Äldre inlägg (arkiv) till 22 februari, 2012

[Jan Jutefors]

Henne har jag koll på. Hon heter Christina Charlotta och är född i Flerohopp, Madesjö.

[Sven-Ove Brattström]

Ja, hon kommer tillsammans med brodern Joh. (Johannes ?) Adolphsson Hempel, f 1786. Bägge är födda i Hälleberga och kommer från Fröderyd i augusti 1811.
Maria (AB) BI:2 inget sidnummer (GID 2700.127.26400)
 
(Meddelandet ändrat av brattis den 25 april, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av brattis den 25 april, 2009)

[Jan Jutefors]

Jag protesterar milt mot ovanstående uppgift. Christina Charlotta är inte född i Hälleberga, medan däremot brodern Johannes är det.

[Sven-Ove Brattström]

Protesten godkänd , jag skrev bara vad som stod i inflyttningslängden.

[Niclas Rosenbalck]

Ingvor, du nämner under Vederslöv söndagen den 5 april 2009 kl. 01:02 att din farfars farmors farfars farmor var Maria Christoffersdotter Hempel och att hon var gift med Erik Månsson (död 1752 på Huseby, Skatelöv sn). Ovan skriver du att du gjort ett DNA-test och att det: finns inget DNA i östra Tyskland på min pappas sida dvs Hempel. Då din anmoder Maria Christoffersdotter Hempel inte är din ana på rent fädernet, dvs far-till-son, så är det väl omöjligt att dra några slutsatser om Hempelsläktens ursprung via detta ditt DNA-test? Om jag inte missminner mig så är det väl enbart rent fäderne- och rent möderneDNA som i dagsläge kan tolkas i statistisk jämförelse, rätta mig om jag har fel.  Det hade varit intressant om någon agnatisk Hempelättling hade gjort en DNA-test. Tycker precis som du att det är en intressant tanke att göra en genealogisk/antropologisk släktresa.
 
 
Vid Lessebo bruk, Hovmantorp sn nämns flera Hempel (Petter Hempel, masmästaren Christopher Hempel, masmästaren Christian Hempel). En dräng Hans Hempel omnämns som fadder vid barndop 1697 12/9 åt smeden Gabriels son Lars på bruket (denne Gabriel är för övrigt den kände släktforskaren Thorvald Sjöbloms mormors farfars farfar) - vem är denne Hans Hempel son till?  
I fadderuippgifterna i Hovmantorp på 1690-talet ser man att smeder ifrån Åryds bruk i Hemmesjö sn nämns som faddrar åt smedfamiljerna vid Lessebo. Många av dessa kronobergska smedfamiljer är väldigt lite utforskade och släkterna smälter snabbt in bland allmogen som samtidigt mobiliseras till att bli bruksarbetare i den tidiga protoindustrin. Är det känt varifrån Petter, Christopher och Christian Hemplar kommer innan de verkade vid Lessebo bruk ? Sistnämnda fråga kan kanske ge belysning varifrån och hur Branting rekryterade personalen då järnbruket sattes på fötter igen i slutet av 1680-talet.
 
vänliga hälsningar,
Niclas
 
Ps. En saxisk soldat Christian Hempell född i Dantzich nämns i Kristianstad RR dombok 1704 8/11 då han är tilltalad för otillbörliga ord. Ds.
 
(Meddelandet ändrat av niclas den 26 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

Niclas, du har nog rätt..Det måste nog vara rent från far till son. Den enda slutsats man kan dra är kanske att min och min brors släkt på fädernesidan rakt bakåt inte kommer från östra Tyskland, om nu testet är så noga, men de drar linjen genom Holland,nordtysklandshörnet,danmark och uppåt. Ska skriva till dem och undra. Det finns också  DNAHempill sida på¨nätet. googla  
Kanske kunde vi hitta en sann Hempel på fädernesidan och samla ihop pengar till en test? :-)
 
Jag ska ut och svira i vårnatten om en stund så vi kanske kan skriva en annan dag. jag ska i varje fall ringa Evert Lidén i Södermanland en dag och se vad han vet om Åkers Bruk bakåt i tiden.
Sedan tänkte jag ta en tur till UB i Lund samt en dag på ArkivSyd. Kanske kan jag hitta något där eller så är det för danskt...
ingvor

[Ingvor Sabina Le John]

Nu har jag talat med Evert Lidén f.d. ordförande i Åkers Hembygdsförening, Sörmland.
Jag återger så gott jag kan vad han sa, vissa av er vet väl mycket historia redan, andra inte..
 
1. Jag nämnde tyske vaskaren Hans Hempel och att han var funnen i roterings- och utskrivningslängderna för Åkers bruk i Sörmland 1644 /Krigsarkivet. Lidén svarade på rak arm att för Åkers Styckebruk finns inga tidigare uppgifter än 1700-talets mitt men att jag antagligen kunde finna mer i Krigsarkivet. Han tänkte sig att Hans Hempel kom hit som soldat. Han berättade: att vid 30-åriga kriget styrdes Tyskland av hertigdömen, där hertigen kunde beordra sin bergsman att gå ut i krig åt honom som legosoldat för att tjäna pengar åt honom. Gustav II Adolfs armé var till ca 50 % tyskar från sådana hertigar,många kom från Baltikum, Livland som det hette. Många av dessa tyskar kände ett obehag att återvända hem för att de liksom slagits på fel sida och stannade kvar i ett annat land för att återuppta sin profession.  
Ett annat spår var att de kunde vara krigsfångar.
 
Nu efter samtalet funderar jag: hur kopplas Krigsarkivet till att han arbetade på Åkers Bruk?
 
2. Jag nämnde min Maria från Huseby osv. Han svarade: GÖR INTE SAMMA FEL SOM JAG. Han blandade först ihop Åkers Styckebruk, Sörmland,med Åkers Bruk i Byarum, Småland. Han sa: sök vidare i Vaggeryds församling, Värnamo och kontakta Länsmuseet i Jönköping.
 
3. Jag nämnde Hertig Karl och hans intresse för bergsfolk och hans korrespondens. Lidén svarade: Länsmuseet i Nyköping vet ALLT om Hertig Karl.  
 
Han skulle återkomma till mig om det dök upp något mer.

[Ingvor Sabina Le John]

Maria från Huseby låter som en bok som borde skrivas..  :-)

[Sven-Ove Brattström]

Hans Hempel fanns vid Åkers styckebruk i Södermanland. Mantalslängder finns för bruket från 1642. 1700-talets mitt är helt fel.  
Du har själv givit svaret om Krigsarkivet - Roterings och utskrivningslängderna.

[Sven-Ove Brattström]

Bruken i Byarum hette Byarum anlagt 1632, Eckersholm anlagt 1638, Götafors anlagt 1672.
Dock finns det en socken som heter Åker i Jönköpings län.

[Ingvor Sabina Le John]

Med 1700-talets mitt tror jag han menade anställningslistor på bruket. Tror jag.
 
Jag förstår inte hur jag har givit svaret om Krigsarkivet.Förklara. Varför står det i Krigsarkivet om man arbetar på ett bruk?
 
Fanns det ett Åkers bruk i Åkers socken eller tänkte han fel?
 
Jag tror jag måste skaffa en bra karta över alla dessa bruk med början typ 1600-talet. Kan du tipsa? Och sedan en informativ bok som belyser detta skede i 30-åriga kriget och hur allt liksom hängde ihop. Jag såg som hastigast en titel Jag, Gustav II Adolf, kan det vara något?

[Ingvor Sabina Le John]

Detta medförde att den armén i början av 1630-talet fortfarande innehöll ca 90 % utländska legosoldater och endast ca 10 % inhemska soldater.   http://soldat.dis.se/info/bakgrund_sv.html

[Ingvor Sabina Le John]

Under 1500-, 1600-, 1700- och 1800-talen förekom värvat manskap bredvid landskapsregementenas utskrivna och indelta soldater. Det var ganska vanligt att manskapet var permitterat under en stor del av året. Den värvade anställdes för en viss tid, vanligtvis tre år. Tidsperioden kunde sedan förlängas. Anställningsavtalen kallades kapitulationskontrakt.   http://62.20.57.210/KRA/hitta_i_01_04.html
 
Ah, kanske Hans Hempel var här på ett kapitulationskontrakt! Då kunde han både arbeta och kriga..

[Sven-Ove Brattström]

Nej, jag tror inte att Hans Hempel var här av annan orsak än sitt yrke. Men det är ju inget som säger att jag alltid har rätt.
Invandringen från det som idag kallas Tyskland var relativt stor och kontinuerlig under flera hundra år. 1600-talet och 1700-talet var en expansionsperiod inom järnhanteringen. Behovet av fler skickliga yrkesmän ökade hela tiden, särskilt under 1600-talet. Järnhanteringen hade stor ekonomisk betydelse för vårt land. De yrkesmän som var verksamma inom denna löpte inte någon risk att skrivas ut till krigstjänst.  
 
Roteringslängderna skulle omfatta all manlig befolkning över 15 år, var tionde kunde skrivas ut till krigstjänst. Men vissa var undantagna från utskrivning - t ex yrkesfolk inom järnhanteringen, säkerligen p g a ekonomiska faktorer. Trots detta måste de listas i längderna, vilket är till stor hjälp för oss släktforskare idag. Dessa längder förvaras på krigsarkivet, så även utskrivningslängderna.
 
Jag tror att Evert menade att det finns två socknar som heter Åker. Sådana här frågor är lite luriga, för det fanns massor av bruk och bergsmanshammare och de bytte namn lite då och då. Ibland har verksamheten haft en benämning i folkmun och en annan officiellt. Jag känner inte till något Åkers bruk i Småland, i varje fall är det ju helt klarlagt att Hans Hempel var vid styckebruket i Södermanland.
 
Jsg har inget tips över karta, tyvärr. Men att använda karta är A och O vid all historisk forskning tycker jag.
Ett par värdefulla länkar är dessa http://www.genealogi.se/harmens.htm och http://www.genealogi.se/harmens2.htm. Observera dock att inte alla bruk är med i Harméns lista.
 
Trettioåriga kriget har alldeles säkert inverkat på hur människor sökt sig hit, jag såg ett tv-program för någon månad sedan på History channel vilket berättade om hur staden Magdeburg härjades 1631 - Män. kvinnor, och barn dödades utan urskillning. En fruktansvärd slakt som inte förekommit tidigare i detta krig.
 
(Meddelandet ändrat av brattis den 28 april, 2009)

[Ingvor Sabina Le John]

Aha, så roteringslängderna fungerade i treårscykler liksom kapitulationskontrakten. Och jag som tyckte jag kom med något!  
Jag vet vi har diskuterat det innan, men eftersom han varit inskriven i roteringslängderna, som då omfattar all manlig befolkning, så kunde han lika gärna ha levt här länge innan vi ser honom 1641 och vara ganska försvenskad trots benämningen tysk vaskare och då kanske han kan hittas inom Sverige.Eller?
 Jag kan ju ta reda på det själv men hur långt tillbaka går roteringslängderna? Och du tror fortfarande att han borde+skulle kunna vara Christoffer Hanssons Hempels far och Marias farfar?

[Ingvor Sabina Le John]

Bland de första bruksarbetarna vid Åkers Styckebruk, i slutet av 1500-talet, fanns flera tyskar. Under 1600-talets första hälft kom valloner från Vallonien, i nuvarande Belgien.Många av brukets ägare och arrendatorer har också kommit från andra länder. Willem de Besche och Louis De Geer som arrenderade bruket i början av 1600-talet kom från Nederländerna, Hindrich Lohe och Joachim Daniel Wahrendorff från Tyskland. Jeanne Nyblæus kom från Schweiz och Rutger von Seth var född i England.
http://www.sormlandsmuseum.se/Startsida/Historien-i-Sormland/Aker/20-Invandrad-a rbetskraft/
 
Från Nederländerna:
Willem de Besche 1573-1647, invandrade 1595, dog i Finspång
Louis De Geer 1587-1652, invandrad 1627
Från Tyskland:
Hindrich Lohe, ägare 1640-1668
År 1640 blev den tyske handelsmannen Hindrich Lohe ägare till Åkers Styckebruk. Lohe var född i Å staden Jewel i norra Oldenburg. Fadern var köpman.
 
Kanske arbetade Hans under de holländska ledarna eller så kanske han kom med den tyske ägaren..

[Ingvor Sabina Le John]

Arbetshypotes om tysk vaskare Hans Hempel, tidigast sedd på Åkers Styckebruk i Sörmland 1641-1649:
 
1. Han kom till Sverige som yrkesman, under tidsfönstret:slutet av 1500-talet till 1640, antingen till ÅSB direkt eller till ett annat bruk.En brukspatron anställde honom eller genom korrespondens med  t ex Karl IX.
2. Han flydde 30-åriga kriget. Runt 1640 härjade det som värst i Sachsen och en gruva som t ex Himmelsfurst i Brand-Erbisdorf låg nere.
3. Han var legosoldat åt en hertig under 30-åriga kriget och slogs för Gustav II Adolf och stannade därefter i Sverige för att utöva sitt yrke.
4. Han var krigsfånge.
5. Han följde med en ny brukspatron till Sverige t ex tysken köpmannen Hindrich Lohe från Oldenburg som  ägde ÅSB 1640-1668
6. Han kom till Sverige på ett kapitulationskontrakt.

[Niclas Rosenbalck]

Ingvor, har du letat i Åkers härads domböcker efter Hans Hempel?  Det finns följande domböcker fram till 1700 hos SVAR att låna på mikrofiché:
 
AI: 1    1613 - 1629 -1629vt.         D35672  4  
AI: 2    1629 - 1664 (år 1640 saknas) D35673  8  
AI: 3    1665 - 1680                  D35674  6  
AI: 4    1681 - 1682                  D35675  1  
AI: 5    1683 - 1692                  D35676  7  
AI: 6    1693 - 1699                  D35677  6  
AI: 7    1700 - 1715 (defekt; 1704vt och 1705st till 1709st saknas) D35678  7  
 
Kanske går det finna något om Christopher Hansson Hempel i domboken som kopplar honom till Hans Hempel vid Åkers styckebruk ?
 
mvh
Niclas

[Ingvor Sabina Le John]

TACK Niklas, jag ska göra detta till att börja med.

[Ulf Berggren]

Det vi vet är att Hans Hempel jobbat vid Åker i 3 år 1644 och var tyskspråkig.
Bruken finns med i roterings- och utskrivningslängderna sedan några år tidigare,
och jag har redan gått igenom de sörmländska längderna före 1644. Även om de
kan vara lite ofullständiga när det gäller vilka bruk som finns med är det
därmed troligt att han inte fanns i Sörmland före 1641.
 
I själva verket är det troligaste att han togs dit av Henrik Lohe, efter att
denne blev ägare 1640 - det var en intressant uppgift du hittade. Det är nämligen
typiskt att de tar med sig personal på det viset. Kanske kan det till och med
ge en fingervisning om var i Tyskland Hempel kommer ifrån, även om du redan
hittat intressanta indicier för det.

[Sven-Ove Brattström]

Då kan det vara tänkbart att Hans Hempel arbetat på något av Lohes andra bruk tidigare. Lohe kom väl till Sverige omkr 1620 ? Tunafors blev han delägare i på 1620-talet.

[Ingvor Sabina Le John]

Fråga: Har vi att göra med två personer, Henrik Lohe/Hindrich Lohe, eller
två skrivvarianter av samma person eller en karta där gränserna flyttats mellan Holland och Tyskland ?  
 
----------------------------------------
http://hem.bredband.net/wall/gen/0001/2_96.htm1594-1666
 
Henrik Lohe      
Född 1594 i Jever, Niedersachsen, Tyskland.  
Död omkr 1666.  
Borgare, brukspatron.  
Adress Stockholm.  
 
fader: Johann Lohe.   Född ?. Död senast 1634. Köpman, Landrichter.
 
----------------------------------------------------
 
http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=jernkont/1910&page=0210
 
Där står att Tunafors privilegierades 5 mars 1636 för Henrik Lohe. Men han kan väl vara delägare tidigare?
--------------------------------------
På Anbytarforum står lite om en Lohe-familj, årtalet 1619 nämns:
 
Lohe-skatten kittlar fantasin och gör en nyfiken - jag håller med om det. Vad känner Du till om Lohe-skatten, föutom att det är en ofantlig mängd mynt präglade mellan åren 1619-1741, som hittades av några byggnadsarbetare i Stockholm 1937. Vad vet man om namnet Lohe i detta sammanhang?
 
-------------------------------------------------
 
 
Här nämns Henrik Lohe som holländare:
 
Under 1600-talet utarrenderades många av hamrarna vid Tunafors till utländska företagsledare, som genom sina pengar och kunskaper kunde främja utvecklingen av den svenska järnhanteringen. Från Holland kom Thomas Blommert och Henrik Lohe.    http://eskilstuna.se/templates/Page____106277.aspx
-------------------------
 
Under detta decennium(1620) blir Henrik Lohe, köpman från Westfriesland, delägare i Tunafors järnbruk.  http://www.perm1949.se/1600-1699.htm
----------------------------
 
På denna sida nämns en tysk:        http://www.binatech.se/hem/kjeldorf.htm#anchor253198
 
10 Bergskollegii A1:1 1646-09-22 - Ägare till bl a Skeppsta, Länna och Skogstorps hamrar var Hindrich Lohe f i Jewer i norra Oldensburg.

[Sven-Ove Brattström]

Samma person. Var han var född torde vara säkerställt, i det som numera är Tyskland. Westfriesland ligger i norra Holland, han var köpman där.

[Ingvor Sabina Le John]

Via ancestry.de fanns jag en svensk länk Annatree som nämner en Britta Eriksdotter född 1723-08-13 i Huseby,Skatelöv sn av föräldrar Eric Månsson och Marie.. Christoffersdotter. Jag har skrivit till denna Anna för att fråga lite mer men inte fått svar än. Skulle denna Britta kunna vara ett barn till min Maria C. Hempel? Maria fick barn 1713, 1715, 1720 och 1726. Ett barn 1723 skulle ju passa in väl?

[Ingvor Sabina Le John]

Via   http://www.genealogy.net/   Verein fur Computergenealogie i Tyskland, hittade jag en Hans Hempel död 22/2 1655 i Hartsung bei Leupoldsgrun (Hof, Oberfranken,Bayern) Karl Grimm hade sänt in data och jag har skrivit till honom på hofgenealoge@freenet.de för att fråga mera.

[Catarina Lennartsson]

Hejsan!
 
Jag har hittat Nils Jonasson Hempel f. 1744 född i Nöbble (G).
Har även Ingeborg Cristofferdotter Hempel födelse okänt.
Någon som vet anorna bakår på dessa båda??
 
Mvh. Catarina

[Marian Oliv]

Maria Petersdotter Hempel gift 17150123 med Peter Kristoffersson, Giötarp Byarum
 
Kerstin Persdotter Hempel gift 17100722 med Erik Eliasson, Båramo
 
Se Jbgf.se

[Sune Lundin]

Vem är föräldrar till Johan Hempel f 17200704 i Eckersholm Byarum.
Gärna syskon också.

[Jan Jutefors]

Sune,
 
Det är hammarsmeden Christopher Johansson  Hempel, döpt 1694-04-29 i Månsarp (F), begr 1754-12-26 i Orrefors, Hälleberga (H)  och hans hustru Maria Johansdotter.
 
Syskon:
Salomon, född 1722-06-18 i Byarum (F), död 1792-04-03 i Orrefors, Hälleberga (H)
Elisabet (Lisken), född 1724-09-15 i Byarum, död 1799-06-30 i Orrefors
Brita, född 1727-02-01 i Byarum
 
Fadern gift 2.o med Ingeborg Yggesdotter, född 1707, död 1782-06-17 i Hälleberga
 
Barn:
Emerentia, född ? död ?
Carl, född 1737

[Sune Lundin]

tack så mycket, ja det var den som jag trodde det var.