Äldre inlägg (arkiv) till 03 juni, 2012

[Erik Holmlund]

Fråga 1) Vad är känt om Könik Olofsson Kuuth, som enligt herdaminnet var en son åt Olof Petri Kuuth, khde 1630-1650 i Anundsjö. Enligt herdaminnet var Könik Olofsson Kuuth länsman i Anundsjö & lappfogde i södra lappmarkerna. Är han känd från samtida källor? Hade han några barn?

[Erik Holmlund]

Fråga 2) Vad är känt om Kenicius Kenicii Kuuts ursprung? Han var inskriven 1683-1686 vid gymnasiet i Härnösand, enligt matrikeln. Givet att gymnasisterna oftast var 14-18 år när de skrivs in bör han varit född ca 1665-1669. Misstänker att han ev. kan ha varit son åt Könik Olofsson Kuut.

[Erik Holmlund]

Jag fortsätter med mina frågor om Kuut:arna. Fråga 3) Googlar man på Kenicius Kenicii så får man träffar på estniska webbsidor där en person med det namnet tycks ha varit verksam i Dorpat. Han uppges vara född 1666 och död 1707 och betitlas angermannia, eller ja, jag kan varken estniska eller latin så jag gissar litegrann utifrån sammanhanget. Kan han ha verkat vid universitetet i Dorpat? Det ovanliga namnet gör ju att han bör vara identisk med personen i fråga 2, en borttappad Kuut som jag aldrig sett omnämnd i några sammanställningar. Hur verifiera mot estniska källor? Levde namnet Kuut vidare i Estland?

[Per Sundin]

Jodå Könik Olofsson Kuut är känd. Han var bonde på Bredbyn 3 g m Malin Burman från Sunnersta 1 i Boteå, hade fyra döttrar varav Karin g m bildhuggaren Nils Jacobsson Fluur, Margareta och Anna g m Carl Göransson Falck. Två söner är också kända, Carl som gick i trivialskolan i Härnösand och dog barnlös i Holland samt den Könik du hittat som blev rektor vid trivialskolan i Reval.

[Erik Holmlund]

Per> Stort tack, du rätade ut flera frågetecken där. Jag ska ta och kika i mantalslängderna för Bredbyn vid tillfälle. Detta som herdaminnet säger om att Könik Olofsson Kuut var lappfogde i södra lappmarken tycker jag också är en väldigt intressant uppgift. Du råkar inte ha stött på andra källor som styrker detta? Och vad menas med södra lappmarken i detta fall? Endast Åsele lappmark eller också kanske Umeå lappmark? Jo jag vet ju att Anundsjö har starka kopplingar till just Åsele lappmark men uttrycket 'södra lappmarken' hade kunnat vara tydligare. Kan det tänkas att t.ex även Umeå lappmark inkluderas i hans lappfogdedistrikt? Precis vilka lappmarker hade han jurisdiktion över är nästa fråga jag vill söka svar på. Finns fler lappfogdar i Anundsjö el. Ångermanland kända, är en annan intressant fråga.

[Erik Holmlund]

Per> En fråga till. Är Könik Olofsson Kuuths hustru känd vid namn?

[Constantinus Lindfors]

Erik: Din fråga om Köniks hustru har redan besvarats av Per. Malin Burmans föräldrar var underlagmannen Carl Carlsson Burman och Margareta Wält (Wålt? Varifrån kom hon?).  
 
Om dottern Karin Kuuth, se mitt svar från oktober 2006 .

[Constantinus Lindfors]

Här finns mer om Könik Kuuth junior för de som behärskar finska språket. ^_^

[Per Sundin]

Jag frågade Paul om han sett något belägg för att Könik var lappfogde. Det enda han sett är att han kallades befallningsman i Nätra db 1711 vt §27 vilket får väl anses vara ungefär samma sak.

[Erik Holmlund]

Constantinus> Helt otroligt, hur kunde jag bomma hustrun i Pers inlägg. Tack för den finska länken. Noterbart är också denna tråd där jag fick svar från Nicklas Rosenbalck med ett inklipp från en matrikel för Dorpats Universitet med mer info om Kenicius Kenicii Kuut. Han var alltså gift två ggr, först med en C. Undéen och sedan med en J. Örn.
 
 
Per> Ja, det låter mkt troligt att en person som var lappfogde tituleras 'befallningsman' i samtida källor. Eller ja, det är är inte bara troligt, utan det förekommer att lappfogdar som var samtida med Könik Kuuth betitlats 'befallningsman'. Som referens kan nämnas att Aegidius Otto i Skellefteå socken som jag sett tituleras 'befallningsman' i en lång serie av mantalslängder. Nu hittar jag inte urkällan för en bra källhänvisning men det förekommer uppgifter på webbsidor att Otto 1660 utsågs till kronobefallningsman i lappmarken och att han var lappfogde. Och i följande inlägg(se länk) av Kjell-Åke Lundström verkar det som att Umeå lappmark innefattades av Ottos distrikt år 1670, vilket indirekt svarar på min fråga om ifall Umeå lappmark kan ha hört till Könik Olofsson Kuuths distrikt. Med andra ord gjorde det troligen inte det. Antagligen var han befallningsman enbart över Åsele lappmark, vilket ju vore det naturliga med tanke på den lappmarkens historiska kopplingar till Anundsjö.
 
 
I herdaminnet nämns en Magdalena Kuuth som dör i Bredbyn, Anundsjö år 1696. I herdaminnet antas hon vara en dotter till Olof Petri Kuuth. Jag undrar om det inte vore troligare att hon var änkan efter Könik Olofsson Kuuth, som betitlats Kuuth efter sin salige make.

[Constantinus Lindfors]

I den finskspråkiga studentmatrikeln står att Könik Kuuth jr. var gift med en Helene Dunkam, som kom att efterleva honom. Kan Könik alltså ha varit gift tre gånger...?
 
Tagit en titt på Bredbyn 3 i mantalslängderna:  
1653-1670 Könik Olofsson Kuuth
(under 1670-talet råder stora hopp mellan längderna, bara åren 1670, 1673 och 1679 finns)  
1673 Hustrun Magdalena
1679-1708 Länsman Erik Olofsson Bring (har ny hustru från 1699)
1709-1712 Hustru Christina Wolgemuth  
från 1712 Zackris Salomonsson
 
Länsmannen Brings hustru Magdalena Burman i Bredbyn begravdes 28/6 1696.
Magdalena Kuuth (måste vara Köniks dotter) i Bredbyn begravdes 20/11 1696.
Länsman Erik Olofsson Bring i Bredbyn dog 25/2 1708 och begravdes 12/4 s.å.
Christina Wolgemuth kom att gifta om sig med häradsskrivaren Ivar Grundel i Själevad sn. Hon begravdes där 60 år gammal 7/1 1729 (är datumet rätt? Dom. II Epiph. i dödboken)
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2010-05-18 19:03)

[Erik Holmlund]

Constantinus> Måhända har jag tolkat Dorpat-matrikeln felaktigt. Kanske refererar noteringarna om Örn & Undéen till något annat än Kuuths giftermål. Förhoppningsvis kan Rosenbalck eller någon annan med erfarenhet av nämnda matrikel komma med feedback på min tolkning. En sak som jag undrar över. Varför är Könik Kuuth jr upptagen i en finsk matrikel?  
 
Bra att du kollade upp Könik Kuuth sr. i mantalslängderna. Han stod bara vid namn? Aldrig med någon titel? Bra också att du redde ut detta med Magdalenorna också.

[Constantinus Lindfors]

Könik sr. saknar titel i mtl alla åren. Efternamnet Kuut förekommer i bara fyra av 13 längder (1658, 1663, 1668 och 1670). Jag är tveksam till uppgiften att Könik jr. är född i Härnösand den 6/1 1666. Familjen var som bekant bosatt på Bredbyn 3, men naturligtvis är det tänkbart att ungen kan ha tittat ut mitt under föräldrarnas tillfälliga besök i staden.

[Erik Holmlund]

Per> Du nämner att König Olofsson Kuuth hade fyra döttrar, men nämner bara tre. Är något känt om den fjärde?
 
Constantinus> Du frågade efter Margareta Wälts ursprung. På denna sida finns en sammanställd biografi(word-dokument) om Carl Carlsson Burman i vilket det refereras till en domboksnotis från 1659 där antyds att hustrun kan ha koppling till Granvåg i Sollefteå. Dessutom framkommer det bl.a. att C.C.Burman var inblandad i en tvist vid bouppteckningen efter Könik Persson i Torneå(bror till Olaus Petri Kuuth), så det fanns fler kopplingar mellan familjerna.  
http://medlem.spray.se/wikstromsundbom/p73d1f5b9.html

[Per Sundin]

Jag känner inte till den fjärde och jag är tveksam om det finns någon. Anteckningen om henne kommer från 1684 och kan avse Anna.

[Constantinus Lindfors]

Erik: Könik Kuuths fjärde dotter var väl Magdalena.
 
Per: Vet du vart döttrarna Margareta och Anna tog vägen?

[Per Sundin]

Ja, det borde finnas en dotter Magdalena och det verkar troligt att hon är den som dog i Bredbyn 1696. Svaret på frågan till mig är: Egentligen inte. Margareta är omnämnd i db 1684. Anna var då g m Carl Göransson Falck och de hade en dotter Magdalena.

[Constantinus Lindfors]

Makarna Falck var bosatta i Stockholm. Anna är död senast 1689. Ur stadens bou-register:
 
Anna Kiönicksdotter (1689:430)
änkl. Falck, Carl, hattstrofferare, omg. m. Brita Larsdotter
dotter:  
Falck, Magdalena Carlsdotter
 
Olof Nilsson, hökare, d. 1687 (1689:427)
änka Brita Larsdotter, omg. m. Falck Carl, hattstrofferare
barn:  
Nils Olofsson, 12 år
Anna Olofsdotter, 8 år

[Constantinus Lindfors]

I artikeln 'Ångermanlands präster i äldre tider' (finns i herdaminnets supplementband) framgår på sida 194 att Könik Kuuth är bonde i Bredbyn 1652-1672 och att han dog det sistnämnda året. Könik Kuuths dotter Margareta gifte sig före 1680 med Ullånger-komministern Petrus Christophori Hornaeus i hans första äktenskap (sida 225).

[Per Sundin]

Oj, detta hade jag inte uppmärksammat. Alla Petrus barn verkar i alla fall vara födda i äktenskapet med Helena Gropman med början 1678 eftersom namnet Helena går igen bland barnbarnen. Som källa har Carl Szabad angett Ådb 9/5 1680. Jag har domböckerna på mikrofilm men efter Nordingråtinget 1680 23/3 har jag inget i maj vare sig i Norra eller Södra Ångermanlands domböcker. Märkligt att hon skulle heta Burman, dvs. moderns namn.

[Constantinus Lindfors]

Per, det får du nog ta upp med Carl Szabad om. Det verkar ju ha blivit något fel!

[Carl Szabad]

När jag tittar i mina anteckningar ser jag att jag noterat följande: På vårtinget 1711 § 27 påstås att Peter Horneus 1680 9/5 uppbär arv efter König Kuut i Anundsjö på sin hustrus, Margareta Burman, vägnar. Källa Anna-Greta Näslund (?). Ärendet är tydligen också omnämnt i Från bygd och vildmark (Luleå stifts årsbok) 1985.
 
Jag har inte kollat tingsprotokollet själv, då jag inte har så sena domböcker på mikrokort. Jag beklagar om det smugit sig in något fel.

[Per Sundin]

Jo, där står det. Det är en redogörelse hur Malin Burmans senare man Erich Olofsson Bring kom att äga och råda Könich Olsson Kuuths hemman i Bredbyn. Fädernet (efter Kuuth) hade kvitterats av Könich och Carl Kuuth 1690, h Anna Kuuth gm sin man Carl Göransson Falck 1683, och slutligen Margeta och Carin Kuuth 1684 (bör alltså ha varit ogifta då). Mödernet efter Malins död 1696 28/6 hade kvitterats av Nils Jacobsson Flur, både på sin hustrus och Könichs vägnar, 1699, Carl hade dött barnlös i Holland men kvtterat mödernet dessförinnan, Anna Kuuths dotter Magdalena Falcks förmyndare kvitterat 1704. Slutligen hade Peter Hornaeus kvitterat sin hustrus arv så i löst som fast redan 1680 9/5. Möjligen kan Margareta vara fel, och att det ska stå Magdalena som dog ogift 1696 20/11. De 84 dlr 16 öre kmt som Peter kvitterade 1680 9/5 bör vara i samband med omgifte och kanske både möderne och fäderne, men vad Peters hustru heter tycker jag inte framgår.
 
(Meddelandet ändrat av Per Sundin 2011-04-06 12:53)

[Per Sundin]

Såg förresten att Petrus Hornaeus inte hade några döttrar i mtl förrän 1696. Det kan då vara så att hans äldsta dotter Elisabeth inte är född 1678 som är framräknat från angiven ålder i bb, utan 1680 och kan alltså vara född i Petrus andra äktenskap med Helena Gropman. Det finns i så fall inga kända barn i första äktenskapet med Könich Kuuths dotter.

[Carl Szabad]

Jag ser f ö att jag angett fel dödsår för Könik Kuut. Han avlider 1675, inte 1672 (Anundsjö LI:1 SVAR-ID C0032614_00029).
 
Korrigering! Den ovanstående uppgiften avser testamente efter maken som normalt lämnas i samband med begravningen, men redan i 1673 års mantalslängd står Malin noterad som änka.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2011-04-06 13:19)

[Erik Holmlund]

Några ytterligare kompletteringar om Könik Kuuth.
 
Kiönich Olofsson Kuuth tituleras befallningsman respektive lappfogde i Åsele lappmarks Db 1662-01-05, Db 1663-01-03, Db 1664-01-03, Db 1665-01-04, Db 1666-01-04, Db 1667-01-04, Db 1668-01-04, Db 1669-01-04. Så nog går det bekräfta att han verkligen var lappfogde. Han omnämns som en av tingets ledamöter, som utgjordes av underlagmannen, befallningsmannen samt nämndemännen. Troligen är han även vid tinget i Åsele Db 1671-01-08, men där står ej namnet utskrivet utan istället Underlagman och befallningsman som förut. I Db 1673 står det I befallningsmans ställe: Nils Andersson Grubb, varför man kan anta att Kuuth av någon anledning inte kan närvara. I Db 1674 har Aegidius Otto tagit över som befallningsman över Åsele lappmark. Också noterbart är att Carl Carlsson Burman är underlagman vid Åseletinget samtliga år som Kuuth omnämns som befallningsman där. De två lät ju gifta ihop barn.  
 
I domböckerna före 1662 är det andra personer som omnämns som befallningsmän vid Åseletingen, men Kiönich Kuut har uppenbarligen uppehållit sig i lappmarken även före sin lappfogdetjänst:  
 
I Åsele Db 1658-01-08 §6 stämmer Kiönich Olofsson wapstlänsmannens son Peder Jacobsson om ansvar för falsk beskyllning mot Kiönich för lägersmål med lappigan Lucia Andersdotter. Huruvida något barn blev avlat vet jag inte, men man kan ju anta att det ofta var så lägersmål kom i dagen. I vilket fall som helst så tycks det ha funnits uppfattningar i Vapstens lappby företrädd av sonen till byns betrodde ordningsman, att Kiönich Olofsson lägrat en av byns pigor.
 
Märkligheterna fortsätter i Åsele Db 1659-01-03:
§1 Wapstlänsmannen Jacob Pedersson anmäler att hans son Peder Jacobsson har blivit rånmördad av Enar Andersson av Grans lappby i Ume lappmark.
§3 Rannsakning om Kiönich Olofssons horsbrott mot lappigan Lucia Andersdotter.
 
Uppenbarligen har rannsakningen mot Könik Kuuth fortgått över två ting, men vid tillfället för det andra tinget så finns inte personen som leder anklagelserna mot Kuuth närvarande, för han har just gått och blivit mördad. Vilket märkligt sammanträffande. Måhända fanns det någon halvlappsk person NN Königsdotter/Königsson av oäkta börd i Vapstens lappby. Långsökt är det i vart fall inte. En lägring som mynnar ut i en oäkting torde ha rört upp mer känslor, och dragit upp brottet till ytan, mer än en lägring som aldrig resulterat i något barn.
 
Könik Kuuth förekommer också vid ett tillfälle i domböckerna för Umeå lappmark.
Ume lappmarks Db 1666-01-10 §5 handlar om Siul Jonssons i Wapsten besvär över lappfogden i Ångermanland, Kiönich Kuuth att han försöker slå under sig kronouppbörden för från Wapsten, oaktat icke Kuuthen utan Aegidius Otto vore rätter uppbördsman.
 
M.a.o. försökte Kuuth driva in skatt från Vapstens lappby, trots att den byn hörde till Umeå lappmark och till dess lappfogde.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2011-08-04 10:47)

[Magnus Carlsson]

Hejsan!
 
Har anledning att plocka samman lite Kuut som googlats denna veckan.
 
Fann en kominister på Rö församlings Petri Erici Kuut tillträdde 1589 och kom i från Häverö roslagen Uppland.
Fader till Kyrkoherde Olof Petri Kuut som verkar ha flyttat norrut, verkar vara samma som  Eric Holmlund nämner ovan från 16 maj 2010.
 
Tidigare forkare har nått fram till en bonde Eric Christoffersson Kuut d 1605 Utsund Häverö.
Man kan då anta att komministern i Rö är Bondes farbror eller så är bonden koministerns fader.  
Dvs detta knyter hur som helst samman de norrländska Kuutarna till bönderna i Utsund Häverö.
 
Har någon kommit längre med dessa personer?
Några web-sidor skvallrar om att Kuut skulle vara en Ätt av något slag.
 
Hör våra Kuut i Häverö till den??
 
mvh
Magnus

[Erik Holmlund]

Magnus> Hejsan. Jag kände inte till att det fanns uppländska personer med tillnamnet Kuut. Det var intressant.
Men vilka webb-sidor eller källor är det som du pratar om?
Jag tänker till exempel på uppgiften att Olaus Petri Kuut skulle vara son till Petrus Erici Kuut.

[Erik Holmlund]

Har börjat ringa in vad jag tror är ytterligare några borttappade Kuuth:ar i Baltikum...
 
På dessa estländska websidor, som jag upptäckte tack vare Lars-Olov Eriksson, under tråden om socknen Lycksele på Anybytarforum (  ) finns citat från 1600-tals källor från svensktidens Estland, varvid ett flertal personer i de estländska akademiska/kyrkliga kretsarna omtalas, och bland dem finns en Johannes Petri Kuuth, ibland med påhänget Sudermannus, vilket indikerar koppling till Södermanland.  
 
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1640.htm
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1643.htm
 
I ovan nämnda länk (1640.htm) finns en hyllningsdikt som han skrev till rektorn/pastorn i Reval,
Petrus Johanni Turdinus ofta med påhänget Bothn., indikerandes börd från Västerbotten eller möjl. Österbotten, men det är välkänt att många 1600-tals-Turdinare fanns i Västerbotten. Johannes Petri Kuuth tycks ha lämnat flera avtryck i de estländska källorna åtminstone under hela 1640-talet. Finns det någon som känner till något ytterligare om denne Johannes Petri Kuuth? Tillnamnet Sudermannus till trots, så tror jag han var av norrländsk börd. De norrländska prästbröderna Olaus Petri Kuuth & Samuel Petri Kuuth uppges enligt (den iofs tvivelaktiga) Buregenealogin ha haft en broder vid namn Johan Persson som flyttat till Stockholm. Han skulle tidsmässigt passa ypperligt in i syskonskaran. Visst bör denne Johan Persson vara den Johannes Petri Kuuth som dyker upp i Estlandskällorna?
 
I den, får man anta inte alltför stora akademiska svenskkolonin i Estland, så förekommer också i samma källa är svensken Johannes Caroli Undenius. Namnet leder tankarna till efternamnet på en av Kenicius Kenicii Kuuths hustrur C.Undén, som måhända har någon koppling till Undenius. En annan som f.ö. också hyllar Petrus Turdinus är Michael Olai Bostadius, som väl också är västerbottning, men kanske lite utanför denna trådens ämne.
 
Enligt denna sida är Johannes Petri Kuuth författare till (och/eller inblandad i utgivning av) 4 st skrifter som publicerats i Dorpat mellan år 1640 och 1647.
http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22^Kuuth%20Johannes%20Petri%201600%20t^%22&p =1&m=10&d=libris&f=browse
 
Även en Christian (Christiernus/Christianus) Kuuth omnämns 1653 i samma samling av källor, se länk nedan.  
Möjligen en son till Johannes Petri Kuuth?
http://www.ut.ee/klassik/neolatina/1653.htm#KuuthC1
Även upplysningar om Christian Kuuth efterlyses.
 
Min första tanke var att om släktingar till Kenicius Kenicii Kuuth eller starkt kontaktnät redan fanns i Estland, så skulle det förklara varför valde att skriva in sig just vid Academia Gustaviana i Dorpat 1690. Men det visar sig att samma resonemang går igen även för Johannes Petri Kuuth. I Härnösand stifts herdaminne kan man läsa om Johannes Petri Kuuths mycket sannolike broder Olaus Petri Kuuth:  
År 1614 var han predikant vid kapten Erik Johanssons kompani, en fännika Westerbottens' soldater, och for om sommaren till »Narviske åminne».  
Men inte heller Olaus Petri Kuuth var släktens förste man i Baltikum. Kuuth:arnas fader Per Olsson, ofta  
refererad till med påhänget Bottnekarl tycks under väldigt långa tider och vid flera tillfällen ha uppehållit sig i Baltikum, och det är inte utan att man undrar om han hade familjen med sig. Jag har inte Birger Steckzéns verk om Västerbottens regementes officerare tillhanda, men jag har läst noten om Per Olsson och snor följande från nätet, som om jag minns rätt härstammar från Steckzén: Krigsöverste för Norrlands Knecktar i Pernau i Livland år 1602. Var med vid storminingen av Kexholm 1580, belägringen av Wesenberg i mars 1581, stormningen av Narva den 6/9 1582 och belägringen av Nöteborg samma år. Härtåg till Vitahavet år 1590, samt Kolahus på Kolahalvön år 1591 och dess belägring. Garnisonstjänst i Estland 1585-86, samt i Livland åren 1601-02.
 
Ett annat märkligt sammanträffande är ju att författaren bakom HSH menar att Olaus Petri Kuuth var gift med en dotter till en präst i Bygdeå med namnet Turdinus, och det är ju inte utan att man funderar om denne kan ha någon koppling till Petrus Turdinus i Reval, med tanke på kontakterna mellan familjerna.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-05-27 22:58)

[Erik Holmlund]

Har kikat i Album academicum der Universität Dorpat av Arvo Tering. En del intressanta kompletteringar och korrigeringar är på sin plats.
 
1) Angående Könik Köniksson Kuuth (f.1666). Har tidigare skrivit att han var gift med en C.Undéen och en N.Örn. Det var ganska grov feltolkning från min sida av förkortningen G. som jag gissade stod för Geheiratet (gift) men den stod för Gratulation. Det finns alltså skriftliga bevarade gratulationer som Könik Köniksson Kuuth skickat till en C.Undéen och en N.Örn. Könik Köniksson Kuuth var således såvitt det är känt, enbart gift med Helena Dunkam, så som det står i den finska länkade artikeln ovan i tråden. Sannolikt är hennes efternamn missuppfattning av Duncan. Det finns flera personer som heter Duncan i matrikeln av Tering. Har dock inte grottat vidare i vem hennes föräldrar var. Noterbart är att han tycks vara omskriven enbart som Kenicius Kenicii, i de estländska källorna. Utan påhänget Kuuth.
 
2) 1706-08-15 skrivs en Kenicius Burman angermannus, in vid universitetet i Dorpat. Han finns där 1706-1709. Någon med det namnet finns inte inskriven i varken Härnösands trivialskola (Sundin) eller vid Härnösands gymanasium (Bucht). Jag tror att detta handlar om en son till Könik Köniksson Kuuth, vars mor hette Burman, och att namnet togs efter farmodern. Reservation för om det kan ha funnits någon annan ångermanlänning med namnet Könik Burman som förirrat sig till Dorpat.
 
3) 1633-07-09 skrivs en Johannes Kenitius in vid Dorpat universitet. Terings uppställningar är lite märkliga. Han skriver att faderns namn var Petrus. Antagligen innebär det han finns känd i Dorpat-källorna som Johannes Petri Kenicius, men Tering tycks inte behandla latinskt patronymikon som en del av namnet. Johannes Petri Kenicius skrevs även in vid andra universitet. 1632-06-08 i Uppsala, och i januari 1635 i Rostock. Han dör 1636 i London. Tering skriver att hans far var troligen var ärkebiskopen. Jag håller med Tering. Det låter troligt. Enligt Buregenealogin hade ärkebiskopen Petrus Kenicius en son Johannes. Buregenealogin uppger dock ingenting om hans vidare öden. Nu vet vi var han tog vägen. Här kan det också vara värt att påpeka att att Dorpats universitet inrättades på ärkebiskop Petrus Kenicius initiativ.
 
4) Enligt Tering var Johannes Petri Kuuth son till häradshövingen i Ingermanland, Petrus Andreae. Hur det hänger går ihop med att Johannes Petri Kuuth kallas Sudermannus vet jag inte, men Petrus Andreae kan ju ha varit från Södermanland. I vilket fall som helst så tycks det helt uteslutet att min teori ovan i denna tråd skulle stämma, att Johannes Petri Kuuth skulle vara bror till Olaus Petri Kuuth. Johannes Petri Kuuth skrivs in vid Uppsala universitet 1637-03-30, och vid Dorpats Universitet 1640-04-30. År 1650 blev han rekommenderad till tjänsten som universitetssekreterare i Dorpat. Trots det är jag väldigt intresserad av veta mer om häradshövdingen i Ingermanland. Vem var Petrus Andreae?  
 
5) Jag gjordes uppmärksam på, utav Constantinus Lindfors, att det finns uppgifter som gör gällande att Johan Pedersson, sonen till Per Olsson i Bergsbyn, Skellefteå, flyttat till Stockholm stad och blivit rådman där. Publikationen Stockholms råd och rådhus (1915-1918) bekräftar dessa uppgifter. Eller snarare är det kanske därifrån uppgifterna härrör? Så här står det:
 
437. Johan Pedersson, f.1594 i Skellefte, son till höfvitsmannen på Bergholmen Peder Olofsson, var handlande i Stockholm, beklädde kämnärssysslan 1628 12/8-1629 8/6, valdes till rådman 1632 7/5 och kvarstod i rådet vid sitt frånfälle. Han var inspektor öfver köpehandeln med klädes- och kramvaror 1630 12/6-1631 9/5, med viktualier 1631 9/5-1632 7/5, var under maj 1634 förordnad kämnärerna till hjälp, inspektor öfver kvarnarna och Söderström 1634 12/5-1635 12/5, öfver packarebanan 1635 12/5-1637 20/5, bisittare i justitiekollegium 1636 13/5-1639 27/5, 1640 16/6-1650, samt bisittare i stadskämnärsrätten 1639 27/5-1640 16/6. Han afled 1650 och begr. 2/7 i Storkyrkan. Han köpte 1636 30/3 och 1638 13/6 hus i Knut Kråkas gränd, samt ägde stenhus vid Skeppsbron, vid Österlånggatan och vid Slottsbacken.  
G. 1 m. N.N.
G. 2 m. Brita Jansdotter begr. 1659 2/1 i Storkyrkan, dotter af borgmästaren i Västerås Johan Johansson Guldsmed (f.1572, d. 1654 28/3) och Greta Salomonsdotter (d.1656).
Barn i 1. giftet:
Brita, g. 1653 16/9 m.assessorn i Svea hofrätt Mikael Olofsson Dubb, d.1674
Margareta, g. 1648 16/7 m. kämnären Albrekt Barckman, f.1623 d.1663
Petter Johansson, borgare och handelsman
Barn i 2. giftet:
Klara, g.1655 14/11 m. borgmästaren Arvid Gustafsson (B.136)
Anna, döpt 1635 11/7, g.m. stadssekreteraren Anders Grubbe
Karin, g.m. handelsmannen Jakob Grubbe, d.1669
ett barn begr.1636 27/8
 
Jag har inte synat källorna för det ovanstående. Det hade dock varit intressant att kolla upp vad källan är, till påståendet att Johan Pedersson var son till hövitsmannen Peder Olsson/Olofsson. Jag ifrågasätter det inte, det tycks ju dock som att det finns en del norrländska kopplingar bland barnen. Mickel Dubb har vissa kopplingar till Umeå och Grubbarna gissar jag också har norrländska kopplingar.
 
(Meddelandet ändrat av holmlund 2012-06-04 12:44)