Äldre inlägg (arkiv) till 31 december, 2011

[Erika Renberg]

Ägdius/Aegdius Otto hade något med Nasa silvergruva att göra. Han lär ha flyttat från Dalarna till Västerbotten på grund av detta arbete. Hans far sägs ha hetat Jakob Otto. Skall ha varit barberare och bisittare i riksdagen. Information önskvärt. Namnet klingar lite tyskt??

[Tommy Näzell]

Hej Erika, i Bertil Rehnberg's bok Släkten Rehnberg från Söderköping. Göteborg 1991., finns medlemmar av släkten Otto ingift, tyvärr har jag den inte själv, men den finns både på Kungl. Biblioteket och i Genealogiska Föreningens samlingar, det kanske kan var värt att kolla.
 
mvh
Tommy

[Jill Raneryd]

Hej Erika! Här fick jag se några rader om Otto.Kanske författaren till texten vet mer.http://194.23.250.125/glimten/gg/nr_8.htm#Sida 8 /Jill

[Jill Raneryd]

Erika: I boken Nasafjäll av J. Bromé finns det massor skrivet om Aegdius Otto. Överskriften på ett kapitel lyder så här:  Det norska infallet 1659.-Anläggningarna i Silbojokk och Nasafjäll ödeläggas och brännas. Isak Tiocks och Aegdius Ottos tvist. Här kommer ett kort citat, men låna boken. Du kommer garanterat hitta massor av spännande.  Aegidius Otto ledde ledde själv nästan hela sommaren 1653 arbetet vid gruvorna. Efter som malmen försvann i lilla gruvan och kompaniets gruva, lät bruksförvaltaren sina arbetare försöka på sju olika ställen. På den sjunde orten gav Gud sin välsignelse och vi råkade malm skrev Otto i September till bergkollegium. Ja malmtillgångarna var i denna gruva, som låg mellan Nils Jons- och Falkgruvorna, så riklig att Otto med 4 arbetare på en vecka upptog 21 tunnor ren malm. Otto intygade, att sedan 1643, då han första gången kom till bruket, hade han aldrig haft skönare och bättre gruva än denna nya gruvan.
 
Mvh Jill

[Jill Raneryd]

Hittade ännu mer intressant i samma bok.
Aegdius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter hade många barn. Av dessa dogo åtminstone fyra vid unga år i Arjeplog, där de också ligger begravda. En son, Engelbertus Aegidius, blev student 1664 och senare kapten vid fortifikationen i Stockholm, där han avled 1690 eller 1691. En annan son Johan Otto, student 1679,  dog i Härnösand 1682. En dotter Catharina blev gift med kyrkoherden i Burträsk Israel Daniel Stecksenius (död 1694) och hade med honom 12 barn.
 
Aegidius Otto härstammade från Falun, där både hans far och farfar var barberare. I Jacob Ingelssons berättelse om Stora Kopparberget 1716 heter det nämligen (s.49) På åsen har längesedan bott en man, som hette m:r Jacob Otto Barberare, som var fader till m:r Ludvig Otto, som ock en tid var barberare, men sedan var han bisittare i gruvrätten. Denne hade många söner. Den första var Aegidius Otto; han var fogde upp i lappmarken. Aegidius hade också en bror, Johan Otto
Aegidius barn som dog ligger begravda vid Arjeplogs kyrka. Utanför kyrkan finns tre stenhällar, gravvårdar över fem barn varav fyra tillhör bruksförvaltaren Aegidius Otto. Barnen dogo under åren 1648-1651, ett barn varje år.
 
Mvh
Jill

[Torbjörn Näs]

Se även Torsten Berglunds svar på Erikas fråga i nättidningen DALARÖTTER: http://www.genealogi.se/dalarna/svar.htm#286

[John Winblad von Walter]

En mycket bra berättelse beträffande Aegidius Otto, hans barn, och hans gård i Skellefteå socken i Västerbotten hittades i Byar kring Skellefteå stad, del 3 (1989) av Elof Lindmark.  Aegidius Otto var g. m.Ingeborg Torbjörnsdotter.  Jag vore mycket intresserad av att lära vem var Ingeborgs föräldrar, eller varifrån hon kom.
 
John Winblad von Walter, 510 Pleasant View Road, Chanhassen, Minnesota 55317, United States of America

[Jonas Dahlgren]

Hej Erika!
 
Se även Jonas Dahlgrens svar angående Aegidius Otto i nättidningen DALARÖTTER: http://www.genealogi.se/dalarna/svar.htm och även det med nr. 286.
 
Angående boken Nasafjäll av J.Bromé och innehållet om gravvårdarna så ställer jag mig mycket tveksam till detta att barnen ligger begravda VID Arjeplogs kyrka och att UTANFÖR kyrkan finns TRE stenhällar, gravvårdar över FEM barn varav FYRA tillhör bruksförvaltaren Aegidius Otto.  
 
Jag i egen hög person har sett FYRA stenhällar, gravvårdar över FYRA barn varav TRE tillhör bruksförvaltaren Aegidius Otto INNE i Arjeplogs kyrka LÄNGST FRAMME VID ALTAR-RINGEN. (Ovanför de två trappstegen som finns före altar-ringen och som jag såg eftersom en matta låg ihop rullad för städerskan var där)
 
Se i övrigt vad jag har skrivit i svar 286 men tyvärr har det blivit skrivet fel e-mail adress till mig där. Min rätta adress är INTE j.dahlgren@telia.com utan istället jo.dahlgren@telia.com
 
Mvh Jonas Dahlgren

[Jonas Dahlgren]

Hej Erika och alla andra intresserade!
 
Här kommer en liten rättelse om man så vill kalla det för det.
 
Nedan citat kommer ur boken Arjepluogs kyrkor skriven av Einar Wallquist. Utgiven av Nordströms Tryckeri i Kalix, 1970.
 
sid 24:
 
Framför altarringen ligger nu tre hällar av fjällskiffter, enkelt men vackert sirade. De berättar just om de avlidna barnen, kyrkoherde Hapstade son Johannes Johannis och Aegidius Ottos barn Aegidius, Brita, Johannes och Elisabeth, begravda under kyrkans golv. Vid restaureringen i slutet av 1800-talet lyftes stenarna ut och ställdes mot kyrkväggen men har åter senare fått plats framför altarringen  --  dock nu på motsatt sida av kyrkan än där de först låg.
 
Vidare står det om gåvor till kyrkan vid barnens död.
 
sid. 22-24:
 
När kyrkoherde Johan Hapstadius år 1649 förlorade en son gav har tyg för altardisken och när gruvfogde Aegidius Otto och hans hustru år 1648 jordfäste en son lämnade de ett bårkläde av svart kläde med kors och bokstäver, nu förkommet. De fick jorda barn även åren 1649, 1650 och 1651 och lämnade vid varje tillfälle 2 daler till kyrkan.
 
Ytterligare gåvor på sid. 22
 
År 1644 skänkte gruvfogden Aegidius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter ett stop av tenn och ett armkläde med pålagd söm. Båda är nu försvunna, såvida inte stopet är det som omnämnts i Silbojokks inventarieförteckning, se ovan sid.8.
 
Dock står det inget om något stop på sid 8.....
 
På sid 10 står det om Silbojokks kyrka:
 
En del gåvor kom till kyrkan. Gruvfogden Aegidius Otto och hans hustru Ingeborg Torbjörnsdotter lämnade år 1647 ett ärmkläde och en duk för altaret med knytning.
 
Delar ur sid 12:
 
Även kapellet i silbojokk brändes vid danskarnas anfall år 1659 men Silbojokk fortsatte att vara egen församling för de kringboende lapparna och en präst stannade kvar.
 
Först sommaren 1691 uppfördes ett nytt kapell på det förras plats.
 
Kapellet brändes ned år 1747 av en i fjällen kringvandrande sinnessjuk broder till dåvarande kyrkoherden i Arjepluog Johan Laestadius (som tidigare varit präst i Silbojokk). En minnessten är i våra dagar rest på kyrkplatsen.
 
Jag hittade boken på en loppmarknad i Skellefteå och om den finns på bibliotek har jag ingen aning om. Boken är liten 15x15 cm och på 48 sidor men mycket intressant.
 
Vänliga hälsningar
 
Jonas Dahlgren

[Rune Edström (Rune)]

Hej
Ser just i Skellefteå socken 1650-1790 sid 489, att Befallningsman Aegidius Otto från Kopparberget vid Falun i Dalarna, var ägare av hemmanet Lund nr 4 mellan åren 1661 - 1696. Var även bergmästare i Västerbotten och lappfogde.
mvh
rune

[Kjell-Åke Lundström]

UTKAST TILL JORDEBOK FÖR UME LAPPMARK 1670
Såsom heela wijda Lappmarken är deelt Vti wisse byar, hwilka fuller nampn i förre tijder gifne ähre, men om det Landh som hwar och een Lapp besitter, medh dess särskilte fiskiewattn hafwer man aldrigh haftt wettenskap om, eller i några Jordböcker tillförne finnes; Altså hafwer Hr. Landzhöfdingen Wälb: Johan Graan Warande nyligen Vthi Vhmeå Lappmark, dijt de andre byar, Graan byen, Laijs- eller Raan, och Wapsten woro församblade, eftterfrågadt och Rannsakadt om hwar och eens landh och fiskiewattn Vthi samme byar belägne, och låtit giöra een förteckningh som föllier.
Sedan följer en uppräkning av Skattlappar och deras land samt underteckning;
Att således som föreskrifwit ståår, passerat ähr, betyga vndertecknadhe. Datum Lyckseele vhti Vmeå Lappmark. den 10 Januarij Anno 1670.
Aegdius Otto. Jacob Pawelss[on] Grubb
[Topographica, Lappmarken 2, å svenska riksarkivet]

[Erika Renberg]

Hej och tack för de senaste inläggen. Roligt att det fortfarande kommer information! Jag är väldigt tacksam för all hjälp!

[John Ståhl]

Namnet Otto förekommer i Pommern, utan att för delen vara vanligt efternamn i Pommern. Det finns också några i skåne, bl.a en psykolog Christian Otto (vill jag minnas att han hette).

[Bo Nordenfors (Nob)]

Ulf Otto heter en läkare i psykiatri, skrifter av honom finner man bland annat om man söker på just Ulf Otto på Google.

[Lars]

Hej! Min ana Nils Andersson,f o 1670 Lund 6,Skellefteå,s t A Andersson,n.1669-98 Lund 6,Skell. var enl dombok gift med en dr t Aegidius Otto.Min uppg om Nils A:s hu är Kerstin,d 1752 Lund 6.Min undran är om Israel Daniel Stecksenius  hu:Catharina Otto gifte om sig ef makens död 1694 med Nils i Lund?(son:Anders Nilsson f.1697 Lund 6) Har uppg på Aegidius 4 barn s d späda(i o f sig bara namnen Aegidius,Brita,Johannes,Elisabet,åren 1648(son),49,50,51),Anna d.1684 o så Catharina f.1658.Vet ngn om övriga barn,måhända finns där ngn Kerstin?   Är det möjligt/långsökt att Catharina som så många gånger slentrianmässigt blivit nämnd Kerstin? Om Catharinas dödsår är samma som Kerstin(1752), är det troligt. Som n.b var Aegidius äg. Lund 4,1661-96. Tacksam för svar i detta! Vänl. Lars

[Lars]

Hej igen (ovan)! Gör en viss rättelse på mig själv: Catharina Otto är ej ident. m Nils Anderssons fru Otto. Domboksprot.s visar att Nils är gm Aegidius dr,är fr 1680 o då var Catharina gm fortf Israel Daniel Stecksenius. Nils fru måste ha varit en egen,dvs Kerstin Otto,d 1752 Lund 6,Skell. Anna Otto skall minnesligen varit gm Anders Jakobsson,Storkåge äg.1646-58,ev t Piteå 62-d.67, Anna i så?na fall hem ensam igen t Lund,Sk.till det att hon bl mördad av Samuel Jakobsson,fr.Stor- kåge(bror t maken?)i bakhåll på Stecksenius gård. Frågor om Aegidius barn och info om Kerstin kvarstår! Tack!  Lars

[Constantinus Lindfors]

Lars!  Som jag uppfattar från boken Skellefteå socken 1650-1790 (s. 489-493) var Nils Andersson Lund(ell) från Lund 6, som var tullnär i Luleå stad 1665-1675, gift med en ej namngiven dotter till Aegidius Otto på Lund 4. Nils är son till Anders Christiersson, nämnd 1627-1663 på Lund 6. Nils Lund(ell) var med andra ord bror till Anders Andersson, som tog över gården och stod som ägare åren 1669-1698. Aegidius Ottos barn var födda på 1640- och 50-talen och i skaran ingick en Christina (Kerstin) Otto [född ca 1646] som gifte sig med regementskrivaren Olof Svensson Brodin från Broänge 2 i Lövångers socken. 3 barn. Tyvärr är du nog inne på fel spår...   Mvh / Constantinus

[Lars]

Hej Constantinus! Alltid kul med svar! Anders Christiersson skall ha varit f 1792/94, rimligtvis skulle då din Nils varit 50-årig 1680, då han blev erbj peng för umgänge... Trodde på sonen Nils t Anders A,n 1669-98,som ju passar mkt bättre åldersmässigt,dess.(fast bev. intet) skulle då sonen till Nils A,f o 1650 Lund 6 Anders Nilsson Lund,f 1696 Lund 6 vara gm sin farmors brorsdr annars o gifta sig s a s en gen. upp,vilket inte kan sägas vanligt för män  förr i ti?n. Aegidius kom väl ej t Lund förr?ns 1661 o då måste A.Chr.s söner varit ca 30-35(40) o förhoppningsvis inte så intresserade av Aegidius dr s trol var i 5-10 års åldern,eller? Lars

[Constantinus Lindfors]

Lars, det är inte realistiskt att Anders Nilsson Lunds mor kom ifrån Otto-släkten! Därmed realistiskt att hans farfars bror var gift med en dotter till Aegidius Otto. Det är inte heller klarlagt om Anders Lunds far var Nils Andersson, son till Anders Anderssons (vilka källor belägger att Nils Andersson var en son på gården?!). Anders Lund verkar ha saknat syskon (han kan ha fötts utanför äktenskapet?). Mamman Kerstin (1670-1752) kunde lika bra ha varit  född på Lund 6 istället!   Mvh / Constantinus

[Lars]

Hej Constantinus! Det är möjligt att det har skett ngt misstag,men det är du som gett mig uppg om att Anders Andersson hemm.äg. 1669-98 Lund 6 hade en son Nils A,den 9 okt 2004. Detta indikerar,enl. mig,att Nils är son på gården Lund 6. Källan skall alltså enl dig vara Skellefteå socken 1670-1790,s.493. Nu då det verkar som att Anders A hade åtm en son  är det ovanligt att inte han tog över gården,istället en dotter.Att sedan nästa ägare heter Anders Nilsson gör ju att man anar ett mönster,äv om just DET inte bevisar ngt. Om inte denne Nils,väldigt sann. född på Lund 6,inte är far till Anders Nilsson Lund (6),är jag intresserad av ngn annan mer trolig. Tacksam för svar. Vänl. Lars

[Constantinus Lindfors]

Jag misstänker att befallningsmannen Ottos dotter, som blev gift med tullnären Nils Andersson Lund i Luleå, bar förnamnet Susanna. Makarnas dotter Ingeborg Lund (f. 1667 i Luleå, d. 1719 [dödnotisen införd i Myssjös dödbok] ) gifte sig så småningom med länsmannen Sven Herkulesson Wikman (1654-1743) på Skottgården i Oviken.  
 
Via gamla inlägg här på Anbytarforum bl.a. .på vårtinget i Skellefteå 1698. Det är länsmannen Sven Hercules från Jämtland mot regementsskrivaren Olof Svensson angående sin hustrus arv efter sin morfar sahl. befallningsman Ægidius Otto.  
 
Sven Wikman var son till guldsmeden Herkules Juliusson Wikman och dennes hustru Margareta Svensdotter Brohielm i Kristinehamn. Sven och Ingeborg hade bland sina barn sönerna Herkules, Julius, Crispinus och Ægidius. Makarnas äldsta dotter hette Susanna, som bör ha uppkallats efter mormodern Otto i Luleå.

[Erik Holmlund]

Constantinus> Intressant!
 
Jag har gjort några observationer om en annan av Aegidius Ottos döttrar.  Jag ville försöka utröna vad som hände med Catharina Otto efter att hennes make Israel Steckzenius (khde iBurträsk) dog 1694-02-23.  
 
-Catharina Otto står kvar i Burträsk MTL 1695-01-19. Bör tolkas som att hon satt kvar på prästbostället under åtminstone ett nådeår.
 
-Catharina Otto förekommer i Skellefteå dombok för tinget som hölls 14-17 augusti 1696.
Olof Johansson i Sjöbotten, befullmäktigad av Burträskkyrkoherden Steccenii änka hustru Catharina Otto, som den 13 mars 1696 ingått köpeavtal med Gabr.Nilsson i Bergsbyn om förvärv av dennes hemman därstädes för 436 Dal.Kmt, begär fastställande av köpet, enär Gabr.Nilsson velat rygga detsamma. Nu förekom Sven Hermansson i Bergsbyn och visade, att han den 12 jan 1696 ingått ett köp om samma hemman. Dombokstexten fortsätter och det slutar med att Catharina Ottos köp av gården hävs. Hon tycks ha strävat efter att köpa en gård i området eftersom hon senare förekommer i MTL i byn Hedensbyn åren 1700-1708. Bergsbyn är ju grannby i direkt anslutning till Hedensbyn.
 
-Catharina Otto förekommer i Skellefteå födelsebok vid ett enda tillfälle som dopvittne.
1699-01-07 blir Jon Berg, korpral ohh Kerstin i Risön, föräldrar till sonen Pehr. Ett av dopvittnena är H. Catharina Otto. Utifrån den dopvittnesuppgiften kan man konstatera:
a) att det är förbryllande är att hon tituleras H. vilket ju är en den vanliga förkortningen för 'hustru', men såvitt det är känt så var hon ju änka. Har aldrig sett att änkor har titulerats 'hustru'. Änkehustru kan man se, men 'hustru'? Kan Catharina Otto ha gift om sig? Det faktum att hon ensam står som ägare för en gård i Hedensbyn 1700-1708 talar emot att hon gift om sig. Om hon nu inte var omgift med någon som var frånvarande. Fanns ju många män som var borta i kriget under denna tid...
b) att Risön ligger i direkt anslutning till Hedensbyn, varför man skulle kunna misstänka att Catharina Otto fanns i Hedensbyn så pass tidigt som under första veckan av året 1699(och kanske även en tid före det). Men alltså inte i MTL förrns år 1700. Skumt.

[Ulf Berggren]

Nja, i många vigselböcker står det hustru bara när de är änkor.
Fast det är ju i det fallet rätt uppenbart att de inte redan är gifta.
 
I andra sammanhang är en vanlig variant också änkan hustru NN.
 
Däremot kan jag inte påminna mig att änkor brukar vara faddrar.
Det finns förstås regionala skillnader, men där jag forskar mest, i Mellansverige,
är det vanligaste att faddrarna är 4 st., 1 gift och 1 ogift av vardera könet.  
 
Så där skulle ovanstående troligen betyda att hon var omgift. Men längre norrut?
 
F ö har jag trots ovanstående nyligen forskat på en Stecksenia nära Burträsk...

[Erik Holmlund]

Ulf> Hej, och tack för synpunkterna. Jag har själv nu övergett tanken på att Catharina Otto var omgift. Var och kollade i mantalslängderna i eftermiddags. 1695 & 1696 kallas hon pastoris relicti hustru C.O. i Burträsk/Gammelbyn vilket f.ö. visar på att hon fick 2 nådeår. Uppgiften att hon ägde en gård i Hedensbyn, Skellefteå hade jag tagit från Lundströms Skellefteå socken 1650-1790, men åren 1700-1708 stämmer icke, vad jag kan se i MTL, fast Lundström kanske utgått från nån annan källa. Enligt MTL äger 'hustru Catharina Otto' gården 1697-1706. Hon kallas hustru hela tiden, vilket f.ö även hennes syster Christina Otto kallas, som även hon är änka & gårdsägare, närmare bestämt i Lund, Skellefteå åtminstone åren 1700-1710. Så ja, det verkar förekomma att änkor kallas hustru. Har även noterat en del intressanta fynd angående systra-änkorna Ottos familjeförhållanden i övrigt men det kommer jag att återkomma till vid senare tillfälle. Vilken Stecksenius-gren har du forskat på förresten?

[Ulf Berggren]

Ja, i MTL kallas änkor också ofta hustru.
 
P.S. Stecksenius hör ju inte hemma här, men det gällde Katarina Danielsdotter Stecksenia,
vars anor framgår på annan plats här i forumet.

[Erik Holmlund]

Alltså, har ingen sökt efter Ingeborg Torbjörnsdotter anor? Som sagt så är Torbjörn ett mkt ovanligt namn i Västerbotten så det rimliga antagandet vore att Aegidius träffat henne i trakten av sin uppväxt, dvs Dalarna/Bergslagen. Dessutom hade Aegidius & Ingeborg en son vid namn Engelbrekt, ett tämligen ovanligt namn i Västerbotten det med, men däremot inte helt ovanligt i Dalatrakten. Dessutom tycks inte namnet Engelbrekt återfinnas bland Aegidius kända anor, så det namnet bör ha kommit från Ingeborgs sida av släkten. Vet någon om det fanns någon Torbjörn Engelbrektsson i Falun? Eller i Dalarna/Bergslagen? Bara för att konstruera ett namn och kasta ut ett förslag...
 
Engelbrekt tycks vara den näst äldste sonen i Aegidius/Ingeborgs barnaskara, så det vore även rimligt av den anledningen att namnet Engelbrekt kom från Ingeborgs sida, eftersom den äldsta kända sonen(Ludvig) fick sitt namn från Aegidius sida av släkten.
 
Som sagt, om det fanns någon Torbjörn Engelbrektsson så hade det varit intressant undersöka  
honom närmare.

[Erik Holmlund]

En Julius Hercules Wikman finns i Umeå stad mtl från 1692 och framåt. 1692 står han med hustru men utan hustru därefter. Han bör ju han nån koppling till de ovan nämnda personerna.

[Constantinus Lindfors]

Erik: Svar ja, Julius döptes den 14 juli 1652 i Kristinehamn (C:1, sida 45).

[Erik Holmlund]

Stryker min fråga eftersom svaret fanns i tråden.  
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2010-06-05 21:33)

[Jakob Degerfeldt]

Erik Holmberg!
 
Jag undrar också vem som var far till Ingeborg, gift med Aegdius Otto.  
Efter några googlingar ser jag att det finns en bergsman Torbjörn Fransson (Ekestubbe?) i Nora, där Aegdius mor var född (om jag inte misstar mig?). Kanske han skulle vara intressant att kolla upp, till exempel utröna vilka hans barn var. Han verkar passa in rent tidsmässigt, han uppges på den här sidan (http://www.tomdahlstedt.se/0001/1_686.htm)gifta sig för första gången 1612 på vikersgården i Nora socken. Han dör 1682 vid en hög ålder.  
 
Bara ett litet uppslag från Google  
 
MVH Jakob