#63317 - Tagen av en örn - Älvsbyn (BD)

[Ann-Mari Bäckman]

Mannen på fotot hade tydligen en bror, som vid två års ålder blev tagen av en örn. Man hittade senare kläderester i örnboet. Denna märkliga historia, måste väl finnas dokumenterad någonstans?
 
man
 
Det kan finnas två tänkbara Arvid Bergman. Den ena, Johan Arvid, var född 1891, Älvsby, Norrbotten. Han hade år 1900 fem bröder. Familjen bodde i Salberget. Johan August född 1889 saknas, antagligen död före 1900.
 
Den andre kan vara Karl Arvid född 1892. Han hade år 1900, tre bröder. Familjen bodde i Asplövberg, Älvsby, Norrbotten

[Ann-Mari Bäckman]

Det verkar som det var Johan Arvid Bergmans bror Johan August född 1889. Föräldrarna var Karl Johan Bergman född 1867 och Anna Lovisa Hedström född 1860. De var år 1890 bosatta i Byn, Älvsbyn AI:8A sid. 194, Älvsby, Norrbotten.
 
I dödboken, Älvsbyn 1892 hittar jag 5/7 1892 Johan August, bortgången i skogen, 2 år 7 månader 10 dagar.
 
Mitt barbarn är 2 år 5 månader, i mitt tycke ett stort byte för en örn. Kan barnet ha varit döende eller sovande och örnen då tagit bitar från det och flugit upp i boet med det?
 
(Meddelandet ändrat av ines den 29 april, 2009)

[Helene Jorsell]

Vad menar man med bortgången i det här fallet? Bortgången som i avliden i skogen eller bortgången som försvunnen i skogen?
 
Helene

[Ann-Mari Bäckman]

Jag tolkar det så, att man menar, gått bort sig i skogen.

[Margaretha Johansson]

Hej!
Eftersom jag bor utanför Älvsbyn ska jag försöka höra mig för om någon äldre person kan känna till något mer om detta! Intressant!
Återkommer ifall jag hör något eller finner någon dokumentation om det här.
 
Margaretha
 
PS: har ett vagt minne av att ha hört något om det här. Ska fråga min pappa som är 95 - han kan nog berätta ifall han har minnen av att ha hört historien.

[Ann-Mari Bäckman]

Margaretha!
 
Jag har också ett vagt minne om att ha läst detta i någon veckotidning för länge sedan.
 
Kanske Piteanor känner till något om detta, men jag väntar på ett ev svar från dig.
 
Det skulle vara intressant att veta hur man hittade örnboet och hur länge efter händelsen det skedde?
 
Ann-Mari

[Astrid Carlsson]

Hej. Viveca Lärn har med en sådan händelse i boken Kvinnan som var en fyr. Hälsn. Astrid.

[Margaretha Johansson]

Hej!
Har nu hittat en artikel från Piteå Tidningen från 2 feb 1988 där det berättas om pojken. Här är ett utdrag från denna artikel:
För snart 100 år sedan inträffade en tragisk händelse i Älvsbybygden som aldrig fick någon uppmärksamhet i dåtidens sparsamma rapportering i tidningarna, men som fortfarande lever kvar bland minnesgoda äldre människor. Då försvann nämligen en liten pojke, Johan Bergman, spårlöst från sitt hem i Högheden, strax utanför Älvsbyn.
Året var 1892. Den lille pojken, drygt två år gammal, lämnades utan tillsyn för ett ögonblick och var sedan försvunnen. Trots ett massivt uppbåd, med skallgångskedja,i ett par veckors tid, återfanns han aldrig. Teorierna om hans öde var många, men två år efteråt kom lösningen och svaret. Då hittade Abraham Hedman från Lillkorsträsk klädtrasor i ett örnbo, ett fåtal kilometer från pojkens hem. Modern, Anna Bergman identifierade klädresterna som pojkens. Slutsatsen kunde bara bli att pojken hade fallit offer för en örn. I artikeln berättar en syster till pojken att mamman nog aldrig riktigt kom över sorgen. Just att hennes lille son blivit örnmat var nog värst. Systern tvivlade inte ett ögonblick på att det verkligen var örnen som tog hennes storebror. Några skogsarbetare hade sett en stor kungsörn segla omkring över grannskapet vid den aktuella tidpunkten. Men det står också i artikeln: Eftersom ingen såg örnen ta pojken går det dock inte att fastställa händelseförloppet till absolut 100-procentig visshet.  
Vid tidpunkten för när denna artikel skrevs hade en örn rivit ett rådjurskid i en by utanför Älvsbyn. Men frågan ställdes om en örn verkligen har krafter att dra iväg med så tunga lyft...

[Rolf Liljhammar]

1961 utgavs en bok av SAM-förlaget, Jönköping, Tryckt Svantessons tryckeri, Hässleholm: Steinar Hunnestad: Örnrovet, som skildrar en händelse i trakterna av Namsos.
En flicka, Svanhild, 3 år 8 mån 19 kilo, rövades av en havsörn, men återfanns levande, med skador från örnklor.
Boken förefaller vederhäftig, även om den dramatiserats med en töntig dialog.
Den är försedd med fotografier och yttranden av veenskapsmän.
Således förefaller det inte omöjligt att rovfåglar vid extrema tillfällen även kan ta mindre barn,
särskilt barn i krypåldern som i örnens förprogrammerade hjärna kan tolkas som ett handikappat djur och således faller inom målgruppen
 
Mvh
 
RolfL

[Ann-Mari Bäckman]

Tack för två intressanta svar! Vad trevligt att få läsa historien bakom pojkens försvinnande.
 
Margaretha, vad bra att du tog reda på detta!
 
Ann-Mari

[Patrik Larsson]

När jag studerade så gjorde jag ett specialarbete om örnar och folks tro. Enligt fågelforskare så kan en örn inte lyfta med en vikt över 3 kg pga sin vingkonstruktion och lyftkraft. Däremot så kan den ju förståss slå mot ett byte och attackera. Jag har idag inte kvar det jag skrev och källan till viktuppgifterna, men en viss kritiskt öga skall man nog lägga på dessa uppgifter om bortrövade barn, getter och får som brukar förekomma.

[Ann-Mari Bäckman]

Vissa fåglar brukar använda mjuka material till boet. Beter sig örnar på det viset? D v s om det hittar resterna av barnets kläder, tar det med sig det upp till boet för att bädda med.

[Margaretha Johansson]

Jag tänkte nog detsamma - kan en örn lyfta ett barn som är nästan tre år gammalt? Pojken måste ju väga en del och det verkar nästan för mycket för en fågel - även om den är stor!
Örnars bon har jag ingen aning om egentligen - men för mig borde de mest bestå av kvistar? En ornitolog skulle nog veta mer om den saken. Tack Patrik för att du skrev detta inlägg!