Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.
Meddelanden - Ingrid Månsson Lagergren
Sidor: [1]
1
« skrivet: 2012-11-25, 12:29 »
Hej Gunilla.
Jag har nu kollat lite på Nils Petter Axberg som du letar släktingar efter och jag kan berätta att Han hade en bror, Lars Olof f. 1856. Jag känner ett barnbarn till Lars Olof som nu är drygt 90 år. Både Nils Petter och Lars Olof är födda i Svedje, Hässjö. Jag är övertygad om att den gamla damen skulle bli glad om hon fick kontakt med sin amerikanska släkt så om du vill gå vidare med detta kan du kontakta mig direkt
2
« skrivet: 2011-07-23, 19:46 »
Vill ge dagens ros till Urban Sikeborg för hans både otroligt innehållsrika och dessutom underhållande artikel om Bureforskningen i årets upplaga av Släktforskarnas årsbok. Läs den, ha kul och förundras!
Ingrid Månsson Lagergren
3
« skrivet: 2010-12-01, 13:00 »
Vill bara rekommendera två böcker skrivna av Olof Fahlén. Båda handlar om häxprocessen i Torsåker. Titlarna är: Dömd till yxa och bål samt Eldens återsken. Det är visserligen två romaner men jag tycker ändå de är läsvärda och kan ge en del insikt.
4
« skrivet: 2009-06-16, 12:57 »
Patrick, om du googlar på ordet efterlysning kommer du att få upp ett antal sidor där jag tror du hittar det du efterfrågar. T.ex. har tidskriften Hemmets Journal en sådan sida. Jag hittade både www.efterlysta.se och www.efterlysning.nu och det finns säkert flera. Dessutom finns Facebook och Stay Friends. En viktig faktor i detta sammanhang är ju PUL som gör att vi inte kan lägga ut nu levande på våra sidor. Om du vill veta mera om PUL kan du titta på Datainspektionens hemsida. Vänligen Ingrid Månsson Lagergren
5
« skrivet: 2009-06-02, 16:30 »
Gjorde en snabb koll i Wikipedia och hittade en bild på en Gustaf II Adolf-staty som ser ut att vara lite lik den som finns i bakgrunden på fotot. Under står Gustav Adolfs byst på campus, Gustavus Adolphus College, St. Peter, Minnesota Kan det vara en ledtråd?
6
« skrivet: 2009-04-06, 10:28 »
Hej
Har precis upptäckt boken Lina Jonn : en berättelse om en fotografisk pionjär och hennes ateljé av Olof G. Tandberg.
Hon verkade som fotograf i Lund och Helsingborg
Boken kom ut 2003 på Atlantis förlag och verkar kunna vara av intresse för många som tycker att gamla bilder är intressanta.
7
« skrivet: 2009-04-02, 15:53 »
Ja men HÄ är ju ett så himla praktiskt ord. Du kan HÄ igen fönstre, HÄ på mig en jacka, HÄ mig iväg till jobbet, HÄ på lyse m.m.
8
« skrivet: 2009-04-02, 15:10 »
Enligt Algot Hellboms bok Medelpadska dialektord betyder är ordet getta lika med gitta = vara tvungen ex. ja gett int höre = jag ids inte lyssna Vi gatt gå hemm. Hu gatt tvungen tellstå nä (Hon blev tvungen att erkänna).
När jag läste detta fick jag en ingivelse att slå upp även i Svenska Akademins Ordlista (SAOL) ordet gitta med böjningarna gitte, gittat. Då är betydelsen bry sig om, orka, idas.
Kan det vara ngn ledtråd. Ångermanland och Medelpad ligger ju inte så långt från varandra.
9
« skrivet: 2009-04-02, 14:49 »
Vill bara berätta vad som hänt i lilla Timrå. TV-programmen resulterade i inslag på lokalradion med deltagande av både mig och Karl-Ingvar Ångström (1:e och 2:e vice ordf. i förbundsstyrelsen). Efteråt har vi kunnat fylla på listan med intresserade för kurs i släktforskning + att vi kan märka ett ökat tryck i vår lilla forskarstuga för släkt- och hembygdsforskare här på vårt bibliotek. Hur det är i resten av landet kan jag personligen inte rapportera ngt om men jag antar att det är fler än jag som märker av effekterna av denna alldeles utmärkta, folkbildande programserie på bästa sändningstid.
10
« skrivet: 2009-04-01, 22:31 »
Vill bara tipsa om denna länk http://sondera.kb.se/ Kungliga biblioteket verkar ha gjort nåt riktigt bra som alla som är intresserade av släkt- och hembygdsforskning kan ha nytta av. Man får träffar som täcker hela den sk. ABM-sektorn, alltså arkiv, bibliotek och museum. Prova att söka på t.ex. ett socken-namn som du är intresserad av och du får upp många intressanta träffar.
11
« skrivet: 2009-04-01, 22:24 »
Hej Gjorde en snabb sökning av luffare på www.bibliotek.se och fann där som första post 1948 års lösdriveriutredning : Utredning med förslag om lösdrivarlagens upphävande m. m. / avgiven av 1948 års lösdriveriutredning. Det verkar vara en SOU. Det borde innebära att förbud mot att gå på luffen fanns kvar ganska långt in på 1900-talet. För övrigt fick jag 82 träffar i min sökning så jag kan bara rekommendera att den som är intresserad går in på sitt närmaste bibliotek och ber om hjälp med att få fram ngt matnyttigt att läsa. Vill man sedan förjupa sig ännu mera finns det fina böcker om luffarslöjd, vilket visades ett exempel på i programmet igår.
12
« skrivet: 2009-03-31, 14:22 »
Anders!
Härnösandsposten finns även på Sambiblioteket i Härnösand på mikrokort vilket i bästa fall kan innebära att du kan få låna den till ditt närmaste bibliotek och sitta där och titta på om dina anor från Långsele har blivit omnämnda i pressen.
Vänligen
Ingrid ML
13
« skrivet: 2009-01-02, 15:15 »
Ivan Wallenstens bok Våra namn som kom med en första upplaga 1988 och en andra 1995, kanske kan ge en del. Den har en undertitel som lyder : namnens betydelse, traditioner kring efternamn, kring dop och födelsedagar, faddrars betydelse, att byta namn.
Vänligen
Ingrid ML
14
« skrivet: 2008-12-16, 15:08 »
Vill bara säga att när jag nu har gått in på vårt bibliotek gått in och tittat på en fungerande skiva ser jag att min kommentar ovan faller.
Bra jobbat ni andra som kommit så långt med Hilma.
En stilig kvinna var hon.
Mvh
Ingrid ML
15
« skrivet: 2008-12-15, 19:10 »
Jag tycker det står att hon är född Ehrnström. När jag tittar i Sveriges befolkning 1900 finns en Hilma Johanna Andersson Ramstedt som verkar ha en far som heter Ehrnström. Jag har lite krångel med skivan så jag kan inte kolla ordentligt just nu.
Mvh
Ingrid ML
16
« skrivet: 2008-11-27, 10:22 »
Om du/ni undrar över hur det är med PUL, går det bra att få en del info på denna länk:http://www.datainspektionen.se/fragor-och-svar/personuppgiftslagen/
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
17
« skrivet: 2008-10-21, 16:27 »
Vi arbetar just nu med att se över utbudet i bokhandeln. Jag kan inte lova att din idé går att förverkliga men jag kan lova att det är något som vi ska diskutera. Tack för förslaget!
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
18
« skrivet: 2008-10-21, 15:10 »
En nyhet från KB http://www.kb.se/aktuellt/nyheter/2008/Det-digitala-magasinet-oppet/ Det digitala magasinet innehåller ett varierande material som härstammar från olika digitaliseringsprojekt. Där finns bland annat Svenskt offentligt tryck (SOT) fram till 1632, samt en mängd kartor, broschyrer, bilder och böcker från projektet Öppna samlingar. På sikt är det meningen att det digitala magasinet ska fyllas på med mer digitaliserat material och även med digitala leveranser. Gå in på ovanstående sida så kan du/ni hitta en hel del intressanta saker om t.ex. gästgiverier runt om i landet. Man har alltså scannat en hel del som är av intresse för oss släktforskare. Följ bara instruktionen och lägg till sökord i rutan.
19
« skrivet: 2008-10-09, 14:48 »
Vill bara berätta att bokhandeln ses över just nu. Den kommer nog att förändras både till utseende o förhoppningsvis även till innehåll. En liten grupp inom förbundsstyrelsen har fått i uppdrag att titta på det hela. Jag kan inte säga något i nuläget om hur eller när det blir förändringar, endast ATT det kommer att bli sådana. Jag kan lova att de förändringar som blir, kommer att rapporteras.
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
20
« skrivet: 2008-10-06, 09:28 »
Hej Vill bara tipsa om en ny roman av Lars Andersson, Ljus från ingenstans. Har precis börjat läsa den och tycker den verkar mycket givande. Den bygger på uppgifter som författaren hittat i en mängd olika arkiv. Kändes först en aning förvirrande med en massa namn men nu när jag kommit in i boken vill jag mycket gärna följa dessa människor. Boken kan dessutom ge en hel del inspiration för andra att skriva om den släkt man forskat fram och som man har ett mycket stort engagemang för. Läs mera om boken på denna sida http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1352&a=835400
21
« skrivet: 2008-09-19, 10:56 »
Hej
Kan det vara denna bok Anders menar???
Götlind, Anna,1959- & Kåks, Helena,1963-
Handbok i konsten att skriva mikrohistoria / Anna Götlind och Helena Kåks
2004
Natur och kultur
ISBN 91-27-09760-9
Ingrid ML
22
« skrivet: 2008-08-22, 15:01 »
Det finns även Sparrfält i Jämtland. Har inte det alldeles i huvudet just nu men har för mig att de finns i Ströms socken. Vet att jag är släkt med folk med det namnet men eftersom jag skriver detta från jobbet har jag inte relationerna riktigt klart för mig.
Ingrid
23
« skrivet: 2008-08-20, 15:02 »
Apropå gravar hittade jag denna sida när jag googlade på begreppet allmänna varvet, alltså där man begravde personer som kanske inte hade släktingar som ordnade med begravning. http://www.kyrkogardschefer.se/protokoll/gronafakta2005.pdf På denna sida kan man läsa en hel del om olika begrepp som rör kyrkogården. Intressant. Ingrid
24
« skrivet: 2008-08-20, 13:11 »
Jag tycker att den äldste pojken har en mycket speciell mössa! Någon som känner igen den typen?
Ingrid
25
« skrivet: 2008-08-19, 09:31 »
Visst håller de båda till höger i var sin klocka? Jag började tänka på att det någonstans i Sverige visst är vanligt att män träffas med sina klockor, om det är för att byta med varandra eller vilket syftet nu kan vara. Kommer inte ihåg var det är men efter vad jag förstått lever traditionen kvar än idag. Sen kan man ju spekulera i om de möjligen precis köpt var sin klocka, men det blir ju enbart en gissning.
Ingrid ML
26
« skrivet: 2008-07-23, 09:07 »
Ville bara säga att jag verkligen håller med Ann-Mari om att det är en kulturhistorisk gärning av stora mått att samla och försöka reda ut hur det förhåller sig med albumen. Har sett på nära håll hur himla intressant det kan vara. De album Camilla Åslund lagt in nyligen såldes på en auktion i närheten av mitt hem. Tyvärr blev de en aning dyra men jag/vi kunde låna de av köparen och lägga in porträtten. Passade dessutom på att scanna av de eftersom det under nästan varje bild fanns en kommentar. Nu har Camilla satt igång med en liten utredning av släktförhållanden i dessa album och ta mig sjutton, så hänger de flesta ihop. Vi har till och med lyckats reda ut vad vi tror är en lite mera komplicerad kärlekshistora tack vara dessa bilder och vad man kan uttyda ur dem. Vi får väl se om vi efter semestrarna kan återkomma med lite info.
Soliga hälsningar
Ingrid ML
27
« skrivet: 2008-07-23, 08:43 »
Jag håller med dig Michael. Det bör vara både person-, ort och sakregister. Som varande folkbibliotekarie vet jag att både akademiska forskare och amatörforskare söker på det viset.
Låter som en rolig sysselsättning.
Här på mitt bibliotek har vi Algot Hellboms bok Tingsprotokoll för Njurunda (i två band). Jag tycker den verka föredömlig. Han har återgett domboksinnehållet och dessutom gjort register på det sätt som Michael föreslår. Han har dessutom gjort en lista över det han anser vara svåra ord (med förklaringar). Det betyder att dessa böcker är mycket användbara (för alla)
28
« skrivet: 2008-07-22, 15:35 »
Hej Jag gjorde en sökning på foto+gratis+lagring och hittade detta www.virtualhosting.com Kan det vara nåt?? Mvh Ingrid
29
« skrivet: 2008-07-15, 10:40 »
Jag tycker Ann-Maris förslag om mäd verkar vettigt. I samma album står även efternamnet Berglund stavat med ä. Jag är själv mycket intresserad av detta album samt det andra som Camilla Åslund nyss lagt ut eftersom det finns en del personer från min mans släkt där o dessutom såldes albumen på en auktion bara ett par kilometer från där jag bor. Hade gärna velat köpa dem men backade för priset. Jag fick däremot låna albumen o Camilla har nu lagt ut.
Ingrid Månsson Lagergren
30
« skrivet: 2008-07-15, 10:16 »
Jag vill ge DAGENS ROS till Ann-Mari Bäckman. Det är härligt att se ditt fantastiska engagemang på Porträttfynd. Jag vet att det även finns många andra som lägger ner mycket krut på detta forum, men Ann-Mari, du verkar vara nåt utöver det vanliga!!!
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
31
« skrivet: 2007-07-04, 10:45 »
Har lite funderingar kring hur man ska bära sig åt för att kunna skriva ut t.ex. en listad antavla och i den få med källhänvisningar för alla personer man lagt in. Detta borde vara det perfekta sättet att kolla att man/jag verkligen fått med källhänvisningar på alla, alltså ett sätt att kolla mig själv. Men, hur gör man???
Har försökt titta själv men blir inte klok på hur jag får med källhänvisningar på vartenda barn.
Ingrid ML
32
« skrivet: 2007-06-18, 15:44 »
Vill bara tipsa om en ny bok:
Anja Petersen, På visit i verkligheten : fotografi och kön i slutet av 1800-talet.
Detta är en akademisk avhandling från Lund. 183 sidor.
Har inte läst den, men blir nyfiken på att göra det eftersom den i recensionen till alla bibliotek får mycket positiva omdömen. Det är en etnolog som letat upp, undersökt och analyserat visitkortsporträtt mellan 1850-1910. Syfter har varit att klarlägga hur dessa fotografier formar bilder av hur kvinnan ska vara. Boken är tydligen både personligt skriven och oakademiskt, vilken tydligen gör den läsvärd även för en lekman.
Ingrid
33
« skrivet: 2007-03-19, 08:37 »
En sökning på fattigstuga på Google ger 857 träffar. Många av dessa hänvisar till en bok om Sveriges utveckling, alltså träffar som inte är relevanta i sammanhanget, men många av träffarna hänvisar till befintliga fattigstugor. Säkert ett bra sätt att hitta ngt som finns i närheten som man kan besöka i sommar.
Ingrid ML
34
« skrivet: 2006-12-21, 14:47 »
Hej igen
En annan guldgruva är Johan Ernst Rietz bok Svenskt Dialektlexikon (Gleerups, 1962). Eftersom jag jobbar på bibliotek kan jag där slå upp och hitta att:
TJÅ 1) uthärda, utstå Han tjådde till kvällen, Tjå ut arbaite uthärda arbetet. Ha du tjått hunn, no kånn du fäll tjå rompa eller ock ha du tjått hunn, no jär du sä tjå rompa
2)vänta, bida Tjå tiden
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
35
« skrivet: 2006-12-20, 08:49 »
Hej
Apropå tjå,
L.A. Ledin, född 1877 i Sollefteå, verksam som föreläsare och landsmålsberättare skriver i sin dikt Kärleken (4:e versen)
Sä täla han, å hon sa så:
Min serapsgris, min egen russinsluring.
Ta hit en puss! Jäg kan mä'nt tjå,
din snålä jåp. Min lillä rarä luring,
Min gulleklimp, min Sakris -
s?m ä sä söt söm lakris
Dikten finns i boken Skr?mta, utgiven på CEWE-förlaget.
I boken finns även en dikt om en av mina anfäder, Per Isaks'n, som var en ovanligt stark karl från Helgum.
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
36
« skrivet: 2006-12-04, 13:43 »
Boken Hembygdsforska - steg för steg utkom 1990 och kom i en tredje tryckning 1999, varför det verkar mycket troligt att den är svår att få tag på utom på något av våra förträffliga bibliotek.
Vänligen
Ingrid ML
37
« skrivet: 2006-12-04, 13:36 »
Hej Marianne
I födelseboken har Anna Erika ingen far. Där står hennes mor som inhyses i Skyttberg, Timrå.
Jag har inte haft tid att titta i husförhören.
Vet emellertid att det finns Bylundsläkt i grannsocknen Hässjö. Där finns även bynamnen Bye och Byn vilka ju ofta ger upphov till Bylund-släkter.
Mvh
Ingrid ML
38
« skrivet: 2006-06-30, 15:32 »
Hej Catrin
Gick av ren nyfikenhet in i Svars databas över sjömän och hittade troligen din Gustaf som påmönstrad i Härnösand på båten Anna Catharina 18130512. Där står att han är född i Skog. Har dock inte gått vidare med detta.
Vänligen
Ingrid ML
39
« skrivet: 2006-06-29, 13:10 »
Hej Catrin
Har du provat hitta honom i grannsocknen Hässjö. Sitter illa till just nu så jag kan inte kolla åt dig, men har för mig att jag stött på namnet i min egen forskning.
Vänligen
Ingrid ML
40
« skrivet: 2006-02-15, 11:08 »
Ann-Mari
Ordet assadeli som du frågar om har jag hört (och min man använder det fortfarande) fast då heter det hasadeligt, vilket ju då betyder att något är lite dåligt, illa fungerande. Man kan även klä sig lite hasadeligt.
Vi bor nästan på gränsen mellan Ångermanland o Medelpad och själv är jag född i Ångermanland (Långsele)
Vänligen
Ingrid ML
41
« skrivet: 2006-02-10, 12:35 »
Hej Mikael
Du kanske även kan hitta något här på Anbytarforum under Släkter: Smedssläkter : Mähler.
Vänligen
Ingrid ML
42
« skrivet: 2005-12-30, 12:17 »
Kicki,
Detta står om honom på Medelpads-cdn
Johan Olofsson Styv,
född 1753 7/7, död 1822. Båtsman.
Född (HLA (KIÅ))
Död (HLA (KIÅ))
CHAN 2002-04-11 TIME 12:33:00
CHAN 2002-04-11 TIME 12:38:00
Vigsel (HLA (KIÅ))
CHAN 2002-04-11 TIME 12:42:00
Vigsel (HLA (KIÅ))
Gift 1785 10/10 med
Sara Eriksdotter, född 1762 20/6 i Rotesjö, Ljustorp (Y).
Barn:
Erik Johansson Svedlund, född 1795, död 1840 20/2
Johan Johansson, född 1799 4/2, död 1856 10/3
Gift 1801 13/11 i Hässjö (Y) med
Elisabet Katarina Persdotter, född 1770 11/8.
Barn:
Sara Brita Johansdotter, född 1802 23/1, död 1803 3/4
NN Johansson, född 1803, död 1804 1/1
Per Johansson, född 1806 11/3
Vet inte om det bara är sånt som du redan har, men jag hoppas det kan vara till någon hjälp. Lite svårt med Hässjö eftersom det är då dåligt med äldre böcker.
Det som finns på CDn bygger på Helge Nybergs familjeregister, men är genomgånget av Midälva Genealogiska.
Vänligen
Ingrid ML
43
« skrivet: 2005-12-16, 08:56 »
Hej
Jag kan rekommendera läsning av nedanstående bok för den som är intresserad av detta ämne.
Taussi Sjöberg, Marja, 1943-
Skiljas : trolovning, äktenskap och skilsmässa i Norrland på 1800-talet / Marja Taussi Sjöberg
förlag/år: Stockholm : Författarförl., 1988 ; (Södertälje : Fingraf)
180 s.
ISBN: 91-7054-547-2
Vänligen
Ingrid ML
44
« skrivet: 2005-11-29, 16:53 »
Hej
Tyvärr finns inget skrivet i Bibliotekslagen om vad ett bibliotek skall tillhandahålla. Det finns heller inget om antalet bibliotek eller om personalens utbildning.
Jag kan ju tycka att det ibland vore bra om man som bibliotekspersonal kände stödet och önskemålen från sina låntagare gentemot politiker vid hot om nedläggningar. Kan tycka att våra användare ibland alltför stillatigande tar emot besked om nerdragningar och inskränkningar i verksamheten.
Jag kopierar in lagtexten så kan ni se.
Den nya bibliotekslagen gäller fr.o.m. 1 januari 1997. Bibliotekslag; utfärdad den 20 december 1996. SFS 1996:1596, omtryck 1998:1249. Enligt riksdagens beslut (Prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU:1, rskr. 1996/97:129) föreskrivs följande:
1 ? Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet.
2 ? Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun skall ha folkbibliotek.
3 ? På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra likande tjänster. Inte heller hindrar den att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.
4 ? Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteken skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler.
5 ? Inom grundskolan och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen.
6 ? Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice.
7 ? Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser tillkommer på staten.
7 a ? Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna
biblioteksväsendet skall samverka.
Kommuner och landsting skall anta planer för
biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261).
8 ? Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov.
9 ? Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.
10 ? Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.
--------------------------------------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1997. På regeringens vägnar Göran Persson, Marita Ulvskog (Kulturdepartementet)
? 7 ändrad i SFS 1998:1249 (svarar har ändrats till ansvarar).
? 7 a tillagd i SFS 2004:1261.
Vänligen
Ingrid ML
Bibliotekschef i Timrå
45
« skrivet: 2005-10-26, 20:58 »
Hej
Det finns en diskussion om släkten Tysk under Smedssläkter, så jag kan rekommendera ett besök på den avdelningen. Tydligen finns fortfarande diskussioner om ursprunget för de första Tyskarna i Graninge. Där finns i alla fall giften både med Angermund och Östman.
Vänligen
Ingrid ML
46
« skrivet: 2005-10-10, 21:06 »
Förlåt, fick visst med en udda Isak på slutet. Han dök visst upp från ingenstans.
/ Ingrid
47
« skrivet: 2005-10-10, 21:04 »
Hanne
Nu har jag kollat min kära Holger och där ser jag att jag inte har några anor för Cronolänsman Lars Wiklander.
Däremot hans hustru Catarina
f. 1681 i Torsboda, Hässjö
d. 1758-04-30 i Torsboda
Barn:
David f. 17..
Adolf f. 1716
Stina f. 1719
Karin f. 1721
Catarinas far:
Länsman Olof Pärsson Tordin
f. 16.. i Torsboda
d. 17.. i Torsboda
Barn: Catarina och Isak (f. 1694)
Catarinas farfar:
Gästgivare o Länsman Pär Olsson
f. 16.. i Torsboda
d. 1694 i Torsboda
Hustru:
Anna Christoffersdotter
D. 1698 i Torsboda
Barn:
Olof f. 16..
Isak f. 1650
Karin f. 1661
Jag har inte hållit på med denna familj på länge, så det var kul att titta på dem igen.
Mvh
Ingrid
Isak
48
« skrivet: 2005-10-07, 13:03 »
Hanne
Jag lovar försöka titta efter vad jag har om länsman Viklander. Jag har honom i min mans antavla, men kan inte skicka det förrän efter helgen.
Har i alla fall för mig att efternamnet Tordin kommer från byn Torsboda.
Vänligen
Ingrid
49
« skrivet: 2005-07-13, 12:33 »
Hej Ett tips om ni/du undrar om tidskrifter eller tidningar i Norrland är att söka i Norrsök: NorrSök - en samsökningssida för biblioteken i Norrland Sök i länsbibliotekens samt universitets- och högskolebibliotekens biblioteksdatasystem för Norrbottens län,Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Gävleborgs län. Adressen är: http://www.ylb.se/bin/norrsearch.html Där kan man se vilka större bibliotek som har tidskrifterna och hur länge de sparas. Sedan kan man åtminstone i Västernorrland ta sig in på varje kommunbiblioteks hemsida och söka i Mittsök eller i länsbibliotekets tidskriftsdatabas och där se hur det sparas i de mindre kommunerna. Vänligen Ingrid ML
50
« skrivet: 2005-05-04, 19:50 »
Nej, fika är inte det minsta negativt laddat i Sverige, men man bör kanske åndå undvika att använda det med hög röst i andra länder. Har varit på resa i Italien och då blivit medveten om att detta ord bör man inte säga annat än med låg röst till sina svenska vänner. Mina medresenärer fick vid ett tillfälle order att inte använda ordet högt, eftersom det tydligen på italienska liknade ngt ord som var nedvärderande för kvinnor. Så tänk er för om ni åker till Italien. Gå gärna på caf? och drick deras goda kaffe, men gå inte och fika.
Vänligen
Ingrid ML
51
« skrivet: 2005-05-04, 13:25 »
Enligt Nationalencyklopedins Ordbok, betyder ordet fik = enklare kaf? (finns historiskt sedan 1934), medan ordet fika har funnits sedan 1910 och då som en omkastning av stavelserna i kaffi (vilket påpekats tidigare i denna diskussion)
Trevlig helg
Ingrid ML
52
« skrivet: 2005-05-02, 15:14 »
Hej Fredd
Vill bara rekommendera dig ett par böcker.
1. Sven-Gunnar Håkansson, Från stock till stuga. 5 uppl. 1999
2. Maud Wedin, I hundra knutar : rapport från Timmerhusprojektet i Ånge kommun. 2000.
Den andra boken är mycket bra om man vill lära sig lite om att datera den riktigt gamla timmerhusbebyggelsen i Sverige.
Hör efter på ditt närmaste bibliotek, så kan du säkert få hjälp även om de inte har böckerna själva.
Mvh
Ingrid ML
53
« skrivet: 2005-03-28, 14:39 »
Inger
Söråker ligger i Timrå kommun, Hässjö socken. Det är alltså i princip hela det gamla Hässjö och Tynderö socknar som numera har postadress Söråker.
Mvh
Ingrid ML
(bosatt i norra delen av Söråker)
54
« skrivet: 2005-03-21, 08:37 »
Inger
Jag kan rekommendera dig att gå till ditt närmaste bibliotek och fråga efter Vallis Nybergs bok Järnbruk i Medelpad. Boken trycktes 1950. Där kan du få en hel del info om Åvike. Bruket ligger mycket vackert. Den gamla herrgården som byggdes efter att ryssarna brände här 1721 står tillsammans med en av flygelbyggnaderna på Länsmuseet på Murberget i Härnösand. Det finns väl inte så jättemycket skrivet tyvärr, men en av de nuvarande ägarna till bruket (som numera drivs som jordbruk) har gjort en hel del forskning kring brukets historia och det finns en hel lämningar från järnbrukstiden. Jag har inte möjlighet att i nuläget hjälpa dig med att söka efter dina anförvanter.
Vänligen
Ingrid ML
55
« skrivet: 2005-02-08, 08:28 »
Kaj,
Det låter som när Bibliotekshögskolan hamnade i Borås när Ingvar Carlsson var utbildningsminister. Som väl alla vet var han från Borås och gift med en bibliotekarie. Studenttidningen döptes snabbt till I Carlssons klister
Mvh
Ingrid Månsson Lagergren
Bibliotekarie, utbildad i Borås 1976
56
« skrivet: 2005-01-19, 14:52 »
Hej Hans
Verkar som att din och min släkt hänger ihop.
Min FarfarsMor, verkar vara syster med din FarfarsFar Nils Olof.
Här får du deras familj.
Johan Petter Östman född 1840-01-26 i Forse bruk,
Långsele (Y), död 1910 i Långsele (Y). Kallas Jåtte.
Källor:
Långsele AI:5 s. 97
Liden, Forse bruk genom tiderna s.59
Mohlund II s. 595
Gift 1862-11-02 i Långsele (Y) med
Greta Stina Wendel, född 1843-08-11 i Prästgården, Vendel (C).
Källor:
Rötter 2001-11-13
Barn:
Sara Greta Östman, född 1863-10-30
Erik Johan Östman, född 1866-08-27 i Forse bruk, Långsele (Y).
Af Sollefteå Härads... d.12/9 82 dömd för 1a resan stöld, meddelat
... till sex månaders straffarbete o 1 år 6 mån förlust af
medborg. förtroende.
Absolverad 17/8 84
Nils Olof Östman, född 1868-12-02 i Forse bruk, Långsele (Y).
Anders Petter Östman, född 1872-05-10,
Emma Kristina Östman, född 1875-07-23
Carl Gustaf Östman, född 1878-07-06 i Forse bruk, Långsele (Y).
Johanna Matilda Östman, född 1881-02-16 i Forse bruk, Långsele,
död 1881-04-21 i Forse bruk, Långsele (Y).
Frans Otto Östman, född 1882-02-26 i Forse bruk, Långsele (Y).
Elina Mathilda Östman, född 1884-06-13 i Forse bruk, Långsele (Y).
Maria Johanna Östman, född 1888-03-30 i Forse bruk, Långsele (Y).
Vänligen
Ingrid ML
57
« skrivet: 2005-01-17, 17:20 »
Hej igen Bert
Enligt Arkion 1890 är din Johan dräng hos gästgivare Samuel Starr?n f. 1835 o hans hustru Märta Söderholm f. 1838. Byn där gästvieriet ligger heter Näset. Om man sedan tittar på år 1900 har Johan gift sig med Amanda och hunnit få några barn.
Mvh
Ingrid ML
58
« skrivet: 2005-01-17, 17:11 »
Hej Bert
Gästgiveriet kallades Snurran. Huset ligger kvar. Har ju ingen aning om vad du kan om Hässjös geografi, men om du åker E4 norrut genom Timrå, passerar rastplatsen vid Bölesjön, så har du strax en avtagsväg (i Svarvarböle)på vänster sida mot Hässjö kyrka. Halvägs mot kyrkan har du då det gamla gästvieriet kvar. Om du vill veta mera om detta kan du kontakta mig och få telefonnummer till Hässjö Hembygdsförenings ordförande. Han vet mera. Detta gästgiveri ligger längs den väg som kallats Norrstigen och var en föregångare till dagens E4. Det var även den väg som Linn? for fram den 19 maj 1732, men på den tiden låg gästgiveriet i Fjäl, alltså vid Indalsälven.Där övernattade Linn? och tog sig även en dag ledigt från resandet för att titta på blommorna.
Vänligen
Ingrid ML
59
« skrivet: 2005-01-17, 15:49 »
Hej Ingmarie
Enligt Arkion idag (2005-01-17)finns flera barn.
Elma skall vara Selma Margareta
Nils Jonas 1892
Lars Gustaf 1896
Hulda Jakobina 1899
Verkar som att de bor hemma alla barnen, åtminstone år 1900.
Mvh
Ingrid ML
60
« skrivet: 2005-01-14, 09:00 »
Ingmarie
Här kommer utlovat material
1.Catharina Helena Lidström, född 1850-03-05 i Nyland,
Långsele (Y), död 1941-01-18 i Ärtrik, Helgum (Y).
Finns dödsannons (kopia) och artiklar om henne vid fyllda 80 o 90
år.
Flyttar till Helgum 1871-10-23
Källor:
Långsele B:1 s. 16
Långsele AI: s. 16
Långsele C:3 s. 101
Gift 1876-07-16 i Helgum (Y) med
Abraham Mikaelsson, född 1845-02-13 i Ärtrik, Helgum (Y),
död 1929-12-06 i Ärtrik, Helgum (Y). Gästgivare i Ärtrik nr 1,
Helgum (Y).
2 1/2 seland = 1:15 och 1:16
Döpt 1845-02-15
Faddrar: Bonden Isac Isacsson o H. Salomon Granlidh o H. Dr Jon
Abramsson o pig. Sara Brita Pehrsdr. Dr. Nils Pehrsson o pig. Anna
Lena Pehrsdr alla från Ärtrik
Källor:
Helgum AI:9b s. 473
Helgum C:2 2/2
Mohlund II s. 629
Barn:
Mickael Abram Abrahamsson, född 1877-04-30 i Ärtrik, Helgum (Y),
död 1877-05-05 i Ärtrik, Helgum (Y).
Kristina Andrietta Abrahamsson, född 1879-02-04 i Ärtrik,
Långsele (Y), död 1957-06-16.
Gift med
Alfred Mohlund, född 1882-06?, död 1967?.
Katarina Charlotta! Abrahamsson, född 1880-08-29 i Helgum (Y),
död 1917-04-02 i Flo, Långsele (Y).
Finns kopia på dödsannons
Källor: Helgum AI:9b s. 473
Gift 1 med
Per Edvard Lidén, född 1878-12-16 i Västerflo, Långsele (Y),
död 1937-05-05 i Flo, Långsele (Y).
Döpt 1879-01-18.
Per Alfred Abrahamsson, född 1881-11-24 i Ärtrik, Helgum (Y).
Bosatt i Ärtrik 1:16.
Gift med
Olivia Holmberg, född 1879-06-30.
Micael Helmer Abrahamsson, född 1883-02-25 i Ärtrik, Helgum (Y).
Bosatt i Ärtrik 1:15.
Källor:
Gift med
Kristina, född 1886-01-16 i Ström (Z).
Källor:
Sveriges befolkning 1970
Edla Margareta Abrahamsson, född 1885-01-30 i Ärtrik, Helgum (Y).
Gift med
Jakobsson.
Sara Johanna Abrahamsson, född 1887-02-11 i Ärtrik, Helgum (Y).
Abraham Konrad Abrahamsson, född 1888-04-12 i Ärtrik, Helgum (Y),
död 1937-05-08 i Bodum (Y). Fotograf, Landhandlare i Bodum (Y).
1923-1926 i USA
Källor:
Gunnar Abrahamsson, Kvänum
Gift med
Elly Westerlund, född 1890-04-16 i Bodum (Y), död 1954-03-02
i Bodum (Y).
Jenny Helena Abrahamsson, född 1890-05-20 i Ärtrik, Helgum (Y),
död 1975-08-07.
Gift med
Karl Henning Sjögren, född 1885-05-22, död 1947-05-27.
Författare, Stationsinspektör.
Bosatt i Östersund och Hässleholm
Johan Emanuel Abrahamsson, född 1892-05-06 i Ärtrik, Helgum (Y).
Elin Linnea Abrahamsson, född 1893-03-28 i Ärtrik, Helgum (Y).
Bosatt i Långsele (Y).
Gift med
Arvid Hellström, född i Ärtrik, död i Långsele (Y). Bosatt
i Långsele.
*** Generation I ***
f
2 Hans Göransson Lidström, född 1815-11-01 i Håf, Arbrå (X),
död 1872-01-10 i Långsele (Y). Bosatt i Nyland 3:3, Långsele (Y).
Kopia Bouppteckning FII:21:238
Källor:
Långsele AI:11a 3/8 s. 86
Gift 1841-04-06 i Långsele (Y) med nästa ana
Barn:
Göran Lidström, född 1842-06-09 i Långsele (Y).
Flyttar till Ed 1863-10-21
Skomakarlärling s. 60 i kyrkb.
Greta Johanna Lidström, född 1843-06-24 i Långsele (Y).
Nils Lidström, född 1844-09-21 i Långsele (Y), död 1844-12-04
i Långsele (Y).
Källor:
Långsele C:3 s. 150
Hans Lidström, född 1845-12-01 i Långsele (Y).
Gift med
Ulla Erika Ersdr, född i Edsele (Y).
Lars Erik Lidström, född 1847-05-02 i Nyland, Långsele (Y).
Gift med
Greta Stina Andersdr.
Nils Petter Lidström, född 1848 i Långsele (Y), död 1849-12-24
i Långsele (Y).
Catharina Helena Lidström, född 1850-03-05, se ana 1.
Anna Magdalena Lidström, född 1851-09-08 i Långsele (Y).
Elisabet Birgitta Lidström, född 1853-01-22 i Långsele (Y).
Tjänar piga hos systern i Helgum fr 1882-84
Källor
Anno 1900 (Internet 2004-02-06)
Gift med
Karl Albert Sandberg, född 1857.
Källor Anno 1900 (Internet 2004-02-06):
Nils Jonas Lidström, född 1855-02-22 i Långsele (Y),
död 1855-03-20 i Långsele (Y).
Källor:
Långsele C:3 s. 155
Stina Erika Lidström, född 1857-03-04 i Långsele (Y).
Nils Jonas Lidström, född 1858-06-30 i Långsele (Y).
Märta Charlotta Lidström, född 1860-06-30 i Långsele (Y).
Petter Olof Lidström, född 1862-01-16 i Nyland, Långsele (Y).
Bosatt i Näs 1900
Gift med
Sara Greta Hansdr, född 1857 i Sidensjö (Y).
Emma Dorothea Lidström, född 1863-09-22 i Långsele (Y).
Sara E... Lidström, född 1865-07-31 i Långsele (Y),
död 1865-11-15 i Långsele (Y).
m
3 Anna Magdalena Nilsdr, född 1820-12-28 i Långsele (Y),
död 1890-05-19 i Långsele (Y). Bosatt i Nyland, Långsele (Y).
Källor:
Långsele C:3 1/2
Långsele AI:7 2/5 s. 58
Långsele AI:11a s. 86
Gift 1841-04-06 i Långsele (Y) med föregående ana
*** Generation II ***
ff
4 Göran Jonsson, född 1789-08-08 i Hansäter, Arbrå (X), död 1812 i Håf, Arbrå (X).
Gift 1812-10-25 med nästa ana
Barn:
Hans Göransson Lidström, född 1815-11-01, se ana 2.
fm
5 Catrina Margreta Vikström, född 1782-10-08, död 1840 i Håf, Arbrå (X).
Gift 1812-10-25 med föregående ana
mf
6 Nils Olofsson, född 1784-06-20 i Långsele (Y), död 1850-06-23
i Långsele (Y). Gästgivare.
Källor:
Långsele C:1 4/5
Långsele AI:3 s. 27
Långsele C:3 1/2
Långsele AI:1 2/3 s. 24
Långsele C:2 2/2
Gift 1 med
Catharina Johansdr, död 1818-11-08 i Långsele(Y).
Gift 2 1819-11-26 med nästa ana
Gift 3 med
Helena Olofsdr, född 1802 i Helgum(Y).
Barn i första giftet:
Dödfödd dotter, född 1817-09-10 i Långsele(Y).
Dödfödd son, född 1818-11-29 i Långsele(Y).
Barn i andra giftet:
Anna Magdalena Nilsdr, född 1820-12-28, se ana 3.
Olof Nilsson, född 1822-08-23 i Långsele (Y).
Eric Nilsson, född 1824-11-21 i Långsele (Y).
Dör 2 mån 28 dar. Convulsion
Erik Nilsson, född 1826-03-16 i Långsele (Y).
Dör 2 mån 28 dar. Magplågor, Diarr?
Nils Nilsson, född 1828-01-14 i Långsele (Y).
För 1 mån 9 d
Nils Nilsson, född 1829-10-11 i Långsele (Y).
Barn i tredje giftet:
Helena Nilsdr, född 1833-09-10 i Långsele(Y).
mm
7 Catharina Ersdr, född 1798-05-02 i Näs, Långsele (Y),
död 1831-04-02 i Långsele (Y).
Bouppteckning FII:11:16 (avskrift)
Källor:
Långsele C:3 3/3
Långsele C:2 1/2
Gift 1819-11-26 med föregående ana
*** Generation III ***
fff
8.Jon Hansson, född 1751-08-08 i Hansäter, Arbrå (X), död 1810
i Arbrå (X).
Källor:
Gift 1777 i Arbrå (X) med nästa ana
Barn:
Göran Jonsson, född 1789-08-08, se ana 4.
ffm
9 Margreta Ersdr, född 1754-04-01 i Hansäter, Arbrå (X),
död 1801-05-16 i Arbrå (X).
Källor:
Gift 1777 i Arbrå (X) med föregående ana
mff
12 Olof Nilsson, född 1748-10-03 i Långsele (Y), död 1823-05-27
i Långsele (Y).
Döpt 1748-10-09
Blev 74 år 6 mån 17 dagar
Dör i inflamation
Källor:
Bouppteckning FII:9:117 (avskrift)
Långsele C:3 4/5
Långsele AI:1 2/3 s. 24
Långsele C:3 2/2
Långsele C:1 3/5
Gift 1775-10-29 i Långsele (Y) med nästa ana
Barn:
Nils Olofsson, född 1778 i Långsele(Y), död 1782-03-13 i Långsele,
Långsele(Y). Bosatt i Långsele 1, Långsele(Y).
Källor:
Ekvall: Dödregister Långsele socken 1732-1824 (Internet 10/9 1997)
Greta Olofsdr, född 1780-04-30 i Långsele(Y).
Nils Olofsson, född 1784-06-20, se ana 6.
Olof Olofsson, född 1787-04-23 i Långsele(Y).
Brita Olofsdr, född 1790-04-23 i Långsele(Y).
mfm
13 Anna Nilsdr, född 1753-03-25 i Hamre, Långsele (Y),
död 1827-12-17 i Långsele (Y).
Dör av Lungsot o ålderdom, 74 år 8 mån 19 dagar
Källor:
Långsele C:1 4/5
Långsele AI:1 2/3 s. 24
Långsele C:2 2/2 s. 102
Gift 1775-10-29 i Långsele (Y) med föregående ana
mmf
14 Eric Andersson, född 1747-04-10 i Näs, Långsele (Y),
död 1823-10-24 i Långsele (Y).
Gift 1781-06-04 i Långsele (Y) med nästa ana
Barn:
Catharina Ersdr, född 1798-05-02, se ana 7.
mmm
15 Magdalena Olofsdr, född 1762-04-27 i Hjelta, Långsele (Y),
död 1810-11-09 i Långsele (Y).
Gift 1781-06-04 i Långsele (Y) med föregående ana
*** Generation IV ***
ffff
16 Hans Jonsson, född 1716, död 1797.
Gift med nästa ana
Barn:
Jon Hansson, född 1751-08-08, se ana 8
fffm
17 Stina Andersdr, född 1718, död 1789.
Gift med föregående ana
:
ffmf
18 Erich Jonsson, född 1711, död 1774.
Gift med nästa ana
Barn:
Margreta Ersdr, född 1754-04-01, se ana 9.
ffmm
19 Britta Olofsdr, född 1719, död 1789.
Gift med föregående ana
mfff
24 Nils Hansson.
Gift med nästa ana
Barn:
Olof Nilsson, född 1748-10-03, se ana 12.
mffm
25 Brita Olofsdr.
Gift med föregående ana
mfmf
26 Nils Pärsson.
Gift med nästa ana
Barn:
Anna Nilsdr, född 1753-03-25, se ana 13.
mfmm
27 Margreta Abramsdr.
Gift med föregående ana
mmff
28 Anders Larsson.
Gift med nästa ana
Barn:
Eric Andersson, född 1747-04-10, se ana 14.
mmfm
29 Lisa Ersdr.
Gift med föregående ana
mmmf
30 Olof Johansson.
Gift med nästa ana
Barn:
Magdalena Olofsdr, född 1762-04-27, se ana 15.
mmmm
31 Lisa Olofsdr.
Gift med föregående ana
Vänligen
Ingrid ML
61
« skrivet: 2005-01-13, 22:33 »
Ingmarie
Jag har tre generationer som är äldre än Anna Magdalena, men sitter illa till just nu, så jag försöker lägga in de åt dig under fredagen. Så vitt jag kan förstå var hennes far gift tre gånger.
Jag har även alla sexton barnen med i min databas. Hennes dotter Catharina Helena Lidström är min fmmm och hon blir nästa 91 år och får 11 barn, men de hör hemma i Helgum. På väggen i mitt vardagsrum har jag ett par fantastiska portärtt av Catharina Helena och hennes man Abraham Mikaelsson.
Som sagt, jag återkommer under morrondagen.
Vänligen
Ingrid ML
62
« skrivet: 2005-01-04, 18:45 »
Stig
Enligt Arkion föds en Per Otto 1872 i Ås, Edsele. Hans far = Elias Larsson f. 1829 Mor = Kristina Margareta Isaksdr f. 1836 (Svarvol 188022 s. 25)
Verkar vara den ende Per som föds detta år. Står dock inget datum i Arkion, som är det enda jag har tillgång till just nu
Vänligen
Ingrid ML
63
« skrivet: 2004-12-11, 11:14 »
En annan sida av denna typ är www.susning.nu Har inte varit inne och kollat vare sig sökbarhet eller källkritik i denna, men som det verkar på startsidan har man där haft en del problem med rent klotter. Ingrid ML
64
« skrivet: 2004-11-10, 17:09 »
Hej Kul fråga, som inspirerade till en sökning på Google och varvid jag hittade följande: I högra handen håller han kyrkkäppen. Den är ett spanskrör som är järnskodd nedtill. Överst är en kula av silver eller mässing. Han stöder sig icke på käppen när han går till kyrkan utan håller käppen så att kulan syns. Finns med bild, om än otydligt på sid http://www.engholm.no/sl%C3%A4ktkr%C3%B6nika/bengt_svensson.malinsmorfar.htm Mvh Ingrid ML
65
« skrivet: 2004-09-15, 16:38 »
Hej I Edsele sn, Rote 123 Ås, Västernorrland, finns flera båtsmän som får namnet Rolig. Då hamnar detta naturligtvis under en annan rubrik, men eftersom släktnamnet kommit upp här vill jag bara hänvisa till en bra sida www.gstromberg.nu där man kan hitta mycket intressant om bl.a. ganska många med namnet Rolig Ingrid ML
66
« skrivet: 2004-09-15, 08:51 »
Essan
I Hasselberg står att Elias Eliasson Tysk och Katarina Angermund gifter sig 1769. Där står även att Engla föds 1769-10-08. Hon står alltså som det första av 8 barn. Anna Stina står som nr 7. Där står inte födelseort för något av barnen, men det står heller ingen födelseort för deras far, (vilken här står registrerad som familj 6)enbart en hänvisning till familj 3, med fadern Elias Göransson Tysk, vilken i sin tur har en hänvisning till familj 1, med fadern hammarsmedsmäster Göran Göransson Tysk. Denne uppges vara gift före 1690 (hustrun okänd)och han har funnits vid Graninge bruk mellan 1690-1710. Jag har alltså inte hittat Engla i någon födelsebok utan har gjort en i mitt tycke tämligen säker gissning, eftersom familjen tydligen bor i Graninge under flera generationer.
Skulle jag ha fel, är jag naturligtvis den första att ändra mina uppgifter, men detta känns tycker jag tämligen säkert.
Däremot har jag flyttat bort den två yngsta barnen, alltså den jag uppgivit var födda 92 o 93. När jag gjorde en ordentligt koll såg jag till min förskräckelse att jag lyckets få in dessa i två familjer. Tack Essan för påpekandet.
Vänligen
Ingrid ML
67
« skrivet: 2004-09-14, 19:11 »
Ewa
Den Elias Tysk (f. 1758) du frågar om är enligt Hasselberg, son till mästersmeden Göran Eliasson Tysk 1725-1792 och hans hustru Kerstin Svensdr 1730-1814. Göran är i sin tur son till mästersmeden Elias Göransson Tysk 1694-1754 i hans första äktenskap, där man inte vet namnet på hustrun.
Ingrid ML
68
« skrivet: 2004-09-14, 18:57 »
Hej igen
När jag kom hem från jobbet idag, kunde jag inte hålla mig utan var tvungen att se om jag kunde hitta svaret på en av Essans frågor till mig.
Jag har hittat Engla (som förresten är min Ffmffm) hos I Harry Mohlunds andra bok om Helgum + i Helgum C:2 + hos Hasselberg.
Har hittat Anna Stina hos Hasselberg
Mvh
Ingrid ML
69
« skrivet: 2004-09-14, 09:07 »
Essan
Jag lovar kolla hur jag lyckats hitta Engla och Anna Stina, men det blir inte förrän efter bokmässan i Göteborg, vilken inträffar i nästa vecka.
Jag skall genast plocka bort Stina och Elias och sätta dem på rätt familj.
Mvh
Ingrid ML
70
« skrivet: 2004-09-13, 20:41 »
Peter Sjölund, om du läser detta...! Jag har några undringar ang. våra kära Tysk-ar. Efter att ha studerat din hemsida ( www.sjolundfamily.se/gen/tysk.htm) måste jag få ställa några frågor A.Elias Tysk f. 1735, där har du bara en son, Johan. Jag har lyckats få till 10 barn åt Elias Barn: 1. Engla Tysk, född 1769-10-08, 2. Johan Tysk, född 1772 3. Catharina Lisa Tysk, född 1775-03-20 i Graninge bruk, Graninge (Y). Katarina Elisabeth 4. Elias Tysk, född 1777-12-03 i Graninge bruk, Graninge (Y). dör späd. 5. Anna Kristina Tysk, född 1778-12-08 i Graninge bruk, Graninge (Y). Dör späd. 6. Greta Tysk, född 1782 i Graninge bruk, Graninge (Y). 7. Anna Stina Tysk, född 1785 i Graninge bruk, Graninge (Y). 8. Jonas Eliasson Tysk, född 1788-10-16, se familj 9. 9. Stina Tysk, född 1792 i Graninge bruk, Graninge (Y), död 1792-04-14 i Graningebruk, Graninge (Y). 1m 1d svullnad. 10. Elias Tysk, född 1793 i Graninge bruk, Graninge (Y), död 1793-06-09 i Graningebruk, Graninge (Y). 5 tim okänd sjukd. B.Nr 1.1.2.1.5 Nils Göransson Där måste något ha hänt med datumen. Dels har han hunnit födas lite väl tätt inpå sin syster och dels begravs han innan han föds. C. Nr 1.1.3a.1.2 Johan Göransson Granberg, verkar vara född enbart två månader före sin bror Abraham  D. Jag har födelseåret 1734 på Anna Margareta Angermund och 1737 på Anna Lisa Angermund. Har jag fel eller .? Vänligen Ingrid M L
71
« skrivet: 2004-08-26, 08:33 »
Enligt Svensk etymologisk ordbok av Elof Hellquist (nytryckt 1966) betyder tilta = smal jordremsa som av plogen uppskäres o. vändes. Finns belagd 1733. Tilt = vertikal inhuggning på ömse sidor i en timmerstock, sned yta på en stock, planka, m.fl. till roten i tälja
Mvh
Ingrid M L
72
« skrivet: 2004-08-24, 19:08 »
Dan
Bengt Sändh gav 1988 ut en bok som heter Fråga dem som vet. Visserligen var det ju ett tag sedan boken kom, men jag tror du ska kunna hitta något bra i den. Kolla på ditt närmaste bibliotek om de kan fixa fram den till dig. Dessutom bör de kunna hjälpa dig med vettig litteratur kring släktforskningen. Förresten, har du inte något bibliotek i gymnasieskolan där du går? I så fall kan de säkert lotsa dig en bit på väg, åtminstone vad gäller litteraturvalet.
Ingrid
73
« skrivet: 2004-08-24, 15:06 »
Det kan väl även förekomma att en och annan har tomtar på loftet
74
« skrivet: 2004-08-10, 23:07 »
Hej igen
Jag kommer att vara i Östersund fr o m Torsdag vid lunch (styrelsesammanträde) och sedan fortsätter hela stämman med sammanträden och en massa annat. Lovar ha med mig kontraktet och ska försöka får fram ett vettigt ställa där så många som möjligt kan ta del av det. Kanske i Förbundets monter??? eller också i Midälva Genealogiskas monter, där jag lovat försöka finnas under lördag fm.
Jag har fått texten i en kopia från Harry Mohlund i Helgum.
Mvh
Ingrid M L
75
« skrivet: 2004-07-14, 09:12 »
Hej
Visst är det väl så att bruket av prepositioner skiftar beroende på var i landet vi bor?
Själv bor jag i Strind, men på fastigheten Strind 2:1.
Jag handlar på ICA Anderssons i Sörberge, eftersom man på Konsum i Söråker försämrat affären, däremot går barnen i skolan.
Viktigt att inte ta prepositionerna så bokstavligt, tycker en som går på semester på fredag.
Ingrid M L
76
« skrivet: 2004-07-08, 08:18 »
Hej
Här kommer ett kortare citat ur författardatabasen Alex,som rör Gullberg.
Född i Malmö. Fadern grosshandlare. Född utom äktenskapet växte han upp hos fosterföräldrar i ett arbetarhem. Studentexamen 1917. Därefter universitetsstudier i Lund med fil.mag. 1923 och fil.lic. 1927. Senare litterär rådgivare vid Dramatiska teatern 1934. Teaterchef vid Radiotjänst (Sveriges Radio) 1936-50. Invald i Samfundet De Nio 1937 och i Svenska akademien 1940. Fil.hedersoktor i Lund 1944. Mot slutet av sitt liv led han av en svår förlamningssjukdom och han förlorade förmågan att tala. Han tog sitt eget liv genom drunkning 1961.
Vänligen
Ingrid M
77
« skrivet: 2004-06-23, 14:58 »
Hej
Lite info om Moa, vår underbara författare (Informationen tagen från databasen Alex, som finns på de flesta biblioteken i Sverige)
Tyvärr kommer jag inte på just nu vad torpet heter.
"Född i Vårdnäs i Östergötland som Helga Maria Swartz. Uppväxt i statarmiljö. Folkskola. Som vuxen utbildade hon sig sedan till kallskänka. Under åren 1910-1916 fick hon fem söner med en grovarbetare på Södertörn. De två yngsta sönerna omkom tragiskt 1925 och maken tog sitt liv 1928. Under sitt dopnamn Helga - hon började kalla sig Moa först efter 1927 - medarbetade hon i den syndikalistiska pressen. Utöver sitt med tiden omfattande författarskap, ett tjugotal böcker, var hon under senare år också verksam i en rad offentliga sammanhang, ofta av politisk karaktär. 1929-41 gift med författaren Harry Martinson.
Moa Marinson räknas till den s.k. statarskolan i svensk litteratur (uttrycket myntat av Ivar Lo-Johansson). Hon växte upp i statarmiljö och är en av de få kvinnorna i den stora svenska proletärförfattargenerationen. Hennes första skönlitterära alster var en följetong, "Pigmamma" (1928-29), som bygger på moderns svåra liv, textilarbeterska i Norrköping. Med debutromanen "Kvinnor och äppelträd" (1933) som sedan följdes av "Sallys söner" (1934), fick hon sitt omedelbara genombrott. I dessa böcker, liksom över huvud taget i sitt författarskap, är det kvinnorna som står i centrum. I "Kvinnor och äppelträd" varvas realistiska skildringar av kvinnors slit med symboliska framställningar av kvinnokroppens funktioner, vilket fick vissa kritiker att börja tala om "underlivsståndpunkten".
I sitt författarskap redovisar Moa Martinson kvinnornas erfarenheter, och männen framstår ofta som svekfulla suputer, men även klassmotsättningarna träder i dagen. Till hennes främsta verk brukar räknas den självbiografiska s.k. Mia-trilogin; "Mor gifter sig" (1936), "Kyrkbröllop" (1938) och "Kungens rosor" (1939). Trilogin kan läsas som en direkt replik på de manliga kollegornas utvecklingsromaner från samma tid. Till skillnad från männen, som lyckas bryta sig loss från sin fattiga ursprungsmiljö, formas emellertid Mias tillvaro på samma sätt som för sin mor.
Framför allt under 40- och 50-talen åtnjöt Moa Marinson stor popularitet och hennes böcker utkom i massupplagor på Folket i Bilds förlag."
Vänligen
Ingrid Månsson Lagergren
Sidor: [1]
|
Visa inlägg
Cookie policy