ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Pihlqvist / Pihlkvist  (läst 1206 gånger)

2012-01-30, 11:19
läst 1206 gånger

Lotta Nordin

Mikael,
vilken är din källa till uppgifterna?
 
Enligt Gränna rådstugurätts protokoll hette borgmästare Wircknaeus Petrus/Peter/Per, inte Johannes.

2012-01-30, 12:49
Svar #1

Utloggad Mikael Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 188
  • Senast inloggad: 2019-11-20, 19:23
    • Visa profil
Johannes anges som borgmästare här:
http://anor.subbe.se/ant_an/pe704d02a.html
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/30259.html?1230922951
 
Petrus anges som borgmästare här:
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/15876.html
 
Jag litar mest på dina rådhusprotokoll och går på Petrus.
 
Tack,

2012-02-01, 13:55
Svar #2

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Om Johannes, en bror till Peters Wircknæus kan man bl.a. läsa under faderns biografi i Smolandi Upsalienses II, nr 578, där felet noteras: Johannes, skol. på Visingsö 1674 12/5, stud. i Lund 1687 (uppgives felaktigt i Sjöström: Smål. nat. i Lund ha blivit borgmästare i Gränna).

2012-02-01, 15:48
Svar #3

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Brita Kylandra torde enligt inlägg av Bo Persson under  vara änka efter kamreraren Anders Svensson (Gränsman) när hon gifter sig med Erik Andersson i Gränna, och alltså dotter till Andreas Andori Kylander i Lommaryd.
 
Brita Gunnarsdotter är då mor till någon tidigare hustru till Erik Andersson.

2012-02-01, 18:35
Svar #4

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Vad bra Anders, att du gjorde en förfrågan under Kylander! Erik Andersson var alltså styvmåg till Petrus Erlandi Wircknæus!
 
När det gäller släktskapen mellan Erik Anderssons barn och Nils Persson, är syskonbarn kanske inte ett så exakt begrepp som vi leds att tro. Jämför Kylanderdiskussionen (2006-02-27) hur kyrkoherde Andreas Andori Kylander och biskop Jonas Kylander uppges vara syskonbarn i Håhls herdaminne, men där Bo Persson spekulerar kring det troligen närmaste släktskapet, nämligen att Andreas skulle vara Jonas hustrus systerson. Ett yngre exempel är hur min mormor berättade att hennes farmor brukade berätta om en sjökapten i familjen. Hon kallade sjökaptenen för sin kusin, men i själva verket visade han sig vara hennes morfars bror (dvs. min mm fm mf:s bror). Vidare slänger sig amerikanarna med begreppet cousin lite hur som helst.
 
I Gränna stads dombok, rådstuga 1678-05-18, visar Erik Andersson upp brev på ett köp han ingått med Nils Persson Skatte 1677 som nu uppbjuds första gången. Detta köp uppmärksammas också i Zielfeldts artikel. Några släktnoteringar görs inte i domboken i anslutning till detta köp eller de tre uppbjudandena, åtminstone vad jag har kunnat se. Jorden kallas arvfallen. Innebär uppbjudandet i sig att man kan avfärda möjligheten att Nils Persson Skatte och Erik Andersson var (halv-)bröder? Förfarandet innebar väl att köpet inte gått inom släkten? Eller innebär det blott att det kunde ha skett inom en närmare släktkrets och att exempelvis sonen Arvid Nilsson Ruth, som kanske sågs som närmare släkt, borde ha fått ges en chans att köpa?
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-02-01 18:37)

2012-02-01, 21:50
Svar #5

Lotta Nordin

Hej Mattias,
i protokollet 1678-05-18 står att Nils Persson Skatte säljer sin arvfallna otting i Skattegården till Erik Andersson. Det säger, som sagt, ingenting om någon släktskap mellan Nils och Erik.
 
Här kan du läsa mer om uppbud och fastebrev:
http://www.arkivguiden.net/ag08/ag08003.shtml#02

2012-02-01, 23:06
Svar #6

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Jo, precis. Länken du postade Lotta förklarar det hela ungefär på det sätt jag tänkte mig. Men som jag förstår är detta en beskrivning av hur det gick till när en jord säljs till någon utanför släkten och den passar väl in på hur det gick till vid vårt diskuterade fastighetsköp.  
 
Vad jag undrar är dock om det gick till på samma sätt oavsett om man var släkt eller inte? För att förtydliga, a) kan närvaron av detta beskrivna förfarandet i domboken visa på att släktskap inte föreligger? alternativt b) kan närvaron av samma förfarande visa på att ett det finns personer som är närmare släkt med säljaren än vad köparen är med säljaren?

2012-02-02, 10:48
Svar #7

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Det finns väl ingenting som utesluter släktskap mellan Nils Persson och Erik Andersson, det är snarare naturligt att Nils säljer sin otting till en släkting. Köpet måste, vad jag förstår, ändå uppbjudas på tinget, när det inte handlar om arv. Så visst kan t ex Erik vara en svåger till Nils Persson Skatte. Det skulle göra Arvid Nilsson Ruth och Jon Larssons hustru till kusiner (syskonbarn), precis som sagts.
 
Nils Persson Skattes mor ska enligt uppgift (Zielfelt) ha hetat Maria Persdotter (levde 1653, då maken var död). Om Erik är svåger till Nils Persson så har Erik tydligen varit gift ännu en gång, med en dotter till Brita Gunnarsdotter.
 
(Meddelandet ändrat av zzz 2012-02-02 10:56)

2012-02-02, 11:52
Svar #8

Lotta Nordin

Ibland har man tur!  Tack för att du ställde frågorna, Mattias, det resulterade i att jag fick reda på vem Erik Andersson var gift med - åtminstone mellan 1676 och 1679.  
 
Erik Andersson får fastebrev på två gårds- och jordköp 1679-04-12. I det ena refereras hela köpebrevet på en gård han köpt av Per Svensson Överskärare 1676 och i det andra det han köpte av Nils Persson Skatte. Och där står att hans hustru är äreborna, gudfruktiga och dygdesamma Sara Joensdotter.  
Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIBAA:2067 (1661-1681), bild 7050 och 7060.
 
Per Svensson Överskärare - kan han vara den som sedan kallas byfogden Per Svensson som var gift med Eriks svärmor Brita Gunnarsdotter?

2012-02-02, 13:27
Svar #9

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7644
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 16:27
    • Visa profil
    • Scangen
Nils Persson Skatte hade ju en bror Skatte Jon, belagd 1653 [Zielfelt]. En möjlighet är att Sara är hans dotter, och att Brita Gunnarsdotter först var gift med Jon, och sedan omgift med Per Svensson. Det gemensamma fastebrevet 1679 kanske antyder att det var delar i samma gård som köpts?

2012-02-02, 13:36
Svar #10

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Jättekul! Bra jobbat Lotta och ett tack till Anders för klargörandet.
 
En liten tanke. Sara är visserligen inte något ovanligt namn i Gränna med omgivningar, men hör ju ändå inte till de absolut vanligaste och tänkvärt är att fyra av Erik Anderssons dotterdöttrar fått namnet. Kanske är alla döpta efter just sin mormor?  
- Sara Eriksdotter Wiregren, född 1686-05-17 i Drättinge, Skärstad (F).
- Sara Andersdotter Sandwall, född 1693-06-03 i Gränna.
- Sara Margareta Svensdotter (Brusin), född 1701-04-17 i Gränna stad.
- Sara Margareta Svensdotter (Brusin), född 1704-05-15 i Gränna stad.
 
Sara Sandwall, kan visserligen vara döpt efter en farmor, spekulationer om att hennes farmor skulle vara Hakarpsprästen Nicolaus Ingmaris dotter Sara har förts under , men frågan är om denna fundering inte bara blivit ett hjärnspöke.
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-02-02 13:37)

2012-02-02, 13:50
Svar #11

Lotta Nordin

Jag tror inte det är delar av samma gård, och det är inte ett gemensamt fastebrev, det är två olika.
 
Den gård Erik köper av Per Svensson beskrivs ligga så här:
östan till vid stora Brahegatan på södra sidan näst in till Per Svensson Överskärares tomt och gård, som han nu åbor, och Tvärgatan på Norra sidan, hållandes i bredden 40 alnar, och uti längden 80 alnar.  
 
Det han köper av Nils Skatte beskrivs så här:
En åttondels jord i åker och äng i Skattegården emellan Prästegården och Norra Nilses tomt och gård, dess tillhörige efter lags innehåll tomte- och gårdeställe.
 
Nu är jag ju inte hemma på hur det såg/ser ut i Gränna, men jag tycker inte det låter som om det var samma gård.
 
När det gäller Sara Joensdotter så är det väl troligen hon som begravs 1686-06-06, Rådmannen Erik Anderssons hustru. Gränna C:2 sidan 3.

2012-02-02, 13:56
Svar #12

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Anders: låter som en rimlig hypotes!  
 
Notera att Zielfeldt nämner en dom från 1646 (mitt foto är suddigt, möjligen 13/6?), där Jon dömdes för mökränkning med sin moders legopiga, ville ej äkta henne. Kan Brita Gunnarsdotter vara legopigan? Men i så fall kan väl rimligen inte ett ev. barn ha kunnat ärva eller haft bördsrätt?

2012-02-02, 14:08
Svar #13

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Håller med Lotta, men hypotesen att Skatte Jon kan vara Saras far faller ju inte med detta.

2012-03-24, 19:48
Svar #14

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Har nu några nya pusselbitar att komma med:
 
a) I Wilstadius Guld- och silversmeder i Gränna som återfinns i Småländska Kulturbilder från 1959 nämns mycket riktigt Erik Andersson Pihlquist. Det är Ludvig Johansson Barck som porträtteras i egenskap av guldsmed. Barck hade varit stadens representant vid 1680 års riksdag, men när herredagsman skulle väljas för 1682 års riksdag visar det sig att det uppstått en opposition mot honom, så att alla som inte ägde jord i staden röstade för Barck, men de jordägande mot. Så småningom enas oppositionen för Olof Nilsson Sträng som deras kandidat. Wilstadius säger att domböckerna sedan är tysta när det gäller denna schism borgarna emellan, men att av allt att döma, blev varken Barck eller Sträng ombetrodda att respresentera staden, ty 1683 debiteras borgerskapet för utgifterna till herredagsmannen och då säges, att rådman Erik Andersson Pihlquist innehaft uppdraget. Är det då kanske i domböckerna som denna debitering redovisas för, eller på annan plats?  
 
b) I Smolandi Upsalienses (band 4) upptas som nr 1096 Anders Persson Berggren. Han uppges där som syster till Erik Andersson Pilqvist. Lotta: Notera att Wilstadius här liksom i det ovanstående omnämner honom med släktnamn. Med tanke på hans födelseår 1651 kan vi också säga att Sara Joensdotters far bör ha dött före detta år. Med Zielfeldts uppgifter att Skatte Jon omnämns sista gången (?) 1653 bör denne kunna avföras (om nu inte Sara är resultatet av mökränkningen för vilken Jon döms för 1646). Bl.a. herdaminnena kan väl tänkas ge ytterligare uppgifter, men har inte tittat i dem ännu. Lite störande här är väl att brodern Petter väl är identisk med Eriks dotter Kerstins make Per Persson Berggren (c1652-1696). Hon har väl knappast gift sig med en morbror (må så vara en halvbror till modern), så detta innebär väl dessutom att Sara inte är Eriks första hustru?

 
c) Utan att gått igenom den i sin helhet finner jag i Braheskolans matrikel åtminstone en av Eriks söner. Det är frågan om inskrivningsdatum 1690-08-12: Andreas Erici Pilqwist. Grennensis. Möjligen är det en bror till Andreas som skrivs in 1669-07-27: Gunnarus Erici Grennensis. Gunnar skulle i så fall vara döpt efter sin mormors far. Nästa gång jag ser någon från släkten vid skolan är vid inskrivning 1715-05-04: Johannes Jonæ Pilqvist. Anders frågade sig om Jonas Pilqvist kunde ha varit far till krämarna Johan och Jöns Pilqvist och Johannes bör väl vara identisk med någon av dem, i första hand den förstnämnde.
 
(Meddelandet ändrat av mattias 2012-03-25 13:06)

2012-03-25, 13:05
Svar #15

Utloggad Mattias Johansson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 203
  • Senast inloggad: 2018-12-21, 09:42
    • Visa profil
Den korta noteringen i domboken om Skatte Jons mökränkning, är mycket riktigt från 1646-06-13. Kan läsas i vol. Advokatfiskalen Jönköpings län EVIIAAAC:1, ArkivDigital bild 3090. Den omnämnda legopigan har ett namn som börjar på E, troligen Elin. Namnet står i slutet av raden på vänstra sidan i uppslaget och hela namnet syns därför inte. Men det är i alla fall inte frågan om Brita Gunnarsdotter!

2012-08-10, 17:28
Svar #16

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag har åter börjat nysta i ett mysterium som jag kämpat med i ett antal år. Vad hände med min ana Cecilia Magdalena Pihlqvist. Jag vet att Jungfru Cecilia Magdalena Pihlqvist nämns första gången som dopvittne den 17 oktober 1749, Gärdslösa C:1 s. 87, hon nämns sedan ett antal gånger genom åren alltid som jungfru vilket innebär att hon då inte var gift. Igår hittade jag så något spännande hon står sista gången som jungfru vid ett dop den 15 juli 1753, Gärdslösa C:1 s. 113. Nästa gång hon är vittne är den 5 april 1754, Gärdslösa C:1 s. 118. Hon måste då gift sig någon gång mellan den 16 juli 1753 till 4 april 1754 men var? Hon står varken med i Gärdslösa eller Räpplinge kyrkböcker. Nästa stora problem är när dog hon? Vad jag vet är att Cecilia Magdalenas och hennes make Jonas Jonssons yngsta dotter föddes 1778-11-03, Räpplinge C:2 s. 180. Den lilla flickan blev bara ett dygn gammal. Tyvärr börjar inte Räpplinge hfl förrän 1786 och där hittar jag en dotter Anna Brita Jonssdotter med make och barn Räpplinge AI:1 sidan 149. Jag har förut trott att Anna Britas far är den Jonas Jonsson som nämns på sidan 148 gift med en Maria Påwelsdotter. Anledningen till att jag tvekar är att i Jonas Jonssons och Maria Påwelsdotters vigselnotis från 1781-05-06, Räpplinge C:2 s. 378 står ” Den 6 maj wigdes bonden Jonas Jonsson ifrån Strandtorp med pigan Maria Påwelsdotter ifrån Greby.” Om detta vore Cecilia Magdalenas man och Anna Britas far borde han då inte stått som änkling i vigselnotisen?
 
Lite mer skoj som jag hittade igår. När jag gick igenom dopvittnen i Gärdslösa från 1738. Då kyrkböckerna börjar och framåt hittade jag ett relativt flitigt dopvittne som hette Anna Brita Pihlqvist. Denna unga dam hade jag aldrig hört talas om innan. Med tanke på att hon är vittne första gången 1740 och då enligt uppgifter jag fick igår efter en fråga om ålder på dopvittnen borde varit omkring 15 år första gången hon var dopvittne, borde hon kunna vara en äldre syster till Cecilia Magdalena. Jag hade sedan inte en aning om vad som hände denna Anna Brita men jag trodde att hon dog ung och ogift med tanke på att Cecilia Magdalena senare döper en dotter till just Anna Brita f. 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 151. Jag hittade inte någon dödsnotis för Anna Brita Pihlqvist så jag visste inte var hon tog vägen heller. Idag sökte jag så på måfå på PLF-skivan efter någon Anna Brita som hade gift sig på Öland och till min stora förvåning hittade jag henne. Hon gifte sig 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 420 med en Cornelius Stephani Myrow ifrån Kalmar. Jag hittade senare dödsnotiser både för Anna Brita eller Anna Brigita som hon står nämnd som när hon dör 1794-08-15, Kalmar sf E:1 s. 416 och hennes man som visade sig vara tenngjutare och dog 1788-01-27, Kalmar sf E:1 s. 374. Ytterligare ett sista bevis för släktskap hittade jag när jag tittade på den lilla Anna Brita som föddes 1759-12-28, Gärdslösa C:1 s. 151, bland dopvittnena för henne står nämligen Borgaren och mästaren i Calmar Cornelius Stephan Myrow. Den lilla flickan föddes alltså på sin mosters bröllopsdag.
Hittade dessutom ytterligare en Pihlqvist som jag inte vet vem det var: Johan Fredrick Pihlqvist som fick en dotter 1758-10-22  Maria Elisabeth i Räpplinge? Johan Frederick står som handelsman från Borgholms malm. Makan hette Dorotea.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-11 09:13)

2012-08-10, 20:08
Svar #17

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Har nu hittat lite fler uppgifter när det gäller Johan Fredrick Pihlqvist. Han gifte sig i Kalmar 1754-10-20, Kalmar stf E:1 s. 15 med jungfru Dorotea Charlotta Frestare. Eftersom Johan Fredrik döper sin första son till Didrik är sannolikheten ganska stor att även Johan Fredrik var son till bokhållare Didrik Pihlqvist i Gärdslösa. Följande barn har jag hittat till paret:
 
Diedrich f. 1754-12-16, Kalmar sf C:4 s. 279, d. 1755-01-07, Kalmar sf E:1 s. 155
 
Helena tvillingsyster till Diedrich f. 1754-12-16, d. 1755-01-09, Kalmar sf E:1 s. 155
 
Carl Fredric f. 1755-12-23 troligtvis han som dör 10 år gammal, 1765-09-06, Kalmar stf E:1 s. 232 fast det står Carl Adolph i dödsnotisen.
 
Maria Elisabeth f. 1758-10-22, Räpplinge C:2 s. 84
 
Alexander f. 1761-10-16, Kalmar sf C:1 s. 590, d. 1761-10-21, Kalmar stf E:1 s. 205
 
Adolph f. 1762-10-23, Kalmar sf C:4 s. 626
 
Johan Fredric Pihlqvist d. 1783-09-07, Kalmar stf E:1 s. 347, alltså född omkring 1720.
 
Dorotea Charlotta Frestare d. 1792-01-22, Kalmar stf E:1 s. 403
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-11 09:11)

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna