Hörby födelsebok

[Maria Andersson]

Hej!
 
Födelsebok CI:4 Ver:a 1773-1831 bild 1200/sid 179.
Undrar om någon kan hjälpa mig att tyda namnet på barnet som föddes 1797-02-18 (längst ner på sidan) Fader Lars J Jansson.
 
Tack!

[Markus Gunshaga]

Hej Maria!
 
Jag får det till Ilena, som bör vara en dialektal variant av det skånska Eljena? Faderns efternamn var jag även lite tveksam till, men läste det lite osäkert som Isacsson. När jag sedan sökte i Arkiv Digitals skånska vigselregister hittade jag faktiskt en passande vigsel i Hörby, 1791 29/10 gifte sig drängen Lars Isacsson från Råby (där ju Ilena anges vara född) och pigan Maria Elisabeth Andersdotter från Lilla Kyrkhult.
 
Mvh, Markus

[Maria Andersson]

Hej!
 
Har problem med hela den familjen! Hade problem att läsa faderns namn i Kjersinas födelsenotis i kyrkboken men tyckte att det såg ut som J Jansson i en husförhörslängd men var fortfarande osäker, är nu övertygad om att det står Isacsson... Kjerstina är det yngsta barnet i barnaskaran och i husförhörslängd Hörby AI:2 1807-1827 sid 21 står familjen angiven och i marginalen står 4 om b. och i nästa husförhör står föräldrarna med men inga barn!
 
Undrar var barnen tog vägen, en släkting, barnhem eller fosterhem?
 
Kjerstina hittas sedan när hon föder sitt oäkta barn Maria i födelsebok Hörby C:5 1827-1871 sid 9 och födelsebok Hörby CI:4 Ver:a 1773-1831 sid 433 och senare i hfl AI:4 1832-1838 sid 300 Hörby Köinge som piga men senare fru till Hans Månsson.  
 
Var finns hon som barn?  
 
Mvh Maria

[Markus Gunshaga]

Hej igen Maria!
 
Ja, det var lite märkligt. Det första husförhöret där samtliga barn finns med är ju 1807, nästa hålls 1813, och då har barnen försvunnit. Jag räknade ut barnens ungefärliga åldrar det året: Nils var 17, Illena 16, Anna 14, Elna 12, Bengta 11 och Kerstina 7. De äldre barnen kan ju utan problem ha börjat tjäna som drängar och pigor på gårdar i trakten, men de tre yngsta barnen känns mer tveksamma. Jag tänkte att barnen kanske bara inte antecknats med föräldrarna vid husförhöret 1813, så jag jämförde med mantalslängderna, så att vi får en överblick år för år. Så här ser det ut:
 
1808. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson, h. d. Anna 10 år, d. Elna 8 år, d. Bengta 5 år.
 
1809. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson, h. d. Anna 11 år, d. Elna 8 år, d. Bengta 6 år.
 
1810. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson, M: och hust: frie efter Resol., d. Anna 12 år, d. Elna 9 år, d. Bengta 7 år,  
 
1811. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson och hust. frie efter resol., d. Elna 10 år, d. Bengta 8 år, d. Kjersti 4 år,  
 
1812. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson, och hustrun frie efter Resolution, d. Eljena 14 år, d. Bengta 12 år, d. Elna 9 år, d. Kjersti 5 år.
 
1813. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 52 år, hustrun 48 år, utfattige.
 
1814. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 53 år, hustrun 49 år, utfattige.
 
1815. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 53 år, hustrun 50 år, utfattige.
 
1816. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 54 år, hustrun 51 år, utfattige.
 
1817. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 55 år, hustrun 52 år, utfattige.
 
1818. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 56 år, hustrun 53 år, utfattige.
 
1819. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 57 år, hustrun 54 år, d. Kjersti 15 år bräkl..
 
1820. Hörby socken. Råby Nr 6. Lars Isacsson 58 år, hustrun 55 år, bräkl.
 
Det verkar alltså som att familjen började få dålig ekonomi runt 1809, och befriades därför från att betala mantalspenning fr.o.m. mantalet 1810, genom resolution (med all säkerhet från Landshövdingeämbetet i Malmöhus län). Än så länge klarade man dock att försörja barnen någorlunda, då de ju är skrivna hos föräldrarna, men fr.o.m. mantalslängden 1813 försvinner barnen från föräldrahemmet (vilket ju stämmer bra med att de även saknas i husförhörslängden det året). Detta är ju din huvudsakliga fråga, vart barnen hamnar, men jag skulle gissa att de hamnar hos släktingar i trakten. Barnen återvänder inte till föräldrarna förrän senare, de anges ju vara utfattiga under större delen av 1810-talet och kunde alltså varken betala skatt eller försörja sina barn. Fr.o.m. mantalslängden 1819 kallas de dock bara bräckliga, vilket väl får tolkas som att de inte längre var helt utfattiga, utan bara hade problem att betala mantalspenningen. Det året bor ju även dottern Kjersti hos dem.
 
Mvh, Markus