Vílka är det strävsamma paret från anno datzumal?

[Krister Jönsson]

Hej,
 
Känner någon igen paret på bilden? Bakgrunden tror jag är kyrkan i Öved.

[Ann Little]

Hej Krister!
 
Kan paret vara från någon av öststaterna? Jag frågar med tanke på att kvinnans schal är knuten på ett sett som var mycket vanligt i Estland till exempel.
 
Mvh
Ann

[Claes-Göran Magnusson]

Om man jämför med denna bild (http://freepages.genealogy.rootsweb.com/~longstrom/oved.jpg) verkar det troligt att det är Öveds kyrka de står vid.

[Anna Mannerstråle]

Bilden är (i mina ögon) definitivt tagen framför Öveds kyrka. Jag misstänker också att det snarare är mor och son än ett gift par. Den gamla/åldriga damen verkar vara betydligt äldre än mannen på bilden. I anläggningen kring Öveds kyrka ligger till höger (om man tittar in i bilden) ett ålderdomshem, som om jag inte missminner mig fortfarande är i verksamhet. Det är inte helt omöjligt att den äldre kvinnan bodde där och bilden är tagen vid ett besök. M v h Anna

[Jojje Lintrup]

Här är ett gott exempel på varför vi svenskar inte ska oja oss över de muslimska kvinnornas hucklen av idag!

[Anita Berglund Eriksson]

Att kvinnor, kanske främst ur arbetarklassen, förr i Sverige bar hucklen är många gamla bilder bevis för. Jag har en gammal bild från tiden runt förra sekelskiftet, som är intressant även ur andra aspekter. Den gamla kvinnan vid öppna spisen tittar mycket intresserat, lite avvaktande och frågande inför fotografen. Jag tycker bilden säger så mycket om den tid som varit.  Bilden har jag fått av fotodatabasen i Sollefteå, och kvinnan kommer från Sollefteåtrakten. Om jag inte minns alldeles fel är kortet taget, som sagt, runt förra sekelskiftet.  

[Janne Svensson]

Kvinnorna förr bar inte hucklen för att det var förbjudet att visa håret, det är en viss skillnad.

[Karl Göran Eriksson]

Min farmor bar till vardags ett huckle som dolde håret ända till sin död 1966. Hon var inget undantag utan följde med de flesta av sin sin generation på landsbygden i Jämtland en mycket gammal tradition. Denna tradition härrör sannolikt från tiden när gifta kvinnor enligt lag inte fick visa sitt hår offentligt. Det förbudet förefaller, enligt följande citat, även ha gällt gravida kvinnor. Niellß gunderßenn Westerhus haffde besouffuet Sinn festemòe for bròlupet och gick met oben haar (min understrykning) thill Kiercken, der fore Sounet och gaff till Kongl: Maijtt pendinge ________ viij dlr. [Fogderäkenskaper för Jämtland/Härjedalen 1622-1623, Riksarkivet]. I en bok av Jonas Frykman - Horan i bondesamhället (1977) - vill jag minnas framföras att nämnda kvinnokategori var ålagda att bära en viss typ av huvudbonad. Jag kan just nu dock inte återfinna boken i mina hyllor och är därför osäker vad som gällde för det plagget.

[Monica Johansson]

Krister! Jag vet inget om fotot.
Jojje, spontant…. Blev inte din jämförelse en aning spontant gjord? Eller är den medvetet omedveten?
Ja, hucklen.Vad är det för ord?  Huvudkläde. Att kläda huvudet.
Tack Anita för den talande bilden. Det var smutsigt…..Hon klädde huvudet mot smutsen och för smutsen.
Kvinnan vid Öveds kyrka klädde huvudet med en alldeles ren vit duk. Mannen hade en mössa.  Kvinnan hade ingen sorts mössa.
Kvinnan skylde (höljde, döljde) sitt huvud när hon gick in i Guds boning, mannen blottade sitt huvud (tog av huvudklädet).
I lutherska kyrkor inträder kvinnan idag med blottat huvud.  
Det handlar inte om håret, den handlar om kvinna – man, i gudens boning – och utanför.
Och varför skulle kvinnans huvud döljas?
 
Och jag hade aldrig kunnat gå i skolkök 1950 om jag inte hade först sytt ett huckle i skolslöjden som skulle skydda mig (skylda mig) från smuts och maten från smuts. Och inte heller hade jag burit ett huckle som blev tonårsmode efter filmen Prinsessa på vift med Audrey Hepburn omkr 1956 (?).
Karl Göran, du bekräftar vad det rörde sig om. Jag har också läst den boken - tidigt i mitt släktforskande. Jag vill nog mena att vi kommit långt ifrån detta idag - men att vi skall förstå historien.
Vänliga hälsningar
Monica

[Claes-Göran Magnusson]

Huckle, en sammandragning av huvudkläde. Har använts sedan 1655.

[Bengt Andersson]

Anna  Du har helt fel om mor och son Det är vi karlar som bara ser yngre och yngre ut. Det är på fru och barn man ser att man blir gammal, i spegeln blir jag bara yngre.

[Anita Berglund Eriksson]

Monica! Du talar om kvinnans skyldighet att bära huckle i kyrkan förr av religiösa skäl. Jag antar att det är helt riktigt. Ett känt bibelcitat, som jag just nu har glömt, använde  de frireligiösa i början av deras epok, för att förmå kvinnorna att bära huvudbonad. Detta försvann så småningom och numera är det väl lite kuriosa om någon i de frireligiösa församlingarna använder hatt av det skälet. De muslimska kvinnorna använder sina chadoror av religiösa skäl än idag.  Att kvinnor förr i Sverige bar hucklen i vardagen var helt klart också av andra skäl än religiösa. Bl.a. av traditionella och praktiska skäl. Vid högtider bar gifta och ogifta olika typer av huvudbonader, för att visa skillnaden i deras civilstånd.