ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 13 januari, 2009  (läst 1878 gånger)

2006-01-22, 01:21
läst 1878 gånger

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Martin
Rekommenderar familytreedna för DNA-testet pga priset.  
Vid utvärderingen av resultatet så används med fördel den i Berlin  
stationerade forskningsdatabasen yhrd.org  
 
Denna databas är öppen för alla som vill sätta sig in i  
den geografiska fördelningen av specifika DNA-sekvenser .

2006-01-24, 07:01
Svar #1

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ulf Erlingsson skriver något som jag finner mycket intressant i sin rapport atlantisinireland.com/DNA/European_DNA.html  :
 
Vi ska först se på männens förhistoria, sedan på kvinnornas. Det beror inte på någon könsdiskriminering, utan på att Y-kromosomen muterar långsammare än mtDNA, och därför berättar om utvecklingen i ett längre tidsperspektiv än den senare. Och kanske med mindre ambivalens, eftersom det visar sig att mtDNA ofta har muterat flera gånger på samma plats i sekvensen, varför släktträdets utseende är mera osäkert. Dessutom måste man ha i åtanke att de två DNA-sekvenserna inte nödvändigtvis berättar samma historia - man kan inte utgå ifrån att männens och kvinnornas historia är sammanfallande, utan man måste leda i bevis att män och kvinnor har spritt sig på samma sätt ifall man vill använda det i ett senare skede av argumentationen. Utgångspunkten måste vara att de två typerna av DNA mycket väl kan ha spritt sig på delvis olika sätt och olika vägar, vid olika tidpunkter - inom vissa ramar och gränser.
 
Som exempel på detta kan nämnas att befolkningen i Bel?m i Brasilien idag till 59% är ättlingar till indiankvinnor, men samtidigt är de till mindre än 5% ättlingar till indianmän. Detta verkar för övrigt bekräfta studier som kommit fram till att kvinnor från låga socialgrupper, och män från höga socialgrupper, har störst chanser att föra släktet vidare. Liknande sociala och kulturella faktorer måste oundvikligen vägas in vid tolkningen av resultaten.
 
Undrar hur man kommit fram till det sistnämnda? Genom att studera antalet överlevande ättlingar?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-02-27, 22:01
Svar #2

Utloggad jenn

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2012-03-05, 19:54
    • Visa profil
Hejsan!
Skulle vilja veta om det skulle gå att få reda på om någon var fadern om han fick andra barn med en annan fru? Kan man ta dna prov från min morfar och han som antas vara faderns barnbarn? Min morfars farfar fick nämligen barn med tre olika fruar men jag skulle vilja fastställa att han verkligen var fadern då det inte finns några papper på att han var fadern till min morfars far. Går det att göra så? Kan man se om man är släkt när båda är barnbarn till fadern men med olika farmödrar? Hoppas nån förstår mitt invecklade försök till förklaring  
Tacksam för svar,
Jennifer

2006-02-28, 13:04
Svar #3

Utloggad gabriel

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1018
  • Senast inloggad: 2019-04-22, 17:25
    • Visa profil
Hej Jennifer!
 
Jag tror att jag uppfattat dig rätt. Du undrar om man genom ett DNA-test kan fastställa om personen Y är fader till din morfars far.  
 
Om personen Y har en känd sonson (eller sonsons son, spelar ingen roll så länge det är på raka fädernet) så skall det gå att testa mot din morfar genom ett s k Y-kromosomtest (se mer om detta i den tidigare diskussioen), varvid man skall kunna avgöra med mycket hög sannolikhet om man har nära gemensamma förfäder på raka fädernet. Svaret är alltså: Ja!
 
Och detta är precis på det sätt som jag anser att DNA-testning har ett värde och bidrar till vårt släktforskande. Det kan alltså användas för att fastställa faderskap till andra män, även om själva händelsen ligger långt tillbaka i tiden.  
 
Mvh
 
Gabriel

2006-03-26, 16:21
Svar #4

Utloggad jenn

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 67
  • Senast inloggad: 2012-03-05, 19:54
    • Visa profil
Tack så mycket Gabriel för ditt svar!
Detta ser verkligen intressant ut. Får ta och kolla upp det lite mer.
Tack återigen.
 
Mvh
Jennifer

2006-04-30, 11:13
Svar #5

Utloggad danielnilsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2018-05-16, 15:13
    • Visa profil
Hej! Säg att en kvinna A har tre söner. Den första var född under äktenskapet med en man B och de andra under äktenskapet med en man C. Men mannen C har i alla år hävdat att han är far även till det första barnet. Kan man med hjälp av Y-kromosonerna testa om två kusiner har samma farfar?

2006-05-15, 08:58
Svar #6

Utloggad aketilander

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 480
  • Senast inloggad: 2018-09-18, 06:07
    • Visa profil
Anders jag blev lite nyfiken när du skriver med tanke på hur DNA ärvs så är användningsområdet kanske inte så stort som man kan tro vid en hastig anblick. och funderade hur du menar. Som jag ser det har DNA-genealogin en väldig potential även om den i dagsläget skulle bli fruktansvärt dyrt att använda och de metoder som just nu finns bara utnyttjar en mycket liten del av potentialen. Men jag känner att detta är ett svårt område som jag inte fullt ut begriper så förklara gärna mer hur du tänker.

2006-05-15, 15:56
Svar #7

Utloggad ary

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2648
  • Senast inloggad: 2013-08-23, 23:49
    • Visa profil
Man ärver kromosomer, mer eller mindre hela, en från mamma och en från pappa. Det är slumpmässigt vilken i varje par hos föräldern man får, så man kan teoretiskt sätt komma att inte ärva en enda från sin morfar. Därav det begränsade användningsområdet, de funkar på rakt fäderne för män och rakt möderne för alla.
I övrigt kan man inte använda dem för mer exakt spårning.

2006-05-15, 23:57
Svar #8

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Anders
Du skriver: Man kan alldeles utmärkt identifiera en individ med DNA, men det är inte användbart för att göra mer allmäna gruppindelningar bland människor.
 
Bra
Det är ju det som jag hävdar i alla mina inlägg! För en släktforskare som söker sina anor är DNA-genealogi ett utmärkt hjälpmedel.
Varför reagerade du då inte kraftigare mot de otroligt osakliga inläggen där DNA-forskning jämnställdes med Hitlers rasbiologi ???

2006-05-16, 06:11
Svar #9

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Läste i en artikel av Ian Hamilton, Genealogiska Föreningens dåvarande ordförande, att man inte behövde ha en enda gen gemensam med sina niomänningar, om jag inte missminner mig.
 
Nyligen framkastades ett påstående av en bekant att helsyskon av olika kön, rent teoretiskt, inte heller behöver ha en enda gen gemensam. Vilket ytterligare stadfästes med ett vad om 100 kr för den som kunde motbevisa detta!
 
Någon som VET vad som gäller, när det gäller genvägar?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-05-16, 09:56
Svar #10

Utloggad perth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Om vi håller oss till den klassiska genetiken, där endast hela kromosemer, inte delar därav, överförs mellan generationerna, är sannolikheten att en person inte har någon enda gen från sin morfar ungefär en på 8,4 miljoner. Det kan alltså mycket väl finnas en sådan person i Sverige i dag. Han/hon kommer dock aldrig att få veta det.
 
För att två helsystrar skall ha helt skilda genuppsättningar, utom mDNA som alltid är lika, måste den enas genuppsättning vara helt skild från den andras, både på fars- och morssidan. Sannolikheten (eg. frekvensen) för detta är ungefär ett på sju följt av 13 nollor = 70 biljoner (riktiga biljoner, inte amerikanska).
 
När det gäller anor som inte satt spår i mina gener, måste det redan på ett avstånd av sex generationer finnas sådana spårlösa anor.  
 
Allt ovan gäller alltså om endast hela kromosomer överförs. Jag skullr gärna vilja veta, hur vanligt det är, att delar av kromosomer förs vidare. Om det förekommer regelmässigt, blir bilden helt annorlunda, men jag har inte lyckats hitta några frekvensuppgifter. Vet någon?
 
Per Thorsell.

2006-05-16, 14:16
Svar #11

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Det är möjligt att med hjälp av DNA-genealogi spåra okända anfäder mitt i antavlan...  
Ett exempel:
Antag att morfars far är okänd pga att det står fader okänd i födelseboken.
Gör då följande - Be en son eller sonson till morfar göra en Y-chr test med maximal upplösning dvs minst 25 helst 37 eller fler markörer.
Matcha därefter resultatet i den största Y-chr databasen där bäst matchning är en sonson till den okände morfarsfar.
 
För min egen del har jag bäst matchning på farfars farfar ff ff... med en person på Island där vi har MRCA (närmaste gemensamma raka anfader) tillbaka till 1400-talet. Eftersom Islänsk släktforskning går tillbaka till medeltiden ger det mig en utmärkt möjlighet att härleda den invandrade fiskare som var med vid grundandet av Morlandas fiskelägen på 1500-talet och som jag härstammar från.

2006-05-16, 16:34
Svar #12

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack Per och Rolf för både vetenskapliga beräkningar och intressant kulturhistoria!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-05-30, 08:49
Svar #13

Utloggad gunnarc

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
Hej Per Thorsell!
Som jag skrev härovan 16 september 2002, så är det osannolikt att en enda kromosom alls ärvs oförändrad. I medeltal byggs varje kromosom om 2-3 gånger innan den hamnar i spermien eller ägget. Byggstenarna är i fallet med spermien det par kromosomer den blivande fadern ärvde från sin far och mor. Googla på crossing-over + meiosis, Frekvensuppgiften (2-3 gånger) hittade jag i standardläroboken The Molecular Biology of the Cell.  
 
Något lättsammare: Den som uppskattar tramsjournalistik kan kanske ha nöje av länktips till dagens The Times http://www.timesonline.co.uk/article/0,,3-2202048,00.html      
Jag menar förstås inte att DNA-genealogi är trams, men de hårresande slutsatser i artikeln, vilka leder fram till den berömde anfadern är det.

2006-05-30, 20:25
Svar #14

Utloggad perth

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1827
  • Senast inloggad: 2019-01-25, 11:52
    • Visa profil
Tack Gunnar!  
Det var ju synd, att jag inte hade letat så långt tillbaka som 2002. Nu vet i alla fall även jag, att alla har anor från sin morfar. Själv har jag aldrig tvivlat på det, jag har hans näsa, inte särskilt snygg, men egenartad. Frekvensen för inga gener från morfar blr då något mellan kvadraten och kuben på det jag angav, dvs ett tal med 15 - 20 nollor.
 
Särskilt tack för referenserna. Jag skall förbättra mina magra kunskaper i ämnet.
 
Per.

2006-05-31, 06:59
Svar #15

Utloggad gunnarc

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 393
  • Senast inloggad: 2009-03-19, 11:23
    • Visa profil
För ordningens skull ska jag kanske upprepa att Y-kromosomen ärvs opåverkad av crossing-over-ombyggnad. Det finns ju inget material från farmor att bygga med.  
Hur det är med X-kromosomen vet jag inte säkert, men det borde väl vara så att äggcellens X-kromosom är utsatt för ombyggnad, men inte spermiens.

2006-08-27, 20:15
Svar #16

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Per
Vet du ifall endast hela kromosomer överförs mellan generationerna?
Det skulle rimligtvis medföra att mina 23 Y-chr helt är ärvda från min farfar medan de
23 X-chr kan komma från vilken som helst av farfar, farmor, morfar eller mormor  
 
Konsekvensen skulle då bli att fäderneslinjen på anträdet skulle dominera genetiskt, vilket inte verkar rimligt.
Vet någon?

2006-08-27, 20:20
Svar #17

Utloggad heikki_särkkä

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2199
  • Senast inloggad: 2016-03-13, 18:21
    • Visa profil
Till Rolfs sista sats måste påpekas, att avvikelser  
från det väntade också inkluderar de fall då en gravid kvinna gifter sig en man som inte är fader till blivande paret, och detta händer med alla parter fullt medvetna om vad som händer. Detta kan även ha varit allmännare förr i världen än i våra dagar och kanske inte kallas otrohet i ordets moderna betydelse.

2006-09-01, 12:56
Svar #18

daniel

Rolf
 
Y-kromosomen ärvs (naturligtvis) alltid från pappan och är därför en rent paternell linje (far-son i rakt nedstigande led).  
 
Hos män ärvs X-kromosomen enbart från mamman och kan därför i sin tur härröra från vilken som helst av hennes föräldrar. Det finns ingenting som säger att du t ex bär på din mormors X-kromosom, men du bär troligtvis på några andra av hennes 22 kromosomer.
 
Visst förekommer det en viss crossover mellan kromosomerna, men de största och allvarligaste avvikelserna och rubbningarna leder oftast till missfall eller att barnet dör strax efter födseln.  
 
Du kan även ha fler än det normala antalet kromosomer, men det innebär också att du har en väl definierad sjukdom, t ex Downs syndrom (extra kromosom 21), Klinefelters syndrom (en extra X-kromosom; XXY).  
 
Men om det förekommer en sjukdom inom släkten (som jag för argumentets skull antar är en ovanlig men identifierad genetiskt betingad sjukdom) skulle den kunna användas som specifik markör just för den familjen.

2006-09-05, 22:55
Svar #19

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Daniel
Jag fattar forfarande inte riktigt hur många gener som jag ärvt från farfar, farmor, morfar och mormor.
Enligt din förklaring har jag ärvt hela min Y-chr från far och farfar, inget från farmor, mf eller mm.
Vidare har jag ärvt X-chr från mor som i sin tur ärvt hälften från mf och hälften från mormor.
Resultat: 50% av mina gener kommer från farfar 25% från morfar 25% från mormor.
Då skulle alla män sakna gener från sin farmor!!!
 
Har du något tips på en bok som förklarar dessa samband?

2006-09-06, 00:56
Svar #20

Utloggad isulv

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1489
  • Senast inloggad: 2013-10-25, 18:20
    • Visa profil
Rolf,
 
Det verkar som om Du tänker Dig att Du har 23 Y-kromosomer och 23 X-kromosomer?
Men Du har alltså en enda Y-kromosom och en enda X-kromosom (ordet normal är ju suspekt idag, men jag antar för resonemangets skull att Du har den statistiskt vanligaste varianten). Dina övriga 44 kromosomer har inget X, inget Y - de är bara kromosomer.
 
X-kromosomen kan Du, som konstaterats, bara få från Din mor (alltså mormor/morfar) och Y-kromosomen kan Du bara ha från Din far (farfar, farfarsfar etc). Av övriga 44 kromosomer har Du fått 22 från Din far och 22 från Din mor.
Just hos X- och Y-kromosomerna kan Du alltså inte ha något från Din farmor, men när det gäller alla de andra 44 kromosomerna är Du en go' blandning; där förekommer med säkerhet gener från både Din farfar, farmor, morfar och mormor.
 
Orsaken till att man testar på just Y-kromosomen är alltså att man är säker på att just den måste komma från Din rena farslinje. Däremot ärvs det s.k. mt-DNA på den rena morslinjen.
 
Ingela

2006-10-24, 15:25
Svar #21

Utloggad sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 610
  • Senast inloggad: 2015-10-11, 21:01
    • Visa profil
Jag lyssnade till en föreläsning på Hjärndagen på tv igår om skillnader mellan manligt och kvinnligt i hjärnans fysiologi, bland annat. Föreläsaren sade att det fanns män som hade två X-kromosomer respektive kvinnor som hade en Y-kromosom. (Vanligen har ju män en Y-kromosom och en X-kromosom medan kvinnor har två X-kromosomer.)
 
I det första fallet hade genen TDF - testis-determinitative factor - kopplats till en X-kromosom, vilket lett till att testiklar bildats. I det andra fallet saknade Y-kromosomen TDF-genen och resultatet blev en kvinna. Hon nämnde ett exempel på idrottskvinnor som blivit avstängda därför att de hade en Y-kromosom och därför felaktigt troddes vara män.
 
Det sades inget om hur vanligt det var och om sådana personer kunde få barn och vad resultatet då skulle bli. Men om man hade en annorlunda fördelning av Y- och X-kromosomer skulle det vara intressant att veta vilken eventuell påverkan det kunde ha på resultatet av en DNA-undersökning.

2006-10-24, 17:44
Svar #22

Marianne Solli

Hei Urban.

Nå fører du debatten inn i et interessant spor, så jeg håper at vi får mange eksperter til å svare her.

Jeg tipper at dette/disse du nevner kalles KIMÆRE personer, der det har skjedd noe på et veldig tidlig stadium i fosterlivet. DNA-testing av slike personer kan skape/har skapt mange tilfeller av feilslutninger i farskapssaker bl.a.

Hvis noen orker å henge med går jeg inn og kopierer noe jeg skrev ut fra et veldig interessant TV-program jeg selv så for en tid tilbake om kimære personer.

I går så jeg et jettespennende program i TV om kimære personer. Det begynte med at en dame (nr.1) med to barn og med den 3dje i magen søkte om trygdepenger i forbindelse med at hun var blitt alene med dem. Det ble tatt DNA-tester av både henne, barna og faren, for å fastslå hans farskap. Så fikk hun oppringing fra trygdekontoret om at de ønsket en samtale med henne i den forbindelse. Der fikk hun beskjed om at faren var nesten 100 % sikker far, men at hun selv ikke kunne være moren. De mente at det var svindel. Testen viste at hun hadde bare 1/2 match, og spurte om hennes søster var moren. Det ble masse styr ut av dette, rettssak der alle instanser tvilte på henne, og en eventuell barneovertakelse eller fosterhjem ble vurdert, og stort ståhei, nye tester osv. Samme negative resultater. (Kommer tilbake med mer om dette senere).

Så var der en annen dame (nr. 2) som trengte en nyre, og hennes sønner og mann ble testet. Mannen passet som donor, men hun fikk også beskjed om at hun nok ikke var moren til sine sønner. Samme ståheien med tester av alle slag. Moren var jo sikker, ingen surrugatmødre eller noe annet merkelig der heller. Så testet de den yngste sønnen, og han var hennes sønn i følge testen. Jettespennende. Men en kvinnelig lege trodde på henne og ville teste henne mer. Det ble tatt alle slags prøver av hår, hud og indre organer, blod osv. i flere måneder. Og så tok de prøver av hennes familie, bror og far. Da viste prøvene at både faren hennes og broren hadde DNA som matchet barna hennes, slik at testene viste at både faren og broren "kunne ha vært moren til hennes barn". Omsider fant de ut at hennes eggstokker hadde andre gener enn resten av henne, og også at hennes hår på forskjellige steder på hodet hadde to forskjellige gen-profiler. Forklaringen på dette var at hun var kimære, en sjeldenhet som også forekommer blant siamesiske tvillinger, der to befruktede egg går sammen. Hos henne var dette skjedd veldig tidlig i svangerskapet, slik at hun egentlig bestod av to personer og hadde 100 % genmateriale fra begge foreldrene, mot normalt 50 %. Det var to pikefostre som var gått sammen. Hvis to fostre av forskjellig kjønn går sammen, blir personen tvekjønnet, såkalt hermafroditt.

Et barn ble også vist der. Han hadde begge kjønn, og grunnen til at de tok denne testen var at han hadde en slags ruter på magen med forskjellig hudfarge, som gav mistanke om dette. De viste også personer med et tilnærmet sjakkbrett på kroppen. De var også kimære.

Jeg vet ikke om jeg fortalte deg om en katt vi fikk sterilisert for mange år siden. Den operasjonen kunne vi ha spart oss, for hun hadde testikler, eggstokker og livmor, og hun var jo også kimære, skjønner jeg nå. Dyrlegen var i alle fall mektig imponert over denne sjeldenheten han hadde fått se. Hun ville jo aldri kunne ha fått unger.

Nr 1 hadde i mellomtiden født sitt 3. barn med alle slags myndigheter til stede, som kunne bekrefte at hun virkelig fødte en sønn. Også tester på den nye sønnen viste at han ikke var hennes barn. Foreldrene ble jo lettet over dette i alle fall.

Nå begynte advokaten hennes endelig å tro på henne og fikk tilfeldigvis også lese om nr. 2 i et legetidsskrift. Så ble det rusket opp der også til alles tilfredshet, med prøver av alle andre familiemedlemmer osv. Foreldrene flyttet sammen, og det var jo bra.

Konklusjonen på dette var at mange kimære personer av hankjønn, som kanskje har blitt frifunnet i voldssaker eller farskapssaker, kan likevel ha vært skyldige. Mange går rundt og er kimære, også blodkimære, der de har to forskjellige blodtyper. Merkelig, merkelig. Det finnes mange rundt om med denne egenskapen, men veldig få blir funnet, for dette er jo ingen ting man blir testet for vanligvis.

Hilsen til dem som har lest til bunnen fra Marianne.

2006-10-24, 20:45
Svar #23

Nicola Rehnberg

Hej Marianne och Urban!
 
Näe, de fenomen ni beskriver har inget med varandra att göra.
I Urbans fall så uppstår felet under den celldelning som som leder till könscellerna. Alltså före befruktning. Genetiska förändringar som involverar hela kromosomer ger ofta tydliga effekter på bäraren, t.ex. sterilitet, ovanligt utseende, mentala förändringar.  
I det fall Marianne beskriver så uppträder förändringen i livmodern efter befruktningen. Två befruktade ägg eller cellklumpar något efter befruktningen smälter samman till en individ. Den individ som bildas kan sägas vara syskon med sig själv. Som Marianne beskriver innebär det normalt inget problem eller något speciellt såvida inte sammansmältningen sker av cellklumpar som skulle utvecklas till pojke respektive flicka.  
Vad gäller Geographics DNA-undersökningar så ger de inga oväntade resultat i något av fallen ovan.  
Som Marianne skriver så vet man inte hur vanligt det är med mänskliga chimärer eftersom det så sällan finns anledninga att ta reda på det. Jag skulle dock gissa att det är sällsynt, åtmistone mindre frekvent än tvåäggstvillingar troligen ungefär lika sällsynt som hermafroditism.  
Man har i laboratorier framställt chimärer av olika djur. I en avlägsen framtid kan man kanske tänka sig att man sammansmälter en några dagar gammal cellklump från en människa och det samma från ett lämpligt djur. Låter chimären växa upp och om man har tur så blir vitala organ mänskliga och hjärnan en djurhjärna så att organismen inte har förstånd att protestera då man skördar dess organ.  
 
Här finns sannerligen mycket etik att diskutera.
 
Bästa hälsningar
Nicola

2006-10-24, 23:54
Svar #24

Utloggad kurto

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 31
  • Senast inloggad: 2019-03-06, 00:01
    • Visa profil
Nicola!
 
Tack för Ditt svar som överenstämmer med det jag fick av National Geographic/Genographic.  
 
För övrigt:
 
Jag fick svaret från mitt Y-kromoson DNA test i juni och det var Haplogrupp R1a (M17) som återfinns mest (om jag minns rätt) hos ukrainare.  
 
Resultatet (och provet?) skickades vidare till Family Tree DNA som erbjöd mej mtDNA från mitt inskickade prov till ett lägre pris än en ny test hos National Genographic. Jag valde det billigaste alternativet 12 markers (samma antal som Y-DNA testet) och fick för det (brevledes i juli) ett Certificate mtDNA som visade att mitt (min mors) mtDNA tillhörde haplogrupp H vilken enl bif Migration Map mest finns i norra delen av europeiska Ryssland.
 
Förutom haplogrupperna så får man detaljer hos de tolv markörerna som (inmatade i en databas) tydligen ska ge en möjlighet att jämföra mitt DNA med andras och på det viset möjligen finna en gemensam ana! Någon träff har jag inte fått ännu. Massor av info om genealogiskt DNA finns på Family Trees och andras hemsidor.
 
Family Tree erbjuder också uppgradering av 12 markers testet vilket skulle ge säkrare resultat vid en ev träff. Frågan är om det är värt de dollar det kostar? Någon som har synpunkter på det?
 
Av tidigare inlägg framgår att det finns mycken kunskap om DNA men att tillämpningen för genealogi är diskutabel. Själv tycker jag att DNA-spåret är intressant utan att jag tar allt för allvarligt på det.
 
Mvh
Kurt

2006-10-25, 11:14
Svar #25

Marianne Solli

Hei Nicola.  
 
Det var jettekoselig at du kom med disse opplysningene. Det er jammen mange forskjellige ting man kan utsettes for, både før befruktningen (feil på arveanlegg (mutasjoner???)), under svangerskapet og etter fødselen. Til mann og kvinne skapte han dem-tesen kan virke noe forslitt etter hvert som ny forskning utreder og finner nye aspekter ved våre vidunderlige liv.  
 
Jeg leste forresten at både barn og barnebarn av røykere kan skades via ødelagt genetisk arvemateriale, og det er skremmende. Kilde: Dr. Frank Gelliland, University of South California.
 
Dette er i alle fall veldig interessant.  
 
Hilsen Marianne

2006-10-25, 20:18
Svar #26

Nicola Rehnberg

Hej alla!
 
Näst sista raden i mitt inlägg den 23/10 blev inte riktigt tydligt. Så här blir bättre: Om du låter analysera din Y-kromosom så gäller resultatet även för dina söner, men inte för dina döttrar. Vidare gäller resultatet också för din far, farfar etc, dina brorsöner, din farfars sonsöner etc.  
 
Den information som kommer med testresultatet från National Geographic tycker jag är lite knapphändig. Man kan hitta mer i engelska Wikipedia om man t.ex. googlar haplogroup x.
 
Vad tycker ni om hur man skall hantera resultaten från ett gentest? Min tidigaste kände patrilinjäre förfader (fffffff) levde i Rinna på 1700-talet. Om jag offentliggör mitt testresultat så avslöjar jag resultatet för alla hans sssssss (sonson...). Jag tror att de flesta av dem skulle tycka att det vore intressant och bra eftersom de själva slipper betala testet (jag är smålänning). Men eftersom jag inte känner dem alla kan jag inte utesluta att någon skulle ta illa vid sig. Tycker ni att man har oinskränkt förfoganderätt över testresultatet?
 
Go'kväll
Nicola

2006-10-27, 18:41
Svar #27

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Kurt
Resultatet av testet på haplogruppen (R1a) ger en grov uppskattning av ursprunget hos din farfars ffff...
Jag kunde konstatera att jag tillhörde R1b vilket jag delar med 30% av västeuropas befolkning.... ganska intetsägande med andra ord.
Min avsikt med testet var att se vem av de 50 000 testade personerna i databasen som mest liknar mitt fäderneärvda DNA.  
Detta gick inte att uppnå med 12 markörers test eftersom jag då fick fram ca 30 andra individer med identisk DNA.  
När jag testade 25 markörer visade det sig att de mest likartade DNA-profilerna i databasen kom från Skottland där en person delade 22 markörer med mig.
 
Eftersom min äldsta kände fäderneana Henrik Hansson gifte sig 1708 på Orust med en kvinna med skotska rötter så blev resultatet av DNA-testet något av en bekräftelse av min kyrkoboksforskning.

2006-10-28, 14:06
Svar #28

Utloggad kurto

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 31
  • Senast inloggad: 2019-03-06, 00:01
    • Visa profil
Nicola!
 
Betr gentest: Så länge det rör sig om Y-DNA och mtDNA tycker jag att resultatet är mitt och att jag disponerar det efter mitt eget tycke. Så kommer i alla fall jag att göra! Men det skulle vara intressant om någon skulle lägga juridiska synpunkter på problemet, speciellt vid en publicering av testresultatet.
 
Rolf!
 
Tack för Dina synpunkter. Kan man utvidga 12 markörers test till 25 utan att göra om provet? Jag kan inte erinra mej att Family Tree erbjuder det. En fundering dessutom: Hur kopplar Du en skotsk kvinna till Ditt Y-DNA?
 
Kurt

2006-10-29, 11:19
Svar #29

Nicola Rehnberg

Hej Kurt!
 
Du har nog helt rätt i att man disponerar ett gentestresultat efter eget huvud men jag tycker frågan är principiellt intressant. Egentligen är ju Rötter ett ställningstagande för att man får disponera kunskap om förfäder fritt utan att fråga syskon, kusiner etc om lov.  
 
Hadebra
Nicola

2006-11-03, 01:51
Svar #30

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Kurt
En uppgradering till 37 markörer finns på FTDNA och det görs på det redan inskickade testet.
 
Min farfars ff ff f gifte in sig i en skotsk familj och gentestet visade att han på fädernet tillhörde en skotsk klan.  
Därmed anser jag att kyrkoboks forskningen och gentestet pekar i samma riktning...
Invändningar ???

2006-11-03, 03:19
Svar #31

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Tyckte att Vetandets Världs program i P1 om släktforskning med hjälp av DNA var märkligt negativt och kritiskt.
Visst finns det fallgropar och ofullständiga tolkningar av testresultaten. Där gäller det att ha en öppen debatt och kritisk hållning.
Däremot kan väl nutida släktforskare en gång för alla slippa bli hopkopplade med rasister ???
 
Min släktforskning via kyrkböcker och DNA har visat att jag har anfäder från alla möjliga hörn i världen.  
Jag blir alltid lika lycklig när jag får kontakt med släktningar som befinner sig långt borta från Sverige.  
Så sent som i förra veckan kom det e-mail från en 70 årig kvinna i Australien.  
Hennes farfar hade utvandrat 1890 från Orust till Sydney och nu hade hon sett min hemsida om familjer på Orust under 1800-talet.
Vi blev lika rörda båda två av att kunna återknyta kontakter som varit avbrutna i 100 år!
 
Det sägs att barn har rätt att få kunskap om sina föräldrar. Jag vill utsträcka detta till att var och en har rätt att få reda på så mycket som möjligt om sina specifika förfäder.
Lika självklart är det att vi som har dessa kunskaper skall använda information med ödmjukhet och inte till att så hat till främlingar.

2006-11-04, 02:15
Svar #32

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack Rolf för att du delger dina resultat och för diskussionen vidare!
 
Jag förstår inte så mycket av alla beteckningar, men det är väl bara att läsa sig till igen, som jag gjort tidigare.  
 
Vilket är det enklaste, bästa resp billigaste sättet att få sina anor undersökta just nu?  
Jag utgår ifrån att metoder och resultat förbättras med tiden, eftersom vetenskapen går framåt och fler människor bidrar till forskningen.
 
Det kan inte finnas någon juridisk rätt att stoppa någon att publicera sina anor pga att närstående skulle ta illa upp!  
 
Däremot kan det ju vara känsligt för vissa utsatta och förföljda grupper, om rasister kommer över materialet och gör något galet av det! Samtidigt kunde en sådan kunskap förstås varit intressant, från motsatt håll, om man t ex kunde visa att Hitler hade judiska anor!
 
På vilket sätt nämndes rasism i sammanhanget i radioprogrammet?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-11-05, 10:43
Svar #33

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Stefan
Här kan du lyssna på programmet en månad framåt  
http://www.sr.se/cgi-bin/p1/kanalarkiv.asp?ProgramId=412&NrOfDaysInArchive=30
 
Det billigaste Y-kromoson testet är troligtvis National Geographics Geneographic projekt  
https://www3.nationalgeographic.com/genographic/about.html
 
För 100$ får man ett 12 markörs resutat som går att uppgradera till fler markörer utan att skicka in nya prov.  
Labratoriet som används är FTDNA i Houston vars testkvalitet (validitet och reliabilitet) har gott rykte.  
Databasen matchar testet med 80 000 befintliga Y-chr test vilket är vida överlägset de bästa universitetens databaser i Europa.  
Tillväxten på antalet tester är hög, räkna med att antalet test fördubblas på ett år.

2006-11-05, 19:02
Svar #34

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Tack för god information Rolf!  
 
Är 37 markörer det mest avancerade testet man kan göra? Ökar antalet som går att undersöka ju duktigare forskarna blir?
Vad kostar detta mest avancerade test?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-11-05, 23:44
Svar #35

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Stefan
En uppgradering från 12 till 37 markörer kostar 109$.  
Denna uppgradering behöver ju endast göras om man får för många träffar på 12 markörsnivån och  
vill se vilken av dessa som bäst matchar ens egna DNA. Det går att beställa 67 markörstest men det är  
mycket osannolikt att det finns så många matchningar på 37 markörsnivån att det lönar sig att uppgradera.
 
Ett inskickat Y-chr test går att uppgradera med test av mtDNA utan att skicka in nytt test.
Denna uppgradering kostar 129$.
 
FTDNA databas över mtDNA är på 30 000 test vilket är i samma storleksordning som de europeiska databaserna.
Jag tror dock prserna är högre för mtDNA-test i Europa.

2006-11-06, 03:17
Svar #36

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6616
  • Senast inloggad: 2019-05-24, 20:08
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2006-11-07, 11:49
Svar #37

Utloggad peter_nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 461
  • Senast inloggad: 2019-04-02, 22:03
    • Visa profil
Har precis hittat den här sidan och har långt ifrån förstått hur det hänger ihop ännu. Dock ett par frågor:  
 
1: Om man har några äldre generationer i livet, som dessutom kommer från olika landsändar, är det då någon fördel att be dem DNA-undersöka sig istället för sig själv (eftersom man själv ju måste vara mer genetiskt blandad)? Vad mer kan man i så fall få ut av undersökningen?
 
2:  Om det bara några generationer tillbaka finns en väldigt okänd fader, som hittills trotsat alla försök att hitta, kan då en DNA-undersökning med dagens metoder (via någon av sajterna ovan) kunna vara av nytta ifall man senare skulle hitta någon sannolik ättling till denne okände fader? I så fall hur?

2006-11-08, 18:39
Svar #38

Utloggad peter_nolskog

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 461
  • Senast inloggad: 2019-04-02, 22:03
    • Visa profil
Fråga 2 skall naturligtvis vara: ...om jag skulle hitta en ättling till en trolig fader...

2006-11-09, 21:37
Svar #39

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Peter
1. Det är utmärkt ifall du kan fånga upp mödernelinjen från din far genom ett testa hans mtDNA.  
Du har ju inte ärvt mtDNA från din farmor.
På samma sätt är det bra att testa morfar på hans Y-kromoson eftersom du inte kan ärva Y-kromoson via din mor.
 
2. Anta att du har en okänd farfars far men du har fått reda på av din farfar att han var av vallonätt.  
Du gör en Y-kromosontest och du jämför testresultatet mot de 80 000 som finns i FTDNA.  
Om ditt test bäst matchar med någon från Belgien då kan du vara ganska säker på att din farfar har rätt i sin förmodan om vallonättling.
Skulle det däremot vara en ryss som bäst matchar ditt test kan du definitivt få problem med spårningen av din farfars far  
 
Ett boktips för nybörjare i DNA och genetik
Richard Walker Gener & DNA
Mycket lättläst

2006-11-29, 15:38
Svar #40

Utloggad fredd

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2011-02-21, 02:34
    • Visa profil
    • www.facebook.com/fredd.holm
Hej alla!
Fantastiskt intressant diskussion!  
Har det ännu inte dykt upp något i Sverige för att möta detta ökade intresse för DNA-genalogi? Faderskapsundersökningar kan man förstås få hjälp med genom http://www.rmv.se/ (inte SKL).
 
Själv är jag intresserad att göra en analys på mig själv, mina föräldrar samt mina far- och morföräldrar.
Hur pass tillförlitliga är de amerikanska testerna? Har det gjorts någon studie i detta? Finns det något DNA-register i Sverige över skelett man har hittat i medeltida- och äldre gravar osv? Det skulle ju kunna vara något att sysselsätta Riksantikvarieämbetet med annars. Om jag inte missminner mig har det åtminstone gjorts DNA-analyser på Birger Jarl och Heliga Birgitta. Skulle man göra lite DNA-analyser på äldre skelett så skulle man ju få reda på en del intressant om befolkningen.
 
Hur långt har forskningen kommit när det gäller genetik förresten? Har man någon uppfattning ännu vad varje kromosom innehåller och har för egenskaper, samt har man identifierat alla mänskliga gener (som ju är en hel del)?  
Den dagen man har ett register över alla mänskliga gener så tror jag att man kan se allt man kan önska sig när det gäller både härstamning och annat.
Det skulle ju kunna vara något om nu Illustrerad Vetenskap & IBM får ihop något bra av sitt projekt, men risken är att man utesluter en del information som kan vara avgörande att ta reda på innan de olika etniska grupperna blandats ihop ytterligare.
 
Slutligen kan man konstatera att tvärvetenskap inom genealogin är lika viktig som i historiska ämnen. Att bara tröska kyrkböcker får man ju endast ut sina anor från - men med lite lokalhistoria, rättshistoria, religionshistoria, kulturhistoria etc. samt biologi, genetik m.m. så kan man få en god bild av sina förfäder samt vad man är för person själv (man bestämmer ju själv sedan vilka delar av släkthistorien man ska ägna sig åt).  
 
Det vi idag kikar efter i kyrkböckerna kanske våra efterkommande lätt har sammanställt i ett register där de kan få reda på sina anor och annat om sig själva? Likaså vore det bra för både forskare, läkare och andra att ha tillgång till forskningsmaterial m.m. fastän man får begränsa det hela så att det inte blir integritetskränkande på något sätt.
 
Mvh, Fredd Holm,
Filipstad

2006-11-29, 21:28
Svar #41

carina helander

En fråga..Jag har försökt att hjälpa en bekant finna sin okända far, vilket verkar vara en omöjlighet. Han är född 1964, och det var en man som skrev under faderskapsbeviset då när han föddes.( De hade ingen som helst kontakt under alla dessa år) Men han ville göra ett blodprov för två år sedan och då visade det sig att han inte var fadern. Jag pratade med mannen som som berättade att han hela sitt liv tvivlat på att han var fadern. Men att han inte vågade göra annat än att skriva på, då det hotades med rättegång annars 1964.
Jag frågade också om han visste om ifall det fanns någon annan tänkbar fader, vilket han sa att det fanns. Men tyvärr mindes han inte namnet på den personen, han mindes endast att han var säljare inom livsmedelsbranchen ( typ Findus eller nåt liknande) i Uppsala vid den tidpunkten. Och att han träffat denna person på 70 talet någon gång då han var försäljare vid någon typ av inredningsbutik (ev. Ditzinger) vid Storängsbotten i Stockholm.  
Nu till den egentliga frågan under denna rubrik.Om han skulle göra ett Dna test gällande Y kromosom. Skulle han då kunna få ett hum om sin faderslinje? Och skulle det gå att se om någon mer testat och ev. har samma anfader ett visst antal generationer bort?
Jag vet att jag verkligen fummlar efter en nål i en höstack, men men försöka duger.
MVH Carina

2006-11-30, 01:52
Svar #42

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Fredd
*Du får mest ut av ett DNA-test om du anlitar det största labbet i världen för DNA-genealogi (FTDNA). De får dessutom tillgång till världens största databas för jämförelse av ditt test med befintliga DNA-tester.
*Boken Gener och DNA av Richard Walker besvarar dina frågor om antalet gener och kromosoner.
*Även om genforskningen löser en del frågor om släktskap så kommer 99% av anorna att förbli okända. Orsaken är att man endast kan testa på raka fädernet och raka mödernet. Även om hela Sveriges befolkning DNA testades idag så har flertalet av 1700-talets befolkning inte efterlämnat Y-kromoson eller mitokondriespår i dagens befolkning. Det krävs en obruten sonsons...son eller dotterdotters...dotter fram till vår tid.
 
Carina
DNA-test för faderskap och brottsutredningar görs med samma metodik men med andra markörer än DNA-genealogi. Brottsutredarna använder FBI:s 13 parvisa CODIS markörer från olika kromosoner medan släktutredarna alltid använder markörer från Y-kromosoner eller mtaDNA.
Y-kromoson testerna ger vägledning till vilken grupp/klan man tillhör på fädernesidan men därifrån är steget långt till att peka ut en exakt far. Då måste man testa på FBI:s markörer. Tekniskt sett finns det då både möjligheter och begränsningar med DNA-tester för att spåra sitt ursprung. Det fall du redogör för får dock mig att fundera på moralisk/etiska frågor :  
Hur mycket vill jag veta om min exakta härstamning? Hur mycket vill jag veta om mina gener har disposition ger genetiska sjukdommar?

2006-11-30, 18:43
Svar #43

Birgitta Johansson

Rolf
 dina funderingar
angående moraliska / etiska frågor i det fallet att man vill veta sin härstamning angående att veta vem som är ens far tar jag gärna den vetskapen om mina gener har disposition för genetiska sjukdomar hellre än att inte veta sitt ursprung Känner du själv till ditt ursprung? om inte kan du inte förställa dig att inte göra det? Troligen inte.
Birgitta

2006-11-30, 21:22
Svar #44

carina helander

Tack för svar Rolf.
Jag förstår att det inte går att finna fadern, men jag menar är det möjligt om man skulle ha tur och kunna finna någon som har samma ana låt säga 10 generationer bort. Eller har jag missförståt det. Har för mig att om man testar 3 personer så kan man se om 2 har gemensam ana 10 generationer och nr 1 och 3 30 generationer bort.
Angående etiska aspekten så skulle jag personligen ville veta om jag har anlag för vissa sjukdommar.
Mvh Carina

2006-12-09, 19:53
Svar #45

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Carina
Om man testar 12 markörer och hittar någon som matchar perfekt så kan man med stor säkerhet säga att dessa två har en gemensam farfars ff.... tillbaka 20 generationer.
Med en test på 37 markörer och perfekt matchning så finns en gemensam fäderneana mindre än 10 generationer tillbaka.
 
Tyvärr fungerar det här med DNA-test som det fungerade med de första telefonerna.  
Vad skulle man ha den första telefonen till när det inte fanns någon att ringa till?
 
På samma sätt kan man uttrycka sig om DNA-test:
Vad skall man ha ett DNA-test till om det bara finns 1000 i Skandinavien att jämföra sig med?
Själv hade jag turen att ha en fäderneana från brittiska öarna med över 10000 att jämföra mig med.
Eftersom antalet tester dubblas varje år så kan jag tänka mig att vi i Skandinavien kommit upp till 10 000 testade år 2010.
Då tror jag att chansen att hitta en gemensam fäderneana inom 10 generationer är riktigt god.

2006-12-10, 09:44
Svar #46

L Modin

Har hittat min mormors troliga far xx, han dog för ca 45 år sedan: Det visade sig att hon hade en halvbror som tyvärr inte lever heller. Halvbrodern fick 2 söner. De har inte visat något intresse alls för ev. släktskap. Min fråga är om någon vet. Kan man matcha släktskap med
min mormor och  xxs barnbarn med någon slags dna test? Hur tillförlitligt är testet?

2006-12-10, 23:55
Svar #47

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Det finns inte någon möjlighet att med Y-kromonsontest och mtDNA-test koppla ihop en mans döttrar och söner med varandra.
Däremot pågår försök med X-kromoson tester som möjligtvis kommer att kunna användas i framtiden.

2006-12-18, 22:25
Svar #48

carina helander

Tack Rolf för svaret.
Det är väl bara att hoppas att många testar sig framöver så man har ett bra material att jämföra sig med.
Är det bra 1000 tester gjorda i sverige?
Ännu en fråga. Har läst en del om ett antal sjukdomar som är kända inom vissa familjer. Kommer för tillfället inte ihåg mer än att det är någon ögonsjukdom efter norrlandskusten. Förstår att sånt ej är offentligt men om jag skulle göra en test skulle de kunna se om man har släktskap med någon släkt med specifik sjukdom som gör att man får ett hum om att den släktens ana härstammade tex från skelleteå där just denna sjukdom är vanlig?
MVH Carina

2006-12-28, 16:12
Svar #49

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Carina
 
Antalet Y-kromosontester från Sverige i den största databasen (FTDNA) är ca 700.
Norge 500
Danmark 400
Finland 400
På Brittiska öarna har 26 000 tester genomförts.

2006-12-30, 22:48
Svar #50

Utloggad jtt

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 224
  • Senast inloggad: 2013-02-23, 17:14
    • Visa profil
Vet någon om det finns något svenskt labb man kan testa hos? (Vill man så kan man ju sedan själv mata in data i de stora öppna databaser som finns och därmed ändå jämföra med de som testat hos andra labb.)

2008-01-23, 11:49
Svar #51

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Svenska DNA-projektet
Söker någon som vill starta upp ett paralellprojekt till det
finska DNA-projektet http://www.fidna.info/pmw/index.php?n=Main.HomePage
 
Det behövs några administratörer och ett stort antal som har testat
eller avser att testa sitt DNA.
Skriv gärna in synpunkter och förslag i denna tråd.

2008-01-23, 11:55
Svar #52

Utloggad lal

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 956
  • Senast inloggad: 2018-08-28, 14:48
    • Visa profil
Jag deltar i ett internationellt DNA-projekt och tyvärr är min erfarenhet att svenskar är väldigt rädda för den där sudden. De vill inte veta! Vi har testat folk från så gott som hela världen men i Sverige är det stopp.
 
Men jag önskar er all lycka med ert projekt.

2008-01-25, 11:56
Svar #53

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Lena
Visst finns det ett visst motstånd mot att DNA-testa sig i Sverige.
Det finns dock över 1000 befintliga svenska Y-chr tester i FTDNA:s databas.
Bland dessa finns säkert många som vill utvärdera och jämföra sina testresultat.
Tillväxten av testade svenskar är också mycket stor,
mycket tyder på en fördubbling av testade per år.
 
Ser gärna att fler börja debattera framtidsfrågor inom släktforskningen exvis DNA-genealogi  
istället för det eviga gnället om funktionallitet och avgiftsbeläggning av Rötter.

2008-07-02, 15:22
Svar #54

Utloggad richardbrun

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 279
  • Senast inloggad: 2012-08-06, 13:00
    • Visa profil
Till Anbytarforum och FRA
 
Genom förmedling av den tyske släktforskaren Tom Lessner (via mejllistan för genealoger i Arbeitskreis Harz) har det kommit fram en intressant genetisk masstudie från Osterode i S?dharz. Två herrar i trakten, yrkesskolläraren Manfred Huchthausen och fastighetsregistertjänstemannen Uwe Lange, har befunnits vara avkomlingar av de bronsåldersmänniskor som bebodde en grotta i närheten. I grottan har ett ovanligt stort fynd av mänskliga kvarlevor hittats som kunnat dateras till cirka 1500 f.kr. Huchthausen och Langes familjer har uppenbarligen enligt DNA-resultatet varit bosatta på bygden i cirka 3500 år.
 
 
Bifogar en länk till en artikel om saken i Frankfurter Rundschau:
 
http://www.fr-online.de/in_und_ausland/magazin/?cnt=1360347
 
hälsningar
Richard Brun (ej terrorist)
 
 
Information till Försvarets Radioanstalt:Det finns all anledning att läsa mitt mail. Jag har ingenting att göra med Mujahedin-e Khalq, al-Jihad eller al-Qaida eller al-Jama'a al-Islamiyya. Jag har aldrig gjort Istishad eller tillverkat kärnvapen, jag vet knappt ens vad Al Manar betyder och Usama är ett främmande ord för mig. Men tack för att ni visar intresse för min epost! För att underlätta ert arbete skickar jag i fortsättningen rutinmässigt också en kopia av samtliga mina utgående mejl till er kontaktadress: fra@fra.se

2008-07-02, 20:55
Svar #55

Utloggad klara

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2255
  • Senast inloggad: 2019-04-24, 12:02
    • Visa profil
 
 
Richard,
Den informationen till FRA sitter BRA

2008-12-03, 18:43
Svar #56

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Finns det någon sammanställning över hur många genealogiska DNA-tester som utförts i Skandinavien?
Databasen för FTDNA anger ungefär 1000 Y-chr testade vardera i Sverige, Finland och Norge.
Merparten av dessa har förmodligen testats på 12 markörsnivån.
 
Globalt har 140 000 personer testats på Y-chr. och 80 000 tester på mtDNA. (Enligt ftdna.com)

2008-12-03, 23:05
Svar #57

Utloggad berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2015-05-19, 21:57
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Kan lägga till till vad den näst största databasen smgf.org anger för antal
test i Skandinavien:
Y-chr ungefär 500 i vardera av de nordiska länderna
mtDNA ungefär 1000 i vardera.
 
Därmed kan man säga att FTDNA ger störst möjlighet att hitta anor på fädernet
medan smgf är att föredra om man skall hitta anor på mödernet.
 
Det har gjorts en hel del DNA-undersökningar av olika universitet men frågan
är om det finns någon databas där man kan se hur många svenskar som testats?

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna