ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 08 december, 2013  (läst 4684 gånger)

2010-03-12, 02:42
läst 4684 gånger

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
I mitt inlägg 22 oktober 2009 17:57 hade jag hittat tjänsteflickan A A de Wahl från mantalsregistret som en Augusta Albertina de Wahl, *1853 23/8.
 
I New York finns 1880 en Augusta De Wall, 27 år gammal, och således född cirka 1853, och angiven som född i Sverige. Det vore ju konstigt om de skulle vara två helt olika personer.
 
Vem hon är har jag däremot inte klurat ut. Än har jag ingen uppfattning om var hon är född.
 
Jag har däremot hittat alla kända emigrerade Dewalls i amerikanska källor på ancstry.com och kunnat följa upp en gren i Minnesota ett par generationer fram emot nutid i och med att Minnesota Birth Index 1935-2002 finns med på ancestry.com.
 
Man hittar dessutom åtskilliga fler okända Dewall som anges födda i Sverige... kanske att några är släkt, på någon cognatisk sida och bytte till mors, mormors eller farmors släktnamn i stället för ett son-namn over there. Medan en del säkert bara har tagit namnet utan släktkoppling till det.
 
Fittja-släkten de Wahl som Hellerström beskrev i SoH 1958, Johan Gustaf, skräddare på en rad orter i Uppsala med några barn, har emigrerat till USA 1880, jag vet inte om Hellerström fick det klart för sig, det stod inget om det i texten om den familjen. De fanns också i St Paul, Minnesota, och jag kunde få fram kommande generationer via registersökträffar på ancestry.com och har nu fått kontakt med de nu levande på Facebook.
 
I övrigt har jag haft fullt upp på sistone med andra engagemang samt med nästa projekt, min farmors agnatiska släkt...

2010-03-23, 18:55
Svar #1

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
I nyaste adelskalendern stavas den adlade stamfadern för adliga ätten de Laval Claude de la Vaal. I Elgenstierna däremot Claude de Laval.
 
Den förstnämnda stavningen ger ju dock onekligen de Waal-associationer...

2010-03-31, 02:32
Svar #2

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Augusta Albertina de Wahl har något slags koppling till Anders de Wahls nära familj. Spåret jag hade av henne på svensk mark var ju mantalsuppgift 1872 från Adolf Fredriks församling, så jag kom äntligen till skott och kollade Adolf Fredriks inflyttningslängd 1872 och bakåt, och i början av november 1871 fanns hon där.
 
Födelsedatumet anges här och i alla ytterligare källor jag sedan dess sett henne i som 23/5. Kanske jag själv läste fel eller skrev av fel från mantalsuppgiften. Hon står i inflyttningslängden som född i S:t Per, Stockholms län, och inflyttad från Skokloster.
 
Hos Arkiv Digital fanns Skoklosters flyttningslängd 1861-1894 och i utflyttningslängden angavs hon komma från Flasta, där ju Anders de Wahls farfar Johan, 1810-59, och farbror Johan Arvid, 1836-1908, bodde.
 
Jag råkade tänka fel och öppna husförhörslängden 1866-70 först. Där noteras Johan Arvid de Wahl med hustru och son överst på sidan. Efter tre tomma rader kommer Johan Arvids mamma, Anders de Wahls farmor, Anna Christina de Wahl f. Adamsson, och direkt på raden under henne, utan någon angiven relation, Augusta Albertina Stamm, f 1853 23/5 i S:t Pehr.
 
I husförhörslängden 1871-75 är Stamm överstruket och namnet de Wahl inskrivet i stället. Och där flyttar hon alltså till Stockholm.
 
Hon verkar alltså höra nära till familjen, men hon är definitivt inte dotter till Anna Christina f Adamsson, som var född 1797. Och varför skriver prästen till namnet de Wahl på henne om det inte finns en familjekoppling? Samtidigt som ingen sådan över huvud taget skrivs ut. Är hon en mycket tidigt avlad utomäktenskaplig dotter till Johan Arvid de Wahl själv? Han var född 29/8 1836 och inte 17 fyllda när hon föddes. Cirka 16 år när hon måste ha avlats.
 
Eller till hans far, klockaren Johan, död 1859? Ett snedsprång av honom vid sidan av äktenskapet med Anna Christina f Adamsson, skulle hans egen hustru förbarma sig över henne då? Det känns i varje fall som ett alternativ som kan uteslutas!
 
Mystiskt är det. Hon måste följas längre bak i tiden. Givetvis finns hon inte alls i S:t Pehrs födelsebok 1853, och i husförhörslängden 1866-70 noteras hon som inflyttad 28/4 1866 från Stockholm. Det känns jobbigt att behöva söka efter henne i massor av stockholmsförsamlingar. Alternativt börja leta efter henne i tänkbara andra församlingar. Men men...

2010-03-31, 22:48
Svar #3

Utloggad Harriet Hogevik

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 721
  • Senast inloggad: 2013-03-05, 06:25
    • Visa profil
Hej Anders! Intressanta uppgifter om Augusta Albertina -  borde vara en ledtråd att få fram varifrån namnet Stamm kommer. Vad gäller (kusinen till min mm mm m) Anna Christina Adamsson gift de Wahl har jag noterat födelsedatum 10 dec 1796 (födda Bred 1791-1830 via SVAR). Jag har inte hittat några syskon till Anna Christina - har du? Båda hennes föräldrar levde till 1829. En hypotes kunde vara att Augusta Albertina vore ett syskonbarn till Anna Christina. Mvh Harriet

2010-04-01, 16:35
Svar #4

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Så fastnade jag uppe en lång forskarnatt när ett oväntat uppslag gav nya spår till ännu en agnatisk de Val-gren utan släktnamnet, från en av de båda bröderna Jan (1729-1789) och Erik (1732-1808) Abrahamsson, födda i Högfors bruk, som nästan aldrig nämns med något yrke i några husförhörslängder, men av Erik Hellerström i Släkt och Hävd-artikeln 1958 kallas hammarsmed vid Högfors respektive sockenskomakare i Karbenning. Söner till Abraham Devall, 1708-1788, smed vid Högfors bruk. Den äldre av bröderna kallas faktiskt Jan Abrahamsson Devall några gånger som dopvittne, förresten, men aldrig skriven med släktnamnet i husförhörslängderna.
 
En del söner och vidare agnatiska ättlingar har jag spårat sedan tidigare från Jan, ända fram till en enda kvarlevande med namnet Ekberg, som jag försökt slå en signal då och då i ett par år nu, och aldrig riktigt lyckas komma till skott att i stället skriva ett brev till.
 
Bland Erik Abrahamssons barn var åtminstone två ofullständigt beskrivna som bortflyttade 1781 respektive 1782, men utan någon anteckning om vart. Ett av dem en son Anders.
 
Härom veckan beställde jag Släkt och Hävd 1960-69 på CD-ROM från GF och med på skivan var ett namnregister till SoH 1950-2001. Där upptäckte jag en forskarfråga från 1985 om ovanstående Abraham Devall. Frågeställaren bodde här i Stockholms län, så på Stadsarkivet kunde jag kolla mantalsregistret 1985 på mikrokort och hitta födelsedatum och fullständigt namn och den vägen hitta honom i nutid, och slå en signal och tala in ett meddelande, där jag gav både mina telefonnummer och min mailadress.
 
I går eftermiddag fick jag ett mail om att han var en ättling till just Erik Abrahamsson och skulle återkomma med härstamningen, och då blev jag så nyfiken att jag inte kunde låta bli att genast dra igång en snabb mini-antavle-utredning, bara att snabbt gräva fram anornas föräldrar generation för generation. Ett spår blev snabbt en ana född i Västerås, född Berglind, och hennes far var född i Kärrbo, och när jag fick fram hans födelseuppgift hette föräldrarna Anders Ersson och Stina Ersdotter.
 
En son Anders var ju ett av de för mig försvunna barnen till Erik Abrahamsson, så genast infann sig en spänd nyfikenhet om detta var en agnatisk gren där man hade tagit namnet Berglind. Så var inte fallet, däremot var mamman Stina Ersdotter ett av de andra barnen till Erik Abrahamsson som jag inte hade koll på framåt.
 
Men som fosterson i familjen fanns en Anders Andersson som kunde tänkas vara son till Stinas bror Anders Ersson. Hans födelseuppgift i Sala stadsförsamling 1806, och att hitta familjen i hfl, bekräftade detta.
 
Här uppstod då genast ett mycket märkligt problem. På samma sida i Sala stads husförhörslängd AI:13b, sid 177 (GID 2373.42.7500) finns familjen i två olika stora upplagor. Den nedre varianten är den äldsta, där är de inflyttade från Sala socken 1805 och det är Anders Ersson med hustru och fem barn, två söner och tre döttrar, inklusive sonen Anders som föds under denna period. 1810 25/5 anges de flytta till Sala socken.
 
Högre upp på sidan står enbart Anders och bara två döttrar och sonen Anders som återinflyttade på samma adress från Norrby 1812. Efter denna inflyttning dör båda döttrarna och Anders själv, och sonen Anders är sedan utflyttad till Haraker, till fastern Stinas familj.
 
Under perioden i Sala socken och Norrby har alltså uppenbart åtminstone hustrun avlidit och förmodligen de två ytterligare barnen, om de inte blivit kvar i Norrby i tjänst som dräng eller piga. 1812 är ändå dottern Stina 19 år och sonen J(oh)an 16.
 
Jag började genast med Sala landsförsamlings dödbok för att se om hustrun hade avlidit under tiden här, och om det kunde ge en omedelbar genväg till vart i församlingen man hade flyttat och var de skulle letas fram i husförhörslängden.
 
Det gav resultat direkt. De hade flyttat ut 25/5 från staden till socknen och i socknen hade hustrun dött 28/5 i rödsot. Familjen bodde på Åby ägor. Där återfanns de alla. Och Anders Ersson och alla barnen hade sedan 9/12 1810 flyttat vidare till Norrby.
 
Där ska man alltså ha funnits dessemellan och fram till återflytten till Sala stad 1812. Men jag har mödosamt plöjt mig igenom hela Norrbys husförhörslängd 1808-1813, och jag hittar absolut inte familjen där!
 
Så vart tog de i själva verket vägen under den tiden? Någon forskare med koll på de här trakterna som kan förklara det fenomenet? Finns det något samhälle Norrby i någon annan församling i trakten?
 
Anders Andersson fortsatte fostras med sin fasters familj genom flyttningar till Haraker, Kärrbo, Svinnegarn och Kungsåra. Där flyttade han hemifrån och var länge dräng och ogift tills han 1840 gifte sig, 1842 fick en son, 1843 en dotter och 1844 blev änkling.
 
Sonen Anders Gustaf Andersson blev så småningom svarvare slutligen i Gävle, där han står som ogift i Folkräkningen 1890, men inte finns kvar 1900. 1880 hade han dock en hushållerska som har tre utomäktenskapliga söner, varav den äldste bär namnet Anders (Anders Fredrik) och den tredje bär namnet Gustaf (Gustaf Adolf).
 
Alla sönerna kallas sedermera Andersson och just Anders Fredrik och Gustaf Adolf blir dessutom svarvare. Det pekar väl med yppersta sannolikhet på att det var svarvare Andersson och hans hushållerska som fick pojkarna tillsammans. Om de mot förmodan inte skulle ha varit hans biologiska söner får de i vilket fall som helst ses som fosterbarn som fick hans efternamn, och har en plats i släktuppställningarna om inte annat på den grunden.
 
Gustaf Adolf verkar vara död ogift i Sörböle 1951 (en man med rätt namn och födelsedatum utan uppgift om födelseförsamling i Sveriges Dödbok), Anders Fredrik levde i Åbyn i Hamrånge och levde till 1941. Han var gift redan 1900 och hade fått äldste sonen då. Hustrun levde till efter 1947 och finns med i Sveriges Dödbok med datum då hon blev änka.
 
De hade tre söner och tre döttrar, varav en gift son dog 1977 i Leksand och en ogift dog 1990 i Forsbacka. (Tredje brodern, född 1901, återfinns inte i Sveriges Dödbok) Beställning av dödsbodelägare från bouppteckningarna efter den gifte broderns änka och från den ogifte brodern, och även från deras mor, är gjord...
 
Men man undrar som sagt vad man ska tro om Norrby-problemet 1810-1812?

2010-04-16, 12:12
Svar #5

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Nu har jag lånat hem en laptop med Windows XP i över sommaren, som därmed har fungerande drivrutiner för att kunna använda min några år gamla scanner, och har börjat scanna in de illustrationer som finns i Arthur de Waals bok.
 
Här är först en fin målning av det vanligaste vapnet som flera av stamhusen de Waal och de Wael har fört, även utan att alla ens kan föras tillbaka till någon gemensam stamfader under den tid det finns bevarade källor från. Det är alltså samma som fanns avbildat i den sydafrikanska pdf-filen som tidigare har länkats i tråden.
 

 
Här är det urklippt ur en släkttavla över den svenska grenen av släkten van Gent i Arboga-trakten, som hade ingifta kopplingar med två syskon Pemer, alltså ännu en anknytning till min fädernesläkt.
 
Handelsman Peter van Gent i Arboga, 1634-1682, var gift med Elisabeth Pemer, 1640-1703, den första av vår släkt som föddes på svensk mark, äldsta barn till vår invandrade Nicolaus, 1608-1687.
 
Hennes nästa syskon var systern Sara, f 1641, som blev gift med Jean Frumerie och därmed ligger bakom att jag från början gick med i SVÄ och blev huvudman där för släkten Frumerie.
 
Deras tredje och sista helsyskon vi Pemer idag kommer från en halvbror Robert, 1674-1706, vars mor f ö var född 1643! var sedan brodern Nicolas, 1642-1698, som blev gift andra gången med Brita Mickelsdotter Lindberg, 1666-1751, i hennes 1:a gifte, som var dotter till bergsmannen Laxbro-Mickel Hindersson i Laxbro och nyss nämnde Peter van Gents syster Maria.
 
De bodde i den s k Laxbro-stugan som numera står på Skansen och där kallas Bergsmansgården. Michel Hinderssons och Maria van Gents namn och årtalet 1673 är målat på en vägg i huset. Nicolas Pemer och Brita Mickelsdotter hade bl a sonen guldsmeden Petter Pemer, som man har sett några skedar av allra först i ett avsnitt av Antikrundan, och Maria Pemer, gift med en bergsman Bengt Larsson, från vilka bl a nobelpristagaren Glenn T. Seaborg härstammade.
 
Peter och Maria van Gents farfars mormor var en Reysinck de Wael av den de Wael-släkt som i Arthur de Waals bok räknas som släkten de Wael från Haarlem, där de tidiga leden verkar ha varit skrivna de Wael van Rosenburg.
 
Här är Emmerich-släkten de Waals vapen:
 

 
Lustigt att det har ett lejon med huvudet kvar som hjälmprydnad. I skölden är det som synes det sedvanliga just halshuggna lejonet.
 
Här är slutligen författaren Arthur de Waal själv:
 

 
När han gav ut boken 1935 bodde han i Koblenz.

2010-04-16, 13:59
Svar #6

Utloggad Sten Hedvall

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2013-04-30, 22:51
    • Visa profil
Hej Anders.  
Det är vapenskölden som är vapnet. Runt denna finns sedan täcke, hjälmprydnad  m.m.  
På bilden med  Wappen des Stammes de Waal-Emmerich ser man att hjälmen är av en typ som kallas öppen och det symboliserar en adlig familj. I alla fall i ett svenskt vapen.  
Borgerligt familj har sluten hjälm. De har också valt att ha en annan mer sirlig utformning på skölden.
Uppe på hjälmen sätter man en  symbol som är personligt knuten och har inget med själva vapnet att göra så det är förmodligen anledningen till att lejonet ser ut som det gör. Det kunde lika gärna varit något annat.
 
Av detta borde man kunna dra slutsatsen att den familjegren som blev adlad har Emmerich som sin hemort.
Har du något som styrker det?
 
(Meddelandet ändrat av sten hedvall 2010-04-16 14:01)
 
(Meddelandet ändrat av sten hedvall 2010-04-16 16:57)

2010-04-16, 15:06
Svar #7

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Ja just det, ja, det är ju öppen hjälm här. Men vad jag kan se har aldrig Emmerich-grenen blivit adlad. Det var ju pikant. För nog borde detta med öppen eller sluten hjälm vara samma även internationellt, tycker jag?

2010-04-16, 16:52
Svar #8

Utloggad Sten Hedvall

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2013-04-30, 22:51
    • Visa profil
Jag skulle tro att det är samma regler i hela Europa. Vad jag känner till så brukar Svensk heraldik  följa samma regler som de europeiska. Jag tror att man i så fall  måste ta reda på de Nederlänska reglerna för aktuell tidsperiod.
Jag ska undersöka och får återkomma senare om vilka heraldiska regler som gäller/gällde.

2010-04-18, 15:44
Svar #9

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Den här diskussionen är intressant också för mig även om jag nog inte kan bidra med mycket. Liksom Anders härstammar jag från Reysinck de Wael (som jag också sett skrivet som Reijnsje)genom van Gent och Pemer. Nu har jag sett någonstans - kanske i Klingbergs och Öhmans artikel van Gent - en 1600-talsfamilj i Bergslagen i Arboga Minne 1980 - att hon hade fadersnamnet Jansdochter och att henns dotter Meijnsje föddes ca 1547. Om det stämmer att hon kom från Haarlemsläkten  leder det tanken till den Jan som 1520 nämns som Magistraat i Harlem.

2010-04-25, 12:48
Svar #10

Utloggad Sten Hedvall

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 53
  • Senast inloggad: 2013-04-30, 22:51
    • Visa profil
En liten not om familjevapnet.
Texten ovan Wappen des Stammes deWaal-Emmerich är enligt kunniga på lite dålig latin och betyder
Om Gud är med oss,vem är mot oss?

2010-05-15, 05:25
Svar #11

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Vi Pemer idag har alltså inte några rötter från van Gent och de Wael. Såvida vi inte skulle visa oss ha rötter från den Pemer-grenen på något helt annat sätt. Men de Pemer som hade dessa ingiften med van Gent var en utdöd linje vid sidan av vår.
 
Idag har jag postat blanketten till skatteverket om det enklaste lilla steget jag lätt och ledigt kunde ta mot att anknyta till min mors släkt namnmässigt. Jag lägger nu till hennes faktiska flicknamn Jansson som mellannamn. Ska suga lite på om jag skulle ta och ansöka om morfars namn Askäng eller morbrors namn Saxeby, då som efternamn, och få degradera Pemer till mellannamn. Eller jobba vidare med att försöka nå ända fram till namnet de Val i någon form. Fortsättning följer...

2010-05-15, 19:13
Svar #12

Utloggad Samuel Simonsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 571
  • Senast inloggad: 2018-02-28, 00:40
    • Visa profil
Ja det stämmer ju, Anders. Om jag kommer ihåg det rätt så härstammar du från Nicolaus III Pemer i hans andra äktenskap med Euphrosina Petré medan min gren kommer från Nicolaus III och hans första hustru Christina Erichsdochter och ner genom deras son Nicolaus IV P. och Brita Mickelsdotter. Från Brita går det ju sedan upp till de Wael på 1500-talet. Min farmor och Glenn Seaburg var fyrmänningar och träffades när Glenn besökte Grängesberg och mina föräldrar träffade honom också i Kalifornien på 70-talet.

2010-05-16, 04:18
Svar #13

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Det är fascinerande hur många kopplingar man upptäcker mellan sin fars och sin mors släkt nu sedan de båda visade sig vara av gamla borgerliga släkter. Jag har redan i tidigare inlägg berört kopplingarna i några av de holländska de Wael- och tyska de Waal-släkterna i Arthur de Waals bok med Alewijns (som den till Sverige invandrade Nicolaus III Pemers mormor var av) och med Fremery, dvs troliga avlägsna släktingar till de svenska Frumerie. Och sedan kom denna de Wael-koppling hos van Gents i Arboga.
 
Igår kväll insåg jag och kommenterade i en tråd under läshjälp en ytterst konkret koppling via mina Pemer- och de Val-anor på svensk mark. Arnö gård i Övergran på 1740- till 1760-talet. Ägare var auditören Anders Ehrenmarck, vars hustru Anna Catharina Moback var brorsdotter till min ff ff ff f David Niclas Pemer. Trädgårdsmästare där var Lars Flodstedt, vars hustru Anna Devall var syster till min mf ff ff ff Jacob J(e)ansson.
 
För övrigt är det lite dråpligt att jag gör valet att lägga till Jansson som mellannamn först nu, efter publiceringen av Jansson (från Skokloster) i senaste Svenska Släktkalendern. Från och med nu blir jag ju själv en yngre släkten och hade varit med i artikeln själv om den hade gjorts nu. Men men, det känns som ett provisoriskt steg inför något annat. Kanske jag kan orka gå igenom hästjobbet att själv bli en helt egen gren Dewall eller de Wahl med tiden. Tanken på Pemer Saxeby är dock lite intressant som mellanting, min morbrors gren Saxeby är trots allt helt etablerad nu i tre generationer, på en agnatisk de Val-gren, dessutom den som ser ut att vara blivande huvudmannagren totalt sett, eftersom sonen till min morfars äldre bror, som nu är huvudman, inte har någon son.
 
(Fast det kan som sagt visa sig finnas en helt okänd äldre gren från ovannämnda Anna Devalls och Jacob J(e)anssons efter 1756 borttappade bror Olof Jansson, f 1731.)
 
Själv är jag blivande huvudman efter min far av den gren av släkten Pemer där släktnamnet bärs. Huvudmannen av släkten Pemer totalt sett tillhör däremot en gren av lantbrukare som bar patronymikon, härstammande från min ff ff f:s äldre bror, och antog 1982 namnet Kringerås då han tyvärr upplevde processen med att försöka återta Pemer som lite för krånglig. (Larvigt nog återtogs namnet däremot något år efteråt av den sista släktingen på samma gren där vi i övrigt redan hette Pemer, utom hon och hennes far. En farbror till henne återtog namnet redan på 60-talet enligt då gällande lag, men hennes far tyckte att han ju bara hade döttrar och en tredje bror var barnlös, så de tyckte inte det var så angeläget att byta från Svensson till Pemer.)
 
Motsvarande sorts huvudman av de grenar av släkten de Val där släktnamnet i någon form bärs, är Anders de Wahls nu levande brorsons son, som är den siste agnatiske medlemmen av Skokloster-grenen de Wahl. Den kommer att leva vidare i form av en yngre släkt från hans syster. Efter honom går ett hypotetiskt huvudmannaskap inom grenarna som bär släktnamnet över till den äldsta linjen inom Gålsjö-grenen.

2010-06-07, 18:56
Svar #14

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Nähäpp. Vad fint diskriminerande det fungerar med rätten att ta upp sin mors flicknamn som mellannamn. Den rätten har tydligen bara de som fötts av föräldrar som då bar olika namn... Oerhört märkligt och halvdant system.

2011-01-29, 18:57
Svar #15

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Min morfars farfar Carl August Jansson, f 1851 15/7 i Vassunda, hade ju försvunnit för mig inför publiceringen i Svenska Släktkalendern. 1903 bor han i Husby-Ärlinghundra och anges flytta till Vassunda, där föräldrarna bor.
 
I Sveriges Dödbok 1901-2009 infriades min förhoppning att han skulle finnas med där, han visade sig ha dött så sent som nyss fyllda 80, den 3/8 1931, skriven i Dalby församling, Uppsala län. Kontroll bakåt i tiden från dödsuppgiften visade att han hade kommit in till Dalby 1908 10/12 från Husby-Ärlinghundra, där han inte finns i utflyttningslängden från den perioden, så antagligen var det först då han flyttade in någonstans stadigvarande och lämnade ifrån sig flyttattesten därifrån från 1903.
 
Och det fick en och annan förklaring. Det visar sig att han dömts 1904 27/5 av Danderyds skeppslags tingsrätt till två år sex månaders straffarbete för mordbrand, avtjänat från 2 juni 1904 till 17 april 1906, tydligen viss reduktion av tiden...
 
...och så en gång till! Dömd i Uppsala rådhusrätt 1909 18/10 till två år för mordbrand igen, avtjänat från 21/10 till 2 sept 1911. Sedan hade han suttit mycket på Ulleråkers sjukhus.
 
I och med SVARs databas över frigivna fångar kunde man således få fram akterna från frigivningarna, och där fanns min käre morfars farfar alltså på bild:
 

Han var alltså fyrmänning med Anders de Wahl, denne min olycksfågel till morfars farfar. Jag får lov att leta upp domarna och se vad det var ställen han gav sig på att elda på.

2011-02-04, 15:25
Svar #16

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7203
  • Senast inloggad: 2024-04-22, 16:50
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Vad roligt att du fann honom med foto och allt. Lite väl hett spår med mordbrand förstås och ingen rök utan eld heter det ju, så då är det tur att du sysslar med släkt-forskning!  Tack för all information och trevlig helg!
Stefan Simander
Gamla Uppsala + Järlåsa, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2013-03-16, 20:06
Svar #17

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
I Erik Hellerströms artikel Bidrag till släkten de Wahls genealogi i Släkt och Hävd 1958:2  
nämns den förste svenske anfadern Johan Dewalt (m fl stavningar), snidverkssmed vid myntverket i Säter,  
och sedan i Avesta. Han dog 1666.
En av hans söner var Jacob Dewall, som finns med i mantalslängden i Avesta 1671 och då är gift.
Därefter vet jag inte vart han tog vägen.
 
Jag misstänker att han är min anfader som i januari 1681 blev soldat.
Trompeter Jakops Devalt tillkommen År 1681 jn Jan: står det i en rulla från 1681-82.
Han tillhörde Riksänkedrottningens livregemente (till häst), Bahaus Lähns Cavallerie.
Källa: Krigsarkivet, Rullor före 1723, 1681-82:1 (sid 12).
Tyvärr står det inget om när Jacob Dewalt, som hans namn stavas i GMR 1689 och 1694,  
var född eller hans civilstånd od.
I GMR står det att han tillhörde Kongsbacka Compagnie, även kallat 4. Compagniet och  
Ryttmästare Fredrich von Köhlers Compagnie.
 
För att kunna säkerställa att det är samma person skulle jag behöva hitta var han befann sig mellan 1671 och 1680.
Frågan är om han också till att börja med var smed och tog tjänst vid ett annat bruk eller om han blev soldat redan 1671.
Finns det någon som skulle kunna tipsa mig om i vilka mtl jag i första hand skall leta?
 
Mvh
Marianne

2013-03-17, 09:43
Svar #18

Utloggad Ove Renger

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 277
  • Senast inloggad: 2016-02-23, 23:45
    • Visa profil
    • www.renger.se
Hej!
Han avled i Hanhalsby, Hanhals(N) 17100601 som trumpetare och efterlämnade åtta barn. Allt finns i Vallonskiva 3
Vänligen, Ove

2013-03-17, 11:33
Svar #19

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Tack Ove!
 
Så han är med på Vallonskivan trots att hans vistelseort under de tio åren mellan 1671 och 1680 saknas?
Det var en överraskning! Eller har någon annan hittat tillräckligt starka bevis på att det är samma person?
 
Jag är ättling efter Trumpetaren Jacobs dotter Lena Jacobsdotter men har inte varit säker på att hennes far  
verkligen var vallonsmeden Johan Dewalts son Jacob. Trumpetaren Jacob har jag koll på.
 
Det var ett tag sedan jag forskade om honom och när jag nu tog fram mina gamla anteckningar såg jag en notering som  
jag haft lite svårt att tolka; under ... Baron Rutger von Aschebergs Commando ...  Ryttemästare ... Arfwid Soophs Companie.  
Arfwid Sooph - Avancerat till överstelöjtnant ...  i stället ... Fredrik Köhler Åhr 1680 jn decemb: (fritt tolkat)
 
Jag kanske skulle kolla om han kan finnas med i ett tidigare kompani med ett annat namn - t ex Arvid Soops kompani?  
Men Jacob står som tillkommen År 1681 - vad betyder det? Var han ny som soldat eller var han ny i kompaniet?
 
Mvh
Marianne
 
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2013-03-17 17:01)

2013-03-17, 14:36
Svar #20

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Vi var ju i kontakt härom året. Jag har givetvis noterat trumpetarens öde som *rimligen* identisk med stamfaderns son Jacob. Högbåtsman Petter Dewall med Högbåtsmannens gren i Hellerströms artikel har jag i och med bl a mycket namnlikhet mellan dennes barn och trumpetarens barn (och trumpetarens eget namn Jacob), sett som belagd som trumpetarens son Petter.
 
Givet omständigheterna kan man ju här - såvitt jag kan se - bara tala om att trumpetaren rimligen är Johan de Vals son Jacob, om det än inte kan styrkas hela vägen. Att trumpetaren faktiskt inte alls skulle vara Jacob från Avesta, utan en helt annan Jacob som råkar bli kallad just Dewalt, känns väl så nära noll procent sannolikhet man kan komma.
 
Så här har jag dem i min släktuppställning:
 
FAMILJ 316
Jakob Dewall (från FAMILJ 1), nämnd som gift i mantalslängd i Avesta 1671, rimligen identisk med trumpetaren Jacob Devalt som kommer mellan 1693 och 1700 till Hanhalsby, Hanhals, vistas 1703 i Välinge, Skåne, ? 1710 1/6 i Hanhalsby. G m N.N., ? efter 1715.
   Barn:
1. Anna Jacobsdotter, *1680, ? 1743. G 1708 28/6 i Hanhals m Olof Persson Hall, ? före 1743.
2. Lina Jacobsdotter, *1683. G 1714 m Anders Andersson, *1689 i Hanhals.
3. Fredrik Dewalt, *1690/91, ? 1703 15/1 i Välinge, Skåne.
4. Petter Dewall, *1691, ? 1740, se FAMILJ 317.
5. Maria Jacobsdotter Dewalt, *1693. G 1716 i Hanhals m Gottfrid Ulke, trumpetare.
6. Jacob Jacobsson, *1700 i Hanhals, ? där 1701 (15 månader).
7. NN Jacobsdotter, *1702 i Hanhals.
8. Kerstin Jacobsdotter, *1708 i Hanhals, ? där s å (3 månader).
 
FAMILJ 317
Petter Dewall (från FAMILJ 316), *1691, trumpetare; trädde i faderns tjänst 1711, i Pommern 1713, fången i Danmark 1714-15, reducerad 1720, flyttade till Skåne 1722, och dyker upp i Göteborg, där han blir högbåtsman, ? 1740, begr 12/3, 56 år. G m Anna Bogman, ? 175(8), begr 1758 15/1, 57 år.
   Barn:
1. Anna Maria Dewall. Var 1767 g m sjömannen Peter Thungren i Göteborg och 1772 änka samt tydligen ? före 1777, då hon ej nämns i broderns bouppteckning.
2. Hans Fredrik Dewall, matros, ? 1777 6/6 utomlands. G 1763 16/10 i Maria Magdalena, Stock­holm, m Anna Maria Elisabeth Andersdotter Singberg, som efterlevde. Äktenskapet barnlöst.
3. Maria, levde 1777. G 1763 12/8 i Göteborg m sjömannen där Christian Bij, ? före 1777.
4. Jacob Dewall, *1731, ? 1733.
5. Jacob Dewall, *1733 (nämns ej 1777).
6. Ellicka (Edela) Dewall, *1735, ? 1755. Ogift.
7. Johann Dewall, *1738 (nämns ej 1777).

2013-03-17, 16:45
Svar #21

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Hej Anders!
 
Då förstår jag.  
Men jag skulle nog väldigt gärna vilja försöka hitta honom - hur det nu ska gå till?
 
Alla Jacobs bröder blev smeder som fadern efter vad jag har förstått.
Man kan väl tänka sig att även Jacob fick lära sig smedyrket men att han flyttade någon annanstans.
Om fadern var snidverkssmed och Jacob kanske fått lära sig att bli samma sorts smed, var skulle han  
i så fall kunna få ett jobb om det inte fanns plats för honom i Avesta?  
Jag kan tyvärr alldeles för lite om olika typer av smeder och deras arbetsplatser.
 
Jag kan ju knappast leta igenom alla mantalslängder för hela Sverige utan skulle behöva hjälp med  
ett antal rimliga socknar.
 
Eller så kanske han tog tjänst som någon typ av smed inom det militära till att börja med
och senare blev fascinerad av de trumpetande ryttarna?
 
 
Mvh
Marianne

2013-03-22, 03:41
Svar #22

Utloggad Marianne Elfström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3704
  • Senast inloggad: 2024-02-26, 15:49
    • Visa profil
Änkan Anna de Walls hus (nr 27) kan ses på en geometrisk avmätning från 1750.
Se Lantmäteristyrelsens arkiv - Gbg & Bohus län - Göteborgs stad.
 
Man får väl förmoda att det är Petter Dewalls änka Anna Bogman.
 
Möjligen var kaptenslöjtnanten Lars Bogman hennes bror?  
Han hade tomt och trädgård (nr 21) samt en liten tillhandlad bebyggd tomt (nr 22).
 
 
 
I dödboken Göteborg Amiralitetsförsamling C:1 står det att  Dewalls änka  
Anna Bogman dog 57 år gammal av vattusot och begravdes 1758-01-15.
 
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Marianne 2013-03-23 00:02)

2013-11-09, 16:56
Svar #23

Utloggad Hans Forsberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 554
  • Senast inloggad: 2023-05-13, 11:51
    • Visa profil
Märta Duwall d 1720 i Stockholm och var gift med källarmästaren Johan Macklin.
Är det någon som vet vilka hennes föräldrar var.
 
Jag har sökt i Erik Hellströms utrdening av släkten de Wahl i S o H 1958:2
utan att hitta Märta Duwalls namn. Finns hon hon med på Smedskivan?
 
Hans

2013-11-10, 00:03
Svar #24

Utloggad Johan R. Honkainen Gyllenspetz

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 616
  • Senast inloggad: 2024-04-17, 13:28
    • Visa profil
    • JG Genealogy
Hans,
 
Har du undersökt om hon tillhörde adliga eller friherrliga ätterna Duwall?

2013-12-08, 03:03
Svar #25

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Oj! Familysearch kan verkligen vara en guldgruva! I Odensala FI:1 finns död- och dopbok för Uppsala domkyrkoförsamling från och med 1654. Och just under premiäråret 1654 finns en anteckning om Johan de Valls (oklart ord) son, döpt 1654 22/7. Frågan är om den nästan helt tomma raden närmast under som slutar med son och dopdatum 27 juli också ska hänga ihop med honom.
 
Det finns två kända Johan de Vall i Sverige vid tiden. Den äldste kände stamfadern och den av hans söner som också hette Johan. Om honom är mina uppgifter, från Hellerströms artikel 1958:
 
Johan Dewall, kallas Johan de Vall junior och unge Johan de Wall. Erlade avgift för bänkplats i kyrkan i Avesta 1659 9/10. Testamentspengar efter honom gavs 1661 25/1 och efter Johan de Walls änka 1683 18/11. Barn är ej kända.
 
Kanske han hade åtminstone en son född och döpt i Uppsala 1654. Det känns kanske lite sent - och märkligt - att stamfadern skulle ha döpt en son i Uppsala så långt fram i tiden.
 
Frågan är vad det är för ord före son?
 

 
Odensala FI:1 sid 3, AID v89042.b10.s3.

2013-12-08, 03:11
Svar #26

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Dessutom har en Johanna de Vall vigts 27 augusti 1676 med en Petter von Beck i Kungsholms församling.

2013-12-08, 08:47
Svar #27

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
God morgon Anders!
 
Det står
7.... Johan de Vallas barn den .. 22 julij.
8....                      den .. 27 julij.

2013-12-08, 14:01
Svar #28

Utloggad Anders Pemer

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1662
  • Senast inloggad: 2024-04-09, 16:22
    • Visa profil
    • www.pemer.net
Ah... inget son, det VAR den. Mea culpa.
 
Vad tror du om den nedre raden, är det troligt att den ska avse ännu ett barn till Johan de Vall(a)?
 
Finns väl inte så mycket annat den kunde beteckna, antar jag.

2013-12-08, 15:02
Svar #29

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 742
  • Senast inloggad: 2024-04-15, 16:35
    • Visa profil
Den nedre raden avser säkert någon annans barn, vars föräldrar prästen glömt namn på. Många dop antecknas bara med Ett barn samt datum.
Den 10/12 1656 döps ännu ett barn till Johan. Här skrivs hans namn tydligt Johan Wallois. Det hade man kunnat läsa namnet som även 22/7 1654, om det funnits en prick över i:et. I den bild du bifogat jämförde jag bokstaven i hans namn med a:et i ordet barn. Lilla a ska ha en öglebrytning i tysk stil. Men den här prästen skriver också a med latinsk stil, t ex första a:et i Valla.
Sammanfattningsvis tror jag vi bestämmer oss för att karlen heter Johan de Wallois. Han bör vara samme som den yngre Johan de Vall (tabell 8 Nordisk Vallongenealogi del II sid 297). Jag skulle kunna tänka mig, att fadern satt honom i utbildning i Uppsala och att han sedan gift sig där.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna