Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-03

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Jeg forsker i Bergendorff Slægten som stammer fra Lilla Domaryd i Berga, Peter (Petrus) Bergendorffs far hed Bengt Pehrsson gift med Elin Larsdotter och var Rusthållare.
Hans far var Pehr Olsson fød omkring 1699 gift med Ingrid Bengtsdotter og han var også rusthållare.
Det forlyder at Pehr Olsson var Ingrids anden mand og at slægten Burzelius og Bergenholz kommer fra Ingrids første ægteskab ?
Jeg kunne godt tænke mig at vide mere om disse rusthållar.?
Petrus er født 5 aug 1714 død 22 sep 1772, hans ene bror var Johan Bergendorff Hof-camera ved lunds domkirke f. 24 mar 1720  død 30 Jan 1793, han lavet et stipendi som ligger på Lunds universitet.
De havde 5 andre søskende som havde efternavet Bengtsson eller Bengtsdotter.

[Fredrik Horvath]

Johan Bergendorff född 24 mars 1720 hade en syster Ingegärd Bergendorff född 1728. Gifte sig med Sven Jönsson från Kylhult (Traryd socknen)
Tillsammans fick de bl. dottern Christina född den 2/9 år 1752. Christina i sin tur gifte sig med Bengt Larsson från Sanna (Traryd socknen)Äktenskapet ägde rum den 1/7 år 1770. Fick bl. sonen Lars Larsson född den 18/3 år 1784
 
Hoppas detta kan vara till hjälp

[Barbro Peterson]

En annan broder var Wilhelm f 1725 i Domaryd. Han gifter sig 28 maj 1760 i Angelstad med Kerstin Månsdotter från Sallewara.
Det här hjälper ju inte heller eftersom det är tidigare generationer som sökes.
Modern Elin Larsdotter har jag i min forskning som dotter till Lars Jonsson och Kerstin Jönsdotter i Åby Sörgård Berga.  
Har Ni Gitte eller Fredrik något om tidigare generationer på denna gård? Ev. Jon Carlsson.
 
MVH  Barbro

[Fredrik Horvath]

Jag Fredrik Horvath är född och uppvuxen i Malmö.Min far kommer ursprungligen från Ungern, medan min mor härstammar från Småland (Axhult,8 km norr om Markaryd, platsen kallas ofta Sanna)Hennes mor hette Rut Nilsson, vars mor var Klara Nilsson född 17/3 år 1872.Jag har funnit att Ingegärd Bergendorff född 1728 (Johans syster)är Klara Nilsson mormor Benidiktas (född 4/4 år 1809) mormors mor.(alltså måste Benidiktas mormors mor vara Ingegärd Bergendorff)
Förklaring: Ingegärd mor till bl. dottern Christina. Christina född 2/9 år 1752 mor till bl. sonen Lars Bergendorff född 18/3 år 1784.
Lars i sin tur är far till barnen Magnus (f 1823), Johannes, Jonas, Petter, Johanna och samt Benidikta (Klara Nilssons mormor)

[Fredrik Horvath]

Ska tilläggas att jag är väldigt intresserad om information rörande släkten Bergendorff. Min mors ene morbror Sven började släktforska en gång i tiden, men kom bara till Johan Bergendorff. Era inlägg Barbro och Gitte har givit mig väldigt värdefull information. Tack på förhand! Men finns det mer om släkten Bergendorff är jag djupt tacksam...
 
Vänliga hälsningar
Fredrik

[Robert Landberg]

Hej Fredrik, Barbro och Gitte!
Min farmors far hette Per Johan Svensson, född i Traryd (G) 1842-03-03 i torpet Sånnaböke, numera en kulle och en grop mitt inne i en granplantering, som jag besökte förra sommaren. Han var handelsman i Kristinehamn. Enligt en gammal familjetradition, som jag hörde i min barndom, hette han Bergendorff, men eftersom han mest förde handel med England och Frankrike (fruktimport), kunde han inte använda ett sådant tyskklingande namn efter 1870-71 års krig, utan använde sitt patronymikon. Däremot använde minst två av hans söner namnet Bergendorff .  Jag vet att den enes, Josef Emanuels, f 1883, barnbarn varit i kontakt med Gitte utan att lyckas knyta ihop namnen.
När jag började släktforska för några år sedan sökte jag förgäves bekräftelse på att Per Johan hade hetat Bergendorff. I alla offentliga handlingar från födelsebok, husförhörslängder, folkräkning 1890 och dödbok  (1923) kallas han Svensson.
Jag hittade hans föräldrar i Traryd, Sven Göransson (1811-1865) och Benedigta Larsdotter (1809-1863), båda från Traryd. Till min häpnad upptäckte jag att Benedigta hade en bror Magnus f 1823, som när han studerade i Laholm, Göteborg och så småningom om vid Lunds universitet använde namnet Bergendorff. Det är det äldsta belägget för namnet som jag hittat i någon kyrkbok (hfl Traryd samt Lunds univ. katalog). Jag tyckte namnet hängde i luften.  Fadern Lars Bengtsson från Markaryd har jag bara hittat under det namnet. Fredriks och Barbros inlägg från igår gav oväntad och glädjande information. Här är alltså länkarna till Gitte!
Sven Göransson (vars gravsten fortfarande finns kvar på Traryds kyrkogård , se Gravstenssök!) och hans hustru Benedigta var sysslingar, och deras gemensamma anor var just de av Fredrik beskrivna Sven Jonsson (såsom jag har läst namnet) och Ingierd Bergendorff (som jag hittills i min databas kallat Bengtsdotter, det enda efternamn jag hittat i skriften - Traryd AI:1). Sven Göranssons far hette Göran Johansson (1786-1868), bonde i Bråna, Traryd. Hans far var Johan Svensson (1759-1851), som övertagit Kylhult från fadern Sven Jonsson. Även Johans grav finns kvar med ett järnkors på Traryds kyrkogård. Kylhult är numera vandrarhem i Traryd. Benedigtas koppling till Sven Jonsson/Ingierd Bergendorff har Fredrik redovisat ovan.  
Det märkliga är, tycker jag, att ett familjenamn kunde leva latent genom generationerna, medan prästerna i sina böcker envisades med att bönder skulle ha -son-namn. Jag har ju aldrig sett Lars Bengtsson kallas Bergendorff. Får jag fråga dig Fredrik, var din källa till detta namn är?
Med ledning av Fredriks rapport har jag med uteslutningsmetoden kommit fram till att Klara Nilssons mor måste ha hetat Gustava. Är det rätt?
Önskar ni mer information om min sida av släkten hör ni naturligtvis av er gernom att maila mig. Klicka på namnet!  
Med vänlig och tacksam släkthälsning
Robert Landberg
Hässelby

[Ove Renger]

Hej!
Jag har en kvinna Bergendorff som var gift med Nils Silfversparre +1644 i Näsby (F). Har någon uppgifter om hennes förnamn och födelsedata?
Nyfiken på svar!
Mdbh, Ove!

[Robert Landberg]

Ett litet tillägg:
Det är väl uppenbart, att namnet Bergendorff är taget efter sockennamnet Berga. Är det någon som vet, om det var rusthållaren Bengt Pehrsson själv eller hans ätteläggar som först började använda namnet?

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Kære alle sammen

Tak for jeres svar, jeg har en del spørgsmål og en del svar. Jeg har forsket meget siden 1999 og har fundet rigtig meget om slægten Bergendorff forfra og bagfra i generationer. Jeg har mange eftetkommere af rusthåller Pehr Olofsson f. omk 1634 Lilla Domaryds, Berga socken, Sunebo härad, Kronbergs län.

Jeg har et spørgsmål til Fredrik Horvath, for at få fat i den helt rigtige person han søger.

"Den Clara du søger er det følgende person: Clara Christina Andersson f. 17. marts 1722 af forældrene Anders Larsson og Anna-Lena Svensdotter. Clara blev gift med Elof Nilsson og fik tilsammen b.la. datteren Ruth Naëmi Elofsson ?".

Til Robert:
Jeg har nu efter et par år hittat linket mellem Josef Emanuel Bergendorff og han forfædre som er de samme som mine. Josefs anden bror der kaldte sig Bergendorff er Axel Wilhelm Bergendorff f. 28. januar 1867 (an flyttar 1884 till Hed, vid Västerås. Axel blir stationsinspektor i 1893 i V.a Rämen, 1904 och i 1913 i Lesjöfors).

Det jeg har om Per Johan Svensson i min data base som snart rummer ca. 5000 efterkommer af Lars Olofsson slægt, er følgende: Per Johan Svensson flyttar till Örebro i januari 1863 och i august samma år till Kristinehamn. Peter är handelsman och de bor först på Kongsgatan 2, senare på Tegelslagaregatan 21. Han ändrar sitt förnamn til Per. Han får 11 børn som alle föds i Kristinehamn men 4 dör unga. På 1880-talet driver Per en kappaaffär "J.C. Svenssons Eftr." belägen på bagare Aronssons gård i Kristinehamn. Han överlåter 1896 affären till svärsonen Joel Bohlinder.
Om han tager namnet Bergendorff er uvist".

Det har været et stort arbejde at hitta många efterkommer til Pehr Oloffson, der er gået næsten 5 år siden jeg rigtig tog hul på det hele. Og som Robert skriver så kan det ikke slippes da der hele tiden dukker nyt op.

F.eks kan jeg fortælle at Josef Emanuel Bergendorff ejede et skib der sank i middelhavet. Billedet af skibet har jeg i mindatabase samt billedet af Josef og hans hustr m.m.

Jeg har meget og vil gerne hjælpe yderligere?

namnet Bergendorff: det ser ud til at der var 45 slægter med navnet Bergendorff, jeg har sammenkoblet de 3 af dem så nu er der 2 tilbage der ikke høre til "vores" slægt.

Den første der tog namnet Bergendorff var ifølge det jeg har fundet ud af Petrus "Carl" Bergendorff f. 5. august 1774 i Dommaryd:
Han döps 11:e söndagen efter trefaldighet, i Dommaryd, Berga. Dopvittne är farbrodern Jonas Bruzelius.
Magister Petter Bergendorff født i L. Doomaryd 1714. Kallade sig Bergendorff efter sin föd. socken Berga. (socken = egn) Student i Åbo 1736, och stipendiat i 1738-1744. Han begär d. 26/6 1742 förskott på stipendiet för att kunna utge sin disputation och avförs som frånvarande 1744. Petrus blir student i Lund 1746 3/4. Han bliver inskriven vid Smålands nation i 1747. Han kallar sig magister men tycks ej ha blivit promoverad varken i Åbo, Uppsala eller i Lund. Enligt en uppgift har Petrus även varit bokhandlare i Lund sedan landtbrukara. Phil.Magi Greifsvald år 175. , død i Åby af Norra Åsbo härad i Skåne i 1772. Petter var Bokhandlare och han var trol i Johans hus i Lund. Han var gästgivare i Klippan i Åby hans gæstgivaregård var nr 4 3/4 mantal Åby. Han tilhörde den Hernhuttiska rörelsen.
Han havde følgende børn: Helena, Benedikta Maria, Kristina, Ingar, Gustaf, Peter. Benedikta Maria var gift med inspektoren Pramberg.

SMÅLANDS NATION I LUND 1668-1921. s. 128 nr. 738.
Petrus Bergendorf, f. i Berga 5 aug 1714; stud. i Åbo 1736; kallade sig magister; gästgifvare i Åby och landbrukare i Gråmanstorp, Skåne; død 26 sep 1772. Efterlemnade gästgifvaregården No. 4 3/4 mtl. Åby, värderad til 5,000 daler smt.
Gråmanstorp har postnummer 26400 og ligger øst om Helsingborg ved byen Klippan. I år 1882 kirkebog fra Gråmanstorp står følgende på første side; "År 1781 2o juni blef Prestgården uppbränd, vid hvilket tillfälle begge kyrkornas Dop, Vigsel- och Begrafnings Böcker förlordes".

Efterkommere /ättlingar av Per Olofsson deler sig i 3 grene nemlig grenen Bergenholtz, Bruzelius og Bergendorff.

Til Barbro:
Jeg har ingen forskning omkring Elin Larsdotters forfædre hendes forældres navne var nyt for mig. Tak.

Til Ove Renger:
Jeg har ikke nogen Silfversparre gift med en Bergendorff. Men det er intressant hvad kvinnen hed?

Der går en historie om den vackar Helena som alle unge mænd tyckte om. Derfor siges det at der var så mage der tog navnet Bergendorff.

Jeg tror jeg ved hvem denne Helena var nemlig Prästefruen i Gråmanstorp Helena f. 24. augst 1762 i Hammarlunda i Berga og som var gift med Carl Ahlström ( som senere flyttede til Kristianopel i Blekinge). Hun döde desværre ganske ung og efterlod mand og 4 børn, hendes gravsten er stadig bevaret på Gråmanstorp kirkegård.
Helena var søster til min tiptipoldefar Gulsmeden Gustaf Bergendorff som man kan læse mere om på min hjemmeside.
http://www.danbbs.dk/~janhb/

Hilsen Gitte

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej Rettelse: Det er inte 45 slægter men 4-5 slægter af Bergendorff.  Hilsen Gitte

[Barbro Peterson]

Hej Gitte och Fredrik!
 
Fredrik skrev att Ingegerd Bengtsdotter Bergendorff var född 1728 i Berga, Vad har du för källa? Hon finns inte inskriven i födelseboken det året. Kan hon vara född 1726 el.1727? De åren saknas. Det står att alla dopanteckningar från de åren har förkommit.
 
Jag hittar bara 5 barn inskrivna:
Petrus 1714
Kerstin 1716,  död 1717
Kerstin 1718
Johan  1720
Wilhelm 1725
 
Dessutom ska det finnas en son Jonas, som var riksdagsman och kanske en son Lars.
 
I Smolandi Upsaliensis del 5  sid 141 står att komministern i Bondstorp Bengt Bergenholtz är född 1/5 1712 i Berga. Vem är han? Jag hittar inte heller honom i födelseboken.
 
Gitte! Vet du om Bengt Persson hade en broder Olof? Jag har en Olof Persson som gifter sig med änkan Märta Persdotter Sjöberg i Guddarp Berga.
 
Min man och mina barn är ättlingar till Elin Larsdotters bror Gustav Larsson från Åby Sörgård Berga.
 
MVH  Barbro

[Niclas Rosenbalck]

Om olika bemärkta släkter, bl a Bergendorff och Bergenholtz vill jag minnas, som utgått ifrån Berga socken i Kronobergs län finns nämnt i: Om Berga åtting- /akademisk avhandling ventilerad år 1763 / i översättning från latinet av Clemens Cavallin i Småländska hembygdsböcker del 6 (Lund, 1939).

[Barbro Peterson]

P.S. Sonen Lars Bengtsson hade jag visst lokaliserat. Han döptes Septuagesima 1733 i Berga.

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej og tak

Ingegärd Bengtsson er födt 25 mar 1728 i Dommaryd, Berga sn. Hon dör 13 oktober 1772 i Kylhilt, Traryd.
Jeg vet inte hvorfra jeg har informationen måske fra en trykt bog. Oplysningerne er en af mine gamle oplysninger fra før jeg fandt ud af hvor vigtigt kildeerne var at notere.
Hon gifter sig i 1776 med Sven Jönsson i Kysthuset Trahered (Traryd) S:u Småland.

De 5 barn som du næver Barbro er søskende til Ingegärd og jeg har følgende:
1. Petrus Carl født 5. augst 1714 (om han er døbt Carl ved jeg ikke, men senere kalder han sig Petrus Carl).
2. Kerstin født 1716
3. Kerstin født 1718
4. Johan Magnus Bergendorff Domkyrkainspektör vid Lunds Domkyrka født 24. august 1720
5. Lars Bengtsson Bergendorff Koparlagar født omk. 1721.
6. Jonas Bengtsson Riksdagsmann født 1723 ( Det kunne være spændende om der fandtes et maleria af ham?)
7. Wilhelm Bengtsson Bergendorff Rusthållar født 1725
8. Ingegärd Bengtsdotter født 25. mar 1728

Bengt (Benedict)Bergenholtz har jeg født i 1. maj 1710 født i Berga Kronoberg län, han dör 21. marts 1771 i Bogola, Bonstorp.

Om har har jeg følgende:
"Komminister i Bondstorp (hör til Tofteryds pastorat af Wexiö stift, Småland død 1771. g.m. Kristine Falkberg i och fader til 16 barn.) Stamfader til slægten Bergenholtz. også reg födt i 1712. Skola i Växjö 1730. Studerade i Åbo 1735, disp. 1737 (de sobra lectione poetarium Rbg) och 1741 (de Vindicta generosa, pres, A Scarin) prv 11739, Adjunkt hos prosten i Sund på Åland Karl Gustaf Hallman s.å. magister 1741. Stannade i Sund till sista böndagen 1742, då skriver han. "under gudstjänsten Guds hus oss ovetande var fyllt med tyssar av allehande slag, vilka ville tvinga mig och mina åhöranre att under deras välde kvar bliva, det vi ock lovade, men natten därpå, dedan jag tillika med sockneborna togo bort med oss Kyrkionens skrudar och penningar, begåvo vi oss på flykten från vår lilla egendom, som väl hade behövts under flyttningstiden, och med största livsfara komme över Ålands hav, där mången vid det olyskl i havsens djup blev fördränkt". Blev komminister här 1745 respnderade vid prästmötet 1760. Den 21 mars begrofs Kyrkoherden här i vid Bondstorps församling i lifstden Wäle Wördige och höglierde Herr Magister Bengt Bergenholtz 61 år gammal, äfven död af hetsig feber, Kyrkoherde i Bondstorp.
Jeg mener kilden er fra Svensk Biografisk Lexikon.

Han blev først gift med Ingeborg Sophia Litterin 2. februar 1743 ? hun er født 27. juli 1710 i Södra Ljungby. Dom fik ingen barn.

Bengts forældre var Sven Persson och Ingrid (Ingeborg) Pehrsdotter.
Ingrid var datter af rusthållar Pehr Olsson født omk 1634 i Lilla Domaryds, Berga socken, Sunebo härad, Kronbergs län och Ingrid Bengtsson født omk 1652 lilla kyet, Hångers socken, Ösbo Härad smål, Sverige.

Nej jeg har ingen Olaf Pehrsson/Persson.
Bengt havde 2 søskende (hvad jeg vet):
1. Ingrid (Ingeborg) Pehrssdotter (ovenstående)født født omk. 1670 i Dommaryd
2. Kyrkoherden Jonas Petri Bruzelius født 1. februar 1683 på Dommaryd, Berga (han tog namnet Bruzelius efter halvbroderne Nils moderens første ægtenskab).
Om Jonas Bruzelis har jeg følgende noter:
"Kyrkoherde i Lunga och Hammeda. "jövs" Småland 1726, Præst 1744.
Tog namnet efter halvbroren Nils Bruzelius. Født på Domaryds Skattegård, Berga socken. Kom i Wexiö skola 1695; student i Åbo 1707; Löjtnant 1709; Afsked 1710; Prestvigd 1712; Fil.Magister i Åbo s.å.; Prediko-biträde hos sin halfbroder, kyrkohereden Nils Bruzelius i Huaröd i Skåna 1713; Apologist och Direcktor Cantus vid Jönköpings skola 1714; Tillika, et och et half år. Vice Rektor vid skolan och vive Pastor vid Barnarps prebende; Slottspastor i Jönköping och Konrektor vid nämnda skola 1720; Kyrkoherde i Ljunga och Hamneda af Weixiö stift 1726; Prost 1744; død i oktober måned 1748 på Södra Ljunga Prestgård i Småland och ligger troligen begrafven i Ljunga kyrka. Han bekom sitt dopnamn efter sin faders morbroder, Magister Jonas Kruslock, hvilken dog i Dorpt af pesten, samt kallade sig, såsom förut nämndt är, Bruzelius efter sin halfbroder Nils; blef vid åtta års ålder eller i August 1691 biten af en giftig orm, hvarför föråldrane gjorde ett löfte att bli präst och egna honom berättar Ödmann i sina bekanta Hågkomster från Hembygden och skolan, att han (Bruzelius) ständigt från sin militärtid behöll sina mustascher och alltid predikade för sina församlingsboar i Ljunga klädd i hvitt väst, stöflar och sporrar, äfvensom att han, då han önskade hönssoppan, endast öppnade fönstret och sköt hönshopen.
"Ur anrp. Sv. släktboken I""

Men Bengts far Pehr giftede om sig da konen døde og fik omkring 9 barn med en anden kone som jeg inte vet hvad hedder. Men ingen af dem, jeg vet hed Olof. det skal dog nævnes at to af dem har jeg ingen navne på da de døde da de blev født.

Men Bengts mor havde en bor Olof og en bror Nils men jeg vet inte mere end fornavnene.

Det er sjovt som vi alle hænger sammen, men Elin Larsdotter er jo gift ind i slægten og hendes bror Gustav høre inte til. Men interessant er det ihvertilfælde.

Til Niclas tak for tippet.

Til Barbro Det er lidt sent han bliver døbt, syntes jeg? Når har er født i 1771, men det ka være jeg har fødselsåret forkert?.

Noter jeg har om Lars: Lars Bengtsson var innehavare af Domkyrkohemmanet nr. 1 i Hammarlunden. Nämdemand og Korparlager i Lund. Født i Åbo i Lilla Dommaryd, sedan nämndemän i Hammarlunda.
Måske kan dette hjælpe.

Hilsen Gitte

[Robert Landberg]

Fredrik Horvath mailade till mig källan till sina uppgifter om Ingegärd, syster till Johan Bergendorff. Se ovan! Det är en avskrift av ett  intyg från kyrkoherde W Carlström i Göteryd (G) från den 8 april 1839, som skall visa hur Magnus (Larsson) Bergendorff är besläktad med Hofkamrer Johan Bergendorff.  
Jag tycks få bekräftat det jag trott hela tiden, att Magnus Larsson var den första som använde namnet Bergendorff i den här släktgrenen. Det framgår inte av intyget, att fadern Lars Bengtsson använde namnet Bergendorff, inte heller att Ingegärd Bengtsdotter gjorde det. Det enda som framgår är, att Magnus farmorsmors bror Johan använde det. Jag tolkar kyrkoherden W Carlströms intyg så här:  
Magnus är den första i sin familj, som, enligt vad man kan utläsa av husförhörslängden i Traryd, får studera utöver sockenskolan. Där finns nämligen antecknat, att han utflyttat från socknen för att studera i Laholm (förmodligen läroverk). Sedan kommer han tillbaka för att senare flytta till skola i Göteborg (gymnasium?). När han återvänder därifrån 1841 är han antecknad som Magnus Bergendorff. Prästerna tycks vara mycket noga med, att bönder ska ha son-namn efter sina fäder. En äldre bror till Magnus tar sig namnet Lindström (enligt Gitte Bergendorff Höstbo), vilket tyder på att han inte längre var bonde utan hantverkare , militär eller något annat yrke. När Magnus har tagit studenten är han alltså i prästens ögon ”berättigad” att överge sitt patronymikon. Det fanns inget namnskydd vid den här tiden. Man kunde ta vilket efternamn man ville, så länge det inte var adligt. Min farfar tog sig namnet Landberg, när han 17 år gammal blev volontär vid Värmlands regemente, trots att namnet redan var etablerat i landskapet (smedsläkt).
Varför begär då Magnus detta intyg?
Jo, i Lund fanns ett stipendium instiftat av Magnus farmorsmors bror Johan Bergendorff (åter enligt Gitte B H). Man kan förmoda, att stipendiet var till för att användas av släktingar till Johan B. Mycket riktigt studerade Magnus sedan vid Lunds universitet från 1846, då han skrevs in vid Smålands nation, och där han avlade ”kameralexamen 1848 (enl Lunds universitets katalog).  Han arbetade sedan som ”kollega” (jag vet inte vad det innebär) och dog slutligen i Jönköping 1895.
Robert

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej

Om Johan Bergendorff domkyrkoinspektören har jeg følgende:
Johan Bergendorff født i L. Dommaryd, St. Bartholomei dag 1720 och döps den efterföljande Torsdag. Med namnet Magnus blir han inskriven vid Smålands nation i Lund 1744, och med namnet Johan blir han medlem i S:t Knutsgillet i Lund i 1756..
Stud. i Lund 1744; t.f. bokhållare och tilsynsman vid akademibyggnaderna i Lund; Interimsdomkyrkoinspektor i Lund 1752 2/9; domkyrkoinspektor 1754 18/6; krf. i Oxie, skytts och Vemmenhögs h. fögderi. efter byte med Peter Berg. 1781 28/5 och här, efter byte med A.G. Krook, 1781 17/7; avsked 1781 17/8; död i Lund 1793 30/1; Barnlös. - Kallades hovkamrer. Hof kamrerare och Domkyrkoinspektor i Lund. Stiftade i d. 31 januar 1789 Bergendorffs stipendiet för studerende vid Lunds Univ. af Wexö stift og släktingar, Stipendiet utgick i år 1871 till sex studenter, varav en fick 75 riksdaler och de övriga 45 riksdalar.
Han blev gift men fik ingen børn (död barnlös i Lund 30 januar 1793).

Johan Bergendorff som hade donerat medel till ett stipendium vid Lunds Universitet och är ägnat för studerande, närmast för dem, som räknar sig såsom släkt med honom. Stipendiet eksistere den dag i dag.

STIPENDIUM;

Bergendorffska Stipendii Dispositionen.

KONGL. MAJ:TS
Utslag uppå Herr Riks-Rådets, Riks-Drotsens, Presidentens, Academie Cancellerens, Riddarens och Commendeurens af Kongl. Maj:ts Orden, Högvälborne Grefve Carl Axel Wachtmeisters, såsom Lunds Acdemiæ Canceller gjorde underdåniga ansökning af som Hof-Cammereraren Bergendorff i Lund, ej mindre af tilfifvenhet för Academien dersträdes än af en berömlig nit, at i fin mohn söka befrämja vettenskaps idkandet, författat en Testamentarisk afhandling, hvarigenom han anordnar en Summa af Åtta Hundrade Trettio Tre Riksdaler Sexton Skillingar Specie, at efter hans död öfverlämnas Kongl. Academien til Fond för en Stipendii Inrättning, samt tillika utstakar de omständigheter, han vid detta Stipendii förvaltande anfedt nödige; Det Kongl. Maj:t altså, samt i anseende til Bergendorffs i underdånighet anmälte önskan i nåder täcktes fastställa ofvannemde Afhandling, andres sagliga rätt dervid likväl förbehållen. Gifvit Borgo d. 8 Maji 1790.

Kongl. Maj;t har i nåder låtit sig föredraga denna underdåniga Ansøkning jemte den af Bergendorff författade Testamentariska Disposition, ord ifrån ord få lydande;
Uti den Store Treenige Gudens Namn.

Emedan jag under mina Studiers idkande vid Kongl. Carolinska Academien här i Lund, hvarest jag min längsta och bästa lefnadstrid tilbragt, nogsamt funnit, hvad alla tiders erfarenhet äfven tilräckeligen bestykt, huru mycket bokliga konster og Vettenskaper bidraga til et Lands uplysning, flor och Lustre, medelst förfarne, ledige och rättskaffens Medborgares danande til Fäderneslandets tjenst, ty har jag ock til et så godt og lofligt ändamåls befrämjande, som lyftar på Guds ära och Fosterlandets bästa i Herrans Namn fattat det beslut, at af den lilla egendom, som den Gutdomeliga Förlynen låtit falla på min lott, och jag vid mitt förestående dödeliga frånfälle efter lämnar, gjöra en anständig och Christelig Disposition, til årligt Stipendii understöd för flittiga och dydige ynglingar af mine närmälta Anhöriga och Landsmän, som til förkofring? vinnande uti sine Studier, besöka detta Läroläte, och det på det sått, samt i den ordning, som h¨refter punctevis förordnas och förskrifves.

1:o Fonden til detta mitt Stipendium som efter min död kommer at uprättas och vid Kongl. Carolinska Academien ibland de öfrige Privatorum Stipendier uptagas och utdelas, anordnas och utgiöres af min vid dödsfallet befinteliga Fasta och Lösa Egendom, som är i behåll, sedan all ostridig gäld först efter Lag blifvit gulden, och förblifver et beständigt och orubbeligt Capitel stort Otte Hundrade Trettijo Tre Riksdaler Sexton Skillingar Specie *), eller Femton Tusende Daler Kopparmynt, som införlifvas ibland den Academiska Cassans egne Capitaler, dock under serskild Titul af Bergendorffiska Stipendii Capitalet, och på sådane säkre ställen utlånas, som Acdemiens öfrige Medel och Amplissimum Consistorium Academicum kan vara ansvarig före, at Capitalet til någon annan ort flyttas, eller aunostädes instickas, hvaröfver Consistorium Academicum anmodas, at alfvarsam hand hålla, och noga tilse, at årliga afkastningen rictigt och i rättan tid tvänne gånger om året, til de utnåmde Stipendiater emot qvitto distribueras.
*) Dessa 833 R;dlr 16 Sk. beräknade i Riksgäldsmynt, tillika med ränta med ränta d. i oct. 1795.

2;o Hvad de Personer angår som komma at njuta årligt Stipendii understöd af denna Fond; Så har jag såspm barlös trodt mig i synnerhed förbunneden, at sträcka min omtanka därhän at mine närmaste anhörige måge hämta någon frugt och förmån af denna min Författning, då de vid Kongl. Acamien härstädes idkåd sina Studier, och derigenom, söka at förvärsva sig skickelighet til Fäderneslandets tjent.

Härunder begripes förnämligast följande hvilka, härstamma ifrån mine afledne salige Föräldrar; Rusthållaren Bengt Persson och dess Hustru Elin Lars Dotter uti lilla Domaryd af Berga sokn, Sunnerbo Härad och Kronobergs Län, nemligen min afledne äldre Broders Herr Magister Peter Bergendorffs Barn og Descendenter, min andre Broders Riksdagsmannens och Rusthållarens i Domaryd Jonas Bengtssons barn och efterkommande, min tredje Broders Rusthållaren derstädes Vilhellm Bengtssons barn ovh Descendenter, min fjerde Broders Domkyrkjo Skatte Bondens på N:o 1 uti Hammarlunda och Nämdemannen Lars Bengtssons Barn och efterkommande.

3;o Så länge någon Studerande yngling af desse nu upräknade grenar, såsom ledande sin härkomst från samma stam med mig, vid Kongl. Academien är at tilgå, som här, städes visar flit i sine Studier och skickelighed i upförandet, böra den eller de vara sjelsskrefne til Stipendiater i få motto, at enär någondera af desse grenar, allenast en enda Studerande frequenterare Academien, den samma då genast vid anmälandet, efter förestedt bevis om dess slägtskap, til Stipendiat antages, men på den händelse flere Descendenter af ofvannemde mine Bröder på en gång vid Academien, såsomt Studerende sig upphålla skulle, är min mening och uttryckeliga vilja, at de alle, ehuru månge eller få de äro, sins emmellan lotta, hvilken lottning Amplissimum Consistorium Academicum vördsammast anmodas, at uti sin när- och öfvervaro, under öppet Protocoll, hvar- uti de lottandes namn införas, då distribution af de öfrigas Stipendier skjer, låta gå för sig, då Stipendium tilhörer den, på hvilken Lotten faller.

Detta Stipendium får, då flere utaf slägtningarne frequentera Academien, af hvarje Stipendiat innehatvas allenast tre år eller Sex Terminer, men da ingen anhörig är, som söker, må det behållas i fyra år eller Åtta Terminer.

4;o Enar åter under någon läse Termin ingen tilgång gifves på Studerånde Subjeckter, som härstamma ifrån någondera af mine ofvannämde Broder, bör Stipendii Summan genast på l¨kert ställe gjöras frugtbar, ov´ch alla på sådant sätt erhållne besparingar sammenslås, til dels de utgöra en Summa af Fem Hundrade Riksdaleer Specie *), hvilken så ofta den i framtiden genom slike besparingar kan samlas, genast blifver ett nytt och orubbeligt Stipendii Capital, med hvars afkastning på lika sätt, som med Hufvud Fonden framgent förfares, allenast med den åtskillnad, at så ofta ingen af mine merbmälte anhörige finnes vid Academien, kan famsamma afkastning, såsom ett serskilt, Stipendium få nyttjas af någon fattig, flitig och skickelig Studerande, som gådt i Wexio Schola och Gymnasium, hälft ifrån ofvanämde Berga Sochn af Sunnerbo Härad, hvarest jag är född.
*)Besparingsmedlen hafva sanrt vuxit till denna Summa i Banco/ och komma då, att enligt Dispositionen utgöra ett nytt Stipendium.

Med Stipendiates tilsättjande til det således samlade Stipendium, kommer i få måtto at förhållas, at då Stipendium antingen första gången skall disponeras, eller efter Sex Terminers förlopp, til någon ny Stipendiat förgifvas, sammanträder Curator Nationis Smolandicæ med Seniores Nationis, som bäst kjänna sina Landsmäns vilkor, upförande och skickelighet, och genom omröstning, hvarvid Curator äger Votum decisivum, uprätta förslag på trenne sådane ynglingar, som nämde äro, hvilka sins emellan äfven böra lotta på samma sätt og ställe, som om Hufvud-Stipendium i 3;dje Articlen utstakat finnes.

5;o Ingen som innehafver Condition i något Professors hus, får komma i åtanka til åtnjutande af detta Stpendium, som innehafver det, bör derigenom ej vara oberättigad til åtnjutande af annat Privat eller Publikt Stipenddium, dermed tillika hugnas, om hans flit, skickelighet eller fattigdom honom dertil berättigad gjör.

6;o Alla Stipendiater, som icke inskränkas til något vist Studium eller vitæ genus, böra vara flitige och sedige, hyla vördnad för Guds ord och den offenteliga Gudstensten samt icke uti prida eller försvara någre sådane vildfatter och nymodige meningear, som antigen tydeligen strida emot de uppenbarade himmelska heliga fanningar, eller lyfta til deras kränkning och förklening.

Den som härutinnan brottslig befinnes, bör efter frugtl¨se varnings-graden, inom sitt nationella Samhälle, sedan hos Amplissimum Consistorium Academicum, til vederbörllig näpst anmälas, der han, efter förefundne omständigheter, förklaras förluftig sitt Stipendium, hvilket då til en annan, på sätt som 3:dje och 4:de Articlarne föreskrifva, bortgifves.

Detta är hvad jag efter bästa vett och öfvertygelse, funnit mig föranlåten, at til rättelse för framtiden stadga och förordna, angående denna min härigenom gjorde Stipendii Donation, hvilken jag vill skall i hela dets vidd, efter detta Donations Brefs Bokstafveliga innehåll, straxt efter min död gå i verkställighet, och medlem på sätt föreskrifvit är, obrottsligen disponeras.

Om någon den minsta ändring eller förtydning härutinnan gjöres, och detta mitt föordnande ej i alla assecenden efterlefves, äga mine Arfvingar at sammanträda och medlen uttaga, samt sig emellan lagligen fördela; äfvensom den, hvilken häruti förordsakar någon irriag eller förtydning, skall vara mig inför den Lefvande Guden och hela Verdenes Rättvisa Domare på den yttersta dagen ansvarig.

Sålæunda vara af mig, efter moget öfvervägande, otvunget och vid sundt förnuft stadgadt, samt uti Gode Mäns när och öfvervaro uunderskrifvit Lund den 6 April. År efter Christi Nåderike Födelse Ett Tusende Sju Hundrade Ottatijo Nio.
JOH. BERGENDORFF *)
(L. S.)

At Herr Hof. Kamereraren Joh. Bergendorff vid sundt förnuft gjort denna Testamentariska Författning, som innehåller Åtta Paginæ eller tvänne Ark och densamma otvungit och med fri vilja i vår när och öfvervaro underskrivit, intygas på dess begäran, Ut supra.
F .G. GYLLENKROK. GUSTAF D. ALBEDYML.
(L. S.)
CARL H. HADDERS
(L. S.)

*) Han var född S. Bartholomæi Dag 1720 i lilla Domaryd af Berga Socken, Sunnerbo Härad och Kronobergs Län; Faderen var Rusthållaren Bengt Pehrsson och Moderen Elinga Lars Dotteer. I 1744 blef han inskrifven till Student i Lund, der han sedermera tjente i måna år som Syssloman vid Domkyrkan, undfick Hof-kamerare namn ovh värdighed, och dog enkling och barnlös d. 30 Januari 1793.

Och emedan Hof-Camereraren Bergendorff härutaf i underdånighet önskat fastställelse; Ty vill Kongl. Maj:t öfverstående Testamentarika Författning, den deer uti en ganska god och loflig affigt, til Samhällets nytta är författad, i så måtto i Nader hafva stadfäst, at ef den Egendom, som Hof-Cammereraren Bergendorff videss död efter sig lämnar, och Han efter Lagäger bortgifva, den deruti nämde Summan Otta Hundrade Trettio Tre Riksdaler Sexton Skillingar skall til det utfatte ânamål auvändas, och dermed framgent få förfaras, som berörde Testamente derom innehåller; Åliggandes Confistorum Academisum i Lund, efter Hof- Cammereraren Bergendorffs död, i anseende til Testamentet iagttaga hvad 18 Cap. Årfda-Balken föreskrifver, det vederbörande til underdåning efterrättelse länder.

Under Kongl. Maj:ts Secret.
(L. S.)
N. W. MARKS VON WÜRTENBERG.


FØDT: Berga socken är belägen i Sunnabo härad, Kronobergs län, Sverige.

BIOGRAFI:
I bogen Lunds Domkyrkas Historie bind 2 1536-1945, af Ernst Newman, står der følgende om Johan Bergendorff.
Kap III Domkyrkoinspektoren;

I slutningen af augusti 1752 forslog Landshövdingen att domkyrkorådet skulle förslå en person, som kunde förvalta domkyrkoinspektorssysslan, emedan den tidligere domkyrkoinspektoren Groterus hädanefter icke kunde anförtros uppbörd och förvaltning av domkyrkans kasse. När saken behandlades i domkyrkorådet, föreslog Groteus själv studranden Johan Bergendorff - doc med förbehåll att han framdeles skulle konservera hans äldsta dotter. (se Groteus memoare).
Trots att åtskilliga andra sökande anmält sig, föreslog majoriteten idomkyrkorådet att Bergendorff skulle erhålla interimsförordnande, enär han i flera år skött bygningsbokhållaresysslan vid akademien ovh dessutom ägde de praktiska insikter, som krävdes för tjänsten.
Bergendorff erhäll platsen, men det dröjde ej länge förrän han fick höra klagomål från domkyrkorådet. Han anklagdes för att vara självrådig, ej lämna in kvartalsförslagen i tid samt resa från staden så att han ej kunde närvara vid rådets sammeanträden. År 1761 beslöt domkyrkorådet anmäla honom för biskop och landshövding, men då han muntligen gjorde avbön och lovade at snarast verkställa det han försummat, fick saken bero. Följande år framkommo nya klagomål. Det var framför allt professor J. Wåhlin, som både muntligen och i olika inlgor anmärkte på Bergendorff's sätt att sköta sin tjänst. Då Wåhlin vid ett sammanträde den 28 juli 1762, där biskopen fungerade som preses, ånyo anmälde domkyrkoinspektoren för slarv, inställde sig hovrättsauskultanten Olof Alex Beckman som vice domkyrkoinspektor, varå han fått fullmakt av landshövdingeämbetet. Men då ävan biskopen enligy gällande lag skulle underskriva en dylik fulmakt, vägrade denne att godkänna den.
Emellertid fick Beckman sedan inträda som vikarie, enär Bergendorff på grund av sjuklighet hade laga förhinder.
Det är tydligt att alla dessa nu nämnda oegentligheter och misshälligheter icke endast berodde på domkyrkoinspektorernas oförmåga eller ovilligt att sköta sin tjänst utan djupast bottnade i brist på instruktioner för såväl domkyrkoinspekto som domkyrkoråd. Detta framkom också, när universitetskanslern i böjan av 1760-talet vid ett smmanträde med akademien dryftade möjlighedten att utfå de överskottsmedel från domkyrkans kassa, som akademien enligt gällande bestämmelser a¨gde att utfå. Därvid framhölls det att s¨länge domkyrkoinspektoren icke hade någon för dess syssla lämpad instruktion, ägde domkyrkorådet ingen möjlighet att tillhålla honom hans skyldigheter, och därför h¨nde det ofta att domkyrkans medel icke ens räckte till dess egna behov. Kansleren påpekade, att det första som måsta åtgöras var att domkyrkorådet borde anmodas uppsätta ett projekt til en instruktion för domkyrkoinspektoren.

Domkyrkoinspektorens lön ägde årligen at varare 300 daler smt. efter at domkyrkans forna rättigheter inskränkas ökas lönen med 200 daler smt. och 100 daler til en skrivare, d.v.s. han fik 500 daler om året i løn herefter.

Tog sin avsked i 1881, som domkyrkoinspektör.

Johan Bergendorff och Brita Maria Åckerberg är toligen gravsatta på Norra kyrkogården i Lund, kvarter 32, gravpæats 59. En minnessten är rest i 1917. (Kilde:kyrkoförvaltningen/kyrkogårdsavdelingen i Lund).

Johans første ægteskab var med Domkyrkoinspektören Magnus Groteus datter (ubekendt namn), de blev gift 1752 i Lund. Hon dør muligvis i barnseng?


Om Magnus Larsson Bergendorff har jeg følgende:
Han tar sig omkring 1840 efternamnet efter sin farmors mormbror Johannes som var domkyrkosyssloman i Lund. Magnus blir gymnasist i Göteborg och skrivs i in Smålans nation i Lund 1846, avlägger studentexamen 3 apr 1847 samt kameralexamen 2 dec 1848. han flyttar därefter till Jönköping och blir extralärare vid Högre Elementarläroverket där från höstterminen 1858 till dito 1859 samt medarbetare i Jönsköping Tidning. Efter en tid som lärare i Göteborg flyttar han 8 dec 1868 till Uddevalla och blir kollega vid läroverket där. Han hyr först hos grosshandlaren Thorburn, från 1871 hos handlaren Brattberg samt från 1876 hos rådman Frankenbeg. År 1877 flyttar 20-åriga pigen Josefina till samma lägenhet och de får i 1879 en dotter. Magnus er nu 56 år gammal och gifter sig i 1879 med Josefina. De flyttar i 1884 till ny bostad och här har han twå pigor. Magnus är 67 år da yngste barnet föddes och han flyttar senare till egen bostad.
Magnus blir professor i Lund.

1890: Kollega boede 1:sta Roten Uddevalla, Göteborgs och Bohus län

Om Sven Magnus Lindström har jeg følgende: (også et fotofrafi har jeg av honom fået at slægten efter ham.)
Sven flyttar i 1835 från hemmet i Åsa Södergård till Åsa Norregård och gifter sig med Stina som då är 18 år gammal och dessförinnan bott i hemmet. Förmodligen bor familjen i "Grönbladstugan" invid gårdden i Åsa. Familjen har då fem barn, Petter, Stava, Lina, Johanna och Andreas.
Sven får i 1848 barnet Kristina med Benedikta Johansdotter från Göteryd och skiljer sig från Stina i 1849. Stina flyttar nu 31 år gammal med Andreas till torpet Lönaholm i Rishult. Sven och Benedikta får i 1850 barnet Anna- Lena och de gifter sig i 1851 och flyttar i 1852 til Gräsholma Södergård "Bygget". De får ytterligare sju barn, Ingrid Maria i 1852 (dör 1 år gammal), Ingrid i 1854, Frans-Fillip i 1856, Maria i 1858, Carl-August i 1860, Tilde i 1863 och Lotta i 1865. Dottern Gustava flyttar i 1860 till Annerstad.
I husförhorslängderna står Stina skriven som frånskiljda hustrun. Sonen Andreas bor kvar på Lönaholm tills 1861 då han 15 år gammal flyttar till fadern på Gräsholma Södergård. Året innan blir Sven Johan Månsson med hustru ägare till torpet och Stina inhyses. Stina flyttar i 1863 till Linedal i Lindhult, nu skrivs ex. makens namn i marginalen. Kanske innebär det att Sven betalar underhåll men några år senare får ju han pengabrist. Åt 1869 bor Stina som inhyses på soldattopet No. 126 i Rishult.
Sven startar ett utdikningsprojekt av Altaböke sjö i mytmarkerna mot Tannsjö. Dette koster så mycket att han får gå ifrån gården Gräsholma i 1865. Ny ägare till gården Gräsholma blir bonden Jonas Larsson, hans bror, i Sanna som i 1883 säljer gården Gräsholma till f.d. organisten och folkskoläraren Peter Wilander. Familjen flyttar då till topet Norratop i Kvinnhult i Traryd. Dottern Johanna gifter sig i 1865 och flyttar istället till Ramshult i Hinneryd. Från Kvinnhult flyttar familjen redan i oktober 1866 vidare till Hinneryd. Även äldste sonen Pete Johan får flyttningsattest till Hinneryd men har redan i 1865 erhållit äktenskapsattest till Grundsunda i Ångermanland. Familjen arrederar ett hemman troligen i Grysshulti Hinneryd och har i 1870 tagit sig namnet Lindström. Detter år är Andreas skriven i Ramshult, Peter Johan bor i Grundsunda och Anna i Hinneryd men är fortfarande skriven i Traryd. Det är hos dottern Johanna i Ramshult som Stina vistas och där dör hon den 6 juni 1879 och är då 61 år gammal.
Sista tidden bor Sven i Jönköping. Johannas dotter Jenny passar en period sin morfar Sven, han dör i 1895. Bouppteckning och arvskifte blir klart i 1898 enligt brevet från sonen Andreas till sonsonen Petter Johan Svensson i Gidböle. Fyra av barnen i andre giftemålet tar namnet Bergendorff efter sin farbror Magnus som var professor i Lund.


Så Robert har helt ret i sin bergening.
Ordet Kollega måste betyde en lærestilling ved et universitet eller lign.

Hilsen Gitte

[Barbro Peterson]

Tack för alla intressanta uppgifter, men de tryckta källorna har lite underlig uppfattning om födelsedatum på de personer vi diskuterar.
Jag sitter med Bergas äldsta kyrkobok på mikrokort framför mig, ooch konstaterar följande..
 
Ingierd Bengtsdotter finns inte född 1728.
Lars Bengtsson är döpt Dominica Septuagesima 1733.
Ingeborg Persdotter är inte född 1670 utan 1680.
( Hon gifte sig med Sven Persson 2 p Trinit 1700)
Deras son Bengt Bergenholtz är varken född 1/5 1710 (Gittes källa) eller 1/5 1712 (Smolandi Upsalienses) Han döptes Dominica Oculi 1711 i Berga.Detta är tredje söndagen i fastan och inföll den 26 febr. detta år.
 
Vad ska man tro egentligen?
 
Bengts far Per gifte om sig och fick 9 barn skrev Gitte. Du kunde tydligen namnen på 7 av dem. Vad hette de och när föddes de? Om Bengt Persson och Ingeborg Persdotter var helsyskon skulle 9 barn fötts  mellan 1680 och 1698, när Per Olofsson dör. Jag måste ha missuppfattat dig på något vis Gitte.  
 
MVH Barbro

[Robert Landberg]

Barbro!  
Jag satt och studerade mikrokortet Berga C:1 på riksarkivet igår, bl a för att se om inte ändå Ingegerd fanns där. Så vitt jag kunde se fattades stora delar av 1728 (liksom åren dessförinnan), och det som fanns från slutet av året verkade skadat. Det utesluter alltså inte möjligheten att Ingegerd föddes där, särskilt som hennes födelsedatum med ledning av dödboken bör vara 1728-03-25, alltså där uppgifter saknas. Dödbok 1772-10-13:hustru Ingierd i Kylhult hufwudsjuka 44 6 19.  
Fredrik Horvath (se ovan!) skickade mig härom dagen ett intyg skrivet av en kyrkoherde W Carlström 1839-04-08,  ur Traheryds församlingsböcker rätteligen utdraget , vilket skall visa att en Magnus Bergendorff härstammar från Ingegärds i Kylhult bror Johan Bergendorff. Intyget skrevs sannolikt med anledning av en stipendieansökan. Magnus kom att studera vid Lund, där det Bergendorffska stipendiet finns. Jag tror man kan lita på intyget. Jag mailar en kopia till dig.  
Jag är övertygad om att Gitte och Fredrik kan svara själva, men när jag såg ditt inlägg och jag just höll på med dessa personer tyckte jag att jag kunde svara.  
Med lika vänliga hälsningar  
Robert

[Barbro Peterson]

Det var ju en väldigt tydlig åldersuppgift på Ingierd Bengtsdotter i Kylhult, då hon dör. 44 år 6 månader och 19 dagar. Med det framför ögonen får man väl acceptera att hon är född 1728.
Som du säger ser det ut att fattas en del dopnotiser detta år. Det vore ju konstigt om det inte döptes några barn från Septuagesima fram till pingst.
 
Tack för intressant diskussion, men skulle också  gärna vilja veta hur det var med de 9 barnen, som Gitte nämnde.
 
Varma hälsningar från Barbro

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Kære Alle   Jeg er meget glad for alt hjælp i opklaringen om de rigitge datoer og årstal og alt andet I kan hjælpe med at få rigtigt på plads. Jeg har mine oplysnigner fra böcker, mikrokort (dom som finns og som jeg har tittat i, det er ikke alle), samt fra oplysninger fra slægtninge fra, ja, vi kan knapt kalde den Bergendorff slægten, men fra alle som har hjulpet til med oplysnger om slægten.  Per Olofsson 2. gifte med en ukendt. har han følgende børn. 1. Gunne Pehrdotter født omkr 1662 i Domaryd, dør 1705 ?. 2. Lars Perhrsson Rusthållar, født 1669 i Domamryd i Berga og dør 1740, noter om ham: Även hab är rusthållare i Dommaryd. Han är gift med Ingierd Persdotter. Lars begravs i 1740, 2:a Söndagen i fasten.  Jeg syntes det er lidt mærkeligt nu jeg studere det nærmer for der går nu 20 år før han får yderligere et barn.  3. Barn som bliver født og dør 1689 i Domaryd.  4. Kerstin Persdotter født 1701 i Domaryd og dør 1701 5. Britta Persdotter født 1701 (muligvis tvilling til Kerstin) 6. Per Persson født 1702 dør 1703 7. Per Persson født 1704 dør 1704  8. Ingierd Persdotter født 1705 9. dødfødt barn født 1708 dør 1708. alle født i Dommaryd.  Det mærkelige er at Per Olofsson dør omkring 1698 men det er kun en formodnign for han kan jo ikke være far til børn der er født efter hans død. Børnen født efter hans død kan måske være hustruens? andet ægteskab?  Jeg skal lige nærløse resten så vender jeg tilbage.  hilsen Gitte

[Barbro Peterson]

Gitte!
 
Efter en snabbtitt i Bergas första kyrkobok tror jag att Per Olofsson varit gift en gång tidigare eftersom åldersskillnaden mellan makarna är 19 år. Ingierd Bengtsdotter är i alla fall sista hustrun. Sonen Gunne kan inte ha Ingierd till mor.
 
1698 fastlagssöndagen begrofs Pehr Olsson i Domary var 64 åhr var en god och redelig man.
                 och
1711 Nyårsdagen begrofs änkian Ingierd Bengtsdotter i Lilla Domaryd hennes ålder 58 1/2 åhr, varit en berömlig matrona.
 
Av de barn ovan som är födda på 1700-talet är följande  barn till Lars Persson och Ingier Persdotter i Domaryd:
Brita f 1701
Pehr f 1704 död 1704 (6 veckor)
Ingierd f 1705
 
1695 Dnca 24 p Trinit vigdes dr Lars Persson i Domaryd och Ingiär Persdotter i Ohs.
 
Lars Perssons broder (ej syster ) Gunne Persson är gift med Gunnel Jacobsdotter. De är föräldrar till..
Kerstin f 1701 död 1701 (15 dagar)
Per f 1702 död 1703 (1 år 15 dagar)
 
Gunne Persson i Domaryd dör 1705 43 år gammal.
 
MVH  Barbro

[Barbro Peterson]

P.S.
Hittade Gunne Perssons och Gunnel Jacobsdotters vigselnotis 1686. Gunnel är från Warmsjö och där föds första barnet Ingeborg. Det ser inte ut som Gunne kommer från Domaryd vid vigseln. Han kanske inte ens är broder till Bengt och Lars.
Har du Gitte något som säger att dessa tre är bröder?

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej

Der er noget at holde styr på, men nu fik vi børnen på plads det var dejligt, så passer årstallene også bedre.

Hvad hed Per Oloffsons förste fru då?
Jeg formoder børnen hed Persson til efternamn.
Fik han kun to barn (sønner) med denne fru, Gunne och Lars?

Hvem er de to barn uden namn forældre av?
Barn född 1689?
Barn född 1708, föds 1:e advent?

Gunne och Gunnels barn formodes at hedde Gunnesson/dotter?
Hvornår blev datteren Ingeborg født?
De må da også havde flere børn end Ingeborg, Kerstin och Per?

Ochså Lars Persson och Ingierd Persdotter viet 1695 må havde flere barn end Brita och Pehr och Ingierd?

Tilbaks til Pehr Olofsson och Ingrid Bengsdotter, då har jeg 3 barn til dem:
1. Kyrkoherde Jonas Petri Bruzelius (Bruzelius efter sin halvbroder Nils) född 1. feb 1683 på Domaryd Skattegård och dör 1748 ?
2. Bengt Pehrsson Rusthållar (min stamfader) född omk. 1670 i Domaryd och dör 1737 i Domaryd.
3. Ingrid Pehrsdotter född omk 1670 (næppe tvilling til Bengt) dør ? hon vigdes 1700 med bonden/Rusthålla Sven Pehrsson.


Ingrid Bengtsdotters første ægteskab med Lars Nilsson (Född ? på agare til Brusvedgård (Bonde på Brusås i Nyssn socken), Hånges (Hånus) s:n, Småland. Släktens âldste kände stamfader, bonde på Brusås Hångers sn., Jönsköping län.) Lars dörr 1670 i Brusås.

De har børnen:
1. Nils Larsson född ? formodes död som barn.
2. Maria Larsdotter född ?
3. Johannes Larsson tvilling til Nils Larsson Bruzelius. Det eneste jeg ved om ham er at han har en søn Jonas Johansson född ?
4. Kyrkoherde Nils Larsson Bruzelius född 12. juni 1669 i Brusås (har månge efterkommere på ham).

Tak for oplysningerne om Ingegärd Bengtsdotters födsel 1728 som I har været så søde at tjekke på Riksarkivet. Det er synd når der inte passses ordenligt på kykobøgerne. Kunne det ikke være at præsten var död og en stedfortræder ikke har kunne findes til sognet i tisrummet fra Septuagesima fram til pinse, det er jo set før?


Vet nogen hvornår Elin Larsdotter Ingegärds moder (och Bengt Pehrssons hustru, vigd 2'd søndag efter trettondagen 1711 ), er född och död?

Tak fra Gitte

[Mattias Boström]

Hej,
 
Ville bara tala om att jag håller på att forska kring en annan Bergendorff-släkt. Dock verkar det som om efternamnet Bergendorff här är mer eller mindre taget ur luften, för jag kan inte hitta någon förklaring varför målarelärlingen Jöns Månsson i Malmö bytte namn till Jöns Månsson Bergendorff någon på 1850-talet. (Vid samma tid fanns det i Lund en målaremästare som hette Bergendorff, men jag hittar ingen koppling till honom.)  
Jöns flyttade senare till Stockholm, blev far till Viktor, Hjalmar, Axel och Emil Bergendorff - allesammans dekorationsmålare. Emil sadlade i fyrtioårsåldern om och blev revyskådespelare. Emil var far till Stig Bergendorff, som var med i Casino-gänget.
 
Om någon är intresserad av årtal och liknande för denna familj så har jag en hel del material. Och om någon känner till något om Emil, hans hustru Berthe Blomberg eller någon annan ur familjen eller släkten, så är jag mycket intresserad.
 
Med vänliga hälsningar,
Mattias Boström

[Robert Landberg]

Barbro, Gitte med flera intresserade!
I Berga C:1 (döpta) finns noterat för Dna Judica (13/3)- gällande Sven Olofssons barn i Dommary Marija - bland gudmödrarna en Zicelia Pehrs hustru i dommary. Bland manfolkswittnen finns vid samma dop Pehr Olofsson i Dommary.
Kan denna Zicelia (om jag nu läst namnet rätt) vara den efterfrågade första hustrun till Pehr? Men då borde vigseln mellan Pehr och Ingierd Bengtsdotter ske efter denna tidpunkt, och det har jag inte hittat, men jag har inte heller lusläst vigselnotiserna. Eller finns det fler Pehr i Dommaryd? I varje fall kan man förstå, när man studerar Berga C:1, att det finns många gårdar i Dommaryd.
Vänligen  
Robert

[Robert Landberg]

Hej igen!
Ett kort tillägg: Förutom nyss nämnda Sven Olofsson och Pehr Olsson förekommer i Domaryd 1692 även en Lars Pehrsson, 1693 en Per Larsson, som får barn samt 1694 en Gunnar (om det inte är den tidigare nämnde Gunne) Persson, också barnafader.
Därför kan det inte vara lätta att veta vem eller vilka som är fäder eller söner till varandra!
Robert

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej
 
Ja det er svært når man opkalder børnen efter hinanden, så kan det blive vanskeligt at holde rede i personerne med et vanligt namn.
 
I Domaryd skal man måske specielt titta på gården Domaryd skattegård da det var her de ældste boede. Eller måske gårde omkring, men det kan man jo ikke se i nogen kirkbøger hvilke det var. 
 
Mht. til Slægten Bergendorff fra Stockholm, så er det præcis en af de slægter, jeg ikke kan få forbindelse til med mine Bergendorffer, men jeg er meget intereseret i mere viden om denne slægt. Specielt forældre til Jöns Månssson Bergendorff og søskende. Da det ofte er en far eller mors bror dom tog namn efter dengang.
 
Stig Bergendorff var forfatter, var han ikke?
 
Vad er Casino-gänget?
V/Gitte

[Mattias Boström]

Jöns Månssons far hette Måns Svensson. Och Måns Svenssons far hette Åbo Sven Olsson.
 
Åbo Sven Olsson (f 1761 i Gudmuntorp) bodde på gården Kråkarp nr 1 i Gudmuntorps församling. Hans hustru hette Bolla Månsdotter (f 1765 i Gudmuntorp). Deras barn var: Måns (f 1790-06-29 i Gudmuntorp), Ola (f 1797-03-22 i Gudmuntorp), Kjersti (f 1799-12-08 i Gudmuntorp), Johan (f 1803-01-14 i Gudmuntorp), Sissa (f 1807-06-30 i Gudmuntorp).
Åbo Sven Olsson dog 1834. Boel (eller Bolla?) Månsdotter har jag ingen dödsuppgift om.
 
Måns Svensson (f 1790-06-29 i Gudmuntorp) ärvde gården Kråkarp nr 1. Måns var gift med Bengta Isaksdotter (f 1796-08-31 i Kärrstorp). Deras barn var: Pehr (f 1821 i Kärrstorp), Bengta (f 1824-01-31 i Gudmuntorp), Anders (f 1829-07-29 i Gudmuntorp), Anna (f 1832-04-03 i Gudmuntorp), Jöns (f 1835-06-27 i Gudmuntorp), Else (f 1839).
Familjen bodde kvar på Kråkarp 1 fram till 1838/39, och från 1840 var Måns inneboende husman på den större gården Gudmuntorp 7 tillsammans med familjen. Sonen Anders flyttade till Göteborg 1846. Måns dog 1848.
 
Jöns Månsson flyttade (endast 14 år gammal) 1849 till Kempinge nr 8 i Reng församling, som innehades av arr. insp. David Flygare. Jöns syster Anna Månsdotter var piga där sedan 1846 (och gifte sig 1856 med en dräng på samma gård, Nils Nilsson). Jöns blev dräng på gården. I mars 1853 flyttar Jöns till Malmö Caroli. 1 november 1853 flyttar Jöns vidare till Malmö S:t Petri, där han blir inneboende målarelärling hos målaremästaren Carl Edward Rie. Där stannar han tills han som målaregesäll flyttar till Stockholm den 24 augusti 1857. Någon gång 1856 eller 1857 ändrar han sitt namn till Jöns Månsson Bergendorff.
 
I samband med mina efterforskningar kring dekorationsmålaren och skådespelaren Emil Bergendorff har jag även letat fram uppgifter för hans stockholmskollega Carl Eckhard Bergendorff. Eckhard var son till en målaremästare i Lund, Jöns Magnus Bergendorff (död 1876) och dennes hustru Johanna Beata Johansson. Eckhard föddes 1855-11-06. Eckhard flyttade också till Stockholm och blev där teatermålare i välkände Carl Grabows atelj?. Flera av Emil Bergendorffs skådespelarkollegor i Folkets Hus amatörteater var arbetskamrater med Eckhard hos Grabow, och jag misstänker att även Emil Bergendorff jobbade för Grabow någon gång. Eckhard blev tidigt änkling. Hans son Fritz var född 1889 och jag har för mig att jag har sett att Fritz jobbade som musiker.
Carl Eckhard hade en bror som hette Fritz Hjalmar Bergendorff (f 1861-12-16).
 
Jag har inte hittat någon släktkoppling mellan Eckhard Bergendorff och Jöns Månsson Bergendorff.
 
Casinogänget var en känd svensk revygrupp som sysslade mycket med crazyteater för fyrtio-femtio år sedan. Stig Bergendorff skrev även sångtexter och översatte musikaler och operetter.

[Gitte Bergendorff Höstbo]

Hej
 
Tyvär Mattias så har jeg ingen af Jöns forfæde i min database. Men vi må lede efter forbindelsen.
 
Du skriver at han hed Åbo Sven Olsson. Er Åbo et namn er det ikke en betegenelse for en person som bor alene i en torp eller gård?? 
 
Jeg har en Emil Ferdinand Bergendorff født 1864 i Stockholm gift med Marie Louise Wahrrolin født 1866 i Stockholm. Hvem er Emil Ferdinands forældre?
 
Også en Jöns Henriksson Bergendorff født 1855 i Gryt i Kristianstads län vet jeg ikke hvem forældren er? Han var Svalfvara (hvad det nu kan betyde). Han var gift med Karna Persson født 1850 i Tranås i Malmöhus län. 
 
Ej har jeg heller ikke forældre til Jöns Magnus Bergendorff død 1876? 
Fritz Hjalmar Bergnedorff var folkskolelära.
 
Jeg har et par flere løse Bergendoffer som jeg ikke kan placere nogetsted.
 
hilsen Gitte

[Mattias Boström]

Hej,
 
Jag vet inte om Åbo är ett namn. Just dessa uppgifter har jag inte sett själv i husförhörslängden, utan de framkommer av ett brev från Landsarkivet i Lund. Men jag antar att de vet vad de skriver. Däremot stötte jag på förkortningen a.b. när jag gick igenom husförhörslängden för Måns Svensson. Vad står denna förkortning för? Är det ett yrke?
 
Emil Ferdinand Bergendorff var en av Jöns Månsson Bergendorffs fyra söner. Marie Louise Wahrolin var hans första hustru. Hans andra hustru hette Berthe (eller Bertha) Blomberg.
 
Jöns Henriksson Bergendorff känner jag inte till. Svalfvara låter konstigt - kan det stå svarfvare (borde heta drejer på danska)?
 
Jöns Magnus Bergendorff ska jag vid tillfälle kartlägga lite bättre, eftersom hans son senare blev kollega med Emil. Och kanske kanske kan man hitta en släktkoppling där.
 
Bästa hälsningar,
Mattias