Det var en feministisk bok, eller ansågs vara det på den tiden. Författare Marie Sofie Schwartz. Här i Nordisk Familjebok:
1840 blef hon gift med professor S. Fru S., som
redan under sin flicktid sysslat med författarskap,
ehuru ej offentligt, erhöll först 1851 af sin man,
hvilken var fiende till kvinnligt författarskap,
tillstånd att söka förläggare till en af sina
berättelser. Samma år utkom under pseudonymen Fru
M. S. S.*** hennes första novell, Förtalet (2:a
uppl. 1863). Såväl i denna som ock i hennes närmast
följande arbeten, bland hvilka den mot 1850-talets
midt skrifna följetongsromanen Eman-cipationsvurmen
utgör ett inlägg i kvinnofrigörelse-striden (i bokform
1860, 3:e uppl. 1886), skönjes stark påverkan dels
af Wetterberghs då mycket populära tendensromaner,
dels af den samtida franska romanlitteraturen. Efter
sin mans död (1858) måste fru S. af ekonomiska skäl på
fullt allvar egna sig åt författarskapet. Stort rykte
vann hon med romanen Mannen af börd och qvinnan af
folket (1858; 3:e uppl. 1878); skildringen är liflig
och spännande, men också ensidig och präglad af hennes
motvilja för det privilegierade adelsståndet. Samma
förtjänster och fel framträdde i de följande
romanerna: Ett hämdens offer (1859; 2:a uppl. 1866),
Arbetet adlar mannen (s. å.), hennes andra stora
tendensroman af stor popularitet, Ädlingens dotter
(1860), Skuld och oskuld (1861; 2:a uppl. 1886), Börd
och bildning (s. å.; 2:a uppl. 1890)