Äldre inlägg (arkiv) till 2003-02-28

[Andreas Karlsson]

SVAR:s bokhandel säljer Marc Hernelinds bok Bureätten. Del 1. Följande står det om den:
 
Det är en tids resa [sic!] som tar sin början med en man som kallas Tord i Byr. Han var född cirka 960 vid Skokloster i Uppland. Han levde samtidigt som Olof Skötkonung och var av en rik stormans ätt. Den äldre mytomspunna Buregenealogin kommer vi att följa ner till våra dagar. Det är allt från mord, svek, mod och bravader.
 
Innehållsmässigt finns mycket att hämta. Mellan tre och fyra hundratusen personer har sina rötter i Bureätten!
 
Del 2 lär komma ut vid årsskiftet.
 
Finns det någon som har läst den och kan kommntera den? Hur seriös är den? Bureättens äldre historia är ju som bekant bara sagor. Hur hanteras detta faktum i boken? Är den värd att köpas?

[Anders Berg]

Marknadsföringen av boken gör onekligen att man fruktar det värsta. Lånar SVAR (=Riksarkivet!) ut sig till att sprida ren dynga i den genealogiska forskningen? Tala om skandal i så fall!

[Ingeborg Jönsson]

Jag gjorde misstaget att slänga ut en slant på den här boken om Bureätten i samband med släktforskningsdagarna i Borlänge. Språkligt sett är den ett elände med stavfel och bedrövlig interpunktion och meningsbyggnad.  Det gör att man inte kan njuta av boken innehållsmässigt heller. Jag kan dock inte bedöma sanningshalten i uppgifterna, utan jag ville bara kommentera hur den är rent språkligt sett. Om den är så dålig till sitt språk så kan man ju befara att den inte är så seriös innehållsligt heller.
 
Ingeborg Jönsson

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Anders
Skriv gärna ett mail till Svar-bokhandeln och påpeka
att de har fått med ett oseriöst alster som kvalster i sin lista. De lyfter säkert ut det.
Hälsningar Jan-Christer

[Kaj Janzon]

Ingeborg, är boken så illa skriven att det inte ens går att lista ut om författaren påstår att Tord i Byr har existerat och att det finns nu levande människor som härstammar från honom?
 
mvh
Kaj Janzon

[Lars-Erik Gustavsson]

På Skellefteåbygdens släktforskares hemsida finns författarens egen presentation av boken. Den är några rader längre än SVARs och berättar också om den kommande delen där han tar upp 20 generationer efter Fåle hin unge.
 
http://www.skelleftea.org/forening/fss/bure.htm
 
mvh Lars-Erik

[Anders Berg]

Det ska bli intressant att läsa Urban Sikeborgs recension av denna bok. Hoppas att han skriver en sådan. Jag citerar Urban ur hans artikel i Släktforskarens Årsbok 1996 s. 245ff:  
 
Fale hin unge och Fale hin gamle hör lika lite som Tor och Oden hemma i någon seriös släkttavla. (s. 278)
 
Naturligtvis står det vem som helst fritt att skriva vad man vill om Bureätten, men det jag reagerar mot är att Riksarkivet aktivt deltar i försäljningen (och marknadsföringen) av boken.

[Anders Ryberg]

Även Skellefteåbygdens släktforskare kanske skall ta sig en funderare...

[Elisabeth Thorsell]

Jag har också sett boken i höstas, författaren var med på Släktforskardagarna i Borlänge, och hade eget bord där.
 
Boken är rent dravel, och består till stor del av kopierat material, och vem som står för ursprungsuppgifterna framgår inte. Den innehåller alla de gamla sagorna, och inga källor eller litteraturhänvisningar som är användbara för någon.
 
Av författarens presentation framgår att han är utbildad kock, men av någon anledning slutat med detta och kastat sig över släktforskningen istället, och t.o.m. tar uppdrag åt andra, vilket verkar något ogenomtänkt. Att döma av innehållet i denna bok är han inte kompetent på området.
 
Språket gör att de avsnitt han skrivit själv placerar verket i kalkon-klassen.
 
SVAR fick en påstötning redan i början av september att detta inte var något de borde ha i sitt sortiment, men de behöver tydligen fler påstötningar om detta.

[Andreas Karlsson]

Jodå, SVAR säljer fortfarande boken. Här är länken till denna: http://www.svarbokhandel.ra.se/index.asp?seek=true&prodID=1682.

[Marc Hernelind]

Till Anders Karlsson!
ang. frågan om Bureätten del 1 av Marc Hernelind  
om den är seriös. svaret är ja det är författaren sjäv som ger dej svar:Jag har hitills sålt flera hundra ex .och beställningarna kommer hela tiden.
nu vill jag berätta en del om mej själv jag är dyslektiker därav vissa stav fel i del pga att jag intre hade råd att korrigera dessa fåtal stavfel det kostar ca.30.000 så första tryckningen hade dessuotm fel av tryckeriet som  
fixades till . jag har släktforskat i 20 år och har undervisat i palogrfi i 10 år har fil kand  i historia och det är en hel del frågor som besvaras i del 2 ang. frågor om äldre bure anor  
Burekloster ect. del ett har fått en recsetion av ulflundström i skelllefteå som skrivit om skelleftebyggden bönder och gårdar 1500 - 1700
han säger att kap 5  och tre har stort värde med 20 gen av bureätt 1300 -1800 tal med biografier  
kap. 4  om äldre bure historian tycker han att man skall läsa art.1996 av Urban sikesborg han tar upp att jag börjar med tor i byr vilket jag inte gör utan tar upp lit av johan bures forskning svaren kommer i del två . den som jag har som anfar är Fale Bure .d.y född.ca 1310 Lagman i skön förs (nämd 1324-1360) Han kallas ääven Farteng unge ,Fale är ett kortnamn för Farten. jag forskar justnu till del 2 på riksarkivets medeltids avd och kommer att ha med en hel del matrieal av Nils Ahlund och Elof Lindmark Lars Bäcklund (en släkting till mej ) Han hadde mycket kontakt med Urban Sikesborg och Tord Bylund När Han gjorde sin utredning om Bure ätten.de böcker med tryckfel är bortagna från Riks Arikvet och nya är dit satta. vid frågor kontakta mig Marc Hernelind.

[Anders Ryberg]

Att en bok säljer säger väl inget om kvaliteten på innehållet. Att språket i en bok inte är det bästa är acceptabelt om innehållet är värdefullt, men såvida du inte redovisar några nya sensationella fynd så är enda resultatet av boken att ett antal släktpåhitt som man under senare år har ansträngt sig att förklara varför de inte stämmer får förnyad spridning. Som vanligt i dessa diskussioner så skulle jag tycka att det vore spännande med en redovisning av de samtida belägg du stöder din tes på.
 
Anders Ryberg

[Erik Holmlund]

Hernelind> Av alla källor ämnar du att använda ogrässpidaren Elof Lindmark?? Att du tänker använda hans material oroar mig. Jag antar att du syftar på hans röriga och käll-okritiska sammanställning av Bureätten. Lindmark står för okritisk uppstapling av anor tillbaks till Tord i Byr m.fl. och hans skrift är klart bidragande till att det äldsta bure-ogräset misspryder väldigt många släktutredningar i Norra norrland. Vi behöver inte ännu en sån bok. Finns ingen som helst anledning att sprida falska uppgifter även om man reserverar sig för riktigheten. Det osar allt annat än seriositet. Det finns alltid de som inte bryr sig om reservationer utan är villiga att proppa in så många generationer i sin antavla som möjligt. Snälla, underlätta inte för dem.
 
För övrigt anser jag att Lindmarks skrift borde plockas bort från bibliotekshyllorna.  
 
/Erik Holmlund, Skellefteå

[Marc Hernelind]

Av Marc Hernelind :
svar till Anders Rydberg jag har fått recension av ulf Lundström  roten 78 och kommer att få recension av Carl Henrik Carlsson om Bure Ätten del 1.  
kap 3 är biografier av Bure Ättlingar kap 5
är 20 generationer Bure släktlinjer 1300 -1800
Burman, stenklyft, grubb, med Farteng Unge (Fale Bure D.Y. ) som stamfar han var född ca. 1320 talet och var lagman för medelpad ,född i Birstad
skön församling. han var son till Nils Fartengsson  F ca.1285 godsägare och storman född i birsta ,skön förs. omnämd i medeltida brev.
så det är inte Fale hin unge F.ca.1190 ståthållare för nordanland som hjälpt Erik Knutsson till tronen som avses.
det finns ett ort och namnregister samt en sida med källförteckning samt en hel del källuppgifter.
dessa kapitel tyckte ulf lundström var värdefulla  
sen kap. 2 var lite om mina bure anor han tyckte  
att det var som nils Burmans avskrift tilnamnet Bure förekom och det beror på att det finns en hel del skrifter som stycker att tillnamnet Bure  
fanns även i  på Västerbotten 1500 talet ex påvel andersson Bure och Moses Jackobsson Bure var Johan Bures  präst Motståndare som tog bort tillnamnet ex.laurentius Petri men man har hittat franciscan dokument till Påvel skrivare ang.lax odling i Indals Älven,luleå Äldaloch andra norrländska Älvar. som har till namnet Bureus och jordabrev till Moses Jacobsson Bure över Fällan i lövånger.
kap 4 är Johan Bures berömda anlinje till Tord i Byr lite funderingar kring hur han tänkte men inga svar det kommer i del 2 en hel del svar på frågor som till ex Urban sikesborg har ställt i sin utredning från 1996 jag har spenderast en hel del tid på riks arkivet i medeltids avdelningen  
och fått en del svar av Nils Anhlund, Gunnar lindgern och många medeltida brev samt läst översatt runskrift,samt västerbottens och norrbottens historia.
det är lite om hur boken är upplagd.
Urban Sikersborg har lagt fram mycket fakta men har inte alla svaren inte heller jag men jag redovisar en hel del glömda faktan för man skall  
veta att en del släkt moståndare har ej varit okritiska och lagt undan gamla faktan oreg.i tex riksarkivet och landsarkivet Härnösand.
jag harstort intresse av historia och vill bevara den och det gör att man ibland blir obekväm. ett exempel är att Birkarlar och lestander släkten är
starkt förknippad med Bure Ätten.(ätt kallar jag den för att det är en gamal StormansÄtt)Byrestad=
Birsta. nog Berättat för denna gången.

[Jonas Kuschner (Jonas)]

Marc Hernelind! Jag är tacksam för att du sänder Carl Henrik Carlsson ett recensionsexemplar. Men när du nu offentligt föregriper saken känner jag mig tvingad att betona att han faktiskt inte har lovat mer än att han för Släkt och Hävds räkning skall ta en preliminär titt på boken (och detta framgick av mitt mail). Dessförinnan vet vi inte säkert om det i SoH blir en recension av honom, någon annan eller kanske ingen recension alls.

[Marc Hernelind]

AV HERNELIND
DET ÄR RIKTIGT DET SOM JONAS SKRIVER ATT JAG KOMMER ATT FÅ EN RECETION AV CARL HERIK  CARLSSON VAR LITE FÖR SNABBT UTTRYCKT MAN FÅR SÄGA ATT DET EV .KOMMER EN RECETION I SLÄKT OCH HÄVD VI FÅR SE  
MVH MARC

[Are S. Gustavsen]

Hernelind:
 
Bruk av kun store bokstaver oppfattes som det samme som å skrike. Vær vennlig å ta hensyn til dette om du ønsker å tas seriøst.
 
mvh Are

[Anders Ryberg]

Det finns .. en hel del källuppgifter låter inte helt betryggande, det antyder att det även saknas en hel del sådana... Finns det SAMTIDA belägg som stöder varje enskild uppgift? Uppgifter som enbart stöds av Johan Bureaus släktbok kan ju med fördel hänvisas till papperskorgen... Är fortfarande inte övertygad om att boken är seriös...
 
Anders

[Marc Hernelind]

av Hernelind:
till Are s Gustavsson jag är tacksam för upplysningen ,det var inte så menat utan jag skrev med lite tidbrist och blev inte av att ändra
och visste inte om hur det uppfattades. så tack.

[Leif Boström]

Jag har inte sett Marc Hernelinds bok om Bureätten och kan därför inte bedöma den. Av ovanstående diskussion framgår dock att Marc betraktar vissa antaganden som fakta.  
 
Att Fartegn Unge skulle vara stamfar för släkterna Burman, Stenklyft och Grubb är ett antagande, inte fakta. Det är inte mycket som talar för att det antagandet är riktigt. Det kommer inte heller att kunna visas om inte hittills okända dokument skulle finnas bevarade.  
 
Att släkten Stenklyft skulle härstamma från Bureå bygger på en av Johan Bure antagen bror Fale till Anders och Olof Olofssöner i Bureå. Hans existens kan starkt betvivlas.
 
Att släkten Laestander skulle härstamma från Buresläkten bygger på en uppgift av Nils Burman att fogden Olof Andersson Burmans dotter Karin skulle ha varit gift med Per Anundsson. Enligt annan källuppgift hette Per Anundssons hustru Karin Persdotter.
 
Om det Marc skriver om gömda (oregistrerade) dokument på Riks- och Landsarkiv stämmer, så är det intressant. Om Marc kan visa belägg för personerna i Buresläkten i hittills okända dokument och att tillnamnet Bure förekommit på Påvel Andersson och Moses Jakobsson på 1500-talet, så är det mycket intressant.  
 
Jag håller inte med Anders Rydberg om att alla uppgifter, som endast stöds av Johan Bures släktbok, kan hänsvisas till papperskorgen. Den jämförelse jag gjort mellan Johan Bures släktbok och skattelängder i Västerbotten visar att nästan alla personer han nämner kan beläggas i skattelängderna. Om släktskapen är som Johan Bure hävdar kan vi inte veta, men för de närmaste generationerna torde de vara tillförlitliga. Det är svårt att se vilket motiv Johan Bure skulle ha för att hitta på släktskap med bondfamiljer i Västerbotten i sin samtid och de närmaste generationerna innan. Dvs, större delen av Johan Bures släktbok är troligen tillförlitlig. De tidigaste generationerna och kopplingen till Fale hin Unge kan däremot ifrågasättas.
 
Jag håller med Erik Holmlund om att Elof Lindmarks Burehäfte är värdelöst. Där är det svårt att hitta uppgifter som stämmer bland alla missuppfattningar. Det är en stark rekommendation till Marc att inte ta med något därur i nästa bok. Inte heller Lars Bäcklunds släkttavlor bör tas in okritiskt. Många av de kända felaktiga uppgifterna om Buresläkten finns med där.

[Anders Ryberg]

Vad jag menade var väl mest att äldre generationer hos Bureus är icke pålitliga...
 
Anders

[SE Svensson]

Var kan boken köpas?

[Carl Szabad (Carl)]

Jag arbetar sedan drygt 15 år med en dokumentering av Ångermanlands medeltida handlingar. Arbetet är så långt gånget att jag gjort korrekturläsning av de flesta handlingarna mot originalen eller bevarade avskrifter. Sedan ett antal år sammanställer jag även alla handlingar som berör Väster- och Norrbotten samt Lappland fram till 1540. Där är dock arbetet inte lika långt framskridet.
 
Under resans gång har visseligen ett och annat fynd av medeltida belägg gjorts, som ännu inte är allmängods, men ingenting förändrar den djupa analys av buregenealogin som Urban Sikeborg gjorde i Släktforskarnas årsbok '96.
 
Man kan således betrakta mycket i Hernelinds bok som ett hopkok av sedan länge förkastade skrönor, åtminstone vad avser äldre tider. Och eftersom bristen på källkritik är så påtaglig i boken vad avser den tiden ställer man sig rimligtvis frågan om arbetet är mer noggrant genomfört vad gäller nyare tid. Ska ett arbete rörande medeltida genealogi ha något värde måste en förnyad genomgång av det primära källmaterialet kunna påvisa nya, tidigare okända, fakta. Och det har inte Hernelinds bok gjort.

[Marc Hernelind]

av Hernelind: Ang. att Lestander Släkten tillhör  
Bure släkten är påvisat tex. genom Thea Hälleberg bok om Sorsele del 2 tar hon upp Paul Hälleberg släktlinje hur Lestander gifter in sig i släkten Burman som man kan följa till Olof Jonsson Burman i Hjoggböle och den familjen kan man följa i kap 5 i min bok man tittar på namn registret och ser vilken tabell som Olof Jonsson Burman finns sen är det bara att följa ner till anfadern. Till Carl Szabad du tyckte att jag andvände gamla förkastade skrönor men kap 3 och 5 är ju baserat på det Urban sikesborg säger exempelvis här i  släktbok över Bureätten -tillkomst och tillförlitlighet.
citat jag vill också framhålla släktbokens unika genealogier för 1500- tal och tidigt 1600-talvilka på grund av sin upphovsmansokritiska handlag med de äldsta leden inte kommit att uppmärksammas efter förtjänstdessutom kommer jag i del 2 först behandla Johan Bures berömda anlinje med  källkritik som styker eller talar emot hans anlinje.men jag har själv ingen anna än Farteng unge Lagman i skön som tidigaste anfader och vad jag stödjer det på kommer i del 2, vanligtvis tas Herse Falesson som  äldste släkting.

[Erik Holmlund]

Jag sitter här och läser i Thea Hällebergs bok om Sorsele del 2 i kapitlet om Paul Hällebergs anor och jag vill påpeka följande.
 
1) Någon Olof Jonsson Burman i Hjoggböle nämns inte i Thea Hällebergs bok överhuvudtaget. Däremot en Olof Jonsson i Hjoggböle, född 1655. Något tillnamn 'Burman' på Olof Jonsson förekommer ej. Inte heller i Ulf Lundströms 'Skellefteå socken 1650-1790' bär Olof Jonsson tillnamnet 'Burman'. Varför har du (Hernelind) gett honom tillnamnet Burman? Är det månne Elof Lindmark som har lurat dig här?  
 
2) Det är ett MYCKET märkligt påstående att hävda att Hälleberg påvisar att Lestander-släkten tillhör Bure-ätten. Thea Hälleberg påvisar faktiskt ingenting som skulle styrka ett sådant påstående. Dock, Jonas Olofsson Burman, f.1773, gifter sig 1798 med en kvinna vars mor hette Lestander. Jag antar att det är detta som är upphovet till ditt påstående att Lestander-släkten tillhör Bure-släkten. Ska en person räknas till Bure-ätten så bör väl ändå individen i fråga ha anor bakåt som kan räknas till Bure-ätten. Att utifrån ett giftermål som skedde 1798 då en dotter till en kvinna av släkten Lestander gifte sig med en Burman hävda att samtliga medlemmar(både samtida, döda, och ännu icke födda) i Lestander/Laestadius-släkten tillhör Bure-ätten är rent ut sagt huvudlöst. Eller så begår man grovt våld på språket. För att illustrera ovanstående släktskap så kommer här ett urklipp ur Paul Hällebergs antavla.  
 
IV:14 Sofia Catharina Jonsdotter Burman, f.1804
f, V:27 Jonas Olofsson Burman, f.1773
m, V:28 Catharina Johansdotter f.1777
ff, VI:53 Olof Ersson Burman f.1743
fm, VI:54 Birgitta Jonsdotter f.1748
mf, VI:55 Johan Hansson f.1730
mm, VI:56 Catharina Lestander f.1736
ur Thea Hällebergs Sorsele bok 2, s.278-290
 
Den Catharina Lestander som nämns har inga anor i Bure-ätten mig veterligen. Släkten Lestander tillhör inte Bure-ätten. För övrigt skulle man isåfall med samma vrickade logik kunna hävda att Lestander-släkten och Bure-släkten tillhör Holmlund-ätten. Hittar man på egna definitioner av begrepp så är allt möjligt. Vad är en delmängd till vad? Att ohämmat försöka fösa in så många kända släkter som möjligt som under-släkter till Bureätten känns som ett billigt knep att försöka höja ättens förträfflighet till skyarna. Och priset som Hernelind betalar för allt detta är att han underminerar sin trovärdighet...
 
Även om vissa enstaka kapitel har fått goda vitsord så skulle jag aldrig våga lita på uppgifter i Hernelinds böcker. Det handlar om vilket förhållningssätt man har till sin forskning.  
 
mvh / Erik Holmlund, Skellefteå

[Bo Johansson]

Hej  
Mitt förhållande till äldre släktforskning är att det kan vara intressant att läsa. Så jag undrar som SE Svensson var kan man köpa boken? Eller vet någon om någon lättläst bok om Bure-nissarna. Jag kommer kanske in på Bureätten (??) via släkten   De Besche som jag har långt tillbaka.
MVH Bosse

[SE Svensson]

Det finns faktiskt en länk lägre upp här på denna tråd.

[Bo Johansson]

Tackar Tackar
Det första man blir blind på  ä? ögera (är ögonen på svenska )  Bosse

[Marc Hernelind]

av Marc Hernelind  
Svar till Erik HolmLund ang. att Lestander släkten genom att ingifta sej flera gånger med Burman tillhör också Bure släkten.sid 282 i THeas  
bok tar hon upp catrharina johansdotter f.1777 storsele att hon var anmor åt Burman i arjeplog och att hennes syster Anna Margareta som hadde sönerna Lars-lewi och Petrus Lastadius var an mor till Lestander släkten. Chatarina var gift med Jonas Olofsson Burman f.1777 Arjeplog.hans fafarsfar Olof jonsson i Theas bok sid306 är samma på tabel l98 jag kalla han för Burman källorna kan du få av mej vid ett senare tillfälle på alla dom jag sen räknar upp hans far  
jon olofsson burman bonde på hjoggböle nr 1655-1686,hans far olof Ambrosiusson Burman bonde  hjoggböle nr1 1631-1656 ,hans far Ambrosius andersson Burman f.omk.1520  bonde bureå nr 3, hans far Anders olofsson Burman Fomk1520 bonde på bureå nr3,hans far olof jonsson (Bure) f omk.1440

[Anders Ryberg]

Mellan Olof Ambrosiusson och hans far verkar åldersskillnaden vara minst 70 år, mellan Ambrosius Andersson och hans far 80 år. Väldigt vad gubbarna i den släkten verkat att skaffa barn! Av rent biologiska skäl verkar uppgifterna, som så många andra i denna diskussion, mycket otroliga. Snälla, låt oss slippa dessa sagor...