Överkalix tingslags HR AIa:9 (AID: v195382.b2580)

[Stefan Foussianis]

Jag behöver hjälp att läsa vad som står i ärende §51 (den 10 januari 1809), där Catharina Larsdotter är (tror jag) åtalade för lönskaläge. Målet finns med två ggr i boken - en gång på Bild 2130 (Arkiv Digitals numrering) och en gång på Bild 2580. Det ser ut att vara exakt samma text, men jag har svårt att tyda gammal handstil så jag får inget sammanhang i domen oavsett vilken av versionerna jag läser. Mycket tacksam för läshjälp.

[Karin Desirée Granqvist]

Catharina - både Caisa och Carin kallad - Larsdotter hade fem gånger, "femte resan", haft "sängelag" med drängen Hendric Larsson ifrån Tärende. Hon hade fått en pojke, ett gossebarn, som ännu levde. Vittnen var bonden och gästgivaren Nils Petter Larson, drängen Nils Pehrson och Michel Anderson i Svartbyn. Catharina var närvarande, men inte Hendric.

Först hade hon och Hendric sovit, legat i samma säng, tillsammans hos Nils Petter Larsson där Nils Petters 'lille gosse' sett dem ha "sängelag" tillsammans om nätterna. Sedan ska Catharina ha förflyttats till bonden Eric Olofsson, men drängen Henric ska ha fortsatt med sina besök hos Catharina.

Michel Andersson hade sett paret ha sängelag både hos Nils Petter Larsson och hos Eric Olofsson. Underligt nog var inte Eric Olofsson kallad att vittna, om inte annat för att säga att han inte sett något, vilket inte var ovanligt vid sexualmål som ärendet var.

Catharina erkände och fick böta för lägersmål "femte resan", vilket betyder att det räknades på hur många gånger paret hade setts tillsammans i sängen i "sängelag". Hon fick böta 1 riksdaler och 32 penningar eller öre (här måste man kolla vilka myntsatser som gällde för tiden). Hendric var som sagt var inte närvarande men förväntades inställa sig vid nästa ting, om inte annat med länsmannens hjälp. Länsmannen kallade folk till tinget som rätten ville skulle komma främst svaranden, men även vittnen om någon åberopat sig sådana.

Läsproblemet för denna tid är att "a", "e" och "m" är nästan identiska. Fast kontentan av ärendet framgår i alla fall, och jag har endast läst igenom saken två gånger.


”S.[amma] d;[ag] Sön förest[älltes?] (?) öfwat Lönskaläge, til(?) hade Krono
Länsmannen Jons Brenvall, Pigan Catharina Lars Dotter i
Svartbyn , hwilken hen med tilstades erkände (?) förseelse och at
Hon i sistl.[edne] Aug. Månad framfödt ett än lewande Goßebarn
Hennes. (?) han, upgaf wara Marsrenings(?) Karlen
Hendric Larsson i Terände By, hwilken ehuru från
ka(?)utan kommer, hade så händl. Ins(?)k (?), af
han ej kunnat tihl Tinget sig inställa, men icke
deß mindre anhöll Catharina Lars d:r, at så sina när-
warande wittnen, Bonde och Gästgifwaren Nils
Petter Larson, samt drängen Nils Pehrson och Michel
Anderson i Svartby edeligen hörda, och blefwo ahlså deße
nu framkallade, samt fingo uthan jäf swära
wittnes eden, om hwars (?) (?), de hwar
för sig berättade:
Nils Petter Larson: at under den tid, Catharina Lars
d:r till Michaeli 1807 tjente hos widdnet hade Hendrich
Larson och Caisa bittida och sent umgåts med (?)-
Dea och hade äfwen stundom händt at wittnets
lille Goße som i en kammare legat med Pigan
(?)åst om nätterne lämna sin (?) i sänge(?)
Hendric Larson [inte närvarande]
Nils Pehrson: at wittnet föreldit År tjent tillsammans
Med Carin Lars d:r hos Eric Olofson, hwar under Hendric
Larson fortsatt sine besök hos Catharina och någon ehålles
Äfwen under en fäll begått med henne i Sänghalm-
man, (?)
Michel Anderson: _ Att wittnet hfade meson(?), sedt Caisa
Lars d:r och drängen Hendrich Larsson haft Sängelag med
Hwarandra faml. hos Gästgifwaren Nils Petter Lars-
on och sidst hos Erich Olofsson före Julhtiden 1807. Blef:e
(?)ämeflen faldes [sic! ”fäldes”] Carin Lars d:t at för deß femtte resan,
er kände Lägersmål Bote 1 RD 32 ß. Bethala till Kyrkan
32ß, samt enskildt Skriftemål i Sacristian undergå
Men så widt, måhlet nämnde Hendric Larson blifwen
Det samma, uhskutit till näst.e Ting, hwarmed Läns-
Man Branvall [sic!] och Catharina Lars d:r ähr honom
Tiltalta och den fadren i sade ut afseende wara
Famsedl med alla de (?) han (?) emot sin förmen-
te Länsmannen (?)”

[Eva Dalin]

Catharina är tilltalad för första resan  lönskaläge och döms till för första resan sedvanliga böter 1Rd.32 skilling.
Hur många gånger paret legat i samma säng och gjort förbjudna saker  spelar ingen roll, första resan avser första gången.
Hade hon eller båda  inställts för femte gången och dömts för detta hade böterna varit skyhöga:
80 Rd  för  honom och 40 för henne.

S.[amma] d;[ag] för första gången öfwat Lönskaläge, tilltalde Krono
Länsmannen Jons Brenvall, Pigan Catharina Lars Dotter i
Svartbyn , hwilken herwid  tilstädes erkände förseelse och at
hon i sistl.[edne] Aug. Månad framfödt ett än lewande Goßebarn
hwars fader hon  upgaf wara Wargeringskarlen
Hendric Larsson i berörde  By, hwilken ehuru från
kriget åter  kommen, hade så  hårdt insjuknat,  at
han ej kunnat till Tinget sig inställa, men icke
deß mindre anhöll Catharina Lars d:r, at få sina när-
warande wittnen, Bonden och Gästgifwaren Nils
Petter Larson, samt drängen Nils Pehrson och Michel
Andersson i Svartby edeligen hörda, och blefwo altså deße
nu framkallade, samt fingo uthan jäf gånga
wittnes eden, om hwars wigt  de hwar
för sig berättade:
Nils Petter Larson: at under den tid, Catharina Lars
d:r till Michaeli 1807 tjente hos wittnet hade Hendrich
Larsson och Caisa bittida och sent umgåts med waran-
dra och hade äfwen stundom händt at wittnets
lille Goße som i en kammare legat med Pigan
måst om nätterna lämna sin plats i sängkam-
maren till
Hendric Larsson.  Uppläst.
Nils Pehrson: at wittnet förledit år tjent tillsammans
med Carin Lars d:r hos Eric Olofson, hwar under Hendric
Larson fortsatt sina besök hos Catharina och någon gång
äfwen under en fäll legatt  med henne i sängkam-
maren. Uppläst.
Michel Anderson: _ Att wittnet flera resor  sedt Caisa
Lars d:r och drängen Hendrich Larsson haft Sängelag med
hwarandra först hos Gästgifwaren Nils Petter Lars-
on och sidst hos Erich Olofsson före Julhtiden 1807. Blef:e
härefter  fäldes Carin Lars d:t at för deß första resan,
erkände Lägersmål Böta 1 RD 32 ß. betala till Kyrkan
32ß, samt enskildt Skriftemål i Sacristian undergå.
Men så widt, måhlet nämnde Hendric Larson blifwen
det samma, upskutit till näst.e Ting, hwarwid Läns-
Man Branvall [sic!] och Catharina Lars d:r äger honom
tilltalta och den sednare i sådant  afseende wara
försedd med alla de bewis hon  wihl  emot sin förmente
 Lägersman gagna.

[Karin Desirée Granqvist]

Så fint att fler vaknar till och vill bli med på denna 'resa' efter så många år. Det tog bara 11 år.

För min del beror det på att jag först nu hittat fram hit, till denna sektion.

Och som historiker - med doktorgrad i ämnet äldre historia - vet jag att hur många gånger man låg i lag betydde väldigt mycket, såsom för bötessatser och utdömt straff. Det är därför begreppen "första resan", "andra resan", "tredje resan" förekommer när det handlar om sexualmål. Fast det begreppet om olika antal "resor" ser du säkert om du läser fler domböcker.

[Karin Desirée Granqvist]

Och 40 daler silvermark var länge standardbeloppet för böter för sexuellt umgänge utanför äktenskapet oavsett om det sexuella umgänget hade resulterat i barn eller inte.

Jag tänkte ta den frågan med dig per "meddelande" fast du har blockerat mig från att skicka meddelande till dig. Det verkar underligt; du vill gärna vara med i diskussion jag har begett mig in i, fast du blockerar mig på andra håll. Du gör som du vill, men jag vill bara påpeka att jag sett det.

Catharina är tilltalad för första resan  lönskaläge och döms till för första resan sedvanliga böter 1Rd.32 skilling.
Hur många gånger paret legat i samma säng och gjort förbjudna saker  spelar ingen roll, första resan avser första gången.
Hade hon eller båda  inställts för femte gången och dömts för detta hade böterna varit skyhöga:
80 Rd  för  honom och 40 för henne.

[Eva Dalin]

Första resan avser första gången en person ställs inför rätta.
Catharina instämdes  för första gången öfwat Lönskaläge
och dömdes at för deß första resan, erkände Lägersmål Böta 1 Riksdaler 32 skilling.
Givetvis var det handlingen som ledde till att oäkta barn föddes som var straffbar.
Det förekommer att par/kvinnor instämdes  för  lägersmål utan att något barn
var på väg eller redan fötts men av förklarliga skäl var det oäkta barnet det synliga beviset på att ett brott begåtts.
40 daler var lägersmålsboten för mannen innan 1734 år lag trätt i kraft.
Därefter var boten för första resan 10  daler för mannen och 5 daler för kvinnan (Missgärningsbalken 53:1)
omräknat till 3 rd 16 sk respektive 1 Rd 32 sk.

Det är bara anbytaren själv som kan se  den egna  blockera/ignorera-listan.
Jag  har valt att  "Enbart adminstratörer" kan skicka meddelanden till mig
och behöver  därmed inte blockera någon.

[Karin Desirée Granqvist]

Jag undrar fortfarande varför Du endast intresserade dig för denna post efter det jag svarade på den.

Före det har denna post legat helt död.

Historielektionerna kan du bespara dig, i alla fall för min del. Vill du visa dina historiekunskaper för andra är det okej, men använd inte mig till det. Jag är utbildad historiker.

Jag tänker inte fortsätta denna diskussion. Men vill du verkligen hjälpa andra med deras frågor är sektionen full med obesvarade frågeposter, bara som förslag.

[Stefan Foussianis]

Stort tack Karin Desirée och Eva!


Har sedan mitt inlägg skrevs lyckats klura ut merparten av dombokstexten, men med er hjälp kunde jag nu fylla i de luckor som var kvar.


Fantastiskt att få ett svar efter så många år. 

[Karin Desirée Granqvist]

Jag är helt ny inför denna sektion. Kom över den då jag surfade genom ämnen bara för att kolla vad som fanns.

Jag kände jag ville svara, för jag tycker själv det är supertrist när ingen svarar. Läshjälp kan också vara lättare för då har de som frågar en sida de hänvisar till eller en mening eller ett stycke ibland ett ord. Hitta folk kan ibland bli svårare.

Lycka till vidare Stefan