Äldre inlägg (arkiv) till 2004-06-04

[Ulrika Öhrnell]

Jag har nu suttit en fredagkväll och fastnat i denna diskussion, som jag måste säga har varit väldigt underhållande. Det som fascinerat mig mest är främst Micha?l Lehmans pedagogiska uthållighet, samt Marc Hernelinds närmast religiösa tro på Johan Bure. Visst var han en ytterst framstående forskare för sin tid, med resultat vi ännu kan ha stor nytta av, men han måste ju få ifrågasättas! Personligen hör jag till det romantiska släkte som ser den minimala MÖJLIGHETEN att jag (och Härse, Buri och Fridi med för den delen) skulle härstamma från Tord på U678, för det är ju sannolikt att han idag har levande ättlingar i Sverige, men därifrån är steget långt till att hävda att så verkligen är fallet.

[Rune Edström (Rune)]

Hej Ulrika
En mycket bra sammanfattning av diskussionen
mvh
rune

[Marc Hernelind]

Av: Marc Hernelind  
Jag vill g`Ä`rna bem`Ö`ta Ulrika Öhrnells inl`Ä`gg,som jag sagt tidigare har jag forskat i 22 `Å`r och jag trodde i b`Ö`rjan precis som m`Å`nga andra att Johan Bure  resonemang kanske var osanolikt och n`Ä`r Professor Urban Sikesborg kom ut med sin utredning 96 i sl`Ä`ktforskarnas `Å`rs bok togs den som en bilbel utan att kollas eller granskas vilket jag gjorde i n`Å`gra `Å`r har nu kommit fram till att brister finns i den utredningen den skulle  handla om Johan Bures Sl`Ä`ktbok och trov`Ä`rdigheten i den. det finns mycket att ta upp men det kommer under bures sl`Ä`ktr`Ä`ff entimmes f`Ö`redrag som f`Ö`rmodligen kommer att skrivas om i sl`Ä`ktforskar tidningar ect.men lite kunskapom Johan Bure kommer h`Ä`r:Johan f`Ö`dd 25 mar 1568 gick i Skola i Uppsala och Stockholm ,intr`Ä`dde 1590 i Johan den III:s kansli senare i hertigs karls kansli ,sen sekreterare vid Uppsala m`Ö`te ,1593 som korrektor vid tryckningen av augsburgerska bek`Ä`nnelsen,(sedemera Gustav den II Adolfs  Bibel) 1594 flytta Bure till Uppsala,f`Ö`r vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrk`Ö`ping 1604, alltsedan slutet  av 1500:talets `Å`dalagda f`Ö`rsj`Ä`nster och arbete f`Ö`r fornminnesv`Å`rden omr`Å`de uts`Å`gs han `Å`r 1629 som Sveriges f`Ö`rsta Riksantikvarie,Bureus var b`Å`de `Ä`mbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt  f`Ö`renad med stor praktisk f`Ö`rm`Å`ga och hans arbete har d`Ä`rf`Ö`r varit banbrytande f`Ö`r fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Ber`Ö`mt fr`Å`n 1599 hade han `Ö`verinseendet `Ö`ver landets fornl`Ä`mmningar och sammanf`Ö`rde under `Å`rens vidstr`Ä`kta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals sl`Ä`kt forskning i norrland `Ä`r v`Å`r grund `Ä`n i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordab`Ö`cker ,andra forskande och Lektor Leornad  Bygdéns igenomarbetade H`Ä`rn`Ö`sands Herdamine volym 1-4.med mera.Fr`Å`n 1602 var han tillsammans med Johan Skytte l`Ä`rare f`Ö`r Gustav  II Adolf och fr`Å`n 1604 `Ö`vertog han all undervisning. Bureus forskningar g`Ä`llde fr`Ä`mst Runbest`Å`ndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanst`Ä`lla forskningsmaterial och det `Ä`r av stort v`Ä`rde `Ä`n i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan n`Ä`mnas Runak`Ä`nslones L`Ä`rosp`Å`nfr`Å`n 1599,Runa Abc-bokenfr`Å`n 1611Momenta Sveo-Gotihicafr`Å`n 1624 ,och otyrckt Runah`Ä`vd fr`Å`n 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftsk`Ä`nnare. Bures ber`Ö`melse som urkundsamlare  knyter sig fr`Ä`mst till  hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och h`Ö`ftinga fr`Å`n 1634,och tillvaratagandet av `Å`tskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom r`Ä`ddats `Å`t forskningen.han spr`Å`kliga forskning bl.annat p`Å` fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader  han h`Ö`ll p`Å` med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.
Den st`Ö`rsta delen av Bures handskrifter f`Ö`rvaras i kungliga Bibloteket han avled 24 okt 1652, i f`Ö`rsta giftet med Margareta M`Å`rtensdotter-B`Å`ng `Å`r 1591 fick dom Barnen :Hannabis Bureus f.1592,Azarrias Bureus 1593,Magdalena Burea f`Ö`dd 1596, Christina Bure,1598,Catharina Burea 1601,Thomas Bure1603, Johan Bure1605.i andra giftet  `Å`r 1636 med Ingeborg Gyntesdotter Var Barnl`Ö`s. K`Ä`lla: Svensk Biografisk Uppslagsbok Svenska m`Ä`n och kvinnor
min tro att han och alla dom utredare efter tex Doktor Bygdéns ,s`Å` var det K`Ö`rnik`Ö`rer som.Loccenius,Örnhielm,Schefferus och en k`Ä`lla av JB (thun1717,sid 101f)1900 b`Ö`rjan och mitt fanns forskare Som Nils Ahnlund,Gunnar Lindgren blan de st`Ö`rsta forskare vi hade i sverige d`Å` alla har do fel enligt Urban sikesborg f`Ö`r att dom g`Å`r p`Å` Johan Bures Ber`Ö`mda Anlinje,vi kan ta tv`Å` exempel som `Ä`r runstenar som passar under den h`Ä`r `Ö`verskriften  Tord Byre (Bure)  som ibland  kallas Tord i Byr ,enligt JB kallas han Tord Byre i Genealogica 53,  
och skall ha levat i konung Erik Segers`Ä`lls tid vid `Å`r 992, blivit kristen och bodde vid Skokloster ,i Uppland d`Ä`r han l`Å`tit p`Å` egen bekostnad uppbygga en kyrka som l`Ä`nge kallades Byre (Bure) kyrka och socken,`Å`r 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka  av Johan Bureus som var djupt intresserad av den d`Å` han ans`Å`g att den d`Ä`r n`Ä`mnde Tord  och hans 5 s`Ö`ner som hans egna f`Ö`rf`Ä`der, vilka skulle gett namn `Å`t Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal s`Ä`gen har ocks`Å` f`Ö`rknippad  stenen med Falsta borg ruin d`Å` Tord Bure  skulle ha bott  p`Å` Falsta, stenen l`Å`g d`Å` inne i Kyrkan framf`Ö`r v`Ä`stra portalen men torde ha stj`Ä`lpts n`Å`gon g`Å`ng emellan 1727 och 1819,d`Å` runsidan v`Ä`ndes ned`Å`t v`Ä`l f`Ö`r att skona den fr`Å`n n`Ö`tning ,`Å`r 1860 upptogs den och sattes mot norra v`Ä`gen d`Ä`r den fick st`Å` i 33 `Å`r ,d`Å` h`Ä`st bilderna starkt aviker fr`Å`n de normala vikingatiden och p`Å`minner om vendelstidens bronsarbeten fr`Å`n tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat idéen att vi skulle ha att g`Ö`ra med en `Ä`ldre bild sten fr`Å`n 700 talet men det visas sig vara felaktigt d`Ä`rf`Ö`r runristaren Fot skulle ha huggit denna  inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varp`Å` han sj`Ä`lv  tillfogat signatarbalken samt f`Ö`rdjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast femrunstenar d`Ä`r ut`Ö`ver ristat mer `Ä`n fyrtio han var verksam i mer `Ä`n 25 `Å`r till in p`Å` 1070 talet och hans stenar tillh`Ö`r Stockholms och Uppsala omr`Å`det ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig bl`Å` gr`Å` gnejs med glimmer st`Å`r sen 1893 rest p`Å` en kulle 10 meter `Ö`ster om kyrkans korgavel och `Ä`r ristad p`Å` b`Å`da sidor,den bakre dock endast med en lansb`Ä`rande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett sv`Ä`rd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upph`Ä`ngning och med ett till st`Ö`rre delen avn`Ö`tt glas`Ö`gonornament nederstdet hela omges av en l`Å`ngsmalt rektangul`Ä`r  ram med tv`Ä`rbalkner till p`Å` vilken h`Ä`stentrampar.rektangelramen b`Ä`r egentilga skriften med f`Ö`ljande skrift:
 Antuitr x auk x Kulaifr x auk x Kunar xauk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain xat xporp x fapurxsin /fotrx hiukx runaR  `Ö`versatt Andv`Ä`tt och Gulle och Gunnar och H`Ä`rse och Rolev l`Ä`to resa stenen efter Tord fader sin ,Fot h`Ö`gg runorna. K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Tord var f`Ö`dd i Staden Sigtuna och som trogen underh`Ö`vding  av Stormans`Ä`tt. till Erik Segers`Ä`ll som var son till Kung  Olof Sk`Ö`tkonung, St`Ö`dde han idéen av Erik Segers`Ä`ll att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala. och markera att ny tid intr`Ä`tt som han far  Olof Sk`Ö`tkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna ,dit kallade Olof Engelska Myntm`Ä`stare f`Ö`r att pr`Ä`gla de f`Ö`rsta svenska mynten ,men asa l`Ä`ran skulle leva kvar ett tag till och som  det st`Å`r p`Å` runsten landet hette fortfarande Svitjord.Det var en bit utanf`Ö`r Sigtuna som han Byggde Byre Kyrka och kallade skobolandet (som i dag skulle Kallas Skokloster)K`Ä`lla: den svenska historien av Herman Lindqvist sid. 9-10.
 
Byre=Bure det `Ä`r en utalsfr`Å`ga som P`Ä`r =Per  
ex Byrestad =Burestad (Idag Birsta)
ex Byreholmslott =Bureholmsslott  
ex Byre Kyrka =Burekyrka
 
Tord Byre (Bure) ,s`Å` kallar Johan Bureus honom i Genealogica 53,
Tord Byre och hans s`Ö`ner n`Ä`mndes p`Å` runsten nr 99  p`Å` Nolby, Njurunda f`Ö`rsamling s`Å`lunda:
 birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi  
Översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten `Å`t Byre fader sin och Fartj`Ä`gn ristade
K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Tycks levat uti konung Inge den `Ä`ldres tid och synes under det sista asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist  hava n`Ö`dsakat honom att flytta fr`Å`n Uppland till Norrland, d`Ä`r som mera s`Ä`kert han skall sig nedsl`Å`.Enligt s`Ä`gen skulle Tord Bure vid flykten gr`Ä`vt ner en Silverskatt som varit i sl`Ä`kten ett tag dvs arvegods. Birsta Sk`Ö`n tillh`Ö`r bevisligen en gamal kultur tex. framgr`Ä`vdes h`Ä`r redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet,d`Å` `Ä`ven Arabiska mynt ing`Å`r den p`Å`st`Å`s vara samma Skatt .(se S`Ä`br`Å` boken sid. 80)
K`Ä`lla; Det st`Å`r att Kristendomen och Asal`Ä`ran levde allts`Å` parallellt  i Birka en `Ö`ppen stad `Ä`nda sen Olof Sk`Ö`tkonung blev kristnad var Birka en av dom f`Å` st`Ä`der till sammans med Sigtuna  som var `Ö`ppna f`Ö`r Kristendomen Asa Upproret lett Av Kung Inge den Äldres egen Sv`Å`ger Blot-Sven kallad men som Inge den d.`Ä`. till slut lyckades sl`Å` ner, Det gamla Uppsala templet f`Ö`rst`Ö`rdes och offertr`Ä`det h`Ö`ggs ner ingenting l`Ä`mnades kvar, detta skulle ha skett omkring `Å`r 1087.Se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sid. 9-10
I  Nils Burmans avskrift av X 36 : kallar  han honomTord Jerker jag vet inte om det `Ä`r n`Å`got till`Ä`gg av n`Å`gon f`Ö`reg`Å`ngare till Nils Burman men jag har inget som st`Ö`djer det i Johan Bures Genealogica 53  d`Ä`r st`Å`r Tord Bure,och somdet st`Å`r p`Å` nolby stenens run skrift att stenen var rest `Å`t Byre.....
 
 
Farteng  (Fartj`Ä`ng) Tordsson ,skall levat i konung Inge den Yngres tid vid `Å`r 1116.
Tord Byre och hans s`Ö`ner n`Ä`mndes p`Å` runsten nr 99  p`Å` Nolby, Njurunda f`Ö`rsamling s`Å`lunda:
 birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi .
Översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten `Å`t Byre fader sin och Fartj`Ä`gn ristade
K`Ä`lla:Boken 100 svenska Runskrifter av Åke Olhmark.
Det `Ä`r en g`Å`ta hur Nils Burman f`Å`tt fram namnet Erik  i sin avskrift av X 36 och vad han haft f`Ö`r material som vi inte har eller om n`Å`gon av tidigare Bure utredare f`Å`tt fram uppgiften,Men det jag f`Å`r fram av runsten `Ä`r att en av s`Ö`nerna till Bure Farteng (Fart`Ä`ng som ocks`Å` var runristaren) och enligt Genealogica 53 s`Å` st`Ä`mmer namnet Farteng  med n`Ä`stkommande ana.
Fale `Ä`r ett kortnamn f`Ö`r Farteng.dom flytta fr`Å`n Njurnda till Sel`Å`nger    
Visa bild p`Å` Nolby runsten ,i Njurunda
h`Ä`r var lite fakta som ni gillar s`Å` mycket p`Å` r`Ö`tter mvh marc

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Det här får du skriva om utan html-formatering så det går att läsa för den som nu till äventyrs orkar..
 
-Kom också ihåg att fylla i för- och efternamn i rutan för användarnamn som alla andra; jag har påminnt om det åtskilliga gånger nu.

[nn]

En version av ovanstående med html-koderna konverterade till vanliga bokstäver:
 
Av: Marc Hernelind  
Jag vill gärna bemöta Ulrika öhrnells inlägg,som jag sagt tidigare har jag forskat i 22 år och jag trodde i början precis som många andra att Johan Bure resonemang kanske var osanolikt och när Professor Urban Sikesborg kom ut med sin utredning 96 i släktforskarnas års bok togs den som en bilbel utan att kollas eller granskas vilket jag gjorde i några år har nu kommit fram till att brister finns i den utredningen den skulle handla om Johan Bures Släktbok och trovärdigheten i den. det finns mycket att ta upp men det kommer under bures släkträff entimmes föredrag som förmodligen kommer att skrivas om i släktforskar tidningar ect.men lite kunskapom Johan Bure kommer här:Johan född 25 mar 1568 gick i Skola i Uppsala och Stockholm ,inträdde 1590 i Johan den III:s kansli senare i hertigs karls kansli ,sen sekreterare vid Uppsala möte ,1593 som korrektor vid tryckningen av augsburgerska bekännelsen,(sedemera Gustav den II Adolfs Bibel) 1594 flytta Bure till Uppsala,för vissa officiella uppdrag anlitas han till riksdagarena i Arboga 1597 och Norrköping 1604, alltsedan slutet av 1500:talets ådalagda försjänster och arbete för fornminnesvården område utsågs han år 1629 som Sveriges första Riksantikvarie,Bureus var både ämbetsman och vetenskaplig forskare med synnerligen klart intellekt förenad med stor praktisk förmåga och hans arbete har därför varit banbrytande för fornforskningen den forskningsgren som gjort hans namn Berömt från 1599 hade han överinseendet över landets fornlämmningar och sammanförde under årens vidsträkta resor i landet ett synnerligen rikt forskningsmaterial och hans 1500-1600 tals släkt forskning i norrland är vår grund än i dag och otrolig precis och grundlig forskning som veriferas av eferkommande,och jordaböcker ,andra forskande och Lektor Leornad Bygd?ns igenomarbetade Härnösands Herdamine volym 1-4.med mera.Från 1602 var han tillsammans med Johan Skytte lärare för Gustav II Adolf och från 1604 övertog han all undervisning. Bureus forskningar gällde främst Runbeståndet i landet han fick i uppdrag av koungen att samanställa forskningsmaterial och det är av stort värde än i dag,hans merbetydande tryckta runologiska arbeten kan nämnas Runakänslones Lärospånfrån 1599,Runa Abc-bokenfrån 1611Momenta Sveo-Gotihicafrån 1624 ,och otyrckt Runahävd från 1602 han var Sveriges utan tvekan mest kunniga Runskriftskännare. Bures berömelse som urkundsamlare knyter sig främst till hans utgivande av medeltidsskriften om konnunga styrilse och höftinga från 1634,och tillvaratagandet av åtskilliga andra viktiga medeltids urkunder har igenomhonom räddats åt forskningen.han språkliga forskning bl.annat på fornsvensk och ny svensk grammatik samt gjorde en ordbok ,dessa arbeten gjorde att han fick hedersnamnet den svenska grammatikens fader  han höll på med poesi ,och att teckna,geometri,astronomi.  
Den största delen av Bures handskrifter förvaras i kungliga Bibloteket han avled 24 okt 1652, i första giftet med Margareta Mårtensdotter-Bång år 1591 fick dom Barnen :Hannabis Bureus f.1592,Azarrias Bureus 1593,Magdalena Burea född 1596, Christina Bure,1598,Catharina Burea 1601,Thomas Bure1603, Johan Bure1605.i andra giftet år 1636 med Ingeborg Gyntesdotter Var Barnlös. Källa: Svensk Biografisk Uppslagsbok Svenska män och kvinnor  
min tro att han och alla dom utredare efter tex Doktor Bygd?ns ,så var det Körnikörer som.Loccenius,örnhielm,Schefferus och en källa av JB (thun1717,sid 101f)1900 början och mitt fanns forskare Som Nils Ahnlund,Gunnar Lindgren blan de största forskare vi hade i sverige då alla har do fel enligt Urban sikesborg för att dom går på Johan Bures Berömda Anlinje,vi kan ta två exempel som är runstenar som passar under den här överskriften Tord Byre (Bure) som ibland kallas Tord i Byr ,enligt JB kallas han Tord Byre i Genealogica 53,  
och skall ha levat i konung Erik Segersälls tid vid år 992, blivit kristen och bodde vid Skokloster ,i Uppland där han låtit på egen bekostnad uppbygga en kyrka som länge kallades Byre (Bure) kyrka och socken,år 1599 avbildasdes runstenen nr. 27 Skolosters kyrka av Johan Bureus som var djupt intresserad av den då han ansåg att den där nämnde Tord och hans 5 söner som hans egna förfäder, vilka skulle gett namn åt Burelandet dvs Skobolandet ,en gamal sägen har också förknippad stenen med Falsta borg ruin då Tord Bure  skulle ha bott på Falsta, stenen låg då inne i Kyrkan framför västra portalen men torde ha stjälpts någon gång emellan 1727 och 1819,då runsidan vändes nedåt väl för att skona den från nötning ,år 1860 upptogs den och sattes mot norra vägen där den fick stå i 33 år ,då häst bilderna starkt aviker från de normala vikingatiden och påminner om vendelstidens bronsarbeten från tiden krin 700 talet har B.Almgren framkastat id?en att vi skulle ha att göra med en äldre bild sten från 700 talet men det visas sig vara felaktigt därför runristaren Fot skulle ha huggit denna inskrift tidigast omkr 1050 talet troligtvis senare,varpå han själv tillfogat signatarbalken samt fördjupat baksidans linjer,Fot har singnerat endast femrunstenar där utöver ristat mer än fyrtio han var verksam i mer än 25 år till in på 1070 talet och hans stenar tillhör Stockholms och Uppsala området ,Beskrivning av runstenen :den omsorgsfullt huggna stenen av randig blå grå gnejs med glimmer står sen 1893 rest på en kulle 10 meter öster om kyrkans korgavel och är ristad på båda sidor,den bakre dock endast med en lansbärande ryttarbild inom dubbelram utan runor ,run sidan har alldeles sammaryttare med ett svärd instucketr under armen han rider under ett kors med konstrik upphängning och med ett till större delen avnött glasögonornament nederstdet hela omges av en långsmalt rektangulär ram med tvärbalkner till på vilken hästentrampar.rektangelramen bär egentilga skriften med följande skrift:  
Antuitr x auk x Kulaifr x auk x Kunar xauk x Haursi x auk x Rulaifr x litu x raisa x stain xat xporp x fapurxsin /fotrx hiukx runaR  översatt Andvätt och Gulle och Gunnar och Härse och Rolev läto resa stenen efter Tord fader sin ,Fot högg runorna. Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av åke Olhmark.  
Tord var född i Staden Sigtuna och som trogen underhövding av Stormansätt. till Erik Segersäll som var son till Kung Olof Skötkonung, Stödde han id?en av Erik Segersäll att bryta hedendomen och de konservativa krafterna i Uppsala. och markera att ny tid inträtt som han far Olof Skötkonung redan gjort genom att bygga en egen Kungastad Sigtuna ,dit kallade Olof Engelska Myntmästare för att prägla de första svenska mynten ,men asa läran skulle leva kvar ett tag till och som det står på runsten landet hette fortfarande Svitjord.Det var en bit utanför Sigtuna som han Byggde Byre Kyrka och kallade skobolandet (som i dag skulle Kallas Skokloster)Källa: den svenska historien av Herman Lindqvist sid. 9-10.  
 
Byre=Bure det är en utalsfråga som Pär =Per  
ex Byrestad =Burestad (Idag Birsta)  
ex Byreholmslott =Bureholmsslott  
ex Byre Kyrka =Burekyrka  
 
Tord Byre (Bure) ,så kallar Johan Bureus honom i Genealogica 53,  
Tord Byre och hans söner nämndes på runsten nr 99 på Nolby, Njurunda församling sålunda:  
 birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi  
översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten åt Byre fader sin och Fartjägn ristade  
Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av åke Olhmark.  
Tycks levat uti konung Inge den äldres tid och synes under det sista asaupproret lett av Blotswien emot kristendomen och vite Krist hava nödsakat honom att flytta från Uppland till Norrland, där som mera säkert han skall sig nedslå.Enligt sägen skulle Tord Bure vid flykten grävt ner en Silverskatt som varit i släkten ett tag dvs arvegods. Birsta Skön tillhör bevisligen en gamal kultur tex. framgrävdes här redan en 1835 en silverskatt som dateras till senare delen av 800 talet,då även Arabiska mynt ingår den påstås vara samma Skatt .(se Säbrå boken sid. 80)  
Källa; Det står att Kristendomen och Asaläran levde alltså parallellt i Birka en öppen stad ända sen Olof Skötkonung blev kristnad var Birka en av dom få städer till sammans med Sigtuna som var öppna för Kristendomen Asa Upproret lett Av Kung Inge den äldres egen Svåger Blot-Sven kallad men som Inge den d.ä. till slut lyckades slå ner, Det gamla Uppsala templet förstördes och offerträdet höggs ner ingenting lämnades kvar, detta skulle ha skett omkring år 1087.Se den Svenska Historien av Herman Lindqvist sid. 9-10  
I Nils Burmans avskrift av X 36 : kallar han honomTord Jerker jag vet inte om det är något tillägg av någon föregångare till Nils Burman men jag har inget som stödjer det i Johan Bures Genealogica 53  där står Tord Bure,och somdet står på nolby stenens run skrift att stenen var rest åt Byre.....  
 
 
Farteng (Fartjäng) Tordsson ,skall levat i konung Inge den Yngres tid vid år 1116.  
Tord Byre och hans söner nämndes på runsten nr 99 på Nolby, Njurunda församling sålunda:  
 birk,suain,auk,sikfastR/auk ,fripi ,paiR ,risu/stin,pan,at bira,fapur,sin/in ,farpiakn/rispi .  
översatt Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten åt Byre fader sin och Fartjägn ristade  
Källa:Boken 100 svenska Runskrifter av åke Olhmark.  
Det är en gåta hur Nils Burman fått fram namnet Erik  i sin avskrift av X 36 och vad han haft för material som vi inte har eller om någon av tidigare Bure utredare fått fram uppgiften,Men det jag får fram av runsten är att en av sönerna till Bure Farteng (Fartäng som också var runristaren) och enligt Genealogica 53 så stämmer namnet Farteng  med nästkommande ana.  
Fale är ett kortnamn för Farteng.dom flytta från Njurnda till Selånger  
Visa bild på Nolby runsten ,i Njurunda  
här var lite fakta som ni gillar så mycket på rötter mvh marc

[Jonas A Nilsson]

Åke Ohlmark som källa! Ganska passande, men jag skrattar så att jag gråter!!!
 
Jobba på, du roar, även om källkritiken är under alla lågvatten.
 
Hoppas för Guds skull att ingen blir lurad av dina texter och tror på dina lögner.

[Bengt Färnlöf]

Peter Karlsson
Anmärk ALLTID på personer som inte vill ange sitt namn eller är det av feghet som dom inte törs.  
Se Ovan inlägg visserligen en rättelse men ändå.
Jag menar NN
Bengt Färnlöf

[Marc Hernelind]

Av:Marc Hernelind ett tack till anbytarvärden Peter Karlsson som gjorde mitt inlägg läsbart, jag hade en dator som hade problem med html tydligen. jag diskuterar gärna med de som har synpunkter på de tankar jag återger från olika håll,till exempel Johan Bure,Åke Ohlmark,Herman Lindqvist, men det går inte att disskutera eller byta anor /uppgifter med till exempel Jonas A Nilsson som går till person angrepp och kallar mej löngare det är väl på gränsen till att bryta mot denna anbytarbas kodex, så jag hoppas disskutionen blir vänligare och intressantare tack
mvh Marc

[Bengt Nilsson]

Jag har inte för avsikt att ta ställning i själva sakfrågan, för den vet jag alls inget om. Men när tolkningen av den nämnda runstenen gjordes suspekt därför att den återfanns i en bok av Åke Ohlmarks - då ska man kanske i rättvisans namn påpeka att den tolkning man återfinner på Runverkets sida om runstenar i Medelpad lyder: Bergsven och Sigfast och Fride reste denna sten efter Bure, sin far. Men Fartegn ristade.  
 
Medan den hos Ohlmarks tydligen var Bergsven och Sigfast och Firde reste denna sten åt Byre fader sin och Fartjägn ristade
 
För en lekman på området ter sig kanske inte skillnaden så stor att den skulle motivera våldsamma skrattattacker...  
 
Så visst ska man vara källkritisk, men kritiken bör väl baseras på en granskning av den konkreta uppgiften och inte på någon generell uppfattning om vissa författares pålitlighet/opålitlighet?

[Anders Ryberg]

Problemet är att det här rör sig om att systematiskt utnyttja icke-trovärdig litteratur och systematiskt bortse från genomgångar av källmateraliet som gjorts på senare år. Det rör sig också om en stark tendens att bortse från vad som är och inte är belagt i samtida källor och en stor portion önsketänkande i tolkningen av till exempel runstenar...

[Bengt Nilsson]

Det var väl dock inte det som skrattandet rörde?  
 
Även jag kan tvivla väldigt starkt på hållbarheten i Hernelinds resonemang, men jag vänder mig en smula emot att en viss tolkning av ordalydelsen på en runsten förlöjligas enbart därför att den återfinns i en bok av en ganska beryktad författare. Saklig kritik är bara sund och på sin plats, men kritiken bör väl rimligen gälla sak och inte person? Är den av Ohlmarks anförda tolkningen av texten helt fel - då anser jag att man bör anföra sakligt motiverade skäl för varför den är det. Inte bara göra narr av tolkningen därför att just Ohlmarks fört fram den.

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind det kändes bra med det inlägget  
av Bengt Nilsson för han tog upp kärnan i mitt resonemang vilken är att jag tar upp lite nya synvinklar för disskution ibland är det lite tunt  
stöd för teorin med till exempel Johan Bures Berömda anlinje men det kommer fram sånt som andra utredare funnit som ibland stöder hans teorier men många har också granskat hans teorier med motteorier som också har varit väldigt vaga  
men det gör dom inte ointressanta därför har jag gått igenom Urban sikesborgs Utredning av JohanBures Släktbok som är fyllt av olika källor  
men en tex svaghet jag tänkt på i hans undersökning är att han endast hänvisar till X36 dvs en av Johan bures tre existernade volymer det finns x37 också i Uppsala och Genealogica 53 på riksarkivet och jag anser att man bör gå igenom alla tre för att få en helhet eftersom det uppenbarligen fattas en hel del han skrivit tex Genealogica page 56 som både Bygd?n och vennerberg påpeka,men som sagt en hel utredning tillsamans med en del nya rön av arkeiogi,medicin ect kommer presenteras.

[Urban Sikeborg]

Marc: Jag vill bara förtydliga att jag som underlag för min artikel om Johan Bures släktbok hade xeroxkopior av alla de tre avskrifter du nämner, dvs. Genealogica 53, X36 och X37. X36 är genom sin uppställning mer lättöverskådlig och därför hänvisar jag i första hand till den. Den volym jag privat arbetat mest med är emellertid Genealogica 53.
 
Jag ser fram emot att få höra mer om de svagheter du anser du har funnit i artikeln.

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind
Hej Urban det var bra att du förtydliga artikeln från 96  för man fick intrycket av att du bara använde dig av x36 vilket du inte gjorde , jag har också andvänt mej mest av Genealogica 53, jag tänkte att inbjuda på vanliga mailen till Bures Släktträff där kommer olika föredrag att ta fram mycket av ny funnena källor ect. men jag skall inte prata mer om det här som sagt jag mailar dig mvh marc.

[Carl Szabad (Carl)]

Det låter intressant om det finns nyupptäckta källor angående en medeltida norrländsk släkt. Eftersom jag registrerat och tolkat alla tidigare kända handlingar rörande Ångermanland och områdena norr därom för tiden före 1540, och jag inte kunnat hitta någon av de i Buregenealogin omnämnda personerna i samtida dokument tidigare än under 1500-talet, så måste nya fynd vara en smärre sensation.

[Östen Händel]

Ursäkta att en lekman lägger sig i(har inte forskat något själv på Bureätten) men vem har sagt att Burarna skulle ha kommit från något annat än från Bureå i Selånger, Medelpad? Underlagmanen i Västerbotten. Anders Jacobsson af Bure påstås ju vara född där.
 
MVH Östen

[Carl Szabad (Carl)]

Östen! Bureå ligger i Skellefteå i Västerbotten, inte i Medelpad. Vad som spekulerats om (via namnlikhet) är om Birsta i Skön nära Sundsvall skulle vara ursprunget till namnet Bure, men där finns inga som helst bevis.
 
En anledning till att det pågår så mycket diskussioner är att en akademiker i mitten av 1700-talet hittade på en släktkedja tillbaka till en bonde som han hävdade levde på 900-talet, således till en tidpunkt då det knappast ens finns nedtecknat vad kungen hette i det som söderöver skulle bli Sverige.
 
Att hitta enstaka namn på runstenar är alltså definitivt inte samma sak som att hitta en obruten släktkedja fram till 1500-talet då det börjar finnas bevarat källmaterial även för ofrälse släkter.

[Magdalena Larsson]

Bäste Anbytarvärld,
Du får gärna radera detta inlägg sedan det besvarats. Jag vet att det är på fel plats, men vet inte hur jag ska nå fram annars.
 
 
Marc Hernelid,
Jag har inte själv satt mig särskilt mycket in i Bure-genealogin, annat än  att jag tagit del av vad andra forskat fram i frågan. Jag fick emellertid ett släktträd för Grubb från Umeå via Sällskapet Vallonättlingarnas hemsida, där det hänvisades endast till dig och inte till något källmaterial. Vad som förvånade var att det framkom att du tydligen funnit äldre släktled, till Grubbe i Danmark. Jag har ställt frågan under Övriga ämnen, Medeltiden, Grubbe - en och samma släkt. Jag skulle vara mycket tacksam om du ville kommentera släktträdet själv. Jag hade inte blivit särskilt förvånad om Grubb varit släkt med den danska släkten, men däremot om det framkommit nya källor och det överhuvudtaget kunde styrkas. Varifrån har du tagit uppgifterna? Jag tycker inte att det är hela världen, men man undrar ju...  
 
Med vänliga hälsningar
Magdalena

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind till Magdalena Larsson jag har ett trettital sidor om Släkten Grubbe som mynnar ut i släkterna Grubbe,Grubb ,Grubbenhjelm Grubbenfeldt,af Grubbens alla adels släkter.  anfader Ingemar Grubbe född 1307 i Köpenhamn som en ättling till honom köpte GrubbeGods lite utanför Umeå; Anders Persson Grubb en ättling och  inte stamfadern utan han är den första som kallar sig Grubb i stället för Grubbe.men om  du är lite intresserad att få uppgifter  och hela om hela linjen så kan du ge mej din  adress  sen skickar jag alla papper. min mail adress :Hernelind@yahoo.se  
ha det bra mvh.marc

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind :till Carl Szasbad det oroar mej en hel del om det är du som skall tolka källorna före 1540 i Ångermanland och i områderna Norr om det. när du inte ens vet att den akademiker du talar om inte ens föddes i mitten av 1700 talet utan johan Bure  föddes 25 mars 1568.i Åkerby (C) och det är hans berömda anlinje som går ner till 900 talet, det bekymmrar mej som Bureättling att du tolkar Doktor bygd?ns utgivna verk av Härnösands Herdaminne ,vad har du din kunskap i Latin och var ligger din kunskap att läsa medeltida brev Jag betvivlar den starkt. efter att diskuterat om att du tar bort Bureus från Lars Svensson på grund av att du inte hitta det i en tionde längden han singnerat men vad du inte vet är att motståndar präster till Johan Bure tog ofta bort namnt bure speciellt i norr  
men sen efter att kollat i handskriftsamlingar så hittar vi namnet Bureus på Lars Svensson  och om du har fel raderar du ut saker i historien ,men vi
Burar är vana vid det tex.1976 vid renoveringen hamna JB släktavla från 1600 bort från södra väggen i Uppsala domkyrka och blev nedgrävd strax utanför Uppsala domkykas vägg enligt domkyrkokaplanen har dom inte haft möjlighet att ta upp den än.och om du får råda försvinner väl en hel del av dom medeltida brev på riksarkivet ner i källaren liksom delar av historien. jag är mycket mer posetivt inställd till Professor Urban Sikesborgs  utredning som ?r r?tt ödmjuk och det finns en hel del forskning att vilja ta reda på hur det förhåller sig och det är den utgångspunkten man behöver ha när man har   nya uppgifter  och villigt sinne för nya kunskaper. Mvh Marc

[Anders Ryberg]

Marc senaste inlägg visar bara en sak, att han inte är värd att ta på allvar...
 
Jag har i min bokhylla en bok av en mycket ansedd författarinna som visar att det på 1940-taqlet förekom kontakter mellan Sverige och Landet i Fjärran. De flesta historiker tycks helt bortse från detta mycket klara bevis när de skriver om svenska internationella kontakter vid denna tid. Det är en stpr skandal att Bo Vilhelm Olssons klara vittnesbörd inte tas på större allvar!
 
Strunt är strunt och snus är snus om ock i gyllne dosor.
 
Strunt är även strunt hur ofta det än upprepas...

[Michaël Lehman (Philippos)]

Ännu en excellent uppvisning i konsten att kasta sten i glashus. Den akademiker, som Carl Szabad omnämner, är inte Johannes Bureus. De äldsta ohistoriska leden av Bure-genealogien är inte hans påhitt. Detta framgår av  Sikeborg (1996), som påpekar, att ?den äldre Fale [...] tycks ha uppstått till följd av ett missförstånd bland svenska historiker efter JB:s död (för övrigt försökte inte ens JB överbrygga gapet mellan Fale hin unge och de tidigaste runstensmedlemmarna). JB:s med honom befryndade sagesmän kände inte till någon släktmedlem äldre än Härse [...]?.
 
Carl Szabad åsyftar förmodligen Nils Casström, som i sin avhandling Dissertatio de utriusque Falonis Bure in patriam meritis (1746) ville visa, att Bureätten är en av rikets äldsta adeliga ätter och därtill synnerligen betydelsefull; inte mindre än sju grevliga, elva friherrliga och 72 adeliga ätter kunde på Casströms tid räkna agnatisk eller kognatisk härkomst från Bureätten. Med stöd av sin tolkning av Burei minnestavla från 1611 vill också Casström leda i bevis, att Burarnas bedrifter kan spåras till de första århundradena efter Kristi födelse, men nöjer sig med det mer modesta påståendet, att släkten kan ledas till Olof skötkonungs tid (Sikeborg 1996:256f).

[Anders Berg]

Marc! Det gagnar inte din sak om du försöker hålla dig undan och hänvisa till epostkontakt med intresserade. Redovisa dina källor för Grubbehärstamningen öppet här på Anbytarforum och låt forskare komma med kritik i en fri diskussion.
 
Ditt bidrag om Grubbe bör lämpligen skrivas under den rubrik där härstamningen har blivit publicerad: Grubbe - en och samma släkt?

[Jörgen Tollesson]

Marc Hernelind har nu två gånger på kort tid omnämnt professor Urban Sikeborg. Eftersom jag självklart utgår ifrån att Hernelind har lika god ordning på sina akademiker som han begär att andra ska ha, så ser jag fram emot information om i vilket ämne och var någonstans Sikeborg är professor. Jag har nämligen totalt missat den utnämningen, och har heller aldrig sett Sikeborg själv titulera sig professor.

[Anders Ryberg]

Professuren är synnerligen intressant då Urban den 2/2 2004 skriver så här på Rötter (i artikel angående SGS grundande) Jag har ingen akademisk utbildning.
Akademisk utbildning är normalt sett i det närmaste ett krav för professurer. (Att Urban sedan är en ypperlig släktforskare är en annan sak...)

[Carl Szabad (Carl)]

Marc! Jag har inte skrivit att han var född i mitten av 1700-talet, han var verksam då. Och visst menar jag Casström, som även Micha?l konstaterat, och som du själv borde ha läst om på sidan 257 eftersom du använder Urban Sikeborgs artikel som källhänvisning i din forskning.
 
Nu var Casströms påhittade släktlinje säkert inte lika uppseendeväckande på 1700-talet som den skulle vara om man skulle försöka göra en liknande konstruktion idag. Det var förmodligen snarare ett sätt att visa att man behärskade själva hantverket att skriva en historisk avhandling. Han blev dock kritiserad för sina hypoteser redan då, se fotnot 37 i artikeln.
 
Jag har inte tagit bort Bureus från kyrkoherden Laurentius Svenonis. Mitt supplement till herdaminnet tar bara upp korrigeringar, och eftersom även Bygd?n bara kallar honom Laurentius Svenonis fanns det inget att korrigera. Han kallar sig själv aldrig något annat heller. Har du samtida belägg för motsatsen får du gärna presentera dem här.
 
Och visst ska de medeltida breven på Riksarkivet ner i källaren om de inte redan är där, 30 meter ner i bergrummet. Med det är faktiskt där de förvaras, tack och lov, under kontrollerade klimatförhållanden, så att de har en möjlighet att bevaras till eftervärlden så länge som möjligt.
 
Visst, har du nya kunskaper att presentera, gör det gärna. Det är ju det Anbytarforum är till för. Du kommer säkert att få en mycket kompetent analys av forskningsläget med tanke på hur många duktiga forskare det finns som gärna hjälper till. Det känns dock inte som om du är särskilt mottaglig för argument som smular sönder 12 generationer av dina fiktiva tusenåriga anor, samtidigt som du märkligt nog gärna använder Sikeborgs artikel som åstadkommer detta som källhänvisning.

[Rune Edström (Rune)]

Marc
Menar du verkligen att du av alla forskare i tiden före medeltiden ska sitta inne med svaret.
Har du inte minsta självkritik, eller är huvudsaken att få sälja CD och böcker. Du måste givetvis få inkomst för överlevnad, men du måste nog prestera några nyfunna dokument, som dom övriga inte funnit och kan styrka det du anser är rätta anor. Annars tycker jag närmast du verkar som gamla tiders charlataner, med sina undergörande humbugpreparat.
mvh
rune

[Marc Hernelind]

Av:Marc Hernelind om Carl S. inte mena Johan Bure
som först presentera den berömda anlinjen kunde jag inte gissa mej till att den Akademiker han mena under 1700 talet skulle vara Nils Casströms,det tror jag inte heller han som fick ditt svar kunde gissa, för han var inte den enda som under 1700 talet gjorde utredning på Johan Bures anlinje ner till Tord på 900talet tex. NIls Wilhelm Marks von Wurtembergs adelsgenealogier Volym no. 1195r -207r  från omkring 1800 .Nils Burman avskrift av volym x 36 skriven av Jb  finns på riksarkivet det är två till och på 1800 ,1900 fanns det utredare med av johan Bures anlinje mest parten för Jb teorier en del kritiker också Bland annat Vennerberg.Men Bygd?n och Urban Sikesborg är dom som  kritiserat objektivt och med utryme för att prova alternativa vägar vilket är viktigt inte bara att säga så var det nog inte vi stänger oss för det tankesättet för det finns för lite stoft,nästan alla att det finns i JB släktlinje men det intressanta är att försöka hitta mer pusselbitar till ev sanning av hur det kunde vara. ett exempel om Lars Svensson om han skulle heta Bureus enligt Bygd?ns Herdaminne skulle han det,han har säkert inte tagit det ur luften med tanke på att han kunde latin och skev ner herdaminnena hade säkert han också tillgång till  de handskrift samlingar av Klercker-Mattonska samlingarna.där i finns kyrkoräkenskaper Lars svensson singnerat med Bureus och protokoll.  
men för att du inte hittade dessa utan gick på vad det stod i tionde längden är det kanske så att du förlorar intformation,jag tycker ju att flera lärda skall gå igenom Bygd?n Herdanminne över Härnösand med kunskap om latin för att minska risken av att förlora historia,det är det som oroar mej lite, Speciellt om du själv rättar och ordnar det nya Härnösand Herdaminne Jag vet inte vadf du har för kunskaper du har men jag vill inte förlora en kulturskatt.  jag tror det var ifrån utredningen 96. att jag läste Urban Sikesborg var Professor och jag ville då titulera honom så ,men jag ber om ursäkt om jag sagt fel där.  
mvh Marc

[Michaël Lehman (Philippos)]

Nils Wilhelm Marcks von W?rtembergs genealogier är från början av 1800-talet, så han kan knappast tillhöra mängden av ?akademiker, som i mitten av 1700-talet hittade på en släktkedja tillbaka till en bonde som han hävdade levde på 900-talet?. Hernelind försöker komma med ohållbara undanflykter för att dölja sitt mycket både pinsamma och uppbara avslöjande av sin egen okunskap. För den, som har läst  Sikeborgs artikel i   Släktforskarnas årsbok 1996, är det alldeles uppenbart, att Carl avsåg Casström och ingen annan.
 
Jag har tyvärr inte Hernösands stifts herdaminne i min bokhylla, men flera av herdaminnets prästbiografier finnes texttolkade i PDF på  Johnny och Jörgen Blästas hemsida. I PDF-filen innehållande herdaminnet för Säbrå församling, i vilken Laurentius Svenonis var verksam såsom kyrkoherde, kallas Laurentius Svenonis inget annat än just så. Bygd?n kallar honom alltså inte Bure[us], vilket många redan har påpekat för Hernelind ett antal gånger, men det synes vara lönlöst.
 
Hernelind visar gång på gång, att han inte förstår särskilt mycket om källkritik. Tiondelängderna, som Carl har använt såsom källor, är primärkällor i frågan om herr Lars' namn. De uppfyller de viktiga källkritiska samtidighets- och centralitetskriteria, och är en direkt kvarleva av herr Lars' ämbetsutövning. Karl Ulrik af Klercker, däremot, levde mellan åren 1778 och 1828, således långt efter Laurentius Svenonis, som enligt Bygd?n levde mellan åren 1507 och 1572/79. Klercker-Mattonska samlingen har ett mycket lågt bevisvärde, när man ställer dess uppgifter mot eventuella divergerande uppgifter i tiondelängderna. Även Nils Burmans omtalade avskrifter av X36 har ett lägre bevisvärde, då de varken i sig utgörer eller kan hänvisa till källmaterial, som är samtida med personerna i Bure-genealogiens äldsta ohistoriska led.
 
Jag rekommenderar Hernelind att återigen läsa mitt inlägg här.

[Anders Ryberg]

Marc skriver ovan att det finns kyrkoräkenskaper som Lars Svensson signerat Bureus. Då ingen annan forskare lyckats återfinna dessa så vore det mycket intressant med en exakt källhänvisning (det vill säga arkiv, volym, sida) till var man kan återfinna dessa uppgifter...
 
Att uppgifter som inte kan beläggas i källor eller som kan antas vara uppdiktade försvinner ur nya versioner av herdaminnen är mycket bra. Vad det gäller de folkloristiska aspekterna på äldre herdaminnen så vill jag påpeka att dessa finns kvar, för den som vill studera den kulturskatt som prästers uppdiktade uppgifter om sina kollegors släktförhållanden utgör.
 
För övrigt, det finns en mycket intressant recenssion av Marc Hernelinds och Ingemar Nilssons CD Gotländska anor i norska Genealogen 1/04. Där visas att arbetet dels håller usel kvalitet, dels att uppgifterna är identiska med Olle Överbys databas med gotlänningar. Och inte nog med det, kommentarerna om att det är för arbetsamt att lägga in källhänvisningar är ord för ord identiska. Recenssionen visar att Marc hernelind inte bara är en skojare av värsta sorten inom släktforskningen, utan att han även sannolikt gjort sig skyldig till upphovsrättsbrott... Behöver jag tilläggas att recensionen ifrågasätter varför NST överhuvud taget berättar att de fått Marc CD som gåva, då den är att betrakta som under all kritik.