ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Dödsbok från Stöde  (läst 365 gånger)

2002-01-22, 09:02
läst 365 gånger

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Andreas!
Det står nog utan lifsfruchtan. a syns inte här men det finns ett n som står före Gudmundsdotter och som då hör till ordet före. Därmed kan vi nog lämna frågan om dottern. Det övriga är svårt. Om du vill kan Du skicka kanske en större bild av den här sidan till min e-mail så att man har mer att jämföra med.

2002-01-22, 10:06
Svar #1

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
Nej, det står 'lifzfrucht'. Det som syns innan 'Gudmundz dotter' är troligen något slags markering för att visa att det egentligen inte ska komma efter ordet 'lifzfrucht'.
 
Hälsningar
Mikael

2002-01-22, 18:40
Svar #2

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
En grov gissning är att texten till vänster är kommentar till den övriga texten. Som likwäl skulle då tänkas  sättas i samband med begraven. Vad det verkligen står i nästa kommentar är svårt att säga , det ser ut att börja på t men om jag skulle önsketänka så stod det Förmodade prästen före. Det som står mellan -sten och före ser ut som 9 dagar  Det här skulle då vara en kommentar till uppgifterna om äktenskapen. Men som sagt det kan stå något helt annat. Plats för fler tolkningar !
Hälsar  
Bengt-Göran

2002-01-22, 18:46
Svar #3

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
inte 9 dagar utan dagen. Den meningen skulle då vara förmodade prästen dagen före.

2002-01-23, 11:07
Svar #4

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
Som likwäl [L|t]i[?]nedade Prästen dagen tilförne

2002-01-25, 22:34
Svar #5

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3282
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 18:18
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det står inte prästen men väl pästen, dvs. pesten.
Och ordet före är ändade.
 
Det verkar mao stå Som likväl ändade pästen dagen tillförne.
Rimligtvis handlar det om att Joen avlidit dagen innan och då ändade pesten i trakten, och nu begravdes.
 
När man får till ett ord som prästen i ett sådant här sammanhang bör man reagera. Så brukar han ju inte betecknas i en bok skriven av prästen själv, eller någon annan kyrklig, som klockaren. Det brukar ju stå herr kyrkoherden Jöns Sundelius el dyl. Och tittar man efter så är det faktiskt inget r i ordet, utan mao pästen.
Ulf Berggren

2002-01-25, 23:20
Svar #6

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Det står något annat före det förmodade endade vilket gör ovanstående tolkning inte är riktigt övertygande. Vore det pest borde det ha dött en hel del  ytterligare folk i samma sjukdom. Det kanske går att kolla.

2002-01-26, 13:39
Svar #7

Lotta Nordin (Lotta)

Pesten kom inte förrän 1710, så den kan knappast ha slutat 1709 i Stöde.  
Att det står prästen eller pastor i kyrkböcker skrivna av prästen själv eller klockaren har jag stött på åtskilliga gånger i olika delar av Sverige, så det är inte alls orimligt. Dessutom måste ju texten ha ett samband med Jon och hans död eller begravning. Troligen har det med Jon själv att göra. Jag tycker att det står ljudade, men det är osäkert. L i början är samma som L i början av Lunne(Lunde).
som likväl ljudade prästen dagen tillförne  kan ju betyda att Jon kallat på prästen dagen innan han dog.  
Jag är dock inte riktigt nöjd med ordet ljudade, men.... :-)
 
Mvh//
Lotta

2002-01-26, 14:45
Svar #8

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Jag tror att Du har rätt Lotta men ordet är nog inte ljudande. Jag tror, som jag sagt tidigare, att det börjar på t. Det har samma form som ti ordet tilsammans där prästen skriver ihop t med i. Det här omtvistade ordet bör då ha samma betydelse som tillkalla, skulle kunna tänka mig tilmodade men det kanske finns nåt annat ord som slutar på -dade och börjar på  till men jag kommer just nu inte på något .  
Meningen skulle då bli som likwäl tilmodade prästen dagen (til)förne.

2002-01-26, 15:15
Svar #9

Lotta Nordin (Lotta)

Man brukade ju skriva budade, när man kallade på någon, men ett b är det definitivt inte. Jag håller fortfarande på ett l. Det du Bengt-Göran jämför med, ett t i tillsammans stämmer inte riktig. Det t:et ser ut som det gör för att det är ihopskrivet med i:et och det saknar öglan längst upp. Däremot om du tittar på l:et i ordet före, lefvat, så stämmer det bättre med det som står i marginalen. Men ordet är knepigt.
Mvh//
Lotta

2002-01-26, 15:46
Svar #10

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Håller fortfarade fast vid att det börjar på ti och anmoda  betyder ju tillkalla och an kan översättas med till varför tillmoda kanske inte är så tokigt.

2002-02-03, 20:01
Svar #11

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3282
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 18:18
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Nej, det är definitivt inget inledande t och dessutom en krok över början av ordet.
Men det är inte heller ett l, för i så fall hade det varit ett stort L, men det stämmer inte på ett verb.
 
Det är faktiskt svårt att få det till något rimligare än ändade pästen, bl a är det ett n före dade.
 
Därför rekommenderar jag Andreas (eller någon frivillig) att dubbelkolla att notisen verkligen
är från 1709.
 
När det gäller prästen så skrev jag inte att det är orimligt, men det är inte det vanliga. Sedan finns det förstås t ex vissa uttryck där det användes. Pastor har en annan klang så det kan vi lämna därhän.
 
I vilket fall som helst står det inte prästen här, det finns inget r före ä. Man kan förstås ändå tänka sig att avsikten var att skriva prästen men att r:et missades.
 
Sedan undrar jag vad Lotta menar med att en pestnotering inte skulle ha med Jon att göra. Texten skulle ju i så fall säga att just hans dödsfall var det sista av pesten.
Ulf Berggren

2002-02-03, 23:12
Svar #12

Utloggad Håkan Skogsjö

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1443
  • Senast inloggad: 2013-04-24, 08:42
    • Visa profil
    • www.bokhandeln.ax
Året är helt säkert 1709 eftersom det anges att den fjärde storböndagen inföll den 13 augusti, vilket den gjorde just det året, men faktiskt - egendomligt nog - inget annat år. Detta kan man läsa ut av Egon Bosveds lista över böndagarna som finns publicerad i RÖTTER (klicka här), en förnämlig sammanställning som är mer användbar än vad många forskare har insett.

2002-02-04, 11:26
Svar #13

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
Jag ställer mig tveksam till att 'anmoda' skulle betyda 'tillkalla'. 'Anmoda' betyder snarare att man säger till eller uppmanar någon att göra något. Alla tre bokstäverna 'lmo' -- i ett förmodat 'tilmoda' -- finns inte heller med där.
Jag håller med Ulf om att det inte börjar på 't', bl.a. därför att 't' i 'tilsamman' har öglan åt andra hållet. Däremot förstår jag inte kommentaren för i så fall hade det varit ett stort L, men det stämmer inte på ett verb. Vad jag har sett så kan skrivaren använda stor bokstav var som helst i ett ord, och också i början av vilken som helst typ av ord. Det är många gånger ingen ordning alls.
Sedan undrar jag om det syns någon skillnad i bläcket som har använts till att skriva den här delvis svårtydda kommentaren, jämfört med bläcket till själva dödsnotisen? Anledningen till att jag undrar är att om det verkligen står 'endade Pästen' e.dyl. -- vilket jag personligen inte tror -- så måste det ha lagts till en tid senare, eftersom man inte gärna kunde veta att pesten verkligen hade tagit slut så kort tid efter det sista dödsfallet.
För att förstå det hela rätt, verkar det vara viktigt att tyda det som står innan 'endade (?)'. Svängen som är till höger om pricken i 'i', hör den ihop med det som står mellan 'i' och 'e', eller är det en markering liknande den som brukar finnas över 'u' (eller det kanske ÄR just en sådan markering?)?
Det hela blir ju bara svårare av att en del streck och svängar bevisligen har försvunnit. (Se t.ex. 'G' i 'Gudmundz'.)
Betydelsen av ordet 'likwäl' kan också ha betydelse i förståelsen av texten. 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han sen.' Eller: 'Jon Olsson gjorde något dagen innan, men trots det så dog han inte förrän följande dag.' Eller något annat. Men ordet 'likväl' antyder ett motsatsförhållande.
 
Hälsningar
Mikael

2002-02-04, 13:10
Svar #14

Lotta Nordin (Lotta)

Håller fullständigt med Mikaels senaste inlägg. I och med att det står som likväl och att det måste syfta på något Jon gjort, så är det alltså trots det eller dock som bör vara den rätta betydelsen på likväl.
Jon har alltså gjort något dagen innan han dog, eftersom det också står dagen tillförne. Han kan ju inte ha ändat pesten dagen innan han dog. Speciellt inte med tanke på att pesten då ännu inte drabbat Sverige. Inte gärna dagen före sin begravning heller.
Jag tror fortfarande att han gjort något åt, för eller till prästen dagen innan han dog. Prästen verkar imponerad eller förvånad över att Jon orkat göra vad-det-nu-var dagen innan han dog.  
 
Om ordet skulle vara ändade så blir det väldigt mycket krumelurer för att få till ett ä. Det första i ordet, som påminner om ett l, är en bokstav för sig och sen kommer det ytterligare flera innan ndade eller om det står ndat.  
 
Ulf, jag skrev inte att en pestnotering inte skulle kunna ha med Jon att göra. Men om Jon dog av pesten (ett år innan den kom) så borde det stått tillsammans med övrig text som dödsorsak. Om det var det sista pestfallet i bygden så borde det fått en egen notis, inte text instoppad i anteckningarna om Jon. Och i och med att det står som likväl så måste det syfta på något Jon gjort, alltså Jon som likväl....
 
Mvh//
Lotta

2002-02-04, 19:52
Svar #15

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Väldigt bra analyser. Jon dog kanske lite oväntat men hann likväl be prästen komma(=tillkalla, anmoda)dagen innan.

2002-02-04, 21:15
Svar #16

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Som tillägg till ovanstående: Förr var det väldigt viktigt att hinna tala med prästen innan man dog. Illustrerar med följande som hände i Nederkalix 1797. En Pehr Nilsson i en by utanför Kalix hade varit i handgemäng med en annan person och blev svårt sjuk. Han låg på sängen och var tvungen att stiga upp för att spotta blod. Han blev allt sämre. På lördagsnatten bad han sin piga gå till grannen och be honom hämta prästen från Nederkalix. Grannen reste till kyrkan i Nederkalix och hämtade där komministern, men när de kl 2 om söndagen kom tillbaka var Pehr Nilsson avliden.  
Tyvärr hann inte Pehr Nilsson tala med prästen, men Jon verkar att ha hunnit detta.

2002-02-05, 09:08
Svar #17

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Många goda förslag och gissningar har framförts ang. tolkningen av texten som Andreas Wikström lade ut en kopia av här ovan den 20 januari. Texten är dock bitvis så otydlig på mikrofilmskopian att jag tror originalhandlingen måste tas fram för granskning, så att alla bläcknyanser kan urskiljas och bläckplumparna skiljas från bokstäverna, innan en säker läsning kan göras.  
 
Emellertid kan man med hjälp av enkel textanalys våga dra vissa slutsatser. Det är tydligt att texten tillkommit vid två skilda tillfällen. Först har dödsnotisen för Jon Olsson införts i dödboken enligt följande:  
 
den 13 Aug. el. IV:de Storböndagen om aftonen afsomnade Joen Olson  
i wigge 64 år gammal begrafvin. Lefvat tilsamman med  
sin förriga Hustro i 13 år och aflat 6 barn. Med den senare  
uti 20 år ungefähr utan lifzfrucht.
 
Notisen handlar alltså enbart om Jon - hans båda hustrur omnämns inte ens med namn. Sedan har något inträffat som föranlett prästen att komplettera texten. I högermarginalen och efter textens slut, har han lagt till inte bara namnet på den senare hustrun utan också noterat hennes ursprung (vilket prästen utelämnat för såväl den första hustrun som för Jon):
 
Hru Anna  
Gudmundz dotter ifrån Lune och  
Tuna Sochen
 
Detta tillägg fortsätter sedan i vänstermarginalen:
 
som likwäl [… … ….] Pä-
sten dog […] lik(?)
för […]
 
som likwäl i tillägget i vänstermarginalen syftar alltså troligen på hustru Anna och inte på Jon, vilket skulle kunna förklara varför det överhuvudtaget  tillkommit i efterhand. Även om inte alla orden går att läsa i tillägget och innebörden av understrykningarna är oklar (förkortningar?), så förefaller det som om hustru Anna också insjuknat och dött en tid efter sin make och på detta sätt fått sin egen dödsnotis införd i dödboken. Detta skulle kunna förklara varför prästen kompletterat med hela hennes namn och ursprungsort, när dödsnotisen för Jon Olsson redan var inskriven i dödboken.  
 
Slutligen frågan om ordet Pästen. Handlar tillägget om hustru Annas sjukdom och död, så kan tillägget ha tillkommit 1710 och därför är det inte orimligt att det faktiskt står Pästen, som Ulf vill tyda ordet. Som Lotta påpekat härjade en stor pestepidemi i Sverige 1710-13. Det var i juni 1710 som pest (Pasteurella pestis) kom till Stockholm med krigsflyktingar österifrån och orsakade en snabb spridning i den tätbefolkade staden. Pesten spreds sedan med bland annat sjöfarten längs kusterna och med militära truppförband in i landet. Men ända sedan den första pestepidemin i Europa på 1300-talet (digerdöden) förekom det då och då större och mindre pestepidemier, även i Sverige, och det var först långt in på 1600-talet som sjukdomen började klinga av. Större epidemier förekom i Sverige, t ex åren 1629-30, 1638, 1653, 1657 och som nämnts 1710-13. Men sjukdomen var aldrig helt utrotad där emellan utan förekom faktiskt endemiskt i Sverige med enstaka mer eller mindre isolerade fall som inte orsakade epidemier. Pest finns för övrigt alltjämt endemiskt i delar av Asien, t ex i Mongoliet, men orsakar idag sällan epidemier. Smågnagare är vektorer för bakterien som då och då överförs till människa, men så länge sjukdomen inte drabbar människor i tätbefolkade områden så saknas de rätta förutsättningarna för epidemier. Detta gällde förstås även i Sverige på 1600-talet.

2002-02-05, 15:07
Svar #18

Andreas Wikström

Hallå!
Jag måste tacka alla som hjälpt mig att analysera vad som stod i dödboken för Jon Olsson.
Jag hade aldrig klarat av att själv tolka vad som stod i dödsboken. Men se vad som händer när man kan slå ihop flera duktiga släktforskare som är bra på lite olika saker. En del kan mycket om pesten, andra om hur präster betedde sig, och de flesta kan läsa gammal skivstil.
Nu behöver givetvis inte diskutionen vara över bara för att jag skriver detta inlägg. Om ni vill så kan jag försöka göra en bättre bild av dödsnotisen. Jag kan scanna av den del av texten som står i vänstra marginalen och förstora upp den. Jag kan även öka konstrasten så att även den svaga texten blir mer synlig.
 
Tyvärr så har jag bara en papperskopia att utgå i från (jag kopierade från mikrokortet). Men jag hoppas den duger att fixa till så att texten blir mera läslig :-)
 
Det var bra att Torsten sammanfattade dödsnotisen, det började bli ganska rörigt med alla inlägg...tack Torsten!
Man kanske inte ska vara 100 procent säker på att det verkligen var pesten. På den tiden kände man inte till alla sjukdomar, och man kanske antog att det helt enkelt var pesten var dödsorsaken.
Fast det är bara en teori :-)
 
Håll ögonen öppna efter en ny bättre bild på denna dödnotis, jag ska försöka lägga ut den så fort som möjligt.
Mvh Andreas Wikström

2002-02-05, 16:41
Svar #19

Lotta Nordin (Lotta)

Man måste tänka på orden som likväl:s betydelse. Det beskriver, som Mikael skriver ovan, ett motsatsförhållande. Och hur skulle man få in en betydelse som trots det eller dock här om texten rör Anna?
Det kan ju knappast vara att Jon dog 1709 men trots det så ändades pesten(eller gjordes något annat) av Anna 1710 eller senare.  
Att det står dagen ti? förene kan man nog vara ganska säker på, och då måste texten syfta på det enda datum som finns där, Jons dödsdatum. Om texten rör något Anna gjort, så bör det vara något hon gjort i samband med detta datum.
 
Hade det rört det sista dödsfallet i pesten och varit ditskrivet i efterhand, så  hade troligen prästen/klockaren skrivit därmed ändades pesten i 'ortens namn', inte att en viss person ändade pesten.
 
Visst är kopian dålig och troligen är det lättare att se vad det står om man läser originalet, men man måste ändå hålla sig till en betydelse av texten som är rimlig i sammanhanget och med tanke på ordvalet.  
Prästen/klockaren har naturligtvis ett syfte med att han skriver in texten just vid Jons dödsnotis. Vad skulle det finnas för anledning att skriva in noteringen där om den rör Annas dödsfall ett år eller mer senare? Särskilt med tanke på att hennes namn inte stod där förut. Att skriva in uppgifter om  makas/makes död i den andres dödsnotis låter onekligen lite långsökt.
 
Andreas!
Vet du när och var Anna Gudmundsdotter dog? Och av vad?  En kopia på notisen och lite till på samma sida kanske skulle vara bra, så man får lite mer att jämföra med.
 
Mvh//
Lotta

2002-02-05, 21:18
Svar #20

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Håller med Lotta att det verkar väldigt långsökt  att det skall handla om någon annan än Jon i denna notis och att det även skulla handla om Annas död tror jag inte på. Som jag också tidigare skrev borde man ha mer att jämföra med. Hur ser övriga dödsnotiser ut vid den här tiden? Var det vanligt att notera den andra hälften? osv.

2002-02-05, 22:33
Svar #21

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Lotta!
Adverbet likväl beskriver inte alls ett motsatsförhållande, utan tvärt om ett lika förhållande och är synonymt med likafullt, d v s i likhet med. Ordet kommer från medeltidstyskans likewol (=gleichwohl)(se SAOB och Hellquist, Svensk etymologisk ordbok).  
 
Troligen har inte tillägget om hustru Anna Gudmundsdotter tillkommit särskilt långt efter att Jon Olssons dödsnotis skrevs in i dödboken, utan snarast i nära anslutning till denna tidpunkt. Är detta antagande riktigt, så är det inte så långsökt att resten av tillägget skulle syfta på Annas sjukdom och död. Jag har i 1600- och 1700-talets kyrkböcker sett flera exempel på att makar eller föräldrar och barn som avlidit vid ungefär samma tidpunkt fått gemensam dödsnotis.
 
Lotta har givetvis rätt i att det vore bra med mer text från dödbokssidan att jämföra med. Tyvärr saknar i alla fall jag lokalkännedom om Stöde och just den här kyrkboksskrivarens egenheter i handstilen och sätt att uttrycka sig, vilket förstås är ett handikapp när man försöker läsa svårtolkade texter. Ännu bättre än en förstoring av samma kopia från mikrokortet vore förstås en ny kopia tagen direkt från originalboken. Mikrokortet är ju som bekant bara en kopia av en kopia av en kopia av den kopia av den ursprungliga 35 mm-filmen som mormonerna gav till Riksarkivet som tack för att de fick filma de svenska kyrkarkiven, så tyvärr har mycket av läsbarheten försvunnit på vägen.

2002-02-06, 12:12
Svar #22

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2019-09-09, 13:24
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
I Helge Nybergs familjeregister för Stöde så finns inget dödsår för Anna Gudmundsdotter.

2002-02-09, 11:05
Svar #23

Andreas Wikström

Här kommer en förstoring av texten i vänstra marginalen. Kanske det hjälper lite...

2002-02-09, 11:07
Svar #24

Andreas Wikström

Och här kommer en bild över hela sidan...så att man har nåt att jämföra med...

2002-02-10, 00:00
Svar #25

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3282
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 18:18
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Perfekt! Kontext har verkligen saknats. Men nu kan man bl a notera att det inte är vanligt med sådana sidokommentarer på sidan, men att det faktiskt finns en till där, 14/9 är kyrkovärden inskrivet till vänster.
Eftersom en pestnotering inte kan gälla Jon verkar det troligt att tillägget gäller hustrun. Ev. har den t o m börjat skrivas direkt efter henne, där det står något svagt som skulle kunna vara som.
F ö är avslutningen fortfarande klart osäker. Det står inte förene, knappast heller förne. Det kan vara före eller t o m bara för.
 
Mikael! Att du skulle ha stött på stora bokstäver inuti ord har du nog missuppfattat. Och även i början av ord brukar det bara gälla substantiv, förutom det vanliga med namn etc. Speciellt kan vi notera att detta gäller på denna sida.
Ulf Berggren

2002-02-10, 12:37
Svar #26

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Vad vi kan konstatera är väl att det var vanligt att skrivaren kompletterar sin först skrivna text när man på denna ungefär halva sida hittar två sådana kommentarer. Den kompletterande texten verkar också avse den person som är begraven. Meningen med Anna Gudmundsdotter är ju avslutad med en stor punkt så där finns ingen fortsättning. Det sista ordet har betydelsen före och om det står före, förige, förene mm har inte så stor betydelse. Jon har gjort något före han dog och tillkallat prästen verkar vara det mest sannolika.

2002-02-11, 11:33
Svar #27

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
Tack Torsten för informationen från ordböckerna om 'likväl'. Ordet har tydligen skiftat i betydelse med tiden (eller har jag fullständigt missuppfattat vad det betyder nu?).  
Håller med Ulf om att det är bra att få se lite mer text. Ordet efter 'likwäl' kanske börjar med ett 'k' (jfr 'kunna' - 1:a ordet i sista raden 14/9).
Däremot vidhåller jag att det står 'förne' (om det också står 'til' framför är både otydligare och osäkrare). 'för' är väldigt tydligt, och 'ne' sitter ihop med stapeln i 'd' på nästa rad.
I fråga om att missuppfatta stora bokstäver inne i ord, så väntar jag bara på en skanner för att kunna presentera några exempel på dessas förekomst. Blir det bra med 10 exempel? Jag kan kanske också skicka med några 'Effter', 'Samma', 'Sampt', 'Och', 'Nempligen',  och 'Doch' - inget av dem substantiv - för utvärdering?
 
Hälsningar
Mikael

2002-02-11, 16:00
Svar #28

Lotta Nordin (Lotta)

Tittar man i SAOB på ordet likväls olika betydelser så stämmer det alldeles utmärkt med Mikaels tolkning här ovan. Jag har gått igenom mina avskrifter av domböcker för hela 1600-talet (visserligen i Småland), och sökt på ordet likväl. Överallt kunde jag byta ut det mot dock/trots det/i alla fall/ändå, och varje gång syftade det på vad som hänt i förhållande till en annan händelse. På samma sätt som jag anser att det gör här, Jon dog men hade ändå/trots det/iallafall gjort något dagen före. Han verkar alltså ha dött oväntat eller hastigt.
 
Jag har också sett gemensamma dödsnotiser för makar eller barn och föräldrar i dödböckerna, men då är  det skrivet i ett sammanhang. Jag har aldrig stött på att någon är ditskriven i marginalen vid någon annans dödsnotis, inte ens då de dött med kort tids mellanrum.  
 
Det som är ditskrivet om Anna är väl snarare en upplysning om vem som var den senare hustrun, det följer ju direkt på den texten. Och som Bengt-Göran skriver, det avslutas med en tydlig punkt. Det som syns lite otydligt snett nedanför det verkar inte ha med texten alls att göra. Kan det vara något som är skrivet på papperskopian?
 
Att skriva att något aldrig förekommer är att ta i, det finns så oerhört mycket handskrifter av olika slag gjorda av oerhört många skrivare så det går inte att generalisera på det viset. Stora och små bokstäver blandas ganska friskt i både kyrkböcker och domböcker som jag sett, oavsett om det är verb eller substantiv eller annat. Stora bokstäver förekommer även mitt i ord och meningar, så där ger jag Mikael rätt, även om jag inte riktigt är säker på att det är en stor bokstav här. Det är också svårt att säga om något är vanligt eller inte vanligt genom att bara se en sida av en kyrkbok. Tillägget som är gjort brevid notisen den 14 september är ju gjort som en förklaring av ett ord inne i texten. I den löpande texten står spögubbe och det har skrivaren förklarat innebörden av vid sidan om, kyrkväktare (inte kyrkvärd).  
 
Mvh//
Lotta

2002-02-16, 22:24
Svar #29

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3282
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 18:18
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Nu börjar detta kanske mest likna ordmärkning, men här kommer några kommentarer:
 
När jag skrev att sidokommentarerna inte var vanliga menade jag egentligen att sådana inte var det vanliga på sidan. Det normala är alltså inte sådana, även om det fanns två. Motsatsen hade varit av intresse.
 
Det är inte helt säkert att det är en stor punkt som avslutar tillägget om hustrun - det kan vara en del av ordet - men det verkar troligast. Men tillägget är inte en mening så punkten känns omotiverad. Bäst vore fortfarande att se originalboken, inklusive det svagt ditskrivna efter hustru-notisen.
 
Man ska aldrig säga aldrig, men det är det väl ingen som har gjort?
Det viktigaste är som sagt att stora bokstäver på verb saknas på sidan i övrigt.
När det gäller stora bokstäver inuti ord vore väl det bästa att Mikael när han fått scannern läser in en text med flera sådana exempel.
Eller tänker ni på sammansatta substantiv? Dä är det ju inget konstigt. De betraktades ju förr som separata ord.
På samma sätt är exempel på inledande stor bokstav inget konstigt i ord som Efter, Samt och Och, eftersom de inledde satser.
 
Det är svårt att få sista ordet till förne just eftersom det är svårt att särskilja det från d-stapeln. Hela ordet borde dessutom ha varit understruket i så fall, men kanske hindrade d:et. Betydelsen kan vi vara säkra på, men exakt vad det står påverkar vad det kan stå innan.
 
P.S. Förvisso står det kyrkväktare, i hastigheten gjorde ä:et att det blev kyrkvärd i valet mellan det och kyrkvaktare, men det var alltså ett tredje alternativ...
Ulf Berggren

2002-04-17, 09:08
Svar #30

Utloggad Torsten Berglund

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 948
  • Senast inloggad: 2017-02-16, 01:20
    • Visa profil
Jag har nu haft tillfälle att titta på mikrokorten med Stöde C:1 och närmare studera den i volymen ingående dödboken. Längden är förd av samma hand fr.o.m 1696 t.o.m 1725; församlingens komminister Nils Brebelius, som avled 79 år gammal i början av 1726. Ganska ofta förekommer att han i marginalen gjort tillägg, vars placering i texten vanligen markerats med en asterisk. Det rör sig om enstaka ord eller längre satser. Det förekommer även hela personnotiser som lagts till i marginalen, någon gång enbart ett namn och inga andra uppgifter.  
 
Noterbart är att prästen inte skrivit ut namnen på avlidna mäns hustrur, oavsett om männen varit gifta en eller flera gånger. Den här ovan återgivna texten (C:1, s. 88) är således ett undantag då han av oklar anledning i högermarginalen kompletterat Jon Olssons dödsnotis med den andra hustruns namn och uppgift om härkomst. Under perioden finns exempel på notiser där flera personer sammanförts i gemensam dödsnotis. Då Jon Olssons andra hustru för övrigt saknas i dödboken (se även Jörgen Blästas inlägg 6/2 2002), är det inte uteslutet att tillägget i högermarginalen gjorts för att även hon avlidit i nära anslutning till maken. Men andra förklaringar är givetvis möjliga. Mantalslängderna kanske kan ge svar på detta.  
 
Det svårlästa tillägget i vänstermarginalen framträder något tydligare på mikrokortet än på bilden här ovan. I alla fall är det betydelsebärande tredje ordet läsbart på mikrokortet: åstundade. Hela tillägget blir då (förutsatt att de tre sista orden är korrekt lästa):  
 
som likwäl
åstundade Prä=
sten dagen til
förne
 
Att det fjärde ordet är Prästen och inte pästen, trots att r:et knappast är skönjbart, framgår om man jämför ordet med en annan notis den 10 april 1720 (s. 95):  
Erich Erssons Båtzm. Sunströms tvillingar, det ena dödt födt och det andra undfick döpelsen för des spehet skul der hemma i Gässund af Prästen, Märet b:nd, begrafen som var 1 vecka och 2 dagr. gl.  
 
På andra ställen i dödboken, när komministern nämner andra prästmän, skriver han Hr Pastorn  eller Hr Kyrchoherden (s. 89r-89v), men det förefaller som han refererar till sig själv som prästen.    
 
Tillägget i vänstermarginalen avser förmodligen beskriva vad som föregick Jon Olssons dödsfall, även om det inte tydligt markerats var det hör hemma i texten: på sin dödsbädd dagen före dödsfallet önskade han få träffa prästen (och få del av salighetsmedlen).  
 
Ordförklaringar:
Likväl (adverb) - lika väl, lika fullt, i likhet med (Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, s. 567; SAOL, sp. L720) - dock (konjunktionellt adverb) (SAOL, sp. L744).  
 
Åstunda - ha lust till, längta efter (Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, s. 1096).
 
Til för(e)ne - framför, framtill (Hellquist, Svensk etymologisk ordbok, s. 1183).

2002-04-17, 10:30
Svar #31

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
Om ni vill kan jag bidra med ett par exempel från protokoll i Skånes Landsting 1668 där kyrkoherden nämns prästen, d.v.s. att det inte är han själv som har skrivit det.
Men det kanske var danska förhållanden som gällde?
 
Hälsningar
Mikael

2002-04-17, 13:14
Svar #32

Utloggad Bengt-Göran Nilsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 4534
  • Senast inloggad: 2019-10-15, 20:49
    • Visa profil
    • goto.glocalnet.net/Kalixius
Perfekt utredning Torsten. Som jag skrev var det tydligen mycket vanligt med kommentarer. Åstundade syns nu tydligt när man vet att det skall vara detta. Det är då ett litet snällare ord än anmodade, men meningen är densamma. Som sagt det hela bekräftas och Jon ville ha prästen till sig innan han dog.

2002-04-20, 22:43
Svar #33

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3282
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 18:18
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Ja, där kan man säga att alla bitarna föll på plats.
Exempelvis har jag själv vid närmare inspektion kommit fram till att ä:et i mitt tolkade ändade snarare var ett u som i Lunna, men det fanns ingen vettig tolkning -undade förrän nu.
 
Dessutom har enligt min mening åstundade prästen en svagare bindning till personen prästen. Det har mao inte riktigt samma betydelse och är naturligare i sammanhanget än de tidigare alternativen.
 
I övrigt får man konstatera att de inscannade exempel Mikael tidigare talade om fortfarande lyser med sin frånvaro.
Ulf Berggren

2002-04-22, 09:59
Svar #34

Utloggad Mikael Persson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-05-27, 13:21
    • Visa profil
De kommer (även om du i efterhand har begränsat urvalet för en del av dem; 16/2 2002)
 
Hälsningar
Mikael

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna