Tord i Byr ... en saga?

[Kalle Thorsberg]

De som vill veta mera om vad vissa kors betyder eller representerar rekomenderas Linn Lagers avhandling från 2002 - Den synliga tron ISBN 91-506-1539-4. Avhandlingen handlar alltså om kors på runstenar.

[Marc Hernelind]

Om Nolbystenen citetrar jag från tidigare inlägg  tittat noga på det ev. malteserkorset där. Det synes mig som om korset där är ett mellanting mellan ett Georgskors och ett malteserkors...åtminstone sex av uddarna är tydligt markerad genom böjda topplinjer...medans armarna mera påminner om Georgskors!  
som brukar kallas Burestenen för den var rest till fadern som hette Bure utav sönerna en som Hette Herse. Obs.Röd runskrift färg...se Åke Ohlmarks text angånde detta.  
 
Selånger stenen som avbildas av Johan Bure 1601 tillsammans med en del andra runstenar som inte finns i dag och ej i läsbart skick. har sen ocså avbildas av Penningsköld Korsen liknar det på Nolby stenen och med samma röda runskriftsfärg.  vi har fått texten uttyd av Helmer Gustavsson  
för runskriften fanns avbildad på JB Släktsten.
där finnerman att stenen var rest till fadern Torsärker av bland annnat sonen Farteng.  
 
Skokloster stenen  med Korset över riddaren ser likt ut det på Nolby och Selångerstenen stenen var rest till fadern Tord av bland annat sonen Herse samma röda runskriftfärg.
är dessa likheter en slump alla med syskandinavisk stil ovanlig så högt upp i landet med röd färg som ansågs bäras endast av stormän och män med vikt.och alla tre med dessa kors ev. Malterser kors. eller kors som korsriddarna bar
 
finns likheter med den påhittade Arn Magnusson och den mytomspunnen Fale Bure ....
 
man kan se  varför en del anser att det finns en linje ner till Tord på 980 talet?, men man måste inse att det är väldigt lite att gå på nästan inget alls och det är därför det ännu kallas myt.  
 
mvh Marc Hernelind

[Robert Hammarstedt]

Hur vet man att den röda färgen är original?
Den har absolut förbättrats, i varjefall i Nolby.

[Ulf Sawert]

Hej igen Marc: Jag upprepar frågan till dig...Du nämner om att det ev. klostret i Bureå skulle tillhöra franciskanerna - är du säker på detta? Varför skulle inte det ev. klostret kunnat ha varit en filial till Johanniterorden i Eskilstuna? Du nämner ju om ett brev från priorn för Johanniterna (i Eskilstuna) till en Påvel skrivare ang. laxodlingen i bl. a. Bure-älven. Skulle inte detta kunna förklara varför Johannes Bureus skriver att Herse Falesson var BÅDE hövitsman över norrland och abbot? Johanniterna var ju en krigarorden med rötter från korstågens Jerusalem! De hade även som emblem ett malteserkors - som påminner om korset på bl. a. Bure-runstenen i Nolby.
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Eftersom rubriken Bureslott är stängd tar jag mig friheten att citera lite ny information ang. detta ämne här!
 
Jag vill dela med mig av några fina citat från boken: Jarlens Sekel, skriven av historieprofessor Dick Harrison, utg. år 2002, sid. 476 längst upp: Stockholms slott byggdes inte över en natt. Det var en stor anläggning med ett flertal delar, var och en med sin egen - idag svårligen rekonstuerbara - historia. Det överväldigande flertalet forskare är dock ense om en sak: i begynnelsen var tornet. Tornbyggnaden, ofta hänvisad till som kastalen, anlades av en okänd storman eller konung på den tämligen öde Stadsholmens norra spets, taktiskt välplacerad bredvid det vattendrag som i början av 1200-talet utgjorde den enda seglingsbara rännan mellan Mälaren och Östersjön. Och där förblev tornet, i till- och ombyggd skepnad, ända till slottsbranden 1697, allt medan slottets övriga byggnader reste sig kring kärnan. Tornet var murat helt i gråsten med en diameter på femton meter. Dess murar var omkring 3,5 meter tjocka, och före tornhöjningen på 1500-talet torde höjden ha uppgått till omkring tjugofem meter. Vidare lite längre ned...Tornet byggdes enligt vedertagen åsikt i slutet på 1100-talet eller i början av 1200-talet, långt innan en tillstymmelse till stadsbebyggelse existerade på holmen. Troligaste byggherre var kung Knut Eriksson, tätt följd av jarl Birger brosa och kung Sverker Karlsson. Slut på citat.
 
Här ser vi att flera av borgarna under denna tid började som ett ensamt torn! Sedan byggde man på borgen efterhand...borgmurar...repr. lokaler...ringmurar...förborgar...etc. Så var det även när det gäller Kalmarslott...det började också - enligt Dick Harrison - som ett ensamt (idag rivet) torn!  
 
Dessa fakta skall man ha i åtagande om man vill närmare studera de intressanta ruinsrester som kommit i dagen där vid Birstabergets sluttning! Först ett torn...sedan en borg.
 
Vill också fylla på lite ang. detta med hur stora slott kan försvinna helt med tiden...jag citerar ur samma bok sid. 489-490 längst ned: Att vi känner till Jönköpings kungliga fästning beror på att Magnus utfärdade ett dokument i slutet av år 1278, givet in castro Junaköpung (på Jönköpings slott). Tidigare samma år hade borgen belägrats av upprorsmän, något som anges både av Skänningeannalerna (ca 1290) och av Ericus Olai på 1400-talet. Redan 1309 skall kung Birger enligt Erikskrönikan ha uppfört ännu ett slott på platsen, vilket brändes ned av hertig Erik samma år. Alltså torde 1278 års borg ha varit en kortvarig historia - varför annars anlägga en ny fästning 1309? Möjligheten finns förstås att Erikskrönikan överdriver och att det hela tiden rörde sig om samma anläggning, blott restaurerad av Birger. Så länge inga rester efter någondera borgen påträffas, får vi fortsätta gissa. Var exakt låg Jönköpings borg/borgar? I brist på lämningar är det bästa alternativet det vi kan belägga för senmedeltidens räkning. Slut på citat.  
 
Här ser vi hur TVÅ stora borgar i Jönköpng - byggda på 1200-talet - försvunnit helt!! Man hittar inga som helst lämningar efter dem...så här ser vi att sådant kan förekomma...att stora borgar kan försvinna helt genom tidens tand och människors handlingar!
 
Jag har ju redan nämt tidigare om jarlasätet Bjälbo som man också inte hittar några lämningar efter, nämnas kan också de gamla stadsmurarna runt Stockholm och Kalmar som tydligen också försvunnit genom åren...även medeltids-borgen i Lödöse kan nämnas som ex.
 
Vänligen
 
Ulf

[Anders Ryberg]

Kaj Janzon, som jobbar på RAÄ, har tidigare påpekat att det är RAÄ som regelbundet låter måla i röd färg på runstenar o dyl.

[Marc Hernelind]

Robert och Anders det stämmer att att man från runstensverker resturerar orginal färgen det vet jag för jag tror vid ett samtal med Helmer Gustavsson att han varit med vid ifyllandet av färg om det var skokloster skall jag låta vara osagt. Jag prata även med en pensionerad runiolog i Florida om tillvägagångssättet.  
 
Ulf vad jag förstår var Herse Hövitsman och hans son Olof den förste Abboten  de var tolv böder dvs munkar varav en var Abbot. fransicanerna kallade sina munkar böder och hade grå munk klädnad hade som uppgift att missonera till samerna dom levde enkelt på fiske och det dom själv odlade samt bryggde, vid bureå älven så kallas dom gråmunkebröderna.  
att ?det fanns Johannesit orden i eskilstuna var känt och jag har visat ett brev från priorn till den ansvariga av de tolv bröderna Påvel Andersson där det nämnde om fiskodling .
det fanns en till skillnad Franciscanmunkarna kunde gifta sig och avsluta sitt värv som munk.  
när Påvel andersson gift sig fick han Osvik nr.9  
 
jag vill nog ha det till ett matltser kors med och titta på skoklostersten på ena sidan finner du samma kors över en ryttare.
 
på Fale hin unge gravhäll finns dessa malteser kors igen i dom fyra hörnen.  
 
mvh Marc

[Ulf Sawert]

Till Marc: Hej och tack för svaren! Men hur klädde sig Johannitermunkarna då? Det finns ju en solkar koppling här (i ett brev år 1477) mellan priorn för Johanniterorden i Eskilstuna och Påvel skrivare ang. laxodlingen i bl. a. Bure-älven! Vad är det som säger att inte Johannes Bureus kan ha tagit fel ang. detta med franciskaner som han - enligt mig - gjorde med kyrko-slottet i Skön? Tycker att många pusselbitar faller på sin plats om man betänker att det förmodade klostret tillhörde en krigarorden - och att man där undervisade inte bara i bokliga kunskaper utan även i konsten att strida (och strida rättfärdigt)!? Bure-ätten (eller Farthegn-ätten) synes ju ha varit en kraftfull krigarsläkt vid denna tid (1300-talet) varför skulle denna släkt vara intresserad av att bli fredliga och vapenlösa franciskanermunkar då man var med och styrde hela norrland - med vapen i hand?
 
Glöm heller inte den stora prestige som verkade vara förknippad med denna orden (Johanniterna) då man blev uppbackade av personer som Birger Jarl och kung Knut Eriksson (se mina inlägg ovan)! Kanske fanns det något nära samarbete mellan denna orden och den tidens stormän? Skickade några av stormännen sina söner ned till korstågens mellanöstern för att strida för denna orden? Var de tidiga Burarna anhängare av denna orden...därav de malteserkorsliknande korsen på runstenarna här uppe?
 
Låt mig bara få citera ytterliggare ett litet stycke ur boken: Jarlens Sekel, skriven av historieprofessor Dick Harrison, utg. år 2002, sid. 566: Vi vet att korstågsid?n nådde upp till våra breddgrader. Mängder av nordbor deltog med liv och lust i striderna i Heliga landet. Belägg finns redan från tidigt 1100-tal, och det är inget att förvånas över. Nordborna var inlemmade i den katolska kulturkretsen och solidariserade sig med samma religiösa krigsplaner som fransmän, engelsmän och tyskar. Vi vet exempelvis, både av nordiska och andra källor, att åtskilliga krigare från Danmark deltog i tredje korståget 1189-1192, bland annat under Rikard Lejonhjärtas och Filip Augusts belägring av Acre. Enligt Johannes av W?rzburgs versroman Willhelm von Österreich (tidigt 1300-tal) deltog även svenska och norska korsfarare i dessa strider. Vi har dessutom dokumentariska belägg för att svenska högfrälsemän avlade korstågslöften på 1280- och 1290-talen. Sannolikt var antalet svenska korsriddare betydligt större är det vi känner till, eftersom källorna i regel endast låter oss ta del av löften som näms i testamenten. slut på citat.
 
Här ser vi att det tydligen var många svenska riddare med i korstågen! Var Fale hin Unge med i det tredje...?  
 
Vänligen
 
Ulf

[Marc Hernelind]

Du har en intressant vinkling där Ulf,jag ska se om man kan få fram mer i matriealet mvh Marc

[Marc Hernelind]

En tanke slog mej, Olof Skötkonung, född omkring 980, död sannolikt under vintern 1021-1022, var kung av Sverige cirka 995-1022. Han var son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda. Olof är den förste kung som bevisligen regerade över både Mälardalen och Västergötland. Han var den förste sveakung som döptes och förblev kristen.
Thord var en av Olofs närmaste mänen av hans jarlar i mälardalen ,I början av sin regering låg Olof Skötkonung i krig mot den danske kungen Sven Tveskägg.
som belöning för hans insatser i slaget vid Svolder år 1000, fick han mark och en egen socken där han för egna medel byggde en kyrka som han kalla Byre Kyrka,och socken kallas Byre  
därav fick han namnet Tord i Byre eller som han sen kallas Tord i Byr. kunde Tord vara korsriddare av någon orden,man menar ju att Tords barnbarn i myterna skulle flytt sista Asa upproret av Erik Blodyx och skulle gömt det i norrland där man säkre kunde bo. 1835 hittar man Birsta skatten full med mynt från 900 talet och även arabiska mynt.
nu vet jag att dessa saker tillhör myterna men det är ändå intressant och följa upp och se vad man kan få fram mvh Marc

[Marc Hernelind]

Rättelse. Erik Bloyx skall vara Blot-Sven  
mvh Marc

[Ulf Sawert]

Hej Marc! Problemet är bara...att korstågen började i slutet på 1000-talet! En teori kan ju vara att man ristade in de ev. malteserkorsen i efterhand på släktens runstenar?  
 
En fråga man kan ställa sig är ju...VAD hade Johanniterorden (från Eskilstuna) med laxfisket i Bure-älven att göra?
 
Vänligen
 
Ulf