ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Lars Gunnarssons släkt  (läst 4467 gånger)

2010-11-14, 00:15
läst 4467 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Lars Gunnarssons släkt
 
Under medeltida släkterSluk tisdagen 26 oktober 2010 - 13:16, så   skrev jag om en Lars Gunnarsson, svärfar till Jöns Torkilsson (Sluk), som enligt Anthoni var ”en betydande frälseman”.  
 
Under rubriken Stensbölesläkten finns en länk  till en sida med tre släkttavlor, upprättad av Tapio Vähäkangas, (TP) 1997, av vilka första släkttavlan utgår från Lars Gunnarsson.
 
Med utgångspunkt från min egen forskning, har jag korrigerat och kompletterat Vähäkangas material enligt följande:
 
I släkttavlan anger TP en Nils Tavast som möjlig make till Lars Gunnarssons dotter. Hon var i sitt första gifte, gift med Jöns NN vilken är densamme som väpnaren Jöns Torkilsson i Kimito, far till den Torkil Jönsson som i ett brev av år 1432, gällande Nuolimo i Lundo, sökte återvinna godset från Biskop Magnus Tavast, ”emedan hans morfar Lars Gunnarsson skulle ha besuttit godset...”.[1]
 
Den Nils Tavast som TP måste syfta på, är häradshövdingen, Nils Olofsson Tavast, som förekommer i urkunderna 1402-1431.[2] Problemet är att Jöns Torkilsson förekommer i stort sett samtidigt i urkunderna 1419-1437, och att båda tycks ha uppnått en ålder av minst 50 år, samt och att båda hade barn födda omkring år 1400. Samtidigt vet vi att Nils Olofsson hade en syster Ragnild..
 
Ett alternativ till Nils Tavast vore Nils Skaelghe, nämnd sista gången 1410, som var förste man i räfstenämnden i Sagu/Pemar 1405, där Lars Gunnarsson fick gods indragna. Denne Nils, ”var synbarligen gift med en dotter till Peder Svärd” enligt Anthoni [3], vilket skulle innebära att han i ett andra gifte var gift med Kristina Pederdotters (i Stensböle) faster.
 
Jag väljer dock att lämna frågan öppen tills vidare.
 
NN i Vähäkangas släktavla, gift med Anders Garp i ett första gifte, och Jöns Andersson i Kimito (Kemiö) i ett andra, är Margareta Helgadotter (Stryk).
   
Som jag visat under rubriken Sluk, så hade Lars Gunnarsson synbarligen en son Lars Larsson (Lasse Finne), gift med Anna Jönsdotter, som vid Lasse Finnes död gifter om sig med Greger Andersson (Garp).[4]
 
Greger Anderssons son i 1:a äktenskapet, var gift med Karin Olofsdotter (Svärd), brorsdotter till Kristina Pedersdotter (Svärd) i Stensböle.
 
En uppdatering av Tapio Vähäkangas släkttavla ger följande:
 
 
 
Noter:
[1] Eric Anthoni, Finlands Medeltida Frälse och 1500-talsadel, s.303
 [2] FMU 1176, 1991.
[3] Anthoni, Genos 39(1968) s.61-65
[4] FMU 2776
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-14 00:19)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-14 00:22)

2011-12-26, 18:03
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vem Ragnhild Nilsdotters far var, liksom vem Ragnhilds dotter, Birgittas, make Henrik Olofsson var, har gäckat många forskare. En utmaning man inte kan motstå.
 
T. Vähäkangas har pekat på Nils Tavast som en möjlig make till Lars Gunnarssons dotter i ett andra äktenskap. I mitt inlägg ovan förde jag fram att detta är mindre troligt och pekade istället på Nils Skelge som ett alternativ, men valda att lämna frågan öppen. Detta var mycket klokt, då jag sedan dess fått bättre grepp om kronologin, och insett att Nils (Nilsson) Skelge tillhörde en tidigare generation.  
 
Sedan dess, har jag hunnit pröva ett antal hypotetiska kandidater till att vara Ragnhilds far, men har hela tiden varit tvungen att förkasta dem på grund av kronologin! Jag var nära att ge upp, men när jag insåg att hela tiden, förmodligen felaktigt, förutsatt att n.n. Larsdotter var gift med Nils i sitt andra gifte. Genom att skifta plats mellan Nils och Jöns Torkilsson, så dök nya möjligheter upp.
 
Det mest intressanta alternativet är Finlands första riddare, Nils Olofsson till Suontaka. När jag åter går igenom en del material sedan tidigare, upptäcker jag att E. Anthoni i 'Tvenne Borgåbrev av år 1446' var inne på samma linje! Han skriver: ”Men vem är Ragnhild Nilsdotter till Böle, Birgitta Turesdotters moder? Det är uppenbart att, att hon var från Finland: varför vistades hon annars i Finland, ehuru hennes man var från Sverige? Man undrar om hon inte är en dotter till Finlands förste riddare, Nils Olofsson (min kursivering), som nämns i början på 1400-talet. Detta kunde utgöra en förklaring till att hon ingått ett så högättat giftermål, som äktenskapet med Anders Turesson synes ha innefattat. Torkel Jönsson synes ha varit en halvbroder till henne.”
 
Tidsmässigt är detta ett fullt möjligt alternativ. Nils Olofsson är inte känd efter 1415, medan Jöns Torkilsson är känd första gången 1419. Jag har på annat ställe fört fram hypotesen att Nils Olofsson hade två systrar, gifta med Peder Svärd respektive Nils Skelge. Jag har också tidigare arbetat med hypotesen att Peder Svärds hustru hette Ragnhild, då såväl hans son Henrik som hans dotter Margareta hade en dotter döpt till Ragnhild.  Det känns då ganska rimligt att Nils Olofsson också skulle kunna ha en dotter döpt till Ragnhild.
 
Något som definitivt stöder hypotesen, att det var riddaren Nils Olofsson som var far till Ragnild, är att Nils Olofsson tillsammans med det första finländska riksrådet, Jöns Andersson (Garp) , deltagit i flera riksråds- och herremöten  'västanhavs'.  Jöns Andersson var ju far till Ragnhilds halvbrors, Torkil Jönssons, hustru Margareta Jönsdotter! Ett typiskt exempel på ett strategiskt äktenskap?!
 
Vad gäller Birgitta Turesdotters make, så har man en viss vägledning av sigillanterna av det brev, som avsåg Birgitta Turesdotters överlåtelse av sina ärvda gods till marsken Knut Knutsson (Bonde), nämligen Bote (Botvid) Bengtsson i Kiala, Anders Jönsson i Stensböle Och Lydeke Bengtsson i Kråkö.
 
Anders Jönsson var bror till Ragnhild Nilsdotters halvbrors hustru Margareta Jönsdotter, medan Lydeke var en son till Anders halvsyster Valborg Jönsdotter i hennes äktenskap med Bengt Lydekesson. Båda dessa var alltså fränder på hennes halvbror Torkil Jönssons sida. Då Birgitta inte tycks ha haft några levande släktingar i sin närhet, så ligger det nära till hands att se Botvid Bengtsson, eller hans hustru, som en frände till den oidentifierade Henrik Olofsson.
 
Botvid Bengtsson (Stålarm) var gift med Botilda Nilsdotter (Stjernkors), vilken hade en syster Märta, gift med Olof Kirves. Min hypotes är att denne Olof Kirves möjligen hade en bror, Henrik Olofsson (Kirves), vilken var Birgitta Turesdotters make!  
 
Oavsett om Birgittas make tillhörde släkten Kirves eller inte, så saknade han enl. Anthoni sannolikt sigill - och alltså inte frälse - då han inte sigillerade sin hustrus brev om försäljningen av alla hennes svenska gods till Knut Knutsson. Den informationen är mycket intressant, då den ger en förklaring till varför Lucia Olofsdotter (Skelge), som var en ättling till en Nils Olofssons syster, kunde ärva även Nils Olofsson, hennes finländska gods gick förmodligen tillbaka till ättlingarna till Nils Olofssons systrar!
 
Förmodligen var det av samma orsak som Karl Knutsson passade på att - säkert förmånligt - förvärva de svenska godsen, då de alla var frälsegods.
 
Ett visst stöd för hypotesen att Henrik Olofsson kunde var son till Olof Kirves, finner man vid räfstetinget i Masko, Nuosis och Lemo 1405, där Olof Kirves nämnes som en sjunde nämndeman - efter den sannolikt ofrälse Nisse Ojalta (Anthoni). Även om Olof Kirves senare behandlas som frälse, är det osäkert om han hade något frälsebrev.
   
Aktuell hypotes:
 

2011-12-28, 16:00
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Skrev ovan: Något som definitivt stöder hypotesen, att det var riddaren Nils Olofsson som var far till Ragnild, är att Nils Olofsson tillsammans med det första finländska riksrådet, Jöns Andersson (Garp) , deltagit i flera riksråds- och herremöten ’västanhavs’. Jöns Andersson var ju far till Ragnhilds halvbrors, Torkil Jönssons, hustru Margareta Jönsdotter! Ett typiskt exempel på ett strategiskt äktenskap?!.  
 
Det var fel! Margareta Jönsdotters far var Jöns Andersson (klöverbladsskura?), och ingen annan.  
 
Riksrådet Jöns Andersson (Garp) var son till Margareta Helgasdotters första make, Anders Garp, i hans första gifte, och dennes halvbrors, Greger Anderssons, halvsyster Margareta Jönnsdotter, var maka till Ragnhilds halvbror Torkil Jönsson...
 
Följande kanske(?) gör det hela mer lättfattligt, eller?  
 


 
 
Även med denna korrigering, så tycker jag fortfarande att det håller som ett relativt starkt stöd för hypotesen att Ragnhilds far var riddaren Nils Olofsson.

2012-01-03, 22:16
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Tyvärr får jag återigen 'skrota' en hypotes.  
 
Riddaren Nils Olofsson var med största sannolikhet inte far till Ragnhild Nilsdotter. Som jag kommit fram till, under släkten Sluk, så bör Jöns Torkilssons son, Jösse Jönsson, känd 1421, vara född omkring år 1400, vilket strider mot det faktum att Nils Olofsson var känd ännnu år 1415...
 
Det blir till att leta vidare efter en lämplig Nils, eventuellt på den 'svenska' sidan om Östersjön, där Jöns Torkilssons svåger, Lasse Larsson Finne, hittade sin hustru, Anna Jönsdotter till Kåsäter i Götlunda, Västmanland.

2012-01-13, 19:16
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Om man förutsätter att Ragnhilds far, Nils, liksom hennes make Ture Andersson(båt), var född i Sverige, så kan man med stor sannolikhet dra slutsatsen att även hennes morfar, Lars Gunnarsson, kom från Sverige, och att de alla var släkt, eller på annat sätt befryndade.
 
En rad stormän från Sverige flyttade österut på 1300-talet, efter freden i Nöteborg 1323. I Kymmenedalen och Karelen hittar man som ledare för kolonisationen adelsmän från Östergötland och Småland, bl.a. släkterna Bielke, Bååt och Bonde[1]. Även i västra Finland hittar man släkten Bååt, ex. vis. Erengrisle Andersson (båt) som verkade som ’Aduocatus Finlandie’ år 1334-1337. Några år tidigare, 1330, innehades samma post av Karl Haraldsson (stubbe)[2], gift med en dotter till Jon Pedersson (Bååt).
 
Även om man i genealogin talar om skilda ätter Båt, ex. vis. Birger Turessons, Sune Jonssons och Rossviksätten, så var de sannolikt mer eller mindre befryndade med varandra. Släktbanden var starka på 1300-talet, och man kan därför utgå ifrån, att de till ’Österlandet’ överflyttade svenskarna hade god kontakt med sina svenska rötter, och att man till en början företrädesvis valde svärsöner och svärdöttrar från fränder i den västra rikshalvan.
 
Finns det då någon koppling mellan den i Finland verkande stormannen Lars Gunnarsson, och maken till hans dotterdotter, Ture Andersson (båt)? Jag tror mig faktiskt ha lyckats hitta en möjlig sådan…
 
Ture Anderssons mor var i ett andra äktenskap gift med Magnus Uddolfsson (Oxpanna)[3]. Denne Magnus skiftade år 1371 jord i Västra härad i Småland, med en Kerstin Gunnarsdotter[4]. Sigillanter var Ragvald Erengislesson (Puke), Peter Virdske (ginstyckad sköld), Halstan Petersson (båt).
   
Tio år tidigare, 1361, hade även Tures bror Nils Andersson gjort ett jordbyte i Västra härad i Småland [5], varvid vi även då träffar på  Ragvald Erengislesson och Peter Virdske som sigillanter.
 
Då Kerstin Gunnarsdotter vid jordbytet 1371, hade en gift dotter, så bör hon ha varit född senast 1335. Detta stämmer ganska väl med när Ture Anderssons hustrus, Ragnhilds, morfar Lars Gunnarsson torde ha fötts… Enligt min egen uppskattning, bör Ragnhild ha varit född omkring 1390, och hennes morfar i storleksordningen 60 år tidigare.  Det krävs inte alltför mycket fantasi för att dra slutsatsen (=hypotesen), att Lars Gunnarsson var kommen från Småland, och bror till Kerstin Gunnarsdotter!
 
Detta skulle helt klart kunna förklara varför en ’svensk’ storman, Ture Andersson, gifte sig med dotterdottern till en storman i Österlandet, Lars Gunnarsson,, liksom att Lars son, Lars Larsson (Finne), gifte sig i Sverige. Lars Larssons tillnamn ’Finne’ tyder ju också på att han bott en tid i det ’egentliga’ Sverige.
 
Nu gäller det bara att hitta en Nils, som passar in i scenariot!
 
[1] Kari Tarkiainen. Sveriges Österland, s. 141.
[2] E. Anthoni. Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, s. 61.
[3] I. Abramsson. Smålandssläkten Gusa-Guse under medeltiden, So.H., nr 1-2 1976.s. 26
[4] SDHK-nummer: 9906.
[5] SDHK-nummer: 7943.

2012-01-16, 00:56
Svar #5

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Vilka sökkriterier kan/bör man sätta upp som minimikrav i sökandet efter Ragnhild Nilsdotters far, om man utgår från min hypotes att Lars Gunnarssons dotter var gift med Nils i sitt första äktenskap, och Jöns Torkilsson (Sluk) i sitt andra?
 
Ett absolut krav är naturligtvis kronologiskt. Som jag skrev ovan, så bör Lars Gunnarssons dotter ha varit omgift senast omkring år 1400, då hennes son med Jöns Torkilsson, Jösse Jönsson, var känd 1421. Nils bör alltså ha verkat under andra hälften av 1300-talet.
 
På  1300-talet, tror jag, var det viktigt att 'hålla ihop' släkten, eller snarare den släktgrupp man var en del av. Nils kan inte gärna ha varit en total främling för Lars Gunnarsson, med tanke på att de flesta äktenskapen på den tiden var av strategisk- eller åtminstone taktisk - natur.
 
Det gällde också att bevaka, eller förbättra, den  'hierakiska' positionen inom gruppen.  Lars Gunnarsson var - enligt E. Anthoni - en 'betydande' frälseman i Finland, och Nils dotter Ragnhild kom att gifta in sig i en släkt med förgreningar i det högre frälset i Sverige [Ture Andersson (båt) ärvde ex. vis tillsammans med sin bror Nils, två tredjedelar av arvet efter Bengt Nilsson (Lejonansikte), en av Sveriges största godsinnehavare vid den tiden].
 
Sist, men inte minst, så kan man lägga in geografiska aspekter som ett kriterium.
 
Efter en del sökande tror jag mig ha hittat en kandidat som uppfyller alla de krav jag skissat ovan, nämligen Nils Karlsson (stubbe)!
 
Det är förmodligen Nils Karlsson (stubbe) som förekommer i två diplom 1364 [SDHK 8556/8557], liksom 1367, då han befrias från krigstjänst av kung Albrekt [SDHK 9141]. Man hittar honom definitivt 1370, då han 'gör räkenskap' med sin bror Harald, efter deras far Karl Haraldsson (stubbe) [SDHK 9771], liksom med största sannolikhet 1378, i hans halvsyster Iliana Ragvaldsdotter testamente [SDHK 11313]. Förmodligen är det densamme Nils Karlsson som 'tituleras' som  'byaman i Stockholm 1380 [SDHK 11788]. 1380 återfinner vi honom i ett diplom utfärdat i Ålhult, där hans farfar Harald Stubbe hade sin sätesgård [SDHK 11569]. Slutligen hittar vi honom sannolikt år 1388 och 1392 [SDHK 13420, resp. 14027]. Därefter har jag inte hittat något diplom som verkar avse Nils Karlsson (stubbe).
 
Vad gäller släkttillhörighet, så hittar vi i diplomen flera kopplingar till Ture Anderssons släkt, bl.a Mattias Bogher och  Erengisle Sunesson. Om det nu är Nils Karlsson (stubbe) som förekommer i SDHK 13420, så finns det också en koppling till Peter (Finvidson) Ålänning, som jag tidigare postulerat som tillhörande släkten Stryk, och en frände till Margareta Helgadotter, Ragnhild Nilsdotters halvbrors svärmor!
 
Då Nils far,  Karl Haraldsson (stubbe), var Aduocatus Finlandie år 1330, och hans farfar Harald, Riddare, riksråd och lagman, så bör kriterierna på social status, och geografisk anknytning, vara uppfyllda.
 
Om den Lars Gunnarsson som var faste åt magister Andreas i Uppsala år 1316 [SDHK 2733], var farfar till Lars Gunnarsson i Finland, så hade han verkat i Uppland / Stockholm(?) samtidigt med Nils farfar Harald (stubbe).
 
Det viktigaste kriteriet är som sagt kronologin, är det någon som har mer information om när Nils Karlsson är belagd i källorna? Har jag gjort en miss där, så är det bara att börja från noll igen!

2012-03-07, 21:55
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
I mitt inlägg den 13 januari 2012, förde jag fram hypotesen att Lars Gunnarsson, i Finland, hade en syster Kerstin Gunnarsdotter som omnämns i Småland, i en urkund år 1371.
 
Uttalandet att Kerstin Gunnarsdotter hade en gift dotter 1371, var en slarvig slutsats, men i övrigt tror jag att jag var på rätt väg…
 
Vad urkunden handlar om[1],  är att Kerstin skiftar jord, som hon och hennes dotter ägde i Komstad, med Magnus Uddolfsson (Oxpanna). Det rör sig i dotterns fall uppenbarligen om jord hon ärvt av sin avlidne far, och i Kerstins fall om gods erhållit i morgongåva: ”… medh mins fadhors radhe . ok mm dottor fædd[h]renes frænde radhe . ok samthikkio ok nærwaro..”.
 
Sigillanter var Ragvald (Erengrislesson) Puke,  Peter Virdske och Peters son Halstan. En inte helt orimlig slutsats är att det rör sig om arvet efter en bror till Halsten. Detta stöds av att Halsten själv, senare, som bot för ett dråp, överlämnar en gård i Komstad[2].
 
En möjlig kandidat till make/far och bror till Halsten Petersson (båt), är den Erik Petersson, som år 1368, tillsammans med Magnus Ryss, sigillerar ett diplom utfärdat av Karl (Turesson)  Båt [6].  Magnus Ryss dyker nämligen upp ett antal år senare i en urkund, 1375 [7], där han tillsammans med bl.a. Birger Turesson, Karl Båts bror, intygar att Nils Andersson och hans bror Tore (=Ture) Andersson är de enda rätta arvingarna efter sin fars syster.
 
Karl Båt, skiftade samma år, 1368, jord med Ingeborg Erengisledotter, syster till Ragvald Puke [8].
 
Som nämnts, så hade år 1361, Kerstins frände[3] Nils Andersson(båt)  gjort ett jordbyte i Västra härad i Småland [4], varvid vi även då träffar på Ragvald Erengislesson och Peter Virdske som sigillanter, liksom en ’Niclis Rawizson’ som faste.
 
Lägger man därtill att Magnus Uddolfsson var styvfar till Nils och Ture Andersson[5], så känns hypotesen att Kerstin var en syster till Lars Gunnarsson som ännu rimligare.
 
Jag kommer i mitt eget hypotesbyggande utgå ifrån att Lars Gunnarsson(bjälke?) och Kerstin Gunnarsdotter (bjälke?)  var syskon, komna från Småland, såvida inte jag själv, eller någon annan, hittar något som motbevisar detta…  
 
[1] SDHK 9906
[2] Enl. osäkra uppgifter på nätet, så lär det i Humlenäsboken stå att det handlar om Kornstad, inte Komstad, vilket dock saknar betydelse i detta sammanhang, då det avser såväl Kerstins jordbyte, som Halsten överlämnande av en gård. En väsentligare avvikelse är den att det lär stå dotterns ’mödernefränder’ och att Halsten och hans far ’med all säkerhet’ är att betrakta som ’mödernefränder’. Varifrån den slutsatsen kommer ifrån förefaller mig obegriplig om man läser texten i urkunden.
[3] Nils Anderssons bror, Ture Andersson (båt) var gift med en dotter till Lars Gunnarsson(bjälke?), av mig postulerad  bror till Kerstin Gunnarsdotter.
[4] SDHK 7943
[5] Brödernas mor, Märta knutsdotter, var i sitt andra gifte gift med Magnus Uddolfsson.
[6] SDHK 9206
[7] SDHK 10742
[8] SDHK 9206; EÄ I:514a

2012-03-10, 19:55
Svar #7

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Som jag visat ovan (16 januari 2012)så var Lars Gunnarssons (bjälke?) dotter, Ragnhild Nilsdotters mor, med relativt stor sannolikhet gift med Nils Karlsson (Stubbe).  
 
Tittar man i Raneke (s. 89) så finner man att Lars Björnsson (bjälke) hade en dotter, Ingegärd, som var gift med Nils' bror Harald Karlsson (Stubbe)!  
 
En ren tillfällighet, eller...?

2012-03-12, 23:07
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Den 16 januariskrev jag:Om den Lars Gunnarsson som var faste åt magister Andreas i Uppsala år 1316 [SDHK 2733], var farfar till Lars Gunnarsson i Finland...  
Sannolikheten att detta var fallet får ses som minimal, då denne Lars sannolikt är densamme som år 1349, i Uppsala, förde vapnet 'sparre på snedbjälke' i sitt sigill [SDHK 5852]. Hugskottet skrinläggs härmed.

2014-10-19, 14:59
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Med den kunskap jag hade om frälsesläkterna i Sveriges Österland för två år sedan, så postulerade jag den 23:e okt. 2012, att Torkil Nilsson (Sluk), faste på Åland 1367, var gift med en dotter till Sigurd Byskalle, i vilket äktenskap de hade bl.a sonen Jöns Torkilsson av Kimito.
 
Baserat på nya utredningar, så har jag istället kommit fram till, att det sannolikt var Lars Gunnarsson, Jöns Torkilssons svärfar, som i sitt första äktenskap var gift med en dotter till Sigurd Månssons bror, Nils Månsson Byskalle. Jag har vidare nyligen visat att Finlands förste riddare, Nils Olofsson, med största sannolikhet var son till Olof Nilsson (Byskalle) i Mervis, och därmed sonson till Nils Månsson.
 
Lars Gunnarsson torde ha varit en av de mäktigare frälsemännen i Österland under andra halvan av 1300-talet, då hans dotter i sitt första äktenskap var gift med Nils Karlsson (stubbe), och hennes dotter, Ragnhild Nilsdotter till Böle, var gift med Ture Andersson (båt), och arvtagare till såväl riddaren  Bengt Nilsson (lejonhuvud) - Sveriges störste jordinnehavare  - som dennes ” handgångne man,  Nils Nilsson Guse (båt) - vanligen kallad Guse Nilsson”. [FMU 266; Anthoni, Tvenne Borgåbrev av år 1446].
 
Namnet Ragnhild på Lars Gunnarssons dotterdotter, tycks komma från Byskallesläkten, då även Peder Hermansson Svärd, gift med en brorsdotter till Lars Gunnarssons postulerade hustru, hade två sondöttrar döpta till Ragnhild. Bröderna Nils och Sigurds fars, Måns, patronymikon var möjligen Sigurdsson.
 
Vad talar då för att denna hypotes är troligare än den från 2012? Jo den ger en möjlig förklaring till varför Torkil Jönsson (Sluk) år 1432 gjorde anspråk på Nuolimo i Lundo, vilket gods han hävdade att hans morfar Lars Gunnarsson skulle ha besuttit. Anspråket avslogs, då det hette att Nuolimo innehafts av ”en god man Olof Niclisson”, vilken låtit ge godset åt Lundo kyrka.[Anthoni(1970):303]. Denne Olof Nilsson var med stor sannolikhet densamme som Olof Nilsson (Byskalle) i Mervis, alltså Lars Gunnarssons svåger.
 
Om man är djärv nog att spekulera i att Lars Gunnarssons svärmor hette Ragnhild, och var dotter till Ragnhild Jonsdotter (båt) i hennes äktenskap med riddaren Torkel Andersson (båt), så får man ett mycket intressant resultat. Lars Gunnarssons dotter skulle vara släkt med sin make, Nils Karlsson (stubbe) i 3:e och 4:e led, gemensam ana skulle vara Jon Pedersen (baad). Dessutom, så skulle hans dotterdotter Ragnhild i så fall vara släkt med sin make, Ture Andersson (båt) i 3:e och 5:e led. Båda avkomlingar till Anders (båt?). F.ö. så var Nils Karlssons far Karl Haraldsson (stubbe) Aduocatus Finlandie år 1330, vilken följdes av Erengisle Andersson (båt) 1335, möjligen en son till Anders (båt?). Erengisle benämnes omväxlande aduocatus aboensis, aduocatus finlandensis och prefectus finlandensis.
 
 
En djärv hypotes, men med ett högt förklaringsvärde. Varför skulle annars Ture Andersson (båt) gifta sig med Ragnhild Nilsdotter till Böle?
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-19 15:00)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-19 18:52)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna