Dr Stoije, Säter: obduktion, bad, OS?

[Leif G. Olofsson]

Stadsläkaren i Säter, Carl Vilhelm Stoije, 1862-1926, var en skicklig fotograf. Hans glasplåtar finns idag i Säters kommuns bildarkiv. Var kan följande bilder vara tagna?
1. Anatomisk teater, troligen i Uppsala, ca 1890
2. Bad med bassäng, Stockholm?, ca 1900
3. Idrottsevenemang, invigningen av OS i Stockholm 1912?
Leif Olofsson, arkivarie, Säters kommun


 


 

[Ann-Mari Bäckman]

Det skulle vara kul att se den översta bilden uppförstorad, så man kan se mer detaljer. Vad är det för gubbe, som sitter mörkklädd till höger?
 
Ann-Mari Bäckman

[Sven Aivert (Svena)]

Bild 3 kan vara Stockholms Stadion med Kungliga Läktaren  
Det var där Olympiaden hölls 1912
 
Sven Aivert

[Leif G. Olofsson]

Jag prövar med att göra bilderna större, så att detaljerna framträder bättre!
Leif
1. Anatomisk teater, möjl. Uppsala (Gustavianum?)
2. Bad i Sthlm? (Sturebadet?)
3. OS 1912 i Sthlm?


 


 

[Ann-Mari Bäckman]

Bild 1: Det verkar vara ett intressant fall, för det ser inte ut att vara kandidater som studerar operationen utan läkare. Fick inte mannen som sitter plats på läktaren eller vad kan hans uppgift vara? Munskydd och handskar saknas. Det ljus, som man fick av taklamporna kan inte ha varit mycket.
 
Bild 2: Spotta inte i bassängen! Man måste ha spottat både här och där förr, därför att det fanns ju speciella spottkoppar på tågen också.
 
Bild 3: Det kan mycket väl vara den svenska flaggan, som syns i bakgrunden, då filmerna inte var känsliga för blått.

[Leif G. Olofsson]

Efter sökande i Stoijes arkiv hittade jag en bildförteckning, vilken till en del omfattar de här ifrågasatta bilderna.
Bild nr 1 föreställer kirurgklinik å Serafimerlasarettet; prf. J Berg, Dr Bauer och Clarholm. (måste väl vara Stockholm?)
Bild nr 3: Olympiska spelen 1912.
Återstår alltså badet där man inte fick spotta i bassängen.
Leif Olofsson

[Sven Aivert (Svena)]

Leif!
 
Serafimerlassaretet låg på Kungsholmen mittemot Stockholms Stadshus på Hantverkargatan.
En del av byggnaderna finns fortfarande kvar men det är nedlagt som Sjukhus.
 
Beträffande badet kan det även vara Centralbadet eller Sturebadet  
 
Sven Aivert

[Christina Backman]

Johan Berg * 1851 professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Serafimerlasarettet.Bauer Axel Viktor ? underläkare vid Serafimern 1911.Per Olof Clarholm * 1860 överläkare Karlstad. Se Sveriges Läkarehistoria  1930 för fler detaljer.

[Leif G. Olofsson]

Tack!
Det var viktiga informationer. Återstår att lokalisera badet. Man kanske skulle koppla in Stockholms Stadsmuseum?
Leif

[Ann-Mari Bäckman]

På bild två står spotta ej i bassängen! Spottade man hej vilt mer förr än idag? Jag har för mig att sådana här skyltar, om att det var förbjudet att spotta fanns på andra ställen. Det fanns spottkoppar lite här och var. Berodde det på snusandet och i så fall vad gör snusarna med saliven idag? Inte spottas det väl i bassängen?
 
Ann-Mari

[Rolf Liljhammar]

Bild 1) Inget att tillföra.
 
Bild 2) Visserligen var det längesedan jag var på Sturebadet, men interiören stämmer inte med min minnesbild.
Centralbadet??
 
Bild 3)Stadion i Stockholm. Men vad är det för flagga i bildens högra kant?
 
USA? Grekland? Är det den grekiska så kan vi säkert ta det som en bild från Olympiaden i Sthlm 1912.
 
RolfL

[Chris Bingefors]

Jo, man spottade. Det fanns spottkoppar överallt. Men eftesom man ville begränsa tuberkulosen så stoppades det så småningom.
Kan badet vara kallbassängen på central badet i Uppsala? Den såg inte ut så när jag var där som barn, men palmer var nog inte mode då.

[Ann-Mari Bäckman]

Är det palmer? Kan det inte vara en krukväxt istället? jag tänker på en sort, som lätt får spinn.

[Birgit Hirsch]

jag kan inte sätta in bilder . men titta på denna länk .. Så ser centralbadet ut . Jag tycker nog att det är likt .  
http://www.alltomstockholm.se/profil.aspx?EntityID=858323

[Sune Fransson]

Hej, enligt mina efterforskningar så har mycket riktigt Clarholm verkat i Karlstad.
 
Det finns omskrivet att Doktor Clarholm bör ju ha hyst en berättigad stolthet över att han lyckats genomdriva sina önskemål och fått Karlstads lasarett att ligga i frontlinjen när det gällde att utnyttja de medicinska framstegen.  
 
Vid den nybildade Värmlands Läkarförenings andra sammanträde i november 1902 återfinnes denna lapidariska kommentar i sammanträdesprotokollet:  
Under en paus i förhandlingarne demonstrerade herr P. Clarholm ett par nya instrument och en samling Röntgen-plåtar, utvisande dels frakturer, dels i organismen inträngda främmande kroppar. ( Den första röntgenundersökningen i Karlstad har journalnummer 809/01 och visar en stålflisa i ett ben, /medd. av dr Åke Waller. )  
 
Den 1 juni 1905 togs det nya lasarettet på Kristinedal i bruk. År 1907 utgav dr Clarholm Lasarettets Historia och Beskrifning öfver det nya Lasarettet samt Årsberättelser för 1905 och 1906. Förvånansvärt nog beskrivs inte heller här den nya röntgentekniken, som dock var så revolutionerande. Doktor Clarholm anger endast att röntgenrummet ligger i nya lasarettets bottenvåning och att den elektriska installationen utförts av ASEA.  
 
Det finns uppgifter som jag ej fått bekräftade att Clarholm skrev skillingtryck. I en artikel från ICA kuriren där det frågades om Clarholm skrivit ”I en sal på lasarettet” det ifrågasattes skarpt om det inte var så att det varit han som var författaren.
 
I en sal på lasarettet  
 
I en sal på lasarettet  
där de vita sängar står  
låg en liten bröstsjuk flicka  
blek och tärd med lockigt hår.  
 
Allas hjärtan vann den lilla  
där hon låg så mild och god.  
Bar sin smärta utan klagan  
med ett barnsligt tålamod.  
 
Så en dag hon frågar läkarn,  
som vid hennes sida stod:  
Får jag komma hem till påsken  
till min egen lilla mor?  
 
Läkarn svarar då den lilla:  
Nej mitt barn, det får du ej,  
men till pingsten kan det hända  
du får komma hem till mor.  
 
Pingsten kom med gröna björkar  
blomsterklädd står mark och äng,  
men den lilla sjuka flickan  
låg där ständigt i sin säng.  
 
Så på nytt hon frågar läkarn  
som vid hennes sida står:  
Får jag komma hem till hösten  
till min egen lilla mor?  
 
Läkarn svarar ej den lilla,  
men strök sakta hennes hår,  
och med tårar i sitt öga  
vänder han sig om och går.  
 
Nu hon slumrar uti mullen  
slumrar sött i snövit skrud.  
Från sin tåligt burna längtan  
har hon farit upp till Gud.
 
Mvh Sune Fransson

[Ankie Schipper]

På tal om spotta höger och vänster. I min ungdom såldes det tugg-tobak. Därav den ökade salivavsöndring. Undra om den finns kvar i dag. Hälsningar, Ankie Schipper

[Sune Fransson]

Per Clarholm var som läkare och kirurg unik med sin fryntliga vänlighet och sitt eminenta minne för varje liten gumma eller gubbe. Clarholm inte bara botade, han tröstade och gladde sina oroliga patienter och blev därför vida älskad.
 
Vid planering och genomförande av det nya länslasarettet i Karlstad vilade ett stort ansvar på lasarettsläkaren. Doktor Per Clarholm, som tillhörde lasarettets styrelse och dessutom var kommunalman och en god organisatör, var den som outtröttligt genomdrev planeringen. Han visste vad han ville och framförde detta med stor beslutsamhet. Kristinedal, platsen där lasarettet byggdes låg med dåtida mått mätt långt utanför staden. Clarholm och hans hustru Elin fick långt att färdas då man ville in till staden från läkarbostaden vid lasarettet. Clarholm gjorde en framställan om en häst. Han disponerade sedan tidigare både kusk och vagn. Den ytterst sparsamme landshövdingen Gerhard Durssen, som var ordförande i landstinget, beviljade ej Clarholms begäran. Vid mötets slut uttalade doktor Clarholm sitt missnöje med beslutet och yttrade ungefär så här ”men mina herrar, häst ska jag ha i alla fall, Gerhard ska han hete och stryk ska han få”. Det påstods också att kusken Olsson fått doktorns order att varje gång han passerade landshövdingeresidenset, skulle han ge hästen ett rapp med piskan