ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: #75726 - """"Ett hämdens offer""""  (läst 883 gånger)

2009-06-28, 08:45
läst 883 gånger

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Vad är det som är så speciellt med boken, med titeln Ett hämdens offer?
 
bok
Ann-Mari Bäckman

2009-06-28, 09:15
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Det var en feministisk bok, eller ansågs vara det på den tiden. Författare Marie Sofie Schwartz. Här i Nordisk Familjebok:
1840 blef hon gift med professor S. Fru S., som
redan under sin flicktid sysslat med författarskap,
ehuru ej offentligt, erhöll först 1851 af sin man,
hvilken var fiende till kvinnligt författarskap,
tillstånd att söka förläggare till en af sina
berättelser. Samma år utkom under pseudonymen Fru
M. S. S.*** hennes första novell, Förtalet (2:a
uppl. 1863). Såväl i denna som ock i hennes närmast
följande arbeten, bland hvilka den mot 1850-talets
midt skrifna följetongsromanen Eman-cipationsvurmen
utgör ett inlägg i kvinnofrigörelse-striden (i bokform
1860, 3:e uppl. 1886), skönjes stark påverkan dels
af Wetterberghs då mycket populära tendensromaner,
dels af den samtida franska romanlitteraturen. Efter
sin mans död (1858) måste fru S. af ekonomiska skäl på
fullt allvar egna sig åt författarskapet. Stort rykte
vann hon med romanen Mannen af börd och qvinnan af
folket (1858; 3:e uppl. 1878); skildringen är liflig
och spännande, men också ensidig och präglad af hennes
motvilja för det privilegierade adelsståndet. Samma
förtjänster och fel framträdde i de följande
romanerna: Ett hämdens offer (1859; 2:a uppl. 1866),
Arbetet adlar mannen (s. å.), hennes andra stora
tendensroman af stor popularitet, Ädlingens dotter
(1860), Skuld och oskuld (1861; 2:a uppl. 1886), Börd
och bildning (s. å.; 2:a uppl. 1890)

2009-06-28, 09:36
Svar #2

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil
Intressant nog så var hon inte gift med Gustaf Magnus Schwartz, han var redan gift, men de levde tillsammans och fick barn. Det bör ha varit ganska oortodoxt på den tiden

2009-06-28, 12:43
Svar #3

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Från Stockholms Mantalslängder 1845;
 
http://www3.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/mantalsbok/M4505010572_150 dpi.pdf
 
Står det Husfru eller Hustru??  
 
Helene

2009-06-28, 12:59
Svar #4

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-02-28, 15:20
    • Visa profil

2009-06-28, 13:19
Svar #5

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Jag får inte riktigt ihop det!
 
Gustav Magnus Schwartz föddes den 21/8 1783 i Helsingfors som son till Rådmannen Petter Schwartz.
 
Gustav Magnus Schwartz återfinns sedemera i Stockholm med yrkestiteln Öfverdirecteur.
 
I Hiski finner man hans barns födelsenotiser vilka han fick i sitt äktenskap med Carolina Corbin-Dourdant. Samtliga barn födda i Finska fs i Stockholm;
 
Maria Carolina, född 31/1 1819  
Gustaf, född 8/4 1820  
Sophia, född 17/4 1821
Remi, född 8/8 1825
Theresia, född 24/11 1826      
 
Författarinnan Marie Sofie Schwartz föddes 1819 i Borås och finns förvisso i samma hushåll som Överdirektören Gustav Magnus Schwartz mantalsåret 1845. I mantalet 1860 anges hon vara Proffessorsänka (!??) men i senare källor (se Rotemansarkivet) uppges hon dock vara Öfverdirektörsenka (!?)

2009-06-28, 13:43
Svar #6

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Enligt Nordisk familjebok/Uggleupplagan, ska Gustav Magnus Schwartz och Marie Sofie, född Birath, ha ingått äktenskap år 1840. Från samma källa uppges maken Schwartz faktisk också ha titeln Professor utöver Överdirektör.

2009-06-28, 13:47
Svar #7

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Mantalet 1835: http://www3.ssa.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/mantalsbok/M3505010438_150 dpi.pdf
 
Då är G.M Schwartz' hustru Carolina Corbin-Dourdant fortfarande i livet.
 
I nästa mantal, dvs år 1845 lever han med Marie Sofie, född Birath (se mitt tidigare inlägg).

2009-06-28, 14:02
Svar #8

Utloggad Helene Jorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6190
  • Senast inloggad: 2020-01-15, 20:53
    • Visa profil
Något dubbelarbete behöver inte göras. Gustav Magnus Schwartz' och Marie Sofie Biraths förhållande har redan utretts tydligen.  
 
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/83331/60390.html
 
(Meddelandet ändrat av hjor 2009-06-28 14:03)

2009-06-28, 15:40
Svar #9

Utloggad Ann-Mari Bäckman

  • Fd. laboratorieassistent
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11887
  • Senast inloggad: 2023-07-22, 16:40
    • Visa profil
Vad trevligt med sådan litteratur! Kvinnan på fotot verkar ung, men var tydligen intresserad av sådana frågor. Kan det vara författarinnan själv på fotot? Nej, hon på fotot verkar vara född ca 1880. Det fanns väl några kvinnosaksföreningar, antar jag?
Ann-Mari Bäckman

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna