Godou / Godeau / Goding

[Marthina Linder]

Hej Karl-Henrik
Jo för det är just i Ankarsrum som dottern Maria sedan återfinns.
 
Uppgiften om Jenas död hade jag inte så, tack!  
 
Jo, Nils Jönsson Berg och Jena Piersdotter Noë gifter sig som sagt 1674.02.27 i Västra Ed [B.112 S.203/207 C2]  
De får döttrarna:
Elisabet 1678.04.?-05.01 Bruket Västra Ed [B.98 S.179/175 C2]
Johanna 1680.10.10 dito [B.99 S.177/181]
Johanna 1683.01.01 [b.101 S.180/184]
Brita 1685.11.20 [B.102 S.182/186]
Magdalena 1688.10.16(natten mellan 16 och 17) -10.17 [B.103 S.189/185] Död: 1689.02.10 [B.127 S.243/233]
 
Men det borde rimligen finnas 2 barn till Maria ~1674 och N.N ~1676. Men har inte lyckats lokalisera dem, sen vet jag ju inte omdet kan vara pga av att familjen inte hela tiden befinner sig i V.Ed (eftersom fadern inte kommer därifrån ?)
 
Död datum på Jenas föräldrar har jag, men i övrigt är informationen torftig, så tar tacksam emot mer info där.
 
Även om Mårten Asmundssons far och farfar.
De båda : Amund 1635-1699

[Karl-Henrik Rydén]

Jag såg att du skrev att du visste var fadern hette och var han dog. Jag läste först som om du efterfrågade detta, men det skadade ju inte att jag skrev det heller.  
Jag har en annan ana som troligen är en son till Nils Jönsson Berg och Jena Piersdotter Noeh. Det är den Petter som föds 1675-01-31 som son till masmästaren i Kaberg (Västra Ed C:2 p171). Denne Petter Nilsson Berg dör 1747-08-25 vid Edsbruk 73 år gammal (Västra Ed CI:4 p382)
/Karl-Henrik

[Marthina Linder]

Hej igen, det blir lätt fel ibland.
 
Okej jag ska kika på det, tack så mycket frö infon!

[Karl-Henrik Rydén]

För 13 år sedan frågade Pernilla Bollman om Mårten Godous hustru möjligen var den Maria som föddes 1673-12-26 i Tindered, Västra Ed . Jag tror inte hon fick något svar.  
I PLF:s avskrifter ser jag att en Mårten Godou från Överum i Lofta gifter sig med Birgitta Bengtsdotter 1714-08-01. Om det är din Mårten (för sonen Mårten är ju för ung) så borde ju Maria ha dött strax dessförinnan.  
Men kanske fanns flera Mårten Godou, för jag har inte sett att han varit verksam i Överum.  
/Karl-Henrik

[Marthina Linder]

Hej igen
Nu hänger jag inte med riktigt.
Min Mårten Asmundsson Godou Gifter sig 1694 med Maria Nilsdotter och får barn tom 1716 i Ankarsrum, i Hjorted.  
Så om det är honom du menar, så visste jag förövrigt inte att han hade en son som oxå hette mårten, så vet jag inte hur det ska gå. Såvida inte fru ett dör efter dottern regina föds 1713 och gifter om sig med den där birgitta 1714 då. Måste kolla på det.  
 
Tack hur som  
Mvh Marthina

[Karl-Henrik Rydén]

Hej Marthina,
Om du reder ut det där med Mårten Godou och Birgitta Bengtsdotter i Överum, så berätts det här.  
 
Angående Mårten Mårtensson Godou, så har jag antagit att han är en son till Mårten Amundsson Godou. Han är hammarsmed boende i Falsterbo, Hjorted sn. då han gifter sig med pigan Kerstin Andersdotter 1718-04-27. Han får där dottern Brita 1720-01-13. Sedan flyttar han (före 1726) till Bruzaholm i Ingatorp sn. Där föds barnen:
Maria 1726-02-18,  
Per 1728-10-18,
Anders 1730-05-21,
Jonas 1733-06-11,
Axel 1738-01-18.
För mera omständigheter se mina avskrifter där.
Denne yngre Mårten dör 1760-05-16 i soldattorpet Rashemmet under Hustomta i Ingatorp. Han bor då hos sonen Jonas Mårtensson Hultén, som var soldat för Hustomta mellan 1757 och 1772. Om åldern vid hans frånfälle stämmer (60år) så borde han vara född omkring år 1700.  
/Karl-Henrik

[Marthina Linder]

Hej igen Karl-Henrik
Det lär jag kolla på, för han får redan ganska tätt med barn under den perioden så det ska möjligen vara 1699, eller 1701 isf. För han får barn:
Magdalena 1695
Maria 1696
Petter 1698
Katharina 1700
Elisabeth 1702
Johannes 1704
Jena 1707
Nicolaus 1708
Kristina 1710
Regina 1713
Anna 1716
 
Så det finns ju lite utrymme där i mellan. Det finns ju dock flera grenar av Goudou.
Det fanns ju ursprungligen Johan/Jean Goudou, som inkom ~1627. Med sig hade han minst 2 söner , Den ena heter Hubert, och den andra vet jag ej. Samt så inkom även en son(?) eller bror(?) till honom kallad Johan som då angavs som ung vuxen, så kan vara en äldre son.  
Samt ska han sedan i sverige, med sin svenska fru som han gifte sig med ~1634 fått förutom Amund en son som hette Mårten som jag inte har koll på, och från alla dessa har det sedan vuxit Goudou-linjer. Så är det inte Mårten (1671-1749) som är fader så är det nog någon utav kusinerna. Får kika på det.  
 
Såg just i mina anteckningar att din Mårten Mårtensson som är född 1700 är son till den mårten som jag har dålig koll på. Din mårten är alltså kusin till min Mårten.
 
Din mårtens far heter Mårten Johansson Goudou f~1649 död:1729.01.20  
enligt mina anteckningar, som jag lyckats skrapa på mig.  
Han var gift 2 ggr, första gången är det okänt både när och var, men det är med henne han får din Mårten 1700-1760.
Med fru 2 Birgitta Bengtsdotter g.1714.08.01 i lofta, får han iaf 2 barn, Johan 1714 och Katarina 1722.02.25 i överum, lofta.  
Katarina gifter sig fö 1747.12.20 med Sven Andersson Berg.  
Och Johan gifter sig med Maria Staffansdotter och får dottern Lisa Greta 1739.09.22 i överum, lofta.  
 
Detta är dock uppgifter som jag hittar bl.a här på forumet samt på olika andra ställer på nätet.  
mvh
 
(Meddelandet ändrat av Marthiiina 2013-07-17 14:37)

[Vincent Eldefors]

En liten kommentar till Pernilla Bollmans inlägg från 19 oktober 2011. Angående Hustru Bothel Schult så står det att hon dör i Skonstorp vilket i så fall torde avse Skånstorp och inte Sonstorp. För Henrik Erikssons del noteras wid Sonstorp. Visst kan jag hålla med om att det är ett märkligt sammanträffande men det var många som gick bort i pesten.

[Stefan Simander]

* Godou
 
Hjulmakaren Jean Godou
kontrakterades 1627 i Liège.
1672: Ullfors 2
1694: Ullfors 3
 
Bilaga 1.
Vallonfamiljerna i Dannemora bergslag
Uppgifterna nedan utgör en sammanställning av mantalsskrivna valloner i
Dannemora bergslag 1655, 1672 och 1694.631 Jag har själv samlat ihop
uppgifterna ur mantalslängderna medan den korta karakteristik som följer
efter varje släktnamn grundar sig på ett studium av Erik Appelgren,
Vallonernas namn} och Kjell Lindblom, Vallonsläkter under 1600-talet.632
Inom parentes har jag angivit källor som nämns hos Appelgren och
Lindblom. Durbuybrevet från 1626 och Aubleybrevet från 1636 innehåller
vart och ett en lång rad namn på utvandrare. Breven liksom Norrköpings
journaler och Finspångs journal finns i Leufstaarkivet på Riksarkivet.
Norrköpingslistan från 1633, som innehåller en lång rad namn på inflyttade
valloner, trycktes 1888 i en belgisk tidskrift. Det är obekant var listan finns
idag.633 En förteckning över anställningskontrakt finns i tredje delen av
Lindbloms arbete634 och hos Appelgren hänvisningar till i vilken kartong i
Leufstaarkivet som respektive kontrakt finns.
 
Med en asterisk * betecknas att familjen inte nämns 1655 men däremot
1672 och 1694. I två fall (Bonnevier och Muskin) nämns släkten endast
1694. Siffran efter brukets namn anger antalet mantalsskrivna. Jag har inte i
det här sammanhanget räknat med anteckningar i kolumner för drängar,
pigor eller övriga kategorier som inte med säkerhet hör till familjen. Det kan
därför finnas vissa skiljaktigheter i förhållande till de siffror som
förekommer om vallonernas antal i huvudtexten. Det är alltså de valloner
som kan identifieras som nämns här. Det finns ibland ytterligare några
valloner mantalsskrivna under rubriken ”fransoser” och då speciellt i 1655
års mantalslängd som nämns endast med förnamn och därför inte kunnat
identifieras.
----------------
631 Länsräkenskaper. Uppsala län 1655. Mantalslängder. RA; Uppsala länsstyrelses arkiv.
Landskontoret E I a:14. ULA; Uppsala länsstyrelses arkiv. Landskontoret E IX:7. ULA.
632 Appelgren 1968. Lindblom 1989, 1990, 1992.
633 Pehrsson 1905, s. 63-64. Lindblom 1992, s. 15.
634 Lindblom 1992, s. 165-174.
 
Mer uppgifter om denna släkt finns i  
 
Källan:
 
Tore Hållander
Vägen in i sockenkyrkan
De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693  
1999, digitalt 2002
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01.pdf

[Moderator Släkter]

Diskussionerna Godou, Godeau och Goding har slagits samman. Tack för påpekandet, Stefan Simander!

[Monica Karlsson]

Hej!
 
Jag tar upp en gammal fråga som jag inte sett något svar på.
Jag är släkt med Mårten Amundsson Godou och hans hustru Maria Nilsdotter. Men vem är Maria? På diverse olika forum finns två olika alternativ:
 
1
Född: ca 1673 Västra Ed
Far: Nils Jönsson Berg, Överum
Mor: Jena Piersdotter Noë, Tunaberg, Södermanland
Död: 1757-02-05
 
2
Född: 1673-12-26 Västra Ed
Far: Nils kusk, Tinderij, Västra Ed
Död: 1757 Hjorted,  
 
De flesta uppgifterna finns i kyrkböckerna, men var är länken som kopplar ihop personerna?
Är något av dem rätt, och hur har ni kommit fram till det?
 
Mvh Monica

[Gunnar Malm]

Hej
Jag är på jakt efter levande ättlingar till Adolf Gode f.1761 i Västra Vingåker. Han var gift två gånger och min gren är från dottern Eva-Maria f. 1790 i Undenäs. Jag känner till en ättling till barnen med andra hustrun.

[Vincent Eldefors]

Jag passar på att följa upp frågeställningen från Monica från januari. Finns det något alls som tyder på att Mårten Johansson Godous hustru Maria Nilsdotter skulle vara dotter till Nils Jönsson vid Eds bruk? Jag har inte sett några uppgifter presenteras hittills. Jag förmodar att det är en av åtskilliga gissningar och felaktigheter som spridits via smedskivorna.

Tills vidare får nog Marias föräldrar anses vara okända.

[Kjell Lindblom]

I Maria fs i Stockholm begravs 3/11 1716 "hammarsmeden Johan Gode på kyrkiog. i kyrkans graf" (Maria F:1). Jag tror, att denne hammarsmed kan identifieras med räckarmästaren Johan Godou från Ullfors bruk i Tierp (Tabell 12 i N V del I sid 268). Varför?

Jo, två av hans söner (Claes tab 13 och Anders tab 19) flyttar just till Maria fs i huvudstaden. Anders finns där senast 1715, då han låter döpa sin dotter Greta 26/7. Fadern Johan, som blev änkling 1705, får då tillbringa sina sista år i sonens familj. Någon döduppgift på honom i Tierp har jag inte. Har någon annan det?

[Mats Romlin]

Hej !
[/size]
[/size]Snubblade in på Frans Teodor Hallqvist  1831-02-01-1902 St Olai  och dennes fru Margareta Sofia Jansdotter 1831-08-28 Risinge dotter till Jan Olofsson 1801-11-11 Risinge  som har en Carl Gustaf Tjäder (Goude) som släkting.
[/size]Risinge samt Bo socknar.  Återkommer med mer fakta.
[/size]
[/size]// Mats Romlin

[Mats Romlin]

Så.
Margareta Sofia Jansdotter f. 1831-08-28 Risinge E   (E=Östergötland)
Moder: Margareta Carlsdotter f. 1803-09-04 Risinge E
Margaretas Fader : Carl Gustaf Tjäder (Gode) Livgrenadjär f, 1779-10-26 Bo (Svennevad)
CG:s Fader Christian Gode f. 1781-11-01 Hällestad E


Enligt smedskivan följande.


Christian/Kristian  f. 1719-03-30 Hällestad
Kristians fader Mårten Johansson Gode f. 1719-03-30 Hällestad E
Mårtens fader Johan Mårtensson Godo f. 1676-05-17 Svennevad E
Johans Fader: Mårten Godou f. 1649 Risinge E
Mårtens Fader: Jean Godou..


Har någon några länkar till kyrkböckerna tages dessa gärna emot.


Mvh Mats Romlin

[Mats Romlin]

Letar i Hällestad E kyrkböcker.


Hittade en Johan Godo f. 1709-09-12 med familj.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0016109_00022


Hällestads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/2 (1760t), bildid: C0016109_00022, sida 26


Anders Godo f. 1719
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0016110_00026


Hällestads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/3 (1760t), bildid: C0016110_00026, sida 238


// Mats

[Mats Romlin]

Mårten Johansson Gode i Västra Vingåker med familj. Även Christian 1751.


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008253_00213


Västra Vingåkers kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11076/A I/1 (1757-1764), bildid: C0008253_00213, sida 385




Ursäkta att jag använder detta forum som anteckningsblock 


// Mats






Mårtens barn


Adolf 1761
Magnus 1748
Peter  1777


i Undenäs  Åboholm stångjärnshammare


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0053123_00068


Undenäs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13601/A I/1 (1782-1799), bildid: C0053123_00068, sida 79

[Mats Romlin]

Christian Gode här med familj i Bo socken   Christian har dock födelse 1753 ?
Carl Gustaf är också här.


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0000129_00014


Bo kyrkoarkiv, Örebro län, Husförhörslängder, SE/ULA/10125/A I/2 (1776-1781), bildid: C0000129_00014, sida 4


// Mats

[Mats Romlin]

Så.
Margareta Sofia Jansdotter f. 1831-08-28 Risinge E   (E=Östergötland)
Moder: Margareta Carlsdotter f. 1803-09-04 Risinge E
Margaretas Fader : Carl Gustaf Tjäder (Gode) Livgrenadjär f, 1779-10-26 Bo (Svennevad)
CG:s Fader Christian Gode f. 1781-11-01  1751-11-01 Hällestad E


Fel datum på Christian/Kristian.


// Mats

[Mats Romlin]

Hej alla :-)


Nu har jag löst det.
Christian Gode med familj åker till Norge Vestfold Skoger.
Där dör han hans hustru ifrån Sverige samt minst en dotter. Gifter om sig och får en son som blir... smed förstås :-)


Vad det gäller Carl Gustaf Tjäder Gode.


Ja ibland sluts cirklarna, anfader ifrån Liege d.v.s. Jean Godou.
CG Tjäder dör i Fransk fångenskap efter Pommerska kriget ca 1809. Hustrun gifter om sig.


Jag har i  mitt sökande efter Christian sparat rätt många med efternamnet Gode och käll förteckningen.
Ska jag lägga upp detta här ?


MVH Mats

[Stefan Simander]

Ja Mats, jag tycker absolut att det vore intressant! 

(Är du för övrigt släkt med den Henric Alexander Romlin som står med på träfflistan till mitt senast testade DNA-test?)

[Mats Romlin]

Hej Stefan


Ja Henric är min brorson, hade fick mitt material för några år sedan för att göra en DNA koll.
Själv är jag lite skeptisk till DNA släktforskning fortfarande.


Jag lägger upp mina anteckningar och hoppas att det kan hjälpa någon :-)
Det är en del data som kommer ifrån smedskivan också då jag försökte bena ut problemet med kringflackande smeder ;-)




// Mats

[Mats Romlin]

Jean Goude
son Erik Johansson Godou f ca 1616
son Henrik Eriksson Godou f 1644 bg 1711-04-02 Hällestad, Sonstorps bruk
fru Botilla Schult f. 1652 d. 1711-03-01 Hälestad, Skånstorp
son Johan Henriksson Goudo ca 1676 d. 1756-11-21 Risinge, Lotorp smed
fru Elisabet Henrikssongift 1705-05-19 Svennevad
son


far Henrik Henriksson Gode 1750-03-24 Grytgöl Hällestad
Tjällmo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00376/A I/1 (1793-1800), bildid: C0018567_00051, sida 72
mor Anna Lena Larsdotter  Kulla Tjällmo
barn:
Peter Gode
1779-03-10 Kristberg, Kvarns Bruk
1836-09-19 Godegård, Godegårds bruk


Askersunds landsförsamlings kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/10029/A I/1 (1789-1799), bildid: C0000054_00226, sida 376


mästersven
Godegårds kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00101/A I/5 (1806-1811), bildid: C0015722_00017, sida 13


make
Margareta Persdotter 1781-06-09  Godegård
dotter Greta Lovisa 1810-04-01
Godegårds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00101/C/4 (1798-1840), bildid: C0015741_00153, sida 303








okänd
Henric Gode 1769 Hällestad
Bo kyrkoarkiv, Örebro län, Husförhörslängder, SE/ULA/10125/A I/4 (1786-1790), bildid: C0000131_00089, sida 77




Fredric Gode
Västra Vingåkers kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11076/A I/3 b (1780-1790), bildid: C0008257_00258, sida 242


Johan Gode 1788-09-27
Hjorteds kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00134/A I/8 (1812-1813), bildid: C0027330_00036, sida 50


Helena Gode gift Petter Pierro
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0032507_00127




Den Anders som jag har källnot på är f 17540918 i Risinge C:3. Den Mårten du nämner är en annan släkt som utgår från amund Godhe.
Risinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00306/C/3 (1697-1823), bildid: C0017756_00201, sida 380


Carl Gode 1774
Kristbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00188/A I/2 (1792-1801), bildid: C0016430_00070, sida 60
Tjällmo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00376/A I/2 (1801-1806), bildid: C0018568_00142, sida 264




Hindric Godo 1740 död 1807
Tjällmo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00376/A I/2 (1801-1806), bildid: C0018568_00143, sida 266
Henrik Henriksson Gode Mästersmed
f. 1750-03-24 Grytgöl Hällestad
d. 1807-03-10 Skönnarbo bruk Tjällmo
Tjällmo kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00376/C/5 (1795-1828), bildid: C0018599_00207, sida 394    Gift


Hinric Godo 1750-03
Kristbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00188/A I/2 (1792-1801), bildid: C0016430_00071, sida 61
Kristbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00188/A I/3 (1792-1801), bildid: C0016431_00081, sida 70
fru född 1757-08 Tjällmo
Barn: Anna Stina 1776 Kristberg
Cajsa Greta 1781-05-25 Kristberg
Elisabeth 1784-01-28 Kristberg
Peter Gode 1779-03-10 Kristberg
Kristbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00188/A I/2 (1792-1801), bildid: C0016430_00069, sida 59








hustru Anna Brita Hubbert 1756


Anna Brita Rotsten (fader Hubert Hubertson Rotsten) f, 1756-12-29 Lämneå bruk Tjällmo
d. 1791-12-08 Åboholms bruk Undenäs












Carl Gode 1730
Östra Vingåkers kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11830/A I/1 (1756-1782), bildid: C0008441_00031, sida 23
gift med Maria Carlsdotter 1720


Carl Gode f. 1775 Krigsberg ?
hustru Anna Maja Varg 1784 Godegård    Anna Maria Warg 1784-04-30 d. 1874-02-22 Nyköping Västra änka
son Jan Peter Gode 1807-01-10 svennevad
dotter 1811-07-03 Tjällmo
Snavlunda kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11361/A I/4 (1806-1811), bildid: C0001365_00018, sida 4
Tjällmo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00376/A I/3 (1807-1812), bildid: C0018569_00208, sida 392  nu Carl 1779-02-14 Krigsberg  samma fru o barn.
son Carl Henrik f. 1809-05-15 Tjällmo
Tjällmo kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00376/A I/3 (1807-1812), bildid: C0018569_00218, sida 412
dotter Johanna 1811-07-03 Tjällmo


Hindric Godo 1750 Hellestad
Kristbergs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00188/A I/3 (1792-1801), bildid: C0016431_00081, sida 70
med familj


Henrik Henriksson Gode 1750-03-24 Hällestad
d. 1807-03-10 Skönnarbo bruk Tjällmo


Peter Gode 1779 Krigsberg(Kristberg) kom ifrån Bo  (1779-03-10)
hustru Maja Greta  Persdotter 1781-06-09 Godegård


son Carl Petter 1808-12-24 Tjällmo






(Carl Johan Gode f. 1840-10-10 Åmol Ammån målargesäll
gift 1868-02-21 Hon Maria Cajsa f. 1828-04-16
Edsleskogs kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13092/A I/18 (1866-1870), bildid: C0043504_00186, sida 194
Örebro Nikolai kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11800/A I/29 e (1881-1885), bildid: C0002346_00097, sida 93  CJ Gode nu född Hede E
Carl Johan f. 1840-12-10 i Heda av Livgrenadjär Gustaf Hansson God Heda kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00128/C/3 (1800-1860), bildid: C0015927_00224, sida 436)

[Stefan Simander]

Om samma släkt(namn?) Goude / Gode / Godhe / Godet  finns även en annan tråd på Anbytarforum:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.0

[Mats Romlin]

Hej Stefan.


Lägger till ytterligare 2 familjer Gode och en lös. Kan ha fel datum, men det var så jag läste dem.



Johan Godo 1719-09-18 m familj
Hällestads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/4 (1770t), bildid: C0016111_00027, sida 312


Johan Godo 1729-11-26 m familj
Hällestads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/4 (1770t), bildid: C0016111_00027, sida 312


Christian Gode 1750-02-02
Hällestads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00153/A I/4 (1770t), bildid: C0016111_00070, sida 390

[Jan Johansson]

Hej,

I Vendel socken hittas en trädgårdsmästare vid Örby gård i mantalslängder 1705-1708 (förmodligen samma person som är "bortrest" enligt mtl 1709). Hans förnamn är Jacob och efternamnet har olika stavningar i de olika mantalslängderna: Godou (1705 och 1706), Gadd (1707) och Godor (1708). I mtl 1705 tycks det stå "Wellam s:" mellan förnamn och efternamn (se bifogad bild). Kan det betyda Wellamsson?

Jacob hittas också som fadder/dopvittne i Vendel socken födelsebok, dop den 15/1 1705, och där tycks efternamnet vara skrivet GoDo. Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0005414_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3049%2C2102%2C1996%2C947

Hörde trädgårdsmästaren Jacob Godou till vallonsläkten Godou? Finns han representerad i boken Nordisk Vallongenealogi?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Han är inte med i Nordisk Vallongenealogi av den enkla anledningen att jag inte kan placera honom. Jag kan inte avgöra, om han tillhör släkten Godet eller släkten Godou.

Förnamnet Wellam/Guillaume är sällsynt i båda släkterna. Jag kan redovisa de enstaka uppgifter jag har, om någon har kompletterande information att lämna.

Welam Welamson Godhe, smedsgesällen från drotningeholm och fatheburspijgan från drottningholm Brijta Månsdotter vigs 6/1 1688 i Sånga kyrka.
  Han kan eventuellt vara identisk med smeden Welam Welamsson, som dör 27/2 1715 i Bro.

Jacob Wellamsson Godou är trädgårdsmästare hos Friherrinnan Christina Bååt på Örbygård i Vendel sn och ogift enl mtl 1705-08

Wilhelm Gode, körsnärsmästare, gifter sig med Anna Catharina Reiners 21/7 1715 i Storkyrko fs

Wilhelm Gådou, handelsman, dopvittne 10/7 1726 i Svea Artilleriregemente

[Jan Johansson]

Hej Kjell och tack för svaret!

Eftersom Jacob var trädgårsmästaren redan 1704 (mtl 1705) och fadder till ett barn 1705 bör han ha varit född före 1688 misstänker jag. Om Jacob var son till Welam Welamson Godhe bör det betyda att Welam hade varit gift med någon annan innan han gifte sig med Brijta Månsdotter.

Hoppas det dyker upp mer uppgifter om trädgårdsmästaren Jacob!

Om vi har svårt att särskilja släktena Godou och Godet kan man tänka sig att prästerna på 1600- och 1700-talen hade det också. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Mats Romlin]

I mitt letande fann jag en Simeon Goding f. 1717 här
Svennevads kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/ULA/11496/A I/1 (1763-1772), bildid: C0001389_00121, sida 99


// Mats Romlin

[Jan Johansson]

Hej,

Vet någon vilka föräldrarna var till Anna Gode, som blev avstraffad i Jakob/Johannes församling i Stockholm den 12/2 1738? Var det möjligtvis Wilhelm Gode och Anna Catharina Reiners, som vigdes i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm den 21/7 1715, enligt Kjell Lindbloms inlägg i den här tråden den 19/3 1921?

Länk till källa (Jakob och Johannes kyrkoarkiv CIa:14):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054700_00448#?c=&m=&s=&cv=447&xywh=3330%2C3082%2C2827%2C1341

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Tyvärr omöjligt att svara på. Det finns så många familjer Gode i Jacob/Johannes och Maria Magdalena fs runt sekelskiftet 1700.

Gode/Godou i Stockholm hör inte till de enklare släkterna att hålla isär. I Maria Magdalena finns på 1680-talet t ex två vinskänkar, Jonas och Mathias Gode, med tyskt ursprung.

[Jan Johansson]

OK! Tack för svaret Kjell!

Med hjälp av en kombination mellan traditionell släktforskning och DNA-test har jag noterat något som eventuellt skulle kunna tyda på (hoppas jag uttrycker mig tillräckligt vagt...  ) en koppling mellan valloner som fanns i Östergötland på 1600-talet och  valloner som fanns i Uppland/Roslagen på 1700-talet. Det gäller släktnamnet Le Brun och Bonnevier. Jag ska ställa en fråga, som har med det att göra, i diskussionsämnet Bonnevier.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Är släkten Goding en vallonsläkt? Den frågan dyker upp med jämna mellanrum. Redan under min tid som ordförande i Sällskapet Vallonättlingar (1990-talet) diskuterade vi saken i samband med en uppdatering av listan över vallonsläkter i Sverige. Delvis på min inrådan ströks namnet från listan, eftersom viss oklarhet förelåg.

Bertil I W Kjelldorff publicerade senare i sin skrift om släkten Godou tre bröder Jost, Henrik och Simon Eriksson Godou, där den senares ättlingar kom att förändra namnet till Goding. Att detta är korrekt råder i dagsläget inget tvivel om. Men vem är dessa bröders my(s)tiske fader Erik?

Smedföreningen gav denne Erik både patronymikon och släktnamnet Godou på Smed 9 och namngav honom som Erik Johansson Godou med koppling till den vallonske invandraren Jean Godou. På senare utgåvor av smeddatabasen har bilden modifierats. På Smed 10 är EJG kopplad till Jean Godou med texten ” Möjl. länk mellan Jean och Simon och Henrik.” På Smed 12 heter EJG bara Erik utan vare sig patronymikon eller släktnamn, frikopplad från Jean Godou och har ingen text alls.

Så vitt jag känner till, har ännu ingen hittat denne Erik i källmaterialet. Att han funnits och hetat Erik i förnamn är naturligtvis fakta. Lika säkert är det, att släktnamnet Godou bärs av hans barn. Men den grundläggande frågan är, varför kallar de sig Godou? Det finns ett ordspråk, "ingen rök utan eld". Jag ska försöka ge en möjlig förklaring, både till min skepsis om Goding som vallonsläkt och hur släktnamnet Godou kan ha tillförts Eriks barn.

Först förnamnen Erik, Jost, Simon och Henrik. Är de vallonska? Erik är väl närmast ursvenskt, möjligen kan man tänka sig en försvenskning av det franska Hecken. Jost låter i mina öron närmast flamländskt eller tyskt. Simon och Henrik förekommer som förnamn i de flesta språkgrupper.

I Nordisk Vallongenealogi del I sid 264 presenteras släkten Godou. I Tabell 1 behandlas invandraren Jean Godou. Jag har skrivit om denna tabell för att ge en hypotes, jag upprepar hypotes, på vilket sätt Erik kan ha kommit in i Godou-släkten - utan att genetiskt tillhöra den!

Tabell 1

Jean Godou skriver ett tvåårskontrakt i Liège 28/6 1627. Han skall vara hjulmakare och kommer till Finspång, där kontraktet förlängs 30/6 1629 på ytterligare två år. Han stannar i Finspång till 1642. Därefter saknas han i arkiven.
  Sonen Hubert, som är närvarande då fadern tecknar sitt kontrakt, är betydligt äldre än sina syskon, som föds i Finspång 1634-42. Det tyder på att fadern varit gift två gånger. Naturligtvis kan man inte utesluta möjligheten, att Hubert har en jämnårig broder Johan Godou i Finspång under denna tid.
  Som ålderman för hammarsmederna i Södermanland finns vid 1700-talets ingång en Simon Eriksson Godou vid Högsjö bruk i Västra Vingåker. Hans son Olof tar släktnamnet Goding. Även om denna släkt ibland ansett sig vara av vallonsk härstamning, finns tills vidare inga bevis på sådan proveniens för Simon Eriksson eller hans båda bröder Henrik och Jost Eriksson Godou. Fadern Erik kan istället ha varit född i andra hustruns första äktenskap och därmed styvson till Jean, vilket förklarar hur släktnamnet överförts till Eriks söner.

Barn i 1. giftet:   Hubert   (tab 2)

Barn i 2. giftet:   Johanna   dp 18/2 1634, trol bg 28/12 1638
   Amund   (tab 3)
   Marina   dp 3/4 1640
   Johanna   dp 23/1 1642
   Mårten   (tab 7)

Att barn (eller som här barnbarn) får/tar styvfaderns släktnamn är inte ovanligt. Att Eriks söner Jost, Simon och Henrik Godou har både arbetsmässiga och äktenskapliga relationer med andra vallonsläkter på bruken är då inte heller förvånande. Vänligen notera, att den här hypotesen varken bekräftar eller förkastar Goding som en vallonsläkt. Jean Godous andra hustru skulle kunna vara av vallonsk börd även hon, men jag tror inte det. Kanske skulle en DNA-analys kunna ge ett definitivt svar?

Jag emotser tacksamt kommentarer från läsekretsen
/Kjell

[Carl Gidén]

Hej Kjell,

Vi utgår från din hypotes att Jean Godou är styvfar till de tre bröderna Jost, Simon och Henrik, vilka då skall ha haft en far som hette Erik.

Vi vet att ”Johan Julmakares” dotter Johanna döps i Finspång den 18 februari 1634.

För att göra hypotesen så bra som möjligt, antar vi att Jean Godous andra hustru NN under 1633 blir änka efter Erik, snabbt gifter sig med Jean Godou och blir gravid med denne.

De tre bröderna Jost, Simon och Henrik måste då ha varit födda före 1633 – det vill säga 1632 eller tidigare.

Av detta följer ur ht-protokoll:
- att Simon Ersson Godou som ensam ansvarig hammarsmed vid Högsjö bruk åren 1705 till 1708, är mellan 75 och 80 år…
- att brodern Henrik Ersson som en av flera hammarsmeder vid Virå bruk åren 1705 till 1706, likaså bör vara i samma ålder…

Detta är förstås helt osannolikt – de tre bröderna bör vara födda mellan 1640 och 1650, vilket jag återkommer till.

Slutsatsen blir att Éric i själva verket var en äkta son till Jean Godou och dennes första hustru – och var född omkring 1615.

Att 400 år senare helt förkasta Éric som ett namn på en vallon är i mina ögon tveksamt och bör inte vara avgörande – därtill är materialet för litet. Namnet är uppenbarligen inte helt ovanligt i Belgien och norra Frankrike. Dessutom vet vi inget om Jean Godous förfäder och inte heller något om hans första hustrus ursprung – namnet Éric kan ha kommit från endera sidan.

Detsamma gäller namnen Jost (Joost), Simon (Simeon) och Henrik (Hindrick) – alla är vanliga i Belgien och något eller flera av dessa namn kan ha kommit från Érics okända hustrus sida – han bör rimligen ha gift sig i Sverige och sannolikt med någon franskspråkig kvinna.

Kyrkböcker från Risinge är endast bevarade 1633-1642 + 1644-1646 – därefter är det en lucka på 13 år fram till 1659. I de existerande tidiga kyrkböckerna nämns ett stort antal icke namngivna ”fransoser” som gifter sig, får barn och avlider. Vilka personer som döljer sig bakom dessa ”fransoser” har vi ingen aning om.

Jag vill därför påpeka att det mesta vi ”vet” om Jean Godous vistelse i Sverige bygger på indicier. Han förekommer mig veterligen aldrig som ”Jean Godou”, utan vi antar att han är identisk med ”Johan Julmakare” i Finspång. Vi antar också att ”hjulmakaren Hubert Johansson” som gifter sig, får barn och avlider i Norrköping 1645, kan vara sonen Hubert som anges i kontraktet från 1627.
Det enda någorlunda ”säkra” beviset är sonen Amund, son till ”Johan Julmakare”, som föds i Finspång 1635 – gifter sig i Risinge 1668 som Amund Johansson – och förmodligen är samma person som hammarsmeden Amund Godou vid Holmens bruk i Norrköping åren 1671-1673 – och samme Amund Godou som slutligen arbetar vid Falsterbo bruk.
Vi identifierar alltså Jean Godou genom sonen Amund Godou – vi borde därför kunna göra detsamma med Éric.

Både Jean Godou och sonen Hubert var hjulmakare – Éric måste naturligtvis också ha varit hjulmakare – inte smed som tidigare antagits.
Att sönerna till dessa initialt var uppfostrade som hjulmakare men så småningom i stället blev smeder kan ju ha berott på arbetssituationen i Sverige – det gick uppenbarligen ett stort antal smeder på varje hjulmakare vid de större bruken.

För att ytterligare knyta ihop de tre bröderna Ersson med Jean Godou lägger jag till följande indicier:

Jag utgår från Jost – ett mycket ovanligt namn i Sverige vid denna tid och senare.

1661 – 27 april – (Risinge C:2, bild 55, sida 99) – Sätra, dopvittnen ”M. Jost hjulmakaren och Daniel”

1661 – 8 september – (Risinge C.2, bild 56, sida 101) – Finspång, dopvittnen ”Monsieur Jost, Daniel”

1671 – 8 december – (Norrköpings S:t Olai, bild 153, sida 151) – född – Mårten – Amon Gådos holmarbetarens son – dopvittne Jost

Vi har alltså en franskspråkig hjulmakare i Risinge vid namn Jost år 1661 – en unik kombination – att detta är en ung Jost Ersson torde vara ställt utom allt rimligt tvivel. Han bör i så fall ha varit i tjugoårsåldern och född runt 1640.

Att sedan Amund Godou år 1771 har en ”Jost” som dopvittne, stärker förstås sambanden ytterligare. Det kan knappast vara någon annan än Jost Ersson – därtill är namnet allt för ovanligt – och det vore en osannolik slump att någon utomstående ”Jost” råkat infinna sig vid dopet.

Jost Eriksson i Finspång gifter sig bara några veckor senare (26 december 1671) med Sara Persdotter i Risinge – så han finns uppenbarligen inte långt från Norrköping.
Josts hustru Sara avlider i Finspång 1674 – Jost anges då vara hammarsmed

Min slutsats är att Éric var son till Jean Godou och hjulmakare precis som sin far och sin äldre bror Hubert. Éric uppfostrar initialt sina söner som hjulmakare, men dessa blir så småningom i stället smeder, beroende på att behovet av sådana var större. Éric dör också tidigt (före 1657), precis som brodern Hubert (död 1645).

Hälsningar
Carl Gidén

[Kjell Lindblom]

Hej Carl!

Jag kanske uttryckte mig oklart. Men min hypotes innebär, att Jean Godou är styvfar till Erik. Inte till Eriks söner! Erik skulle därmed kunna ha vilket patronymikon som helst. Jag återkommer till några av dina övriga kommentarer senare.

/K

[Kjell Lindblom]

Hej igen!

Så här efter kaffet kan jag vidareutveckla släktbanden i min hypotes. Erik och Hubert är födda i två olika äktenskap och alltså inte släkt med varandra. När Eriks far avlider och modern gifter om sig med Jean Godou, blir Erik så småningom halvsyskon med Jean Godous barn i andra äktenskapet (samma mor).

Smedföreningen har satt ett födelseår på Erik till 1615, vilket troligen är en gissning. Jag skulle vilja höja det några år till närmare 1620. Eriks mor kan då ha varit född omkring 1600 och gift sig ung. När hon får barnen med Jean Godou är hon fortfarande i fertil ålder. Jag har satt ett frågetecken för den i Tabell 1 som siste son upptagne Mårten, vars personalier (Tabell 7) anger honom som född 1649. Födelseåret kan vara fel, eftersom personalier alltid ska anses som osäkra i och med att de innehåller tidsuppgifter om händelser långt tillbaka i tiden. T ex är perioden för första äktenskapet angivet till 15 år, medan barnens födelseår faktiskt löper från 1676-94.

Några synpunkter på uppgifterna om Jost:

1661 27/4 döps ett barn i Sätra "g. f. M. Jost hiulmakaren ..." Om man översätter förkortningarna, så bör det betyda att Mäster Jost hjulmakare är gudfader till detta barn i Sätra. Är det verkligen troligt att Jost (Eriksson) har hunnit bli hjulmakarmästare redan vid cirka tjugo års ålder? Du har helt korrekt bedömt honom vara född mellan 1640-50. Att få hedersuppdraget att var gudfader innebar normalt en nära släktskap med någon av barnets föräldrar. Min slutsats blir därför, att denne Jost hjulmakare inte är Jost Eriksson.

1661 8/9 som dopvittne "Monsieur Jost". Beteckningen Monsieur användes aldrig på en arbetare utan avsåg vanligtvis en högre ståndsperson eller möjligen tjänsteman. Även här bedömer jag, att det bör vara en annan Jost än Jost Eriksson.

1671 8/12 som dopvittne "Jost". Här är jag tvärtom nästan säker på, att det är Jost Eriksson. Han är ju släkt med Amund Godou!

Hälsningar
Kjell

[Carl Gidén]

Hej Kjell,

hoppas kaffet smakade

Jag köper din hypotes, den fungerar trots att den innehåller många spekulationer

För mig är den likvärdig med resonemanget om att Eric skulle vara en äkta son till Jean Godou

Då har vi två hypoteser som står emot varandra och givetvis ger en osäkerhet om de tre brödernas ursprung

Som du skrev, kan vi förmodligen aldrig få klarhet i detta utan att YDNA-testa två raka fädernelinjer - en från Amund och en från Simon

Hälsningar
Carl

Ps: jag nämnde dopdatumet på Amunds son Mårten (8 december 1671) - förmodligen hade ni redan detta
Har ni det på Amunds dotter Johanna? - 13 november 1673 (Norrköpings S:t Olai, CI:2, bild 170, sida 168)

[Mats Romlin]

Intressanta diskussioner, jag har själv försökt att söka på både Gode och Goding som jag har på olika ställen i mitt släkt träd.
Min fråga är om någon sökt i det s.k Finspångs arkivet som tydligen ska finnas i något bergrum på Bråvalla i Norrköping. Kanske dessa register ifrån släkten DeGeer kan bringa klarhet i frågan. Mvh Mats Romlin

[Mats Romlin]

Min ingång till släkten Goduo /Gode.
Carl Gustaf Tjäder Gode F. 1779-10-26 Bo d, ca 1809 Frankrike (Pommerska)
Bo kyrkoarkiv, Örebro län, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10125/C/2 (1763-1802), bildid: C0000148_00103, sida 249


Hans far: Kristian Gode 1751-11-03 Hällestad d. 1823-10-12 Svarterud, Skoger, Vestfold, Norge
Hällestads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00153/C/4 (1708-1782), bildid: C0016161_00232, sida 434


Hans far: Mårten Johansson Gode f. 1719-03-30(eller 1719-04-01) Hällestad d. 1786-12-27 Undenäs.
Hällestads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00153/C/4 (1708-1782), bildid: C0016161_00074, sida 132


Hans far: Johan Mårtensson Godo f. 1676 ?? (eller 1676-03-05)  d. 1756-11-21 Risinge

Hällestad 1676-03-05 Johan
Hällestads kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00153/C/2 (1673-1701), bildid: C0016159_00016, sida 16


Hans far: Mårten Godou f. 1649 Risinge d. 1729-01-20 Lofta
Lofta kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00231/C/2 (1705-1744), bildid: C0028023_00206, sida 372


Hans far: Jean Godou f. ca 1590 Belgien d. ??


Har säkerligen felat någonstans men det är sannerligen inte lätt att följa dem under 1600 och 1700 talet.


Tar tacksamt emot rättningar.


En fråga ? Jean Godou hette hans fru Rakel ? och vet man någonting mer om henne ?
Inte heller vet jag något om Mårten f 1649 fru och mor till Johan Mårtensson Godo f. 1676.

[Kjell Lindblom]

Hej Mats!

Jag har ett par sidor anteckningar ur Finspångs bruks arkiv vol 37-38 och vol 61-75. Anteckningarna är gjorda någon gång under slutet på 1900-talet, då jag tydligen forskat i materialet. Arkivet innehåller journaler, memorial och räkenskaper för verksamheten vid en del av De Geers bruk under perioden 1627-31. Materialet är svårläst och svårtolkat, åtminstone verkar det så av mina noteringar. Bokföringsunderlaget har dateringar och namnuppgifter, men saknar i stor utsträckning uppgift om var den anställde arbetar. Det kan vara Finspång, Norrköping eller något av Upplandsbruken Leufsta eller Österby.

Så tyvärr, räkna inte med att FBA kan bringa klarhet i frågeställningen ovan.

Risinge ministerialbok C:1 1633-46 är däremot rik på personuppgifter för befolkningen i Finspång med omnejd, om man läser även alla dopvittnen. Ska man leta efter Erik X-son, så kan det vara ett uppslag. Jag tror, att han kan finnas i socknen fram till sitt giftermål, inte nödvändigtvis boende i styvfadern Jean Godous hushåll. Arbetsuppgiften är tidskrävande och garanterar inte ett lyckat sökande. Men kanske värt ett försök, om man tror på min hypotes?

Hälsningar
Kjell

[Kjell Lindblom]

Hej igen Mats!

Ditt inlägg kom medan jag författade mitt förra. Din anlinje Godou är OK. Namnen på Jean Godous hustru(r) är inte kända. Inte heller namnet på Mårten Godous första hustru.

/Kjell

[Mats Romlin]

Hej Kjell.


Tack för att du bekräfta mitt träd.
Mycket tack vare ditt uppskattade arbete :-)


Jag hittade bl.a. detta i Risinge.
Risinge kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00306/C/1 (1633-1646), bildid: A0009283_00006, sida 102
Johan Julmakares dotter Johanna ? f. 1634-02-18. 


Har jättesvårt att läsa vad som står men ngn gudmor Fransos Gustava ??


Tack för att jag slipper de kalla kryptorna på Bråvalla då (om jag hade blivit insläppt).


mvh Mats

[Kjell Lindblom]

Det står "gf: Gilius former: gm: franzos hustru", alltså gudfader Gilius formare, gudmoder fransos hustru. Inget namn på gudmodern, men hon är vallon.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Lite märkligt. Jag har fått ett mail från Anbytarforum om ditt senaste inlägg under denna rubrik. Men när jag klickar på länken och kommer hit, så ser jag inte inlägget. Eftersom jag kan läsa hela inlägget i mailet, så svarar jag ändå här.

Hjulmakaren George är inte tillhörig släkten Godou. Däremot är födelseuppgiften synnerligen intressant, eftersom den mycket väl kan stämma in på släkten Paillardel. Se NV del II sid 160, tabellerna 2 och 3. George och Jöran är som du vet samma namn.

[Jan Johansson]

Hejsan,

När jag kom fram till att det inte rörde sig om släkten Godou tog jag bort inlägget.

I ett av dopen (det tidigaste) såg jag att hjulmakare Georgen hade släktnamnet Remert, som tycks ha sitt ursprung i västra Tyskland/östra Frankrike när man söker på Geneanet.

Här är länk till bouppteckning efter honom (Stockholms F1A:120, sida 10):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107601_00026#?c=&m=&s=&cv=25&xywh=2258%2C280%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

[Roger Ekström]

Till Kjell Lindblom
Tackar för din info och hoppas att jag skriver under rätt rubrik nu.
Försöker att få bekräftat vem som var far till Anders Johansson Godou (1720-1780).
Det mesta pekar på Johan Henriksson Godou (1676-1756).
Men i flera publika släktträd anges Johan Mårtensson Goude (1676-1756) som far.

I tilläggen på din hemsida finns bägge personerna med - tabell 7A och tabell 10.
I tabell 7A finns födelsedatum och plats. Detta saknas i tabell 10.
I bägge tabellerna finns samma dödsdatum och plats för bägge tabellerna.
"Johan blir sedan mästare vid Lotorp i Risinge och dör där 21/11 1756. Han uppges vara 80 år gammal och således f c 1676."

Går det att fastställa vem av dem som dör i Lotorp och vem av dem som är far till Anders?

Mvh Roger

[Kjell Lindblom]

Hej Roger!

Tack för telefonsamtalet vi hade för en stund sedan. Jag gör bäst i att redovisa det aktuella utseendet på mina familjetabeller för både Johan Mårtensson Godou och Johan Henriksson Godou. Bortse från tabellnumren.

Johan Mårtensson Godo, son till Mårten (tab 71), döps 17/5 1676 vid Gryts hammar i Svennevad. Han är 1719 bosatt vid Rämninge i Hällestad. Johan blir så småningom mästare vid Lotorp i Risinge och dör där 21/11 1756. Han uppges vara 80 år gammal.

Barn:   Mårten   (1719-86)


Johan Henriksson Godo, trol son till Henrik (tab 501), flyttar omkr 1709 från Bleckbruket i Nora bergslag till Sonstorp i Hällestad med en betydande skuld i bagaget. Han är verksam vid Skönnarbo i Tjällmo 1723-27. Mellan 1731-46 smider Johan Hindrichsson Godo vid Borgårds hammar i Hällestad.

Barn:   Johan   (1709-84)
   Henrik   (c 1711-61)
    Anders   (c 1719-80)
   Anna   f 21/11 1723
   Lisken   f 18/12 1725
   Johanna Greta   f 10/6 1727

Som du ser tror också jag, att din Anders är son till Johan Henriksson Godou. Du ser också, att jag numera tror att det är Johan Mårtensson Godou, som dör vid Lotorp i Risinge 21/11 1756. Eftersom den avlidne bara kallas Johan Godou utan patronymikon kan jag ha fel. Åldersuppgiften 80 år ger dock ett födelseår 1676 och det stämmer in på Johan Mårtensson. För Johan Henriksson Godou har jag inga säkra uppgifter på varken födelse- eller dödsår.

Föreningen för smedsläktsforskning har studerat hammartingsprotokollen bättre än jag och kan eventuellt sitta inne med mer precisa fakta. Att granska mantalslängder för aktuella tidsperioder och socknar kan emellanåt ge klara besked, när både patronymikon och släktnamn står skrivet. Men ofta heter hammarsmeden vid ett visst bruk i området  kanske bara Johan Godo för att några år senare enbart noteras som Johan hammarsmed och då kan det kanske handla om en helt annan släkt.

Som sagt, att säkert särskilja de olika Johan Godo från varandra och få en bild av hur de flyttar mellan olika bruk är en utmaning av rang.

Vänligen
Kjell

[Roger Ekström]

Tack Kjell!
Jag uppskattar verkligen din kunskap och ditt tålamod. 

Med vänlig hälsning
Roger

[Jan Johansson]

Hej,

I Tyresö sn vol CI:1 finns en dopnotis daterad 5/7 1657 och möjligen står det "Goudes dotter". Min tolkning av texten är: "5. Julij. [1657] Johan Goudes(?) dotter på g. gården" och "g. gården" tror jag betyder gamla gården.

PS: "Falskt alarm"! Efter att ha sett en annan notis tycks Johans efternamn mig nu börja med bokstaven F, och jag tror det kan vara ordet "fougde", som har blivit felstavat. Jag låter dock inlägget vara kvar...

Länk till notisen daterad 5/7 1657:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049074_00164#?c=&m=&s=&cv=163&xywh=3160%2C1770%2C2155%2C996

Länk till notis (25/9 1659) där det står "Johan fougdes":
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049074_00167#?c=&m=&s=&cv=166&xywh=3050%2C1470%2C2586%2C1195

Kan denna eventuella Godou ha varit hjulmakare Jean Godou, tabell 1 i NV del 1 sida 264?
Om Jean står i NV att han fanns i Finspång från 1620-talet till 1642 varefter han saknas i arkiven.

Tyvärr är det knapphändig information i dopnotisen ovan, och jag hoppas hitta fler uppgifter om Johan med det eventuella släktnamnet Godou när jag nu fortsätter att gå igenom volymen CI:1. Anledningen till att jag, emellertid, misstänker att han kan ha varit hjulmakaren Jean Godou är att jag håller på att samla information om en person, som hette Johan Laban/Labant och var född vid Nacka bruk, troligen omkring 1640-talet (jag lutar åt 1650-talet). Jag misstänker (och har ofta fel!) att Johans släktnamn är en stavningsvariant av la Bende. I NV del 1 står att la Bende, tabell 1 (sida 35), fanns vid Finspång 1629-42. Han försvann alltså från Finspång samma år som hjulmakare Jean Godou.

Enligt sekundär källa (Wikipedia) drevs Nacka mässingsbruk av Louis de Geer, som väl även drev bruket i Finspång? Därför misstänker jag vidare  att hjulmakare Jean Godou och kolare la Bende flyttade till Nacka mässingsbruk efter 1641/1642.

Johan Laban, som jag håller på att leta information om (och har redan hittat jättemycket!) var mjölnare vid Uddbykvarn i Tyresö sn på 1670- och 1680-talen. Att jag hittade uppgifter om honom där har jag Karin Uhrvik att tacka för! För intresserad är länk till diskussionsämnet La Bende här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0. Inom några dagar, hoppas jag, lägger jag upp mer information om Johan Laban där.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Av en slump tror jag de tre dopnotiserna, som är skrivna direkt ovanför den eventuella "Goudes dotter" också kan ha att göra med valloner.

[Jan Johansson]

Hej,

Under rubriken Goude / Gode / Godhe / Godet (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.0) har Claes Godou (där "Gode") med familj omnämnts ett flertal gånger. Samma Claes (om jag har tolkat rätt) är också omnämnda i Tabell 13 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi (NV), del 1, sida 268 i texten om släkten Godou. Där står att Claes var smältare vid Hillebola 1694-1711 och att han senare var tobakspinnare i Stockholm där han dog i maj 1728 i Maria Magdalena fs på Södermalm. I NV står Claes som trolig son till Johan Goudou (Tabell 12 i NV del 1, sida 268), som 1666 flyttade från Leufsta bruk till Ullfors bruk. Leufsta bruk ska då ha varit ägt av Emanuel de Geer* (1624-92, källa: https://www.leufstacahman.com/degen) och efter honom ska ägaren ha varit Emanuels brorson, Charles de Geer (1669-1730), som enligt artikel på Wikipedia ska ha varit född 1660. Charles ska 1706 ha (börjat?) arrenderat Ullfors bruk, dit Johan Goudou flyttade 1666. Möjligen ägdes/arrenderades Ullfors då (1666) av arvingar till brukets grundare, Henrik Lemmens (1590-1657). Även Hillebola bruk, där Claes Godou ska ha varit smältare 1694-1711 innan han blev tobakspinnare i Stockholm, ska ha grundats av Henrik Lemmens och sedan (1734) blivit köpt av familjen de Geer (källa: Wikipedia om Ullfors respektive Hillebola).

* Evert Wijnhagen (bruksinspektor hos Emanuel de Geer) gifte sig 18/10 1676 med Sophia Mörk (källa: https://kortkataloger.kb.se/verser/62132/).

Möjligen blev ovan nämnda Emanuel de Geer mantalsskriven i Stockholms mtl 1676 i en gård i kvarteret Hästen på Östermalm (Överståthållarämbetet för uppbördsärenden, G1:BA:5/1, sida 212). Gården ägdes av fordom tobakinspektor Petter Eeck/Eekk (kort form av Alten Eck?), som även han var mantalsskriven där med hustru men utan barn.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00150#?c=&m=&s=&cv=149&xywh=3093%2C2014%2C2627%2C1214&r=

Troligen var Petter Eeck ana till, eller samma person som, Petter Eek d.ä., som 14/11 1705 ska ha beviljats privilegium att driva ett tobaksspinneri i Nyköping eftersom han då ska ha varit skicklig och kapabel att driva och underhålla sådana (källa: Svensk tobakshistoria, https://tobakshistoria.com/?portfolio=eek-petter-d-a). Petter Eek d.ä. ska ha dött 1718 och hans änka ska ha hetat Helena Margareta Schalenia. Hon var möjligen (men med stor osäkerhet) släkting till Anna Maria Matsdotter Schel, som var gift med tobakspinnare Johan Danielsson Sandberg enligt uppgift i bouppteckning efter Anna Marias moster, Anna Maria Brunou (död 21/7 1713), vars efterlevande änkling var skräddar i Stockholm Johan Hindrich Grefve (BOU 1713/2:875)
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107560_00128#?c=&m=&s=&cv=127&xywh=3670%2C2951%2C2586%2C1195

Petter Eek d.ä. och Helena Margareta Schalenias son, Petter Eek d.y., ska ha varit född 1697 (källa: https://tobakshistoria.com/?portfolio=eek-petter-d-y). Efter hans död ska hans efterlevande änka, Margareta Ringström (1709-72), ha drivit familjens tobakspinneri i Nyköping vilket överläts den 22/7 1767 till tobakmästare Isac Gode (1742-1818). Isac ska ha varit bror till tobaksfabrikör i Norrköping Johan Gode. Jämför mina frågor 5 och 6 i Svar #29 (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1584761#msg1584761) och Kjell Lindbloms svar i Svar #34 (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1586856#msg1586856), dvs Isac Gode i Nyköping (och hans bror Johan Gode i Norrköping) var barnbarn till ovan nämnda Claes Godou via sonen Abraham, som 1741 var tobakspinnare gesäll i Stockholm.

Ovan nämnda Henrik Lemmens (död 1657), som på 1640-talet ska ha grundat Ullfors och Hillebola bruk, ska ha (börjat?) arrenderat Ortala bruk 1626 (källa: Wikipedia om Ortala), eller ”senast 1629” (källa: Åke Kromnows biografi över Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon). Bröderna Arnold och Jan van der Hagen ska 1651 ha börjat arrendera grevskapet Ortala (inklusive bruket förmodar jag) och efter Arnolds död 1669 ska Jan själv ha varit brukspatron vid Ortala bruk till sin död 1677. Jan van der Hagen (1621-77) ska ha varit Stockholms första, till namnet kända, tobakshandlare (Hagen, van der, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13502, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-11-12).

Henrik Lemmens (död 1657), eller kanske snarare hans arvingar, ska alltså ha haft två indirekta kopplingar till tobaksbranschen;

1)   ”tobakshandlare” Jan van der Hagen började arrendera Ortala (grevskap – troligen bruket inkluderat) några år innan den tidigare arrendatorn, Henrik Lemmens bortgång 1657.

2)   Charles de Geer (brorson och arvinge till Emanuel de Geer, som 1676 tycks ha bott i samma gård som fd tobakinspektor Petter Eeck) arrenderade 1705, det av Henrik Lemmens ca 1648 grundade, Ullfors bruk dit Johan Goudou flyttade 1666 från Leufsta (som då bör ha ägts av Emanuel de Geer). Efter Henrik Lemmens död 1657 ska Ullfors och Hillebola bruk ha ärvts av hans döttrar, vilka var gifta bland annat Stiernhöök, Dress respektive Trotzig (källa: ovan nämnda biografi över Hinrich Lemment). I Stockholms mtl 1676 (se länk ovan) blev den eventuella Emanuel de Geer registrerad med en adelskvinna. Vem kan hon ha varit?

Möjligen kan Johan Goudous relation(er) till Emanuel de Geer (med eventuell koppling 1676 till fd tobaksinspektor Petter Eeck) och/eller till Henrik Lemmens arvingar (vid Ullfors bruk dit han flyttade 1666) ha bidragit till att Johans eventuella son, Claes Godou (död 1728), blev tobakspinnare i Stockholm 1711 eller därefter.

Har någon tankar kring detta?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Jag har några tankar kring detta. Numera har jag strukit ordet trol i tabell 13 och anser Claes vara son till Johan. Jag har läst generalmönsterrullor (GMR) och den modifierade texten ser nu ut så här (bortse från mina tabellnummer i databasen)

Claes Godou, son till Johan (tab 1101), är f c 1668 och blir smältare vid Hillebola från 1694 till halvårsskiftet 1711. Hustrun Karin finns med i mtl från 1697. Som framgår av sonen Michells bou sadlar Claes om till tobaksspinnare. Omkring 1712-13 flyttar familjen till Stockholm, där Claes dör i maj 1728 i Maria. Såväl Claes som sonen Colas anges i mtl 1721 som gardeskarl. Vid tvillingarnas födelse 1713 är Claes musketör i kapten Lodes kompani av Svea Livgardes livbataljons fs. I GMR 1714 återfinns Claes Johansson Godo på n:o 40 i kapten Horns kompani av Livgardet till fot. Han är 46 ½ år gammal, gift och har 1 1/3 tjänsteår bakom sig. Han noteras "siuk berättas wara ofärdig i fötterna står till nästa General Mönstring". I GMR 1715 berättas att "denna Casseras, och fåhr afskied, denna är ställd den 23 Dec: 1712 utj Johan Johanssons ställe som fått K: Krigz Coll: afsked".
  Hustruns fullständiga namn är Catharina (Johansdotter) Marteleur. Hon begravs 25/10 1748 i Katarina vid 79 års ålder, dvs f c 1669.

Barn:   Jean   (tab 1112)
   Colas   (tab 1131)
   Michell   (tab 1141)
   Anders   (tab 1151)
   Jacob   (tab 1161)
   Abraham   (tab 1171)
   Carl   dp 20/3 1713 i Svea Livgardes livbataljons fs
   Mårten   dp 20/3 1713 i Svea Livgardes livbataljons fs

Omkring 1712 flyttar Claes och hans bror Anders till Stockholm. Anders blir järnbärare och Claes soldat i Svea Livgardes Livbataljon. Som framgår av texten är han inte helt tjänstduglig utan får avsked 1715. Han måste nu söka sig annan utkomst i huvudstaden, eftersom även fadern flyttat till Stockholm och sannolikt får sin försörjning hos någon av sönerna de sista åren före sin begravning 3/11 1716 i Maria fs. Anledningen till, att Claes väljer att utbilda sig till tobaksspinnare, kan med stor sannolikhet sökas i de omständigheter och relationer, som du redovisar  i ditt senaste inlägg, Jan. Tack för det!

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej,

Tack Kjell för spännande ny information om Claes Godou (tabell 13 i NV del 1, sida 268)!

Jag börjar inse att det finns mycket ny information jämfört med den som finns i NV del 1 och del 2.
Finns den nya informationen, generellt sett, i någon form av (rekommenderbart) arkiv/databas som exempelvis "Smedskivan" eller "Vallonskivan" (vilka jag har hört talas om och nog borde skaffa - även om det är trevligt att kommunicera här på Anbytarforum!).

Min egen ana är Claes Godous bror Jacob Godo (tabell 18 i NV del 1, sida 269) och hans dotter Brita "f 1706 i Iierp", som dog 1772. Hon gifte sig med Anders Andersson (1705-1732). Källa: ett av mig "PowerPoint-gjort" släktträd med fattig information (se bifogad bild), men om någon är intresserad kan jag försöka få fram bättre källhänvisning och mer information om Brita Jacobsdotter Gaude/Godo och hennes make Anders Andersson. Emellertid misstänker jag att informationen redan finns i någon tillgänglig databas. 

Vänliga hälsningar,
Jan

[Martin Casterud]

I ett inlägg ovan omnämns smedgesällen Vellam Vellamsson Godes på Drottningholm giftermål 1688-01-06 med fatburspigan Brita Månsdotter. Det finns även en ofullständig dopnotis i Sånga dopbok 1688 för smedgesällen på Svartsjö slott Vellam Vellamsson Godes äkta barn.


Vidare återfinns tre intressanta dopnotiser i Lovö dopbok - 1665-06-29 döps mr Vilhelms oäkta barn Johan. 1666-05-20 döps även dennes dotter Anna Katarina. Långt senare, 1684-10-26, döps Vilhelms barn Maria. Dessutom skänks 1689-09-08 enligt Lovö kyrkoräkenskaper pengar för Vellams änkas hälsas restituerande.


I Lovö kyrkoräkenskaper återfinns också uppgifter om en ladugårdsdräng Mats Gode, det skänks 1690-03-16 pengar till hälsan efter hustruns barnbörd.


Vad gäller en eventuell koppling till smeden Vellam Vellamson död 1715-02-27 i Bro - han återfinns i Bro mantalslängder från 1697 och är då gift med en Margareta Eriksdotter. Enligt Lovö vigselbok gifter sig 1695-03-27 smeden vid Nockeby krog mäster Villiam Villiamsson Bergman med fatburspigan på Drottningholm Margareta Eriksdotter Torsman(?). Denna smed återfinns i Bromma mantalslängder från som senast 1694 till 1696 men verkar sedan försvinna från socknen vilket passar bra in på när smeden i Bro dyker upp.


Vidare pekar dopvittnen vid smeden Vellams (1659 åu - 1715) i Bro barns dop på att en syster är Dorotea Vellamsdotter (1661 åu - 1718) gift ned smeden Georg Fust (- 1720) i Akalla i Spånga. Innan det paret bosatte sig i Akalla bodde de på Drottningholm där Georg varit smedgesäll. Dorotea hade tidigare varit gift med klensmeden där Anders Persson Dunker (1632 - 1688), det var han som köpte hemmanet i Akalla. Anders och Anna hade en dotter Anna som 1703 gifte sig med smedgesällen Evert Niklasson.


Det finns med andra ord rätt tydliga indikationer på att smederna Vellam i Nockeby krog och i Bro kan vara samma person men flera frågor återstår att reda ut. Är den Vilhelm som nämns på 1660-talet i Lovö möjligen en fader till Vellam och Dorotea? Kan även Vellam Gode vara samma person, släktnamnen Gode och Bergman till trots?

[Kjell Lindblom]

Hej Martin!

Intressant inlägg, tycker jag. Tack för det. Jag kan bidraga med en uppgift om den Mats Gode du nämner. Så här står det om honom i min databas:

"Mattz Gode begravs 24/5 1698 i Lovö och kan möjligen vara bror till föregående Welam med tanke på den geografiska närheten till Drottningholm. Han kortfattade personalier i dödboken lyder:
  A:o 1698 d 24: Maij begrofz, som dagen före dödde på wägen mällan Söderby och Berga En tiggare nomine Matthz Gode: giff:t sigh för någre åhr sedan i Lofö bodt sedan i Färentuna atas 35 åhr."

Han skulle alltså vara f c 1663, oklart var.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Martin och Kjell,

Jag blev nyfiken på släktnamnet Fust, som du nämnde Martin.

Vid en inventering, den 13/6 1711 i Stockholm, av körsnär Hindrich Fusts dödsbo (död 4 veckor innan julhelgen - 1710 förmodar jag) framkommer att Hindrich hade varit gift med Catharina Edman (dotter till körsnär Lorentz Edman, som närvarade vid inventeringen) och att Hindrichs föräldrar var kopparsmed Herman Fust (död före inventeringen) och hustru Maria Fust (troligen annat efternamn som ogift), som sägs vara ”hemma uti Afvestafors”. Jag skulle tro att det betyder att hon bodde där 1711. Vid inventeringen namngav Maria helsyskonen till Hindrich; 1) David Fust vid amiralitetet i Karlskrona, 2) Marcus Fust borgare i Falun, och 3) körsnär gesäll (i Stockholm?) Petter Fust. Tyvärr ingen Georg eller Göran! Min tolkning är att dödsboet hade en ganska stor skuld hos/till Johan Lüttz i ”Hamborg” (Hamburg?).

Kan exempelvis de ovan nämnda orterna ge någon ledtråd angående smedgesäll på Drottningholm Vellam Vellamsson Gode? I mina anteckningar har jag skrivit att assessor i bergskollegium Johan Funck (1630-79) var gift med Elisabet (1642-1719), dotter till handelsborgmästare i Stockholm Hans Hansson och hustru Brita Larsdotter, och att Elisabet (efter Johans död 1679) arrenderade och ägde bland annat Garpenbergs bruk och Avesta Bruk. ”Johan Funckens hustru” var fadder vid dop av vinskänk Frantz de Moijs barn, Johannes, den 15/12 1689 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Även om det står ”hustru”, och inte ”änka”, tycks det mig möjligt att faddern var nämnda Elisabet.

Länk till inventeringen den 13/6 1711 i Stockholm (F1A:74, sida 203):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107555_00232#?c=&m=&s=&cv=231&xywh=1952%2C-39%2C4571%2C2072.

Tolv år tidigare, den 12-16/11 1689, inventerades borgare och kryddkrämare Johan Fusts gods och egendom (”och sådant”?). Om jag har tolkat texten rätt levde Johan Fust och det var proviantmästare Diedrich Ståhle* som hade begärt inventeringen (troligen pga Johan Fusts stora skuld till Diedrich – vilket framkommer av inventeringen). Tyvärr finns inte så många namn i inventeringen. Möjligen var betjänt Erik Johansson, som ”levererade” nycklar till Johan Fusts bod och egendom, anställd av kryddkrämare Johan Fust, som var skyldig madam Chapiron pengar för hushyra till nästkommande Påsk.

Länk till inventeringen den 12-16/11 1689 i Stockholm (F1A:41, sida 1058): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_01101#?c=&m=&s=&cv=1100&xywh=2356%2C119%2C6564%2C2975

* Lustigt nog har jag ”kommit i kontakt” med denna Didrik Ståhle (död 1692) i tråden om Hising. Didrik ska ha haft en bror, guldsmed Johan Ståhle, som var gift med Maria Grå (Lars-Olof Erikssons inlägg: https://forum.rotter.se/index.php?topic=71160.msg1691360#msg1691360). I släkten Hising/Hisinger fanns Michel Hisingh (död 1640), som anlade hamrar i Skinnskatteberg och i Bernshammar i Hed (Hisinger, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/13612, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2025-01-05). Den här informationen är nog endast en stor parentes i ämnet om smedgesäll på Drottningholm Vellam Vellamsson Gode. 

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag glömde nämna att kryddkrämare Johan Fust var fadder vid dop av kryddhandlare Peter Hoijer (Höijer) och Anna Bruns son, Nicolaus, den 16/5 1692 i tyska Sankta Gertrud församling i Stockholm. Anna var dotter till bryggare Claes Brun och barnet Nicolaus tycks ha fått sitt namn efter honom. Det är nog ändå troligt att Johan var fadder eftersom han var "kollega" till Peter (men det kan förstås hända att hans eventuella tidigare relation med Brun var av betydelse då han blev kryddkrämare).

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du har idag gjort ett inlägg under Pousette rörande ett flertal släkter i Stockholm och nämnt en körsnär Vilhelm Godu. Därför kommenterar jag inlägget här. Jag biträder din uppfattning, att det gäller släkten Godou. Denne individ har jag inte kunnat placera in i släktträdet ännu. Mina uppgifter om honom hämtar jag ur "Sumpen".

 "Wilhelm Gode, körsnärsmästare, gifter sig med Anna Catharina Reiners 21/7 1715 i Storkyrko fs. I Sth mtl 1721 och 1731 är han registrerad i Gamla stans södra kvarter nr 25. Gissningsvis är han samme som den handelsman Wilhelm Gådou, som är dopvittne 10/7 1726 i Svea Artilleriregemente."

Vänligen
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

Tack för informationen om körsnär Willhelm Godu/Gode!

Här är länk till mitt inlägg under Pousette: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67874.msg1692266#msg1692266.

Där nämnde jag också Willhelm Godes troliga granne, vinskänk Jochim Fricks änka Anna Maria Bruning. Hon var fadder vid dop av skräddare Johan Henrich Greve och Anna Maria Brunos tvillingar, Anna Maria och Anna Magdalena, den 30/3 1692 i tyska Sankta Gertrud fs (CI:1b, sida 713). Vid samma dop var även "mäster Reinerts jungfru dotter" fadder. Gissningsvis var det hon, eller hennes syster, som gifte sig 1715 med körsnär Wilhelm Godes (dvs Anna Catharina Reiners).

Körsnär är person som bereder skinn till pälsvaror enligt information i SAOB.

Jag fortsätter att gissa: Körsnär Wilhelm Gode var släkting till perukmakare sedan vinskänk Jonas Godu (död 1688), som vi har omnämnt i tråden "Goude / Gode / Godhe / Godet" några gånger (länk till sista gången jag nämnde honom där: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1690093#msg1690093). Jonas Godus änka, Elsa Langmeur, var senare gift med logarvare ålderman Hans Knutsson Berg (ca 1648-1711), enligt mina anteckningar som tyvärr saknar källhänvisning i det här fallet. Det måste nog kollas upp på något sätt! Vidare har jag skrivit i mina anteckningar, att Elsas syster, Margareta Langmeur, var gm vinskänk Johan Malmberg (död 1712). Tidigare idag skrev jag lite om detta i ett inlägg under Dubois, här:  https://forum.rotter.se/index.php?topic=67426.msg1692356#msg1692356.

I nyss nämnda inlägg skrev jag att jag har letat lite snabbt efter ett eventuellt släktskap mellan Johan Malmberg och Carl Magnus Malmberg, som var gift med Marie Judith Dubois (1747-1804) (se Kjells inlägg, som föregår mitt inlägg i "Dubois-tråden"). Vad jag inte nämnde där, var att jag hade sett en bouppteckning, i vilken en tobaksfaktor, (eller liknande) Malmberg (Carl om jag minns rätt), är nämnd. (Om jag minns rätt var det en bouppteckning efter en "yrkesmilitär" Johan Malmberg vars bror var "tobakskfaktor" Carl(?) Malmberg. Jag ska leta efter denna bouppteckning och återkommer i ett PS om jag hittar den!).

Vad jag försöker komma till, är om det möjligen fanns ett släktskapet mellan körsnär Wilhelm Gode och/eller perukmakare/vinskänk Jonas Godu och tobaksspinnare Claes Godou (Tabell 13 i NV del 1, sida 268), som dog i maj 1728 i Maria Magdalena fs i Stockholm.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Tobaksfabrikör i Göteborg Carl Malmberg och hans hustru (förmodar jag) Anna Maria Malmberg är nämnda som föräldrar till (inte bror till, som jag skrev i texten ovan) avskedade löjtnant vid kungliga Nylands infanteriregemente Johan Malmberg (död ogift den 26/2 1796) i en bou, daterad 12/4 1796 i Stockholm, efter fd löjtnanten (F1A:321, sida 442, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107802_00457#?c=&m=&s=&cv=456&xywh=2403%2C-34%2C4573%2C2073).

Eftersom tobaksfabrikören tycks ha varit verksam i Göteborg kanske min gissning angående koppling till tobaksspinnare i Stockholm Claes Godou, inte stämmer.

PS2: Bouppteckningen efter fd löjnanten upprättades bl a av assistent Peter Oudar, som även tycks ha skrivit under den på sida 446 (länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107802_00461#?c=&m=&s=&cv=460&xywh=3124%2C1974%2C2644%2C1198).

Dessa "vallonnamn"! De tycks dyka upp överallt! 

PS3: På hemsidan "Svensk tobakshistoria" står att Carl Malmberg i Göteborg även var läderhandlare, vilket anknyter till de ovan nämnda yrkena körsnär och logarvare. Vidare står att Carl Malmberg var verksam, inom tobaks-branschen, i Göteborg 1788-1801. Därför tycks det mig troligt att denna Carl Malmberg var samma person, som den omnämnd som pappa till fd löjtnant Johan Malmberg (i Stockholm får man förmoda eftersom bouppteckningen efter honom tycks ha blivit uppförd där).

Länk: https://tobakshistoria.com/?portfolio=malmberg-carl.

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

För tobaksspinnaren Claes Godou kan vi nog anse hans härkomst som utredd. Så vitt jag kan finna, finns inga Wilhelm eller Jonas bland Claes släktingar. Claes hustru tillhör vallonsläkten Marteleur. Både Wilhelm och Jonas väljer till hustru kvinnor med tyskklingande namn. Jag ser inga indikationer på släktskap mellan Claes visavi Welam och Jonas.

För det krävs svårfunna bevis. Men skam den som ger sig. Mirakel har skett förr. Jag tror dock, att det blir svårt. T o m mycket svårt, rentav lättare stånga omkull en betongmur med bara pannan (fingers crossed).

Hoppas du lyckas, Jan, hälsar
Kjell

[Jan Johansson]

Hej Kjell,

När man släktforskar kan det ibland kännas som om man håller på att stånga omkull en betongmur med bara pannan, men i och för sig har jag aldrig provat på den sysselsättningen och jag har heller ingen källhänvisning till mitt påstående. 

För att hitta eventuella släktskap mellan dem, som tycks vara obesläktade trots lika (eller till och med samma) släktnamn och som förekommer under samma tidsperiod i Sverige (och ibland kanske i samma stad - Stockholm) måste man förmodligen leta i utländska dokument från 1500-talet. Men har man tur kan något vara omnämnt i något nyare svenskt dokument! Samma tur som man behöver för att stånga omkull en betongmur, för det blir nog svårt att göra det endast med skicklighet. 

Tanken med att skriva om mina "observationer" på Anbytarforum är att någon, som hittar något relevant, lättare ska kunna placera sitt fynd i ett sammanhang.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Kjell Lindblom]

Hej Jan!

Du ska naturligtvis fortsätta redovisa dina spaningar. Jag plockar bara upp de namn, som gäller tänkbara vallonsläkter. Andra släktforskare är säkert intresserade av övriga släkter, som du nämner i dina inlägg.

Du har tänkt rätt, när du anar ett möjligt samband mellan Claes, Wellam och Jonas Godou på 1500-talet. Men, som du skriver, då får man nog söka i utländska arkiv. Och den utmaningen kräver obegränsad tid. Att man ändå kan lyckas visas här på Anbytarforum under släkten Henrot/Herou. Med hjälp av en belgisk forskare lyckades Sällskapet Vallonättlingar finna utomordentligt intressanta fakta om denna släkts historia i hemlandet före emigrationen. Läs gärna den tråden!

Wellam och Jonas kan mycket väl ändå ha ett släktsamband i Sverige, eftersom de sannolikt tillhör den tyska språkgruppen. De söker sig till Tyska S:t Gertrud församling och gifter sig inom språkgruppen. Claes har med visshet franska som modersmål. Vallonättlingar i Stockholm har Fransk-Lutherska församlingen som sin kyrka. Ett undantag kan vara de, som ännu inte konverterat från katolicismen. Men mot slutet av 1600-talet har de flesta gjort det. Det är också vid denna tid, som många ynglingar av arbetsbrist tvingas lämna vallonbruken och söka sig till hantverksyrken i huvudstaden.

På kontinenten förekom under 1500-talet svåra religiösa konflikter. Säkert sökte sig många arbetare från Spanska Nederländerna till Tyskland. T ex fanns en vallonsk koloni i Mannheim. En möjlighet är givetvis, att en gren av släkten Godou kommit till Sverige via Tyskland, där de efter någon generation blivit tysktalande. En tänkbar hypotes, men utomordentligt svår att leda i bevis.

Hälsningar
Kjell

[Jan Johansson]

Hejsan igen!

Tackar för den "allmänna informationen"! Det är alltid bra att bli påmind om det du skrev om!

Det om släkten Henrot/Herou vill jag minnas mig redan ha sett. Verkligen imponerande!

Att en person blir registrerad i tyska eller franska församlingen (i Stockholm), kan inte det också bero på att personens make eller maka (eller arbetsgivare?) var av en tysk respektive fransk familj/släkt utan att personen själv hade anknytning till samma kultur? Åtminstone i undantagsfall?

I Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm fanns, omkring 1700, många personer som bör ha haft rötter i Skottland. Vet du, eller någon annan, något om en eventuell migration mellan Vallonien och Skottland på 1500- och/eller 1600-talet? Det finns en särskild rubrik här på Anbytarforum för detta diskussionsämne (och givetvis har jag skrivit där också!  ), men tyvärr är det "ingen fart" i den tråden. Här är länk dit för den som föredrar att eventuellt svara på min fråga om Skottland där, istället för här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=129572.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej Jan!

Du har idag gjort ett inlägg under Pousette rörande ett flertal släkter i Stockholm och nämnt en körsnär Vilhelm Godu. Därför kommenterar jag inlägget här. Jag biträder din uppfattning, att det gäller släkten Godou. Denne individ har jag inte kunnat placera in i släktträdet ännu. Mina uppgifter om honom hämtar jag ur "Sumpen".

 "Wilhelm Gode, körsnärsmästare, gifter sig med Anna Catharina Reiners 21/7 1715 i Storkyrko fs. I Sth mtl 1721 och 1731 är han registrerad i Gamla stans södra kvarter nr 25. Gissningsvis är han samme som den handelsman Wilhelm Gådou, som är dopvittne 10/7 1726 i Svea Artilleriregemente."

Vänligen
Kjell

Hej Kjell,

Utan att ha gjort någon utredning (men snarare en trolig intrassling) vill jag nämna några observationer som möjligen är relaterade till ovan nämnda körsnär mäster Wilhelm Gode gm Anna Catharina Reiners.

I en bou efter handelsman, senare postmästare, Jacob Harper framkommer att Jacobs dotter, Gertrud Harper, var gm körsnär ålderman mäster Christopher Brandel (Stockholm 1739:1304).

I ett långt inlägg i tråden om ”Goude / Gode / Godhe / Godet” har Stefan Simander nämnt Hans Brandel (bg 1720 i Maria Magdalena fs, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67525.msg1500881#msg1500881). Min tolkning är att Hans Brandels dotter, Anna Maria Brandel, var gift med Jacob Philip Möller (de hade barn födda omkring 1730), och att inlägget gäller en ”jungfru Anna Maria Möller”, som var gm kock hos (blivande kung) Gustav III – Johan Fredrik Gode. Emellertid har jag inte satt mig in i ämnet, huruvida det var Hans Brandels dotter, Anna Maria Brandel, som var (eller som skulle kunna ha varit) mamma till den Anna Maria Möller som var gm kock Johan Fredrik Gode.

Inte heller har jag gjort något försök att leta efter ett eventuellt släktskap mellan körsnär Christopher Brandel och Hans Brandel.

För att trassla till det ytterligare visade det sig att ovan nämnda handelsman/postmästare Jacob Harpers dödsbo ägde en gård i kvarteret Mullvaden i Maria Magdalena fs, vilket är samma kvarter som har anknytning (1773) till tullförvaltare Johannes Lemoine (tab 24 i NV del 2, sida 59) – och samma församling där Hans Brandel begravdes 1720 (se ovan).

Ovanstående observationer uppdagades när jag började titta närmare på en dopnotis, daterad 25/6 1694 i tyska fs, angående dop av en köpman Jacob Harpers barn (Wilhelm). Möjligen var han samma person som ovan nämnda handelsman/postmästare Jacob Harper. Anledningen till mitt intresse för dopnotisen var att Martin Laurents Braun och hustru Anna Maria Ditlofsdotter Gers (variant av Giers?) var faddrar vid dopet.

Ja, det är ganska tilltrasslat som sagt. Om du, eller någon annan, är intresserad skrev jag ett lite mer detaljerat inlägg om dessa tankar i ett inlägg under ”övriga släkter – G > Giers" här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70467.msg1692597#msg1692597.

Vänliga hälsningar,
Jan