Beurling

[Karin Sundling Nygren]

Hej!
Undrar om någon känner till
Johan Beurling
f.1669 Väaterås
d.1726 Västerås
Han var rådman i Västerås och begraven i domkyrkan.
 
M v h
Karin

[Joakim wendin]

Hej
 
Hittade detta på Wikipedia.com, lite om kyrkan och lita om Johan Beurling....
 
Väderstads gamla kyrka byggdes i romansk stil troligen i slutet av 1100-talet. Till en början bestod den av långhus och mindre kor med absid i öster samt ett vapenhus på södra sidan. Fönstren var små och få. På långhusets tak reste sig en takryttare. Nordväst om kyrkan stod en med träspån helt inklädd klockstapel. Vid okänd tidpunkt anslöts ett bastant torn med liten tornglugg och sadeltak till långhusets västra gavel.
 
Under senare delan av medeltiden tillkom ett altarskåp från 1400-talet. På 1650-talet inköptes en dopfunt för 30 daler. År 1674 anskaffades en ny predikstol, som snidats och målats av mäster Henrik (Heinrich) Werner i Mo för 220 daler kopparmynt (eller 350 riksdaler). Trettio år senare var mäster Johan Graan verksam i kyrkan. Han målade om altartavlan och målade altardisk, läktare, stolar och gardin över predikstol och kyrkogångsstol. Under 1700-talet höggs de små medeltida fönstren upp och nya stora tillkom. Kyrkan hade förmodligen haft medeltida kalkmålningar, men år 1724 vitmenades hela interiören. År 1743 gjordes en större reparation och två år därefter revs klockstapeln och ett nytt spetsigt västtorn uppfördes av byggmästare Johan Nymann.
 
Carl Fredric Broocman berättar i mitten av 1700-talet Kyrkons belägenhet är wäl här på en högd, och kan vara at hon therföre kallas Wäderstad; emedan wäder och wind obehindrad kan ther blåsa å alla sidor: men så är ock mögeligit, at Byn wid Kyrkon fått sitt namn af någon, som hetat Wädur, och Kyrkan uti fordna tider efter Byn hetat Wädurstad. Från henne är til Skeninge wid paß en och 3 ottodedels mil, och står hon på Krono grund. Af huggen Kalksten, med högt Torn och spånad Spets, är hon upmurad til 38 alnors längd, Tornet med inberäknadt, och til 10 alnars bredd. Altartaflan med förgyldta bilder är ifrån Påwetiden. Prädikstolen är köpt år 1675. Uti Tornet hänga Klockorna: och är på then större ingen inscription; men på then mindre.
 
Under 1760-talet befanns det att kryssvalven var i dåligt skick. Eftersom det fanns pengar i kyrkokassan, 5 872 daler år 1778, ville pastor att man skulle göra en välbehövlig reparation. Även murmästare Peter Östberg, Skänninge, utdömde efter besiktning valven. År 1779 nedtogs de och i stället försågs kyrkans inre med ett platt brädtak, som lades in av länsbyggmästare Johan Olof Beurling, Vadstena. Redan år 1775 hade käringkuren, troligen en mindre tillbyggnad, försetts med nya stolar.
 
Det klagades dock alltmer över att kyrkan var för trång. Vid en biskopsvisitation 1784 tog man både i Väderstad och i grannsocknen Harstad upp att deras kyrkor var får små.
 
Diskussionen om trängseln i kyrkan fortsatte och efter underhandlingar med Harstads socken, beslöt man 1818 att gå tillsammans och bygga en gemensam kyrka. Det pågick en ganska långdragen tvist om var den nya kyrkan skulle byggas, men man enades till sist om, att för rättvisans skull, lägga den mitt emellan de gamla kyrkorna, d.v.s. 3 kilometer ifrån den gamla. Ritningarna upprättades av länsbyggmästare Johan Holmberg. Han hade ritat in predikstolen ovanför altaret men enligt ett senare förslag av arkitekt Carl Gustav Blom-Carlsson (1799-1868), Stockholm, placerades denna i stället vid östra långhusväggen. Han föreslog också en annorlunda utformning av tornet.
 
Mark inköptes och en kyrkobyggnadsdirektion tillsattes. Två anbud förelåg 1825, ett på 5 400 riksdaler och ett annat på 4 000 riksdaler. Man valde det lägre anbudet som var inlämnat av byggmästare Thunström. Efter detta beslut avgick kyrkoherde Ohrling som ordförande i byggnadsdirektionen. Den visade sig också att Thunström inte var uppgiften vuxen. Vid en avsyning 1830 hade delar av gipstaket fallit ned. Synenämnden betygade, att entreprenören inte i någon enda punkt fullgjort sin skyldighet. Thunström avpolleterades från arbetet och fick inte ut sitt innestående arvode om 1000 riksdaler banco. Johan Holmberg, Linköping, som lämnat det högre anbudet, övertalades att ta över. År 1837 blev kyrkan äntligen klar. Församlingen ansökte om att få ge den namnet Oscar Fredriks kyrka efter kronprins Oscar, hertig av Östergötland, vilket beviljades i ett kungligt brev 1829. Tre år senare, den 6 september 1840 förrättades invigningen av biskop Johan Jacob Hedrén.
 
Av Harstads och Väderstads romanska medeltidskyrkor återstår bara ruiner och ödekyrkogårdar. De flesta gamla inventarierna försåldes som värdelösa, t.ex. silverkanna, oblatask, kalk, paten och t.o.m. en brudkrona.
 
Kyrkan genomgick 1953 en restaurering under ledning av arkitekt Johannes Dahl. I samband därmed överlämnades en hel del gåvor, såsom ny altartavla, antependium, ljuskrona, mässkrudar, altarbrun, altarkrucifix, dopskål samt bonad och matta vid funten.
 
 
 
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4derstads_kyrka