Läshjälp önskas.

[Viktor Hansson]

i Skredsvik C:5 sid 95:  1875-01-03 föds en oäkta Johan Fredrik och dopvittnenas namn går bra att läsa, men noteringen i spalten med föräldrarna och längst till höger klarar jag inte.  Vill någon hjälpsam person  tyda de tecknen för mig vore jag tacksam.

[Britt Marie Andreasson]

89000  
 
Födelsedatum:  1875-01-05  
Kön:  M  
Förnamn:  Johan Fredrik  
Adress:  .. (se övr.)  
Faderns förnamn:  Karl  
Faderns efternamn:  Eriksson  
Moderns förnamn:  Katharina  
Moderns efternamn:  Gustafsdotter  
Övrigt 1:  Fadern från Forshälla socken och modern från Skafveröd.  
Tycker det står att fadern är vanför sedan 17-18 år men det låter jag egentligen vara oskrivet
 
(Meddelandet ändrat av brimand 2015-08-31 22:39)

[Britt Marie Andreasson]

Uppgiften hämtad från Släktdata

[Maud Svensson]

Om vi håller oss till originalboken är föräldrarna (i vänster- och delvis i högerkolumnen) antecknade som:
Skedmakaren Carl Eriksson  
och dess fästeqvinna Anna  
Katrina Gustafsdotter under
Tweten för 3 år sedan - han för 17 à 18 år sedan.
 
Överst i högerkolumnen:
Enligt uppgift är  
han i Strand,
Forshälla och hon
i Mo Sn
 
Inskjutet i vänster- och högerkolumnen:
födde han (18)20 i Nov. hon (18)36 i Maj
 
En rörig text, men jag tror att det är i denna ordning raderna ska läsas.
 
Skaveröd är inte nämnt i notisen, så varifrån har Släktdata den uppgiften?  
 
Jag antar att du sett vad som står under Serskilda anteckningar på högersidan.
 
(Meddelandet ändrat av mausve 2015-09-01 00:17)

[Maud Svensson]

Ser nu att du bett om hjälp även med anteckningarna längst till höger.
 
Där är moderns föräldrar noterade, antar jag. Med förkortningar utskrivna:
Wäfskedmakaren Gustaf Larsson och
dess Hustru Florentina Dalquist under
Tweten - ? (döda) han för 3, hon för 6 år sedan.
 
R.J.N. Attest afsänd samma dag (som dopet)
 
Enligt attest från Herr Berg pastor i Nafverstad hvarken är
eller har A.K.G varit kyrkoskrifven inom Mo
församling, hvadan dopattesten af 5/1 hit återkom 19/1,
daterad Nafverstad 16/1. Enligt hans egen uppgift skulle
han tillhöra Forshälla för 15 à 20 år sedan. Troligen
finnes de ej kyrkoskrifna på något
ställe.

[Viktor Hansson]

Tack så mycket Britt-Marie och Maud!
 
 Undrar om jag har rätt i att de tillhör resandefolket?  Med tanke på deras liv och leverne, även Carls yrke; vävskedsmakare och anteckningen om att de troligtvis inte varit kyrkoskrivna någonstans, säger mig att så är fallet,  men det är ju ren gissning.  Någon som har en åsikt om detta?

[Britt Marie Andreasson]

Att kombinationen resande (tattare) och vävskedsmakare skulle varit någon enstaka företeelse är knappast korrekt. Mina erfarenheter är desamma som Anders Bergs. Huruvida tattarna bedrev yrket som täckmantal för pockande tiggeri, vet jag inte, men man kan notera att boken utgavs 1952 medan de resande ännu var en mycket föraktad grupp i samhället, tidningarna skrev ogenerat om »tattarplågan» och steriliseringsprogram pågick (höjdpunkten på denna hets torde ha infallit på 1940-talet).  
 
För att inte diskussionen ska halka ur styr bör kanske påpekas att knallar ingenting har med resande att göra. Knallarna var bönder och bondsöner som var hemmahörande i trakterna kring Borås och Ulricehamn i Västergötland, och de hade resehandel som en inkomstbringande extrasyssla. De resande var zigenare och zigenarättlingar som förde en ambulerande tillvaro (graden av bofasthet varierar av allt att döma så väl över tiden som mellan olika familjer), som försörjde sig på mångahanda vis. De påträffas ofta som värvade soldater (1700-talet), valackare (1800-tal) eller skärslipare (1900-tal). Knallar och resande (tattare) har alltså ingenting med varandra att göra.  
 
När det gäller kopplingen tattare och vävskedar (-bindare, -makare, -försäljare), så är min erfarenhet att det tidsmässigt för det mesta handlar om senare delen av 1700-talet och 1800-talets första hälft. Jag tycker mig också se en viss slagsida på beläggen till Västsverige (Dalsland, Bohuslän, Halland), även om exempel finns också från andra trakter.  
 
Huruvida de resande tillverkade en stor eller liten del av de vävskedar som salufördes i äldre tider lär sannolikt vara svårt att reda ut. Däremot vill jag - åtminstone till vidare - hävda att om man träffar på en person i kyrkböckerna på 1700- eller 1800-talet med titeln vävskedsmakare är sannolikheten stor att vederbörande är av resandesläkt. Själv har jag aldrig sett yrket på någon person som inte är av resandesläkt. Därför är jag, som jag skrev ovan, mycket intresserad av om någon kan påvisa sådana. Nils Peter Svensson är tydligen ett - men finns det fler?
Inlägg av Håkan Skogsjö 2001 här på Rötter

[Maud Svensson]

Familjen är antecknad på lösdrivarlistan till 1884, därefter bosatt i Skaveröd:
 
Skredsvik AI:15 (1870-1879) Bild 407 / sid 401 (AID: v2757.b407.s401) raderna 38-40
Skredsvik AI:16 (1880-1890) Bild 407 / sid 400 (AID: v2758.b407.s400) raderna 19-22. Johan Fredrik finns även på sid 399 i samma längd.
Skredsvik AI:16 (1880-1890) Bild 263 / sid 256 (AID: v2758.b263.s256)

[Viktor Hansson]

jo Brit-Marie den jag frågade om Carl Eriksson och även hans förmodade svärfar Gustaf Larsson tituleras Vävskedmakare (se svaret ovan från Maud).  Jag har set ett ytterligare exempel gällande en Korsgård men kommer inte ihåg var jag såg det.  Det var inte ovanligt i Bohuslän och särskilt inte i den norra delen med närheten till tattarstan Snarsmon