fastlandet.
 
(Eller som Anthoni uttrycker det: ”Anmärkningsvärda äro de åländska frälsemännens förbindelser med de finländska fastlandsområdena”.)
 
I mitt inlägg under rubriken Peter Ålänning den 3:e november - där jag skissade på ett släktträd för släkten Stryk - skrev jag följande:” Kopplingar till släkten Sluk finns. Bl.a. omnämns Margareta Gregersdotter, 1448 som 'bördinne' av det gods som Ärkedjäken i Åbo, Sigurd Jönsson(Sluk) gav till ärkedjäknebordet. Men riktigt hur har jag inte klurat ut ännu.”. Godset som avsågs låg i Gestrikaby på Åland, och Margareta angavs specifikt som bördinne till godset: ”..i swa motto at den aff bördinne, oc haelzt Margareta Gregers dotter, thet besithia scal..”[1]
 
Då Margareta, dotter till häradshövdingen i Vemo, Greger Anderson (Garp), namnges som prioriterad 'bördinne' på detta sätt, torde det innebära att hon var en av flera möjliga med första bördsrätt, vilket måste betyda att hon var dotter till en tidigare okänd syster till ärkedjäknen Sigurd Jönsson (Sluk). Därmed har vi också hittat vem Greger Anderssons (Garp) första hustru var, som anges som okänd av Ramsay.[2]
 
För att återknyta till inledningen ovan, så var Margaretas farmor, Margareta Helgasdotter, dotter till Helge på Bastö på Åland, och kusin till Finvid och Johannes Kettilsson (Stryk) som innehade jord utanför Arvasalo i Nykyrko, grannsocken till Vemo.
 
Det är inte helt enkelt att avgöra på vilken sida om Åbo skärgårdshav dessa personer egentligen hörde hemma. Troligen är frågeställningen irrelevant, då de flesta släkterna tillhörande frälset i regionen, sannolikt innehade jord på båda sidorna, vare sig förvärvad via äktenskap eller via köp.
 
[1] ÅMU 212 (Inte 114, som felaktigt angavs under rubriken Peter ålänning)
[2] J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, s. 140.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-21 14:49)

2010-11-21, 16:15
Svar #28

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 652
  • Senast inloggad: 2023-07-20, 15:08
    • Visa profil
Det är givetvis intressant att fortsätta följa detta släktpussel, då det absolut kan komma fram många nya detaljer och tidigare förbisedda kopplingar när man granskar de gamla texterna såhär, och det vore klart synd att ge upp. Men åtminstone i ÄSF I:2 sid 151-152 förekommer ingen dotter till Gregers Andersson Garp som heter Margareta, (även om det naturligtvis inte behöver vara fullständigt där...) Likaså är även hans båda äktenskap kända, 1) med en dotter till Olof Tavast (han anges som måg till biskop Magnus Tavast) och 2) Anna Jönsdotter (ginbalkvis ställt renhorn) i hennes andra gifte. Anna J var i sitt första äktenskap med en Lassa Laurensson Lasse Finne (FMU 1788, FMU 2730) som levde 1423 men anges död 22 sept 1425.
 
Ang Gregers syskon från hans mors tidigare äktenskap med en Jöns, var en syster Margareta Jönsdotter (hustru till Torkil Jönsson i Kimito) och Anders Jönsson. Är det inte hellre däri kopplingen Garp och Sluk finns?

2010-11-21, 16:44
Svar #29

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Ett indirekt stöd för hypotesen att Greger Andersson i sitt första gifte, var gift med en N.N. Jönsdotter(Sluk) består av att denna Jönsdotter såsom varande syster till ärkedjäknen Sigurd Jönsson (Sluk) också var syster till Torkil Jönsson (Sluk) i Kimito, gift med Greger Anderssons yngre halvsyster, Margareta Jönsdotter!
 
Leif, noterade inte din kommentar innan jag postade detta inlägg.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-21 16:47)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna