Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Börje Eriksson
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2021-12-05, 19:33 »
Beträffande Stora Djulö och den tidigare historien finns kortfattade uppgifter att söka på webben. Idag ägs Stora Djulö herrgård och närmsta omgivningar av Katrineholm.
2
« skrivet: 2018-06-08, 20:25 »
Bonden Erik Eriksson är min ana. Jag har uppgifter gällande flera generationer bakom honom.
Hans första hustru, alltså Karin Ersdotters mor, kom från Dyvlinge, Ekeby.
Erik gifte sig en andra gång och ur det giftet har jag mina fortsatta anor. Men även denna hustru dog och då gifte Erik åter om sig. Den här gången valde han en änka från Sanda, nämligen Mats Larssons mor Britta Matsdotter. Det äktenskapet blev barnlöst.
3
« skrivet: 2017-03-05, 18:17 »
DEt måste väl vara Herräng i Häverö socken som Axel Löfman flyttade till.
4
« skrivet: 2015-12-22, 16:51 »
Den här är industriellt tillverkad. De äldsta modellerna av ett dylikt årder hade endast billen och vingarna i metall resten var gjort i trä. Ett dialektalt uttryck från Harg, Östhammar, för detta redskap är ornacke. Vilket antyder att man ursprungligen använt skallbenet från en slaktad galt som bill.
5
« skrivet: 2015-12-18, 18:53 »
Har du möjligen ett foto av plogen? Det skulle underlätta mycket.
6
« skrivet: 2015-07-29, 10:16 »
Det var tråkigt Åke men det får väl gå ändå. Jag har en soldat 54 Ek från Sevalbo i mina anor.
7
« skrivet: 2015-07-28, 09:02 »
Det var en svårnavigerad, för att inte säga obegriplig sida du valt Åke Englund. Den gamla var i mitt tycke mycket bättre. Går det att hålla den gamla öppen även om du inte uppdaterar den?
8
« skrivet: 2015-03-30, 10:09 »
Det Harg som nämns ovan ligger i Östergötland. Haddebo gård ligger nära Hjortkvarn.
9
« skrivet: 2015-01-30, 19:11 »
Hiared ligger i Kölingareds socken i förutvarande Älvsborgs län, nuvarande Västra götalands län.
10
« skrivet: 2013-06-27, 09:34 »
Västra delen av Hammarby ägor kallas Skyndeln. Källa: Ortnamnsarkivet/Uppsala län/Alunda.
11
« skrivet: 2013-03-26, 08:04 »
Det var vanligt att man använde sin gård, by eller socken för att skapa sig ett eget släktnamn. Oftast tog man första delen av orten, exempelvis Simtuna, och lade sedan till något passande typ, ström, berg, gren, kvist eller något annat. Simlund antyder att namnets ursprung är Simtuna och Härfstedt får mig att tänka på Härvsta.
12
« skrivet: 2012-10-01, 08:35 »
Pernilla! Törs man gissa på Häradsrättens utslag (dom) 1836. drängen Erik Olsson, pagina 437 i HFL?
13
« skrivet: 2012-09-22, 09:12 »
Nedanstående är ett utdrag ur Tore Hållanders doktorsavhandling från 2002: Vägen in i sockenkyrkan, De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636 - 1693 .
”Det finns ytterligare några släkter som inte heller är möjliga att följa i kyrkobokföringen eftersom de tidigt flyttat från Dannemora bergslag. Endast en av dessa släkter bör nämnas här, nämligen Farke, som fortsättningsvis kallade sig Clason. Grosshandlaren Johan Clason i Stockholm var även brukspatron. Genom hans svärson Jonas Alströmers industriella verksamhet påverkades den fortsatta toleranslagstiftningen. Resultatet blev 1741 års toleransedikt för reformerta trosbekännare i Sverige.”
En av svårigheterna att hitta medlemmar av släkten Farque/Farke kan alltså vara att de bytte namn möjligen som en följd av juridiska skäl.
Om Johan Clason och hans efterkommandes betydelse för industri, handel och sjöfart under 1700-talet finns mycket skrivet och bevarat.
14
« skrivet: 2012-08-13, 10:03 »
Det sjukhus som idag kallas Akademiska Sjukhuset var centralhospitalet under 1800-talet. Under en tid var verksamheten inrymd i det gamla kronobränneriet ute vid Ulleråker men flyttades 1868 närmare staden till den plats där det nu finns. Bägge ställena ligger vid den aktuella inom Heliga Trefaldighets församling. Ulleråker tillhör idag Gottsunda församling om jag minns rätt.
Om Anna Mathsdotter bodde på eller nära invid sjukhuset, vilket inte var ovanligt, så borde hon ha funnits inom Heliga Trefaldighets församling. Sjukvårdspersonal hade vid den tiden nära nog dygnetrunt-tjänst så att bo nära sin arbetsplats var ett krav.
15
« skrivet: 2012-08-02, 11:13 »
12 tunnland säger inget om mängden utöver att den gick in i ladan men den bör inte ha varit så liten, eftersom han ville visa efterkommade på den prestation han utfört. Mätt i nutida mått rör det sig så fall troligen om ängs- och backhö från 6 hektar. Det är en hel del att hantera för hand men backar ger inga stora mängder jämfört framför allt med hövallar men även slåtterängar.
Att använda arealen som måttenhet för en gröda är närmast standard. Yrkesfolket vet mycket väl vad som går åt för att så ett tunnland eller vad det kan tänkas ge i skörd ett normalt år.
16
« skrivet: 2012-03-06, 09:27 »
Ingen som kommit på tanken att Shell har ett holländskt och brittiskt ursprung? Bensin heter för övrigt Benzin på tyska. Kanske även holländarna stavar bensin med z?
17
« skrivet: 2012-01-01, 10:38 »
Jag har problem med min ana 101. mf fm fm. Anna Lovisa Wålström. Uppgifterna om hennes ursprung är minst sagt svävande. Hon uppges vara född i Wåhla. Jag har sökt i såväl Väster- som Östervåla utan att komma till någon klarhet. Nedan är en sammanställning av vad jag hittat.
Född: ? Olika data finns.
Uppges i Nora AI: 7b vara född 1746 och i Frösthult AI: 7 vara född 1746 i Östervåla.
[Nora AI: 7b sid. 249, Frösthult AI: 7 sid. 108. Kan inte återfinnas i Östervåla.].
Uppges i Bred vara född 1752 utan angivande av dag och ort och i Tortuna AI: 8 vara född 1752-05-11. [Bred AI: 3 sid. 57 och 90, Tortuna AI: 8 sid. 182.].
Uppges i Tortuna AI: 4 vara född 1753-06-15 i Wåhla, [Tortuna AI: 4 sid. 217.].
Döpt: Uppges ha dopnamnet Anna Lovisa. [Bred AI: 3 sid. 57 och sid. 90.].
Gift: Ogift. 1774 Lägrad. [Tortuna AI: 4 1775-83 sid. 217.].
Yrkesliv: Tidigaste hittade anteckning om Anna Lovisa är från 1778 i Bred.
1778 Demoiselle och qvinnsperson hos löjtnanten Jacob Pistolsköld, Ytterby, Bred. [Bred AI: 3 sid. 90.].
1779 Qvinnsperson i Edsberga torp, Bred. [Bred AI: 3 1773-80 sid. 57.].
1780 - 1810 Piga hos rusthållaren Jan Ersson i Bollsta, Tortuna. Efter att rusthållarens hustru avlidit stannar Anna Lovisa och blir hushållerska.
[Tortuna AI: 4 sid. 217, AI: 5 sid. 108, AI: 6 sid. 85, AI: 7 sid. 78, AI: 8 sid. 2.].
1811 Bor inhyses hos åkaren Petter Söderström i Sörby, Tortuna. [Tortuna AI: 8 sid. 141.].
1812 Hennes nattvardsgång är noterad under Bollsta, Tortuna. [Tortuna AI: 8 sid. 2.].
1814 Piga på prästgårdens ägor, Tortuna. [Tortuna AI: 8 sid. 182.].
1820 Bor hos torparen Per Claesson i Klen, Nora. Kallas gamla hushållerskan. Ärbar, strävsam, gudfruktig. Fattig. [Nora AI: 7b sid. 249.].
1831 Kommer utfattig och sjuk till sonen Carl Wilhelmsson, fördelsman på Skensta ägor Frösthult. Har gott betyg. [Frösthult AI: 7 sid. 108.].
Död: 85 år gammal 1831-07-21 på Skensta ägor, Frösthult. Dödsorsak: Utslagsfeber. Begravd: 1831-07-26. [Frösthult F: 1 sid. 85.].
Barn: Carl Född: 1774. [Bred AI: 3 sid. 90.] Kan inte återfinnas i Bred C: 3. Uppges i Tortuna vara född 1774-04-06 i Bred och ha namnet Carl Wilhelm [Tortuna AI: 4 sid. 217.]. Fader okänd.
Om sonen Carl är att nämna att han ömsom kallar sig Wilhelmsson eller Wåhlström samt att även kombinationen av efternamnen förekommer. Vid hans giftermål i Frösthult påstås han vara bondeson från Bollsta, Tortuna. Jag sätter ett frågetecken för den bördsuppgiften. Många av hans barn tar efternamnet Lindblom.
18
« skrivet: 2011-12-28, 10:47 »
Det närmaste du kommer i Uppsala trakten är nog Bodarna i Uppsala-Näs socken.
19
« skrivet: 2011-12-17, 08:57 »
Det är möjligen inte vid Juvansbo som Erik Wahlborg är född?
20
« skrivet: 2011-08-27, 09:05 »
Mariedal ligger öster om södra infarten till Uppsala. Strax efter Pharmacia vid Fyrislund. Området är ett exempel på hur jordbruksmark industrialiserats men en gata Mariedalsgatan finns intill industrierna vid ett bostadsområde vid namn Slavsta. Du kan lätt hitta det på kartan.
21
« skrivet: 2011-06-26, 09:37 »
I de trakterna brukar Löfsta betyda nuvarande Västerlövsta. Det är värt att leta där.
22
« skrivet: 2011-06-12, 09:27 »
Jag gissar att f.d. står för fördel, fördelstagare, fördelsman det vill säga han har på gamla dar tilldelats rätt till understöd från socknen, bruket eller godset/gården. Det kan ses som en hedersbetygelse och en pension för ett väl utfört arbetsliv.
Att bo inhyses betydde inte nödvändigtvis att man utackorderats och inhysts av socknen samt var medellös. Det kunde även innebära att man hyrt in sig hos någons hushåll därför att man var beroende av hjälp. Med en fördel i ryggen var det ingen omöjlighet.
23
« skrivet: 2011-06-01, 06:20 »
Sockengränsen mot Edebo gick i Skeboån. Gribby tillhörde Häverö.
24
« skrivet: 2011-05-01, 10:43 »
Bagarmästaren kom nog att påverka barnens yrkesval. Det fanns ett Löflings konditori beläget vid Rådustorget ganska precis mittemot gamla Upplandsbankens hus. Jag vet dessvärre inte vad kvarteret heter.
25
« skrivet: 2011-03-19, 09:42 »
Anders Gustaf Jansson
Född: 1835-01-19.
Döpt: 1835-01-22.
Föräldrar: Jan Jansson och hans hustru Greta Mattsdotter i Långalma, Börstil.
Dopvittnen:
Bonden Anders Andersson med hustru.Bondsonen Lars Ersson och pigan Ulla Kullberg. Alla i Långalma.
[Börstil C: 4 1816-60 sidan 149.]
26
« skrivet: 2010-11-22, 12:08 »
Britta Kristina Andersdotter flyttar från Moxboda, Harg till Skäfthammar och går i tjänst som piga hos inspektoren. 1852 flyttar hon vidare till Hökhuvud.
[Skäfthammar AI: 13 1851 - 55 sida 73.].
I Hökhuvud har hon tjänst i Klockargården till 1854 då hon flyttar till Edebo.
[Hökhuvud AI: 15 1851 - 54.]. Det är bild 118 i AD.
(Meddelandet ändrat av BeBest 2010-11-22 16:35)
27
« skrivet: 2010-11-03, 08:39 »
Husen med liggande panel kallades ofta Amerika-hus. Jag tror det är fem generationer på bilden.
28
« skrivet: 2010-09-09, 10:25 »
Det fanns egna församlingar gör gardisterna i Stockholm, exempelvis Svea Livgarde. Kanske var Glad skriven där.
29
« skrivet: 2010-08-14, 13:08 »
Svedja eller svia är ursprungligen en för odling avsiktligt avbränd mark. Rödja eller rya är en en för odling av röjd mark. Svedjor låg ofta utanför byns bebyggelse men självfallet kunde såväl lador som hus och andra ekonomibyggnader komma att uppföras där när odlingen kommit igång.
30
« skrivet: 2010-07-25, 09:31 »
Hö togs inte bara på åkrar. Det togs även backhö som skulle vara till andra djur än mjölkande kor. Backarna kunde vara mycket steniga och bergiga vilket gjorde att hässjning på plats inte var aktuellt men däremot kunde hövolmar bli lämpligt. Hövolmar är känsliga för regn men i fint väder torkar höet i dem rätt fort.
Släpräfsan med styva pinnar som man använder på bilden fungerar endast där marken är slät och och någorlunda jämn. Är marken tuvig eller stenig fastnar gärna pinnarna i jorden eller bryts.
På ojämn mark som backar runt åkrarna använder man hjulräfsa med fjädrande pinnar. Den modellen tar det mesta som ligger på marken men ”fuskar” också så en efterräfsning för hand kunde mycket väl behövas för att man skulle få med sig allt hem.
Var backen för oländig att köra fram hölass tvangs man flytta höet till lämpligare lastningsställe exempelvis en åker.
Undrar varför ingen i laget har högaffel.
31
« skrivet: 2010-05-27, 09:28 »
I boken ”Vigselbok Hargs socken 1720 - 1900” av Stefan Jansson och Jan-Olof Ivarsson står att Anders Hargström är smed vid Johannisberg, Forsmark socken. Kanske finns uppgifter om honom där.
32
« skrivet: 2010-04-09, 11:54 »
Nils-Åke Hedström Lite sent påkommet kanske men kan det vara så att bägge personerna var bosatta i Huddungeby? Kanske rentav hade tjänst på samma gård? Kan det möjligen ha funnits en gård eller ett torp som hade nummer 37? Det senare är en väldigt lös gissning.
33
« skrivet: 2009-09-13, 16:30 »
Än en gång stort TACK till alla som bidragit till att reda ut detta familjemysterium!
Farmor berättade ofta om detta men hon dog när jag var barn. Pappa visste också om ett samband men visste inte säkert hur.
Nu tycker jag det genom er snabba insats blivit klarlagt hur den relationen såg ut.
34
« skrivet: 2009-09-13, 10:17 »
Tack ska ni ha allihop!
Jag hittade nog kopplingen där tror jag. Jag har ännu inte hunnit kontrollera era uppgifter men jag tror er och då är Karin Kavlies mormor troligen syster till min farmors mor.
Anna Lovisa Jansdotter Född: 1851-03-17 i Gullunge, Skederid, (AB). Döpt: 1851-03-19 i Skederid.
Gift: 1876-03-25 med Per Johan Victor Bergström, Ununge, (AB).
Yrkesliv: Bondhustru och mor i Ytternäs, Ununge, (AB). 5 Barn.
Död: 1914-08-31 i Ytternäs, Ununge, (AB).
35
« skrivet: 2009-09-12, 23:26 »
Min farmor påstod att hon på något sätt var släkt med Karin Kavlie. Möjligen kan hon varit syssling. Finns det någon som kan hjälpa mig att få fram anorna ner några generationer bakom henne, så jag kan se hur det förhåller sig med den saken?
36
« skrivet: 2009-09-12, 08:29 »
Kan det vara så att det varken står ”bugge” eller ”bagge” utan bägge? (En gissning utan att ha sett skriften.)
37
« skrivet: 2009-08-28, 14:55 »
För att nu ytterligare komplicera saken kan nämnas att på Billerstena i Altuna föds två bröder Altén. Anders Altén blir löjtnant vid Hälsinge regemente medan brodern Carl förblir bonde och köper sedermera in hela byn och skapar Billerstena gård. Dessvärre är detta okontrollerade uppgifter utan specifika tidsdata, tagna från en släktkrönika. Min gissning är 1800-talets mitt för dessa bröders verksamhet. Hur stor är chansen att namnet Altén har sitt ursprung i Altuna?
38
« skrivet: 2009-08-16, 12:22 »
Det var vanligt att man skrev efternamnen Ers Son. Man använde alltså två skrivformer av bokstaven s. Det sista S.et i sonnamnet kan se ut som ett F utan streck.
40
« skrivet: 2009-06-29, 13:28 »
Hur vanligt var det att en släkt ägnade sig åt skräddaryrket?
Jag har en ana Lars Bergström, f. 1770-07-04 i Järinge, Edebo (AB), d. 1847-02-22 i Ununge, (AB).
Lars Bergström var sockenskräddare, så var även hans söner, Carl Bergström, (f. 1801-01-10, d. 1879-04-16.) och Anders Petter Bergström. (f. 1822-09-22, d. 1902-06-19.)
Lars är född Matsson och under namnet Lars Matsson beger han sig till Harg för att bli skräddaregesäll. I Harg finns då en sockenskräddare, Olof Bergström.
Efter utbildningen flyttar Lars till Ununge. Nu kallar han sig Lars Bergström och det namnet behåller alltså hans barn.
Jag har ännu inte lyckats få klarhet i om det var hos sockenskräddarn Olof Bergström i Nyckelbol, Harg som Lars var gesäll. Någon relation bör de ha haft, eftersom Lars kallar sig Bergström i fortsättningen.
Är det vanligt att gesäller tar sin läromästares namn?
41
« skrivet: 2009-06-26, 06:31 »
Hej Hans Olof!
Jag har uppfattat det så att skråväsendet förutsatte att mästarna var bosatta i den stad de var verksamma i. Nu var det inte helt enkelt att vinna burskap. Orter som Östammar eller Öregrund hade ett litet innevånarantal och folket i socknarna runt om ägnade sig åt fiske, jordbruk eller järnhantering i alla dess former från kol och malm till tackjärn. Köpförmågan var därmed begränsad för det stora flertalet. Skråväsendet styrde så att den verksamme mästaren slapp konkurrens där utrymme för sådan inte bedömdes föreligga. I de stora städerna fanns gott om guldsmeder men på landsorten endast enstaka.
Möller kan alltså vara utbildad guldsmed men inte fått tillstånd att verka i Östhammar av konkurrensskäl. Det var ju inte ovanligt att blivande lokala mästare skaffade sig mästarbrevet genom att gifta sig med den förre lokale mästarens änka eller dotter. Vägen till guldsmedjan via förmånligt gifte tycks Möller ha stängt när han äktade Margareta Bengtsdotter från Ytternuttö. I och med att Möller inte kunde gifta sig till sitt rätta yrke måste han och hans familj leva på något annat i väntan på nya möjligheter.
Guldsmeder som nekades burskap kunde överklaga till kommerskollegium. Den klagande fick oftast sitt ärende fördröjt i minst ett år om det fanns risk för konkurrens.
Marika Lindberg visar endast bilder av föremål tillverkade av kända mästare.
42
« skrivet: 2009-06-23, 15:26 »
I Marika Lindbergs C-uppsats: ”Silvervaror från Östhammar och Öregrund under 1700- och 1800-tal”, Uppsala Universitet, Konstvetenskapliga Institutionen, ht 1993, del 1, sid 16 räknas de gulsmeder upp vilka varit verksamma i Östhammar och Öregrund.
1668 fanns en guldmed vid namn Johan. (Lindberg uppger endast förnamnet.) Han kom till Östhammar från Norrtälje 1668 och nämns i detta års mantalslängd. 1680 års mantalslängd är han inte med i.
Så finns en okänd mästare, som år 1726 daterat en kalk och oblatask, vilka finns i Danderyds kyrka.
Johan Unander nämns som guldsmed 1734-01-09. Han står som ogift i 1736 års mantalslängd. Han uppsade sitt burskap 1750. Sista uppgift om honom är från 1755 då han sägs vara sjuk och utfattig.
I Öregrund finns en Johan Pousett år 1729.
43
« skrivet: 2009-06-07, 16:55 »
Johan R. Sjöberg! Jag får en känsla att Söderby kan vara ett gods, beläget i Uppsalas närhet. Söderby, i Danmarks sn eller Söderby i Ramstalund sn måhända?
44
« skrivet: 2009-02-18, 12:31 »
En liten gissning bara.
Lindholm är ett båtmansnamn i Harg. Det är ca 10 km till sockengränsen mot Edebo och båtmansstället n:o 98 vid Korsen i Harg. Det finns en uppgift om en båtsman Per Lindholm f. 1821, d. 1902 som innehade tjänsten och efterträddes av sin son Carl A Lindholm f.1862-09-28. Din Mathias skulle då kunna ha varit en äldre bror till Per eller hans företrädares son.
45
« skrivet: 2009-01-19, 12:37 »
Järnskodda och glidlagrade trähjul användes långt in på 50-talet eller så länge det inte fanns behov att byta ut kärran mot en ny. Om kärran skötts om med tjära och stått skyddat är den kanske upp mot 50 år gammal.
46
« skrivet: 2009-01-13, 14:48 »
Kortet som sådant är inte taget med en enkel lådkamera utan med en bättre sorts kamera. Det får mig att tro att fotografen inte tillhör den grupp som arbetar med stenarna. Fotografen kan vara bekant med dem och givit dem fotot.
På 1950-talet användes kepsar av enkelt folk på landet. Såväl ung som gammal bar dem och de kallades ofta sportmössa men ersattes i början av 1960-talet av reklamkepsarna. Jag har en bild från en älgjakt där hela jaktlaget är uppradat. Hälften bär keps. De som vill vara för mer har hatt.
Marken är en träda där regnet spolat bort jorden från stenarna. Man kunde då fram på hösten eller tidigt på våren lätt samla in dem med potatisgrepen, skyfflar, jordskopor, harvar och sladdar. Detta gjordes i omgångar allt efter hur stenarna kom fram ur trädan.
Potatisgrepens skaft är av yngre maskintillverkad modell. Det synd på utformningen av det övre handtaget. Skaftet och potatisgrepen är inköpt industriproduktion. De långa skaften är mera ålderdomliga, kaske hemslöjd, men de byttes inte om de fortfarande dög.
Stenarna från åkern ska föromdligen läggas som förstärkning i ett slipprigt avsnitt av en väg eller läggas i en mur. Stenarna är inte stora men de skulle kunna skada eggen på en lie, slåttermaskin eller självbindare. Därför rensade man åkrarna från ytligt liggande stenar, så skörden inte stördes.
Grinden vid stenmuren har lyfts bort från sina stolpar för att inte förstöras av snöplogar. När det blev dags att åter släppa djuren ut ur ladugården var grinden åter på plats och stängslen översedda.
47
« skrivet: 2008-10-11, 15:43 »
Kan det vara så enkelt att hon är läskunnig och den värdfulla boken har fått ett skyddsomslag?
49
« skrivet: 2008-05-05, 11:03 »
Sven Erik! Du har väldigt mycket om henne under Uppland: Edebo där Carl-Evert Gustafsson - lördag den 01 juli 2000 kl. 15.44 lagt ut hennes anor,
50
« skrivet: 2008-05-01, 10:46 »
Tack Henrik för att du kollade upp bilden! Jag tycker också att det står B men den bild jag har är otydlig i de fina linjerna så därför ville jag ha flera ögons tolkning av utdraget. Jag är även skyldig dig ett stort tack för hennes föräldrars namn.
Mvh,
Börje Eriksson
51
« skrivet: 2008-05-01, 00:39 »
Jag kan inte tyda hustruns efternamn. Texten är annars väldigt lättläst men den bild som jag fått i ett svar under Västmanland: Skerike behöver jag hjälp med. GID 2378.20.44500 Skerike A1:8 1861-1870, 67/0
Tackar på förhand.
Börje Eriksson
52
« skrivet: 2008-04-22, 22:01 »
Sven Erik!
Här ovan under Äldre inlägg fram till 2000-11-06 finns upplysningar om Maria Oseadotter.
Börstil är en egen församling ca 4 mil norr om byn Gåska i Edebo.
53
« skrivet: 2008-04-19, 01:11 »
Du har några att välja på. Min uppfattning om Roslagen är ett område från Österåker, Täby i söder och Valö, Forsmark Gräsö i norr, samt Rimbo, Knutby, Ekeby i väster men det kan finnas andra tankar om saken.
55
« skrivet: 2008-03-22, 15:50 »
Söderön tillhör Börstils församling.
56
« skrivet: 2008-02-06, 00:50 »
Sogängen är ett torp under Kipplingeberg. Det finns vi pilen. 
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy