Äldre inlägg (arkiv) till 08 november, 2012

[Leif Tennare]

Forskning - inte bara släktforskning - handlar mycket om intuition, hårt arbete, men också mycket om tur! Under rubriken
Stålhandske förde jag, den 19:e augusti 2011, fram hypotesen att Nils Nilsson Sluk var gift med en dotter till den Harald Olofsson som dräptes 1584,och av mig postulerad son till till Olof Olofsson (Svärd).
 
Av en slump(intuition?) har jag nu i Historiskt tidskrift för Finland (FHT) 1960;(1):s.86 Eric Anthoni, hittat en utskrift av ett brev utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd i Ulfsby 1455. Det väsentliga - för min hypotes - är att originalet finns i Lagerlunda arkiv, då Lagerlunda (Östergötland), ägdes av Tyril Haraldsson Stålhandske. Olof Svärd var av mig postulerad ff mf ff till Tyril Stålhandske.
 
Då jag inte kan komma på någon som helst anledning varför originalbrevet, utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd, återfinns i Lagerlunda, än att en ättling till Olof Svärd innehaft Lagerlunda, måste detta innebära att min hypotes var korrekt, och  att släkten Stålhandske härstammar från släkten Sluk i Finland! J. Ramsay, hade fel!  
 
Trots glädjen att ha hittat - vad jag bedömer - det slutliga beviset, att släkten Stålhandske härstammar från släkten Sluk i Finland, så känner jag en viss frustration, då jag inte vet hur man skall nå ut med detta, då webben flödar över av felaktiga uppgifter. Tyvärr får man inte mycket stöd av professionella forskare heller... Ett gammalt talesätt säger att historien skrivs av segraren. I och med internet, skrivs den av majoriteten...

[Tommy Petersson]

Till en början är det väl Riddarhuset som ska kontaktas. Deras skrivning tar ju upp bägge ståndpunkterna, kanske detta gör att det tippar över i favör för din hypotes:
 
Riddarhuset:Två bröder, Joen Tyrilsson till Sjölaks i Kimito socken, Finland, och Harald
Tyrilsson till Germundö i Saltviks socken på Åland, blevo adlade, den förre
1574, den senare 1578, båda med samma vapen, en delad sköld, i det övre fältet
två stridshandskar, i det nedre en liggande stridshammare. Deras fader uppgives
på riddarhusgenealogien hava varit Tyril Nilsson Sluk, av en åländsk frälsesläkt
med detta namn, men fru J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill
stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och
Stålhandske än att Harald Tyrilssons svärmoder Anna Nilsdotter var syster till
nämnde Tyril Nilsson Sluk, samt anser för sannolikt, att stamfadern Tyril varit
en svensk frälseman, som själv eller genom sitt gifte tillhört samma släkt som
den år 1565 adlade svenska ätten Stålhandske (i Västergötland).
 
Jag vet inte om de kommer att komma ut med någon v4.0 av sin CD, men en annan skrivning där skulle ju kunna sprida sig också över Internet.

[Leif Tennare]

Tyvärr får jag medge att en del av min frustration kommer sig av, att jag själv aldrig skulle ta in detta i ex.vis Elgenstierna. Trots mängden av indicier, så bygger det för mycket på hypoteser...
 
Det som stör mig mest, är accepterandet av skrivningen: J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än att Harald Tyrilssons svärmoder Anna Nilsdotter var syster till nämnde Tyril Nilsson Sluk. J. Ramsay visste betydligt mindre om släkten Sluk än vad som är känt idag.
 
Maximal framgång vore att få Riddarhuset att revidera skrivningen 'uppvisat' till  'ifrågasatt'.
 
Om någon i Ramsays skrift kan hitta någon som helst bevisföring för hennes påstående, så är jag beredd att revidera min uppfattning! Det är i den frågan jag skulle vilja få ett uttalande av en professionell forskare... Jag måste ha missat något i hennes text, eller i någon av hennes källor...
 
Amatörforskare är självklart också välkomna att yttra sig i frågan!
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-09-09 13:47)

[Leif Persson]

Jag är också av den åsikten att J Ramsay inte alltid verkade ha så stor koll, det har ju bl.a. Anthini själv konstaterat i olika artiklar osv,  och det är ju därför såna här nya idéer och intressanta forskningstankar är så spännande att läsa. För det kan ju verkligen vara på det här viset som du Leif T vill påstå, även om det tunga bevismaterialet, (någon gammal oupptäckt arkivhandling med alla uppgifter dokumenterade) verkar utebli...
 
Kan du inte använda någon av de tryckta tidskrifter som finns, och göra en artikel om detta, exempelvis i Historisk tidskrift, Svensk Genealogisk Tidskrift eller Släkt och Hävd..? Då kanske det blir en mer offentlig debatt än så här på nätet, även om jag tycker detta forum är en bra plats också.
 
Ang Lagerlunda du nämner här ovan (även Ledingelunda) så läser jag (i Riddarhusets stamtavlor, CD) att Tyril Haraldsson erhöll det genom sitt gifte med NN Pedersdotter (dotter av Peder Clemetsson)...  
 
(Meddelandet ändrat av lp72 2012-09-09 17:09)

[Leif Tennare]

T. Vähäkangas har i Genos 1/2011 visat i ett släktträd, att Erik Nilsson Sluk och Karin Henriksdotter Fleming hade en dotter, gift med en Knut Henriksson. Tyvärr kan jag inte finska- och har inte tillgång till hela texten -  så jag vet inte om han identifierat vem denne Knut Henriksson var.
 
Det hindrar inte att jag själv formulerar en arbetshypotes, nämligen den, att hon var gift med Knut Henriksson till Kalmunäs, bror till Jakob Henriksson (Hästesko). I H. Impolas bok, s. 234, så anges hans hustru som okänd, vilket inte motsäger min hypotes...
 
Om denna hypotes är korrekt, så slogs Harald Tyrilsson tillsammans med sin frände vid Varbergs fästning 1565.  
 
Om han tillhörde släkten Sluk d.v.s., vilket är min huvudhypotes...
 
Vore tacksam för en kommentar från någon finsktalande, om något sägs avseende vem denne Knut Henriksson, svärson till Erik Sluk, var.

[Leif Tennare]

Tapio Vähäkangas har varit vänlig nog att skicka mig ett svar på frågan. Det vederlägger min arbetshypotes, varför jag lägger in det här:
 
Knut Henriksson till Kalmusnäs och Knut Henrikssson i Liattula i  
Sääksmäki var olika män. Liattula och Solberga tillhörde 1405  
häradshovding Håkan Knutsson. FMU 1204, 1211, 1213. Knut Henriksson ägde  
1539-65 ett skattehemman i Liattula och Liuttula. Han gjorde inte  
rusttjänst och miste därför frälse. Agnes Eriksdotter innehade Tuomisto  
i Retula, men 1560 Knut Henriksson fick det, sannolikt i arvskifte efter  
Erik Sluks ende son Nils Erksson, och Liuttula kom i Agnes svärssons  
Thomas Bertilssons besittning. Då Jutikkala hamnade ensamt Agnes barns  
ägo. Knut Henriksson i Liattula var således en skattebonde. Även Agnes  
make Henrik Tasainen var ofrälse man. Därför Erik Fleming vill inte  
sälja Vuolle i Kokemäki till Erik Sluks ofrälse barn, endast till Henrik  
Skrivare och hans hustru, som var av frälse. Anthoni: Ett Tidigt  
ställningstagande mot ofrälse giften HTF 1962:51-55.

[Leif Tennare]

Den 7:e september skrev jag: ” Av en slump (intuition?) har jag nu i Historiskt tidskrift för Finland (FHT) 1960;(1):s.86 Eric Anthoni, hittat en utskrift av ett brev utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd i Ulfsby 1455. Det väsentliga - för min hypotes - är att originalet finns i Lagerlunda arkiv, då Lagerlunda (Östergötland), ägdes av Tyril Haraldsson Stålhandske. Olof Svärd var av mig postulerad ff mf ff till Tyril Stålhandske.
 
Då jag inte kan komma på någon som helst anledning varför originalbrevet, utfärdat av Olof (Pedersson) Svärd, återfinns i Lagerlunda, än att en ättling till Olof Svärd innehaft Lagerlunda, måste detta innebära att min hypotes var korrekt, och att släkten Stålhandske härstammar från släkten Sluk i Finland!”
 
Den 15:e september, skrev jag under rubriken Stålhandske följande:
 
”Även om jag accepterat att ett äktenskap mellan Harald Tyrilsson och Anna Henriksdotter inte var möjligt p.g.a äktenskapshinder– utgående från hypotesen att båda var ättlingar till Nils Jönsson Sluk och Karin Fleming – så vidhåller jag min hypotes att släkten Stålhandske stammade från släkten Sluk. Frågan är då var den svaga länken finns i min hittillsvarande hypotes? Var skall man börja nysta?”
 
En reviderad hypotes, måste i första hand förflytta en ev. gemensam ana för Harald Tyrilsson och hans hustru Anna Henriksdotter (Lapp) tillräckligt långt bakåt i generationerna för att undvika äktenskapshinder.  Utgående från Anna Henriksdotter kommer vi då till hennes, av mig postulerade, mf ff f, Torkil Nilsson, faste på Åland 1367 (ÅMU 52), trolig far till Jöns och Nils Torkilsson, fastar på Åland 1410 (ÅMU 114) och 1416 (FMU 1586). Jöns Torkilsson, Anna Henriksdotters postulerade anfader,  är sannolikt den äldre av bröderna, då han placeras före sin bror Nils i urkunderna. En tänkbar anfader för Harald Tyrilsson (Sluk?) vore då den yngre bodern Nils Torkilsson.
 
En släktlinje från denne Nils Torkilsson till Thyril Nilsson Sluk, bör då innehålla någon avkomma till Olof (Pedersson) Svärd, som förklaringsmodell för förekomsten av ett av hans origanalbrev i Lagerlundas ägo…
 
 Under rubriken Svärd i Finland visade jag att en Jöns Olofsson Sluk – med ett svärd i sitt vapen – sannolikt var son till Brita (Pedersdotter) Svärd i Ulfsby, och han sannolikt valt en modifierad (förenklad) variant av moderns vapen.
 
Uppgiften om Jöns Sluks vapen hittade jag i Hausens bok ’Bolstaholms säteri och dess ägare’  (s. 6, not.): ”Jöns O[lofsson] Sluk i Ulfsby s:n, vars syster var hustru Mariet av Härenpää, ingick 1544 en förlikning med sin frände Torsten Henriksson till Autis och dennes två morbröder, Lars och Jöns Torstenssöner, om något gods, som de köpt av Jöns Sluks fader (Hausens Bidr. III, där ock hans signet finnes avbildat)”.
 
I originalpergamentet i Lagerlunda arkiv, så pantsätter Olof Svärd, till sin son Peder, ett gods i ’caustiala’ (= Koustar) by i Kimito. Detta dokument bör alltså innehafts av någon av Peder Svärds döttrar, Brita eller Karin om skulden inte reglerats. Brita Pedersdotter var 1:o g.m. Gustaf Andersson Slatte, och 2:o med – av mig postulerat – Olof Sluk, far till Jöns O[lofsson] Sluk. Systern Karin  Pedersdotter var g.m. Olof Drake af Hagelsrum.  Olof Drake hade två söner, Peder och Mats, som 1490 får ’Koystil’ av sin moder, Karin.
   
Brita (Pedersdotter) Svärd, fick genom arvskifte 30 april 1481 med sin make (Gustaf Slatte, i hennes 1:a gifte) Sunnanäs i Ulvsby sn efter sin fader Peder. Godset återfinns senare hos hennes dotterson, Gustaf Gödicksson Fincke, riddare och gubernator ui Finland. Om min hypotes är riktig innebär detta att Jöns O[lofssson]s far var ofrälse, varför godset ärvdes av Britas  och Gustaf Slattes dotter Margareta, g.m. en frälse, Gödick Nilsson (Fincke).  Gödick Fincke återfinns  i jordböckerna för Herenpä, Ulvsby, 1585. Enl. Hausen skrevs Jöns O[lofssons] syster ”hustru Mariet till Härenpää”. Hon har förmodligen ärvt halva Härenpää efter sin mor Brita Pedersdotter, vilket är ett mycket stark indicium för min hypotes att Jöns (Olofsson) Sluk var son till Brita Svärd.
 
Hausen skriver vidare ” Jöns O[lofsson] Sluk i Ulfsby s:n” (min kursivering), där släkterna Kurck/Svärd hade stark närvaro, och där Brita Svärd, som nämnt ovan, fick Sunnanäs 1481. Även om Jöns Olofssons far var ofrälse, så torde Jöns Olofsson, som arvtagare till Brita Svärd, haft förutsättningar för att göra rusttjänst i Ulvsby om han fanns kvar där.
 
Den ende Jöns Olofsson man finner i Impolas bok ’Frälset och dess rusttjänst i Finland på 1500-talet, råkar finnas i Ulvsby, nämligen Jöns Olofsson till Lautila (Ulvsby) (s. 209) – ”frälseman av okänd härstamning, anknuten till släkthärvan på Anola och Lautila uppenbarligen genom sitt giftemål”.
 
Jag håller med Henrik Impola, vad gäller ”släkthärvan”, men inte hans slutsats – med utgångspunkt från min hypotes – att Jöns Olofsson gifte sig Lautila och Anola. Gårdarna ägdes i början på 1500-talet av Elin Jöransdotter Svärd som dog barnlös, och hamnade efter ett antal  turer i Karin Andersdotter Garps ägo, dotter till Karin Olofsdotter Svärd. Karin var kusin till Jöns Olofssons mor, Brita Svärd, liksom Elin Jöransdotter.
 
Jöns Olofsson ägde Lautila enstaka frälsegods ”efter sin svärmor” (Impolas hypotes) ca 1556-85, men efter sin mors kusin enligt min hypotes. Han sålde det 1585 till Axel Kurck, en frände.
 
Min hypotes tycks alltför utvecklingsbar för att förkastas…

[Leif Tennare]

Glömde tillägga att en Brita Pedersdotter Svärds dotter med Gustav Slatte, Anna, var gift med Erik (Nilsson) Sluk, son till häradshövdingen på Åland, Nils Jönsson (Sluk). Om min hypotes är korrekt, skulle Nils Jönsson (Sluk) vara en syssling till Jöns (Olofsson) Sluk, Britas make i hennes 2:a gifte.
 
En intressant detalj i sammanhanget - men knappast ett indicium - är att år 1432 så förekom Brita Svärds morfar, Håkan Frille, tillsammans med Jöns Sluks postulerade farfars bror Jöns Torkilsson i en urkund utfärdad i Kimito (FMU 2036), där de erkänner sig ha närvarit vid biskopstinget för 15 år sedan.

[Leif Tennare]

Ljus i tunneln! Tack vare Urban Sikeborgs klarläggande att äktenskapshindret mellan Harald Tyrilsson och Anna Henriksdotter (Lapp) var reellt, så har jag tvingats ompröva många pusselbitar, vilket till synes lett till en reviderad, mer fruktbar, arbetshypotes.
 
Den nya övergripande hypotesen stärker flera av mina tidigare - på 'detaljnivå' - ställda hypoteser och motsvarar bättre gamla - men misstolkade - uppgifter om filiationen för Harald Tyrilsson.
 
I Wrangel & Bergströms 'Svenska adelns ättartavlor' sägs exempelvis följande om den adliga ätten Stålhandske (98):  Ätten lär härstamma från en Jöns Sluk, som uppgifves ha levat 1445 och varit af en gammal finsk adlig släkt. Hans sonsons son, ståthållaren på Viborg slott Joen Töresson (Tyrilsson), fick förnyelse på sitt adelskap 1574 och kallade sig Stålhandske; dennes son, Hans, introducerades 1625.
 
I min reviderade hypotes, var denne Jöns Sluk far till den Olof som var gift med Brita Pedersdotter Svärd och farfar till Jöns Olofsson till Lautila. Han var också, hypotetiskt, far till en Nils Jönsson - Tyril Nilssons far! Tyril skulle alltså i så fall vara sonsons son till Jöns Sluk, vilket han 'lär vara'  enl. W&B.
 
Anrep ligger sannolikt bakom den uppenbarligen felaktiga slutsatsen, att Tyril Nilssons far var Nils Jönsson (Sluk) till Grelsby på Åland.
 
I den gamla hypotesen hade jag Tyril som son till Nils Jönssons (Grelsby) son Nils, för att klara kronologin, och framförde under rubriken Stålhandske, 19 aug. 2011, att Tyrils mor sannolikt tillhörde släkten Svärd, och var dotter till en Harald Olofsson, mördad av Elin Henriksdotter Svärds make Järl Jönsson. I den reviderade hypotesen är det Nils Jönsson som är gift med denna Haraldsdotter.
 
Relevant i sammanhanget, är också Christina i Stensböle postulerad dotterdotter till Peder Hermansson Svärd. Vid arvskifte efter henne, 1489, dömde en 'Jösse Olefsson' (FMU 4262), ev. identisk med Tyrils farfar.
 
Följande hypotetiska släktträd erhålls således:
 

 
Kronologiskt föreligger inga hinder att Jöns Olofsson var sonson till Nils Torkilsson, det fattas i så fall bara en Olof Nilsson däremellan.
 
Det som stöder antagandet att det var Jöns Olofsson Sluk som 'dömde' vid arvsskiftet efter Christina i Stensböle, var att den siste representanten för släkten Svärd på svärdsidan, Jöran Svärd, sannolikt var död före 1489. Man kunde ha misstänkt att det i stället rörde sig om Jöns Olofsson (Stenbock), men han var död året innan, 1488.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-07 14:28)

[Leif Tennare]

Jag har nu lyckats sammanställa ett övergripande - men fortfarande till stora delar hypotetiskt - släktträd, för vad jag rubricerar som Torkil Nilssons (Sluk) släkt. Trots sin hypotetiska karaktär, pekar den på lösningar till flera tidigare öppna frågor. Jag har i trädet, av utrymmesskäl, utelämnat individer, som inte är relevanta för de frågeställningar jag tänker behandla. Jag har också utelämnat kronologiska uppgifter av samma skäl, men jag har heller inte stött på någon konflikt i det avseendet.
 

 
Följande frågeställningar tycks kunna förklaras med släktträdet:
 
.   Först, men inte minst, så undanröjer det den uppenbara konflikten vad gällde Harald Tyrilsson Sluks äktenskap med Anna Henriksdotter (Lapp).
 
.   Det ger också en lösning på den frågeställning som berörs  av H. Impola (s. 209), avseende Jöns Olofsson till Lautila, huruvida denne Jöns Olofsson var identisk med Jöns Säck. Som framgår av släktträdet, är de sannolikt 5-männingar, samtidigt dom de båda är gifta med varsin sondotter till Olof (Pedersson) Svärd.
 
.   Jag har tidigare postulerat att den av Järl Jönsson mördade Harald Olofsson, tillhörde släkten Svärd, och var morfar till Tyril Nilsson. Den yngre sonen Harald Tyrilsson namngavs alltså efter Tyrils morfar, medan den äldre på sedvanligt sätt namngavs efter Tyrils farfar. I släktträdet framgår att Järl Jönsson dessutom var kusin till Tyrils farfar, Jöns Olofsson.
 
.   Då Tyril Nilsson gifte sig med Anna Mattsdotter (Ruuth) från Vånå, torde sannolikheten vara relativt stor att han själv var född i Tavastland. Jag har lyckats hitta en trolig kandidat som far till Tyril, nämligen Nils Jönsson Sotala (Hauho), landsyneman i Vånå 1509 (FMU 5399). Bland de övriga finner man Olof Säck, gift med Anna Jöransdotter Svärd, 4-männing till Nils Jönsson (enl. min hypotes).
 
.   Jag har tidigare tagit upp frågan om Jöns O(lofsson) Sluks släktförhållande till Torsten Henriksson (Autis), med vilken han 1544 ingick en förlikning, rörande något gods som Torsten Henriksson, och dennes två morbröder, Lars och Jöns Torstensöner, köpt av 'deras frände', Jöns Sluks far (Hausen), Olof Jönsson. Av släktträdet framgår att Torsten Henrikssons mor var Karin Larsdotter (Villlilä), var 4-männing till Olof Jönsson.
 
.   År 1466 fastlägger Hans Pedersson, hdh. I Hollola, rågången mellan Vitaila i Asikkala och Gammelgård i I Lampis socken (FMU 3312). Landsynemän, och sigillanter, är Jussi Olsson, Erland Järlsson(=Nilsson,Anthoni not s. 226), Järl Jönsson och Olof Jönsson. Hans Pedersson var gift med Henrik Svärds dotter Ragnhild, Järl Jönsson som nämnt med dottern Elin, Erland Nilsson (Suontaka) med Märta och Olof Djäkn (Pepot) med Birgitta Henriksdotter. Jusse Olofsson är med stor sannolikhet densamme som fungerade som domare vid arvsdelningen efter Christina i Stenböles  död (Christina var, av mig postulerad, systerdotter till Henrik Svärd) och densamme som Tyril Nilsson farfar (?) .
 
Påfallande är de täta släktbanden mellan de postuleade ättlingarna till Torkil Nilsson (Sluk), och den på svärdssidan utdöende släkten Svärd. Detta tolkar jag som ett starkt indicium.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-09 17:25)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-09 17:30)

[Leif Tennare]

Ju finmaskigare nät, desto starkare. Ytterligare en tråd - Jöns Olofssons (t. Lautila) äldre halvsysters (postulat!), Margareta Slattes, sonson Gödick Gustafsson Fincke var gift med Elin Torstensdotter (Autis). De var alltså släkt, men utan äktenskapshinder!

[Leif Tennare]

Antagandet, att Harald Olofson, som slogs ihjäl av Järl Jönsson, tillhörde släkten Svärd, är naturligtvis av väsentlig betydelse för mit hypotesbyggande. Jag har nu hittat ett indicium, som jag tycker väger ganska tungt, för att så var fallet!
 
Vid en genomgång av alla socknar i Tavastland, som återfinns i Digiarkisto för åren 1539-1559, så har jag hittat en Haraldsson (år 1539) - och denne hette Olof... Det faktum att namnet Harald var mycket ovanligt i Finland på den tiden, och i det här fallet dessutom var kombinerat med namnet Olof, är i sig ett relativt starkt indicium för att denne Olof Haraldsson var son till den ovan nämnde Harald Olofsson. Lägger man därtill att han återfanns i Kodiala i Vånå, ett gammalt Svärdfäste, så kan man nog - i det här fallet - tala om, att det med stor sannolikhet handlar om en son till Harald Olofsson Svärd!
 
Olof Haraldssons farfar, skulle då vara Olof Olofsson, bror till Ragnhild, som ägde Kodiala 1463.
 
Kodiala gavs av Henrik Svärd i morgongåva till Birgitta Clausdotter i Harviala 1418. År 1449 fick fogden på Tavastehus, Kort Svarte frälse på Kodiala, men 1463 innehas det av Hans Pedersson (Lepas) med hustrun Ragnhild Henriksdotter Svärd. År 1527 får Björn Clausson, sonson till Hans och Ragnhild frälse på skattejord i Kodiala, och år 1555 finner man Karin Jöransdotter, Björn Claussons änka där (Anthoni).

[Leif Tennare]

Den  ultimata testen av en hypotes, är om den kan ge svar på frågor man inte ställt – eller möter randvillkor man inte kände till -  när man formulerade den.
 
För att skapa en linje mellan Nils Torkilsson och Harald Tyrilsson, var jag tvungen att postulera en okänd son till Nils, Olof Nilsson, som mölig far till den Jöns Sluk, som Wrangel & Bergström anger som anfader till Harald Tyrilsson. Jag antog också – utan att ange det i mitt inlägg den 7:e  oktober 2012 – att  denne Olof var gift med en Tyrgilsdotter (Ille), för att kunna förklara varifrån Haralds far fått sitt namn…  Namnet Tyrgils (ej detsamma som Torkil) var lika ovanligt som Harald vid den här tiden.
 
Efter en del sökande i Diplomatarium Fennicum, hittade jag bara två potentiella kandidater, och det i samma urkund, nämligen i  ’ Jordeboks- och hushållsanteckningar av Olof Nilsson Tavast’ år 1455 (FMU 3001).
   
Den ene var  Olaff Nielsson aff Kaytala (Lahtis, Vånå), den andre ”…en bonde i Asikala sokn (Tavastland) , som heter Olaff Nielsson j Wehmas…”  Hur avgöra om någon av dessa eventuellt skulle kunna fylla platsen för min postulerade ana, Olof Nilsson (Sluk?).
 
Vid en noggrannare genomläsning av texten finner man att Olof Nilsson Tavast i det senare fallet, köpte delar av  Hudiala (i Koskis, Tavastland),  inte bara från Olof Nilsson, men också från ”Walborgx barnom i Hudiala” och från  en ”Heine stivffson, stora Peder Thomahayn”. Den senare känner jag inte till, men kopplar genast Valborg till Valborg Sunesdotter (Ille). Enligt min hypotes, skulle Valborg Sunesdotter alltså vara kusin till Olof Nilssons hustru, n.n. Torgilsdotter (Ille), och sannolikt båda  arvingar efter deras farfader,  Sune Torgilsson (Ille).
 
I Anthonis bok finner man i Asikkala, i Kalkis 1466 ”Henrik Svärds arvingar”, och år 1538 Björn Clausson (sonson till Ragnhild Henriksdotter Svärd) och därefter Anna Björnsdotter, liksom  i Vitarla, där också hennes bror finns.
 
Helt uppenbart var Asikalla ett starkt fäste för fränder till Henrik Svärd. I mitt släkt-sudoku, vilket  jag inte redogjort för här, så var Nils Olofssons hustru n.n. Torgilsdotter(Ille) syssling med Ragnhild Henriksdotter (Svärd), båda barnbarns barn till till riddaren Nils Olofsson i Suontakas far. ..
Alla dessa sammanträffanden kan inte vara en slump…

[Leif Tennare]

I  Henrik Impolas bok,  har jag funnit uppgifter om tre personer med anknytning till Jöns Torkilsons (av mig postulerade) gren av släkten Sluk, vilka inte förefaller -  eller är -  korrekta.  Det gäller Johan Henriksson till Kodblstad (s. 139),  Nils Eriksson till Djäkneböle (s. 303) och Per Månsson till Bastö.
 
Avseende Johan Henrikson kan man läsa följande: ”Son till Henrik N. och Brita Nilsdotter (Sluk), dotter till frälsemannen Nils Jönsson Sluk till Grelsby i Finström och Karin Fleming. Fädernehärstamningen är okänd. Fadern torde ha varit av ofrälse börd. Betraktades som adelsman på grund av sin mödernehärstamning.”
   
Detta är felaktigt, Anthoni  m. fl. har visat att Brita Nilsdotter var barnlös. ”Han [Per Månsson (Utter)]  tog över Bastö herrgård efter sin mors syster Brita Nilsdotter med överlåtelsedokumentet från 24.2.1533. Han inlöste senare de övriga arvtagarnas andelar i herrgården. Fast han ursprungligen torde ha varit ofrälse, ägde han godset med frälserätt. Moster Brita hade varit gift första gången, med Bastö ägaren frälsemannen Erik Andersson, och andra gången med Nils Gudmundson, som fick frälsebrev i samband med giftermålet. Hon hade inga egna barn” (Olav Rundt; Genos 1993:1). Johan Henriksson var istället son till Britas syster Anna, i hennes äktenskap med Henrik Jönsson (Lapp).
   
När Johan Henriksson sålde sin del av Kodbolstad, så var det alltså till sin systers, Anna Henriksdotters, make Harald Tyrilsson.
 
Vad gäller Nils Eriksson till Djäkneböle, finner man följande:  ”Frälseman av okänd härstamning. Riksrådet  Ivar Flemings tjänare och fogde på Åland under den tid som Fleming var befallningsman  på Kastelholm (1524-37). Torde även fungerat som sin svärfars lagläsare men är okänd för Almquist och Blomstedt. Ej nämnd efter 1537 i här använda källor.” Vidare ”Gift med Karin Henriksdotter, dotter till häradshövdingen på Åland Henrik Jönsson (Lapp) och (enligt Ramsay) hans andra hustru Anna Nilsdotter Sluk samt omgift med fogden på Kastelholm Matts Holst. Ev. barn okända”.
   
Även i det här fallet kan man uppenbarligen härleda misstaget till J. Ramsay. Senare forskare,har nämligen kommit till slutsartsen att han var gift med en dotter till Henrik Jönssons första hustru, Ingeborg Slatte.  ”Nils Eriksson , nämns som frälseman i Grelsby 1537. Han var gift med en dotter till häradshövdingen Henrik Jönsson Lapp på Haga i dennes första äktenskap. Vid denna tidpunkt var H. Lapp gift med en faster till Nils, Anna Sluk (min kursivering). Nils Eriksson nämns som landbonde på Grelsby, uppenbarligen då på en del av den jord som tillhört hans farfar och som Ivar Fleming lagt under sig”.
 
Nils Eriksson var alltså son till Erik Nilsson Sluk, häradshövdingen Nils Jönsson Sluks son.
 
Slutligen Per Månsson till Bastö. Där skriver Impola: ”Som en arbetshypotes kan nämnas att en frälseman Per Månsson är känd från Åland på 1530-50-talen. Son till en 'reducerad frälseman' Måns Olofsson till Fasterby (Sund) och en frälsekvinna från Fasterby. Erhöll 1533 av sin moster hustru Brita, änka efter frälsemannen Nils Gudmundsson, Bastö frälsesäteri i FinStröm som han ägde 1533-59”. Som visat ovan, så handlar det om Per Månsson (Utter), son till Karin Nilsdotter (Sluk) -  syster till Brita Nilsdotter som var barnlös - och enl. Olav Rundt, Måns Pedersson i Ytterby - inte Måns Olofsson.
 
Som jag påpekat tidigare, så är släkten Sluk inte helt enkel att kartlägga, och J. Ramsay är uppenbarligen inte rätt källa att referera till, vad gäller släkten Sluk. Jag har roat mig med att ta fram ytterligare en bild, som exemplifierar hur sammanvävda frälsesläkterna var - man kan faktiskt tala om släktkluster.
 
I släktträdet nedan har jag skiljt på [color=0000ff]Nils Torkilssons (Sluk)[/color] släkt, och [color=ff6000]Jöns Torkilssons (Sluk)[/color] släkt:
 

 
Missförstå inte syftet med mitt inlägg  - jag kritiserar inte H. Impolas gedigna arbete. Däremot en och annan källa.

[Leif Tennare]

Den 10:e oktober, förde jag fram indicier för att ”…en bonde i Asikala sokn (Tavastland) , som heter Olaff Nielsson j Wehmas…” skulle vara identisk med den av mig postulerade sonen till Nils Torkilsson (Sluk?), farfars till Tyril Nilsson (Sluk). Jag avslutade med ” Alla dessa sammanträffanden kan inte vara en slump…”
 
Jag törs idag med bestämdhet hävda att hypotesen tycks vara hållbar!
 
Vid en noggrannare genomgång av ’Jordeboks- och hushållsanteckningar av Olof Nilsson Tavast’ år 1455 (FMU 3001), så kunde jag konstatera Olof Tavast vid en jordaffär ”… skulde hafwa thet j Sodiala ær…”. Detta Sodiala är med stor sannolikhet detsamma som det Sotala, som Olof Nilssons postulerade sonson, Nils Jönsson, skrevs till år 1509 (FMU 5399).
 
Sodiala skrivs av Anthoni som Sotiala, och i jordaböckerna (Hauho) skrevs det Sotjala, på samma sätt som det skrivs idag.
 
År 1485 får ”Jäppe Pedhersson aff Porkala, lagman i Suderfinne… (delar ?) aff Sodiala by”  (FMU 4059).  Denne Jeppe Pedersson torde var densamme som Jakob Pedersson (Ille), son till Valborg Sunesdotter (Ille),  gift med Valborg Olofsdotter Tavast.
   
År 1509 finner man som sagt Nils Jönsson(Sluk?) i Sotala,  postulerat barnbarn till bonden i Asikala och n.n. Torgilsdotter (Ille).
 
Sex år tidigare hittar man såväl en Nils Johansson som en Olof Johansson i  nämnden i Asikalla (FMU 4978), möjligen  densamme Nils Jönsson (Sluk) som i Sotala och hans kusin Olof Johansson, barnbarn till bonden Olof Nilsson i Wehmas, Asikala socken…
 
Även om det ligger nära till hands att tolka det som att Nils Jönsson ärvt Sotala – om än oklart hur – så kan han också ha fått det med sin förmodade hustru,  n.n. Haraldsdotter Svärd, då de torde ha gift sig i början på 1500-talet…

[Leif Tennare]

Sist skrev jag: ”Jag törs idag med bestämdhet hävda att hypotesen tycks vara hållbar!” - d.v.s. att det fanns en linje mellan Nils Torkilsson (Sluk) och Tyril Nilsson (Sluk). Sedan dess har jag dock reviderat uppfattningen om vilken Olof Nilsson som var son till Nils Torkilsson, och far till Jöns Olofsson, Tyrils farfar.
 
Nils Torkilsson 'byggde' på Åland, och var faste tillsammans med sin bror Jöns, 1419, varefter brodern flyttar till Kimito, så det troligaste är att även Nils hamnade någonstans i Söderfinland. Med den utgångspunkten har jag hittat en betydligt troligare kandidat till vem Olof Nilsson var, liksom vem som var hans far, och vilka syskon han hade.
 
1444-03-24 tillbyter sig  Nådendal kloster av en viss ”Olof Niklisson af Kahla joky”   en del av Haga gård i S:t Karins socken mot ett område uti Kärpjoki i Lundo socken (FMU 2565).  Representerande Nådendal var förutom en munk, sysslomannen Jöns Hansson (Villilä), Olof Nilssons postulerade kusin!  Dandemän var bl.a Niklis Sawola, Jusse Niklisson Nagle, Staffan Woyuala, Pädher Wentiala - alla med stor sannolikhet tillhörande Olof Nilssons familj, vilket framgår av tre följande urkunder. Nils fadern, och Jusse en bror.
 
Redan 1444-09-23 (FMU 2590) följer nästa affär, nu mellan Staffan i Voivala, med sin hustrus samtycke, och Nådendals kloster - ”fyra stänger och halvfemte aln jord uti Haga gård i S:t Karins socken”. Densamme Staffan som var Dandeman 6 månader tidigare. Även här förekommer ” Jönis Hannesson aff Willela, Niclis aff Sawla, Jösse Niclisson och Olaff Niclisson aff Kahalioke”. Ännu får man gissa familjesambanden, även om det är ganska tydligt att det var Staffans hustru som ägde godset i Haga gård - alltså en syster till Olof Nilsson.
 
I nästa urkund, 1444-09-29 (FMU 2594), så bekräftar ” Ombud för Nådendals kloster .det nyss skedda jordabytet med Peder Ingonen”, då en Peder Ingonen och hans ”dondehustrv” upplåter ” vj stengher jord j for:da Hagha gardh”. Även här rör det sig sannolikt om jord som tillhört hans hustru, en syster till Olof Nilsson. Dandemän var ”Niclis aff Sawola, Olaff Niclisson, Staffan aff Woyuola, Josse Niclisson oc flere andra gode mæn.”. Jöns Hansson (Villilä) beseglar.
 
I den sista urkunden  (FMU 3025), 1457-01-25, avseende ett  käromål av Nådendals kloster,på  Peder av Vääntele i Lundo socken, så framgår att Peder var bror till Olof Nilsson,  och son till Nils av Sawola (Pikis): ”.komo . Jöness Hannesson aff Villelæ, som fordhom theres sysslaman war (Nådendals), oc kærde til Pedher Nilesson j Wæntelæ vm ena stang jordh, som han haffde hindrath fore Olaff Nilessons arffuom j Kerpis, huilkit gotz fordhom hörde sancte Anne closter til, oc sidan kom thet vndher Nadhendals closter, huilkit for:de Jöness Hannesson skipthe a systra oc brödhra vægna jn til Hagha gotz met Olaff Nilesson aff Sawala j swa matto, at Jöness Hannesson gaff vj stængher j Kerpis gotz for vij stængher, een alin minne, j Hagha gotz.”
 
”Peder j Wæntelæ hafde enghen ræth til the stang jord j Kerpis, for thy at for:de Olaff Nilesson, hans brodher, haffde hanom fornökt fore allan hans andel j Haga gotz förre æn thetta jordha skipthe war giort, oc hans fadher Niless j Sawala hafde tagetth vndan Haga gard.”.
 
Olof Nilsson, som tydligen ärvt Sawala i Pikis - från vilken förälder är oklart -  var nu död.

[Leif Tennare]

Cirkeln börjar sluta sig.
 
I ett inlägg den 22 oktober 2010, påpekade jag att Anthoni i sin bok ” .har lyckats koppla samman en Torkillo Jonsson de Sarelum, nämnd 1353, med en Torkil Jönsson som nämns 1432 och 1448.” Vidare skrev jag: ” Vad gäller Torkillo Jonsson de Sarelum, så är han en möjlig anfader till den Torkil Jonsson som levde 80-90 år senare...”.
 
Det hypotetiska släktträd jag idag ser framför mig för släkten Sluk, börjar med viss sannolikhet med Torkil Jönsson i Sarela (Nådendal). Jag var tidigt inne på att ” svaren på många frågor om det Åländska frälset, hittar man i de 'svenska' socknarna på fastlandet” (21 november 2010). Som framgår av säktträdet nedan, så återfinns en stor del av de postulerade 'Slukarna' i trakten kring Åbo, och senare till Tavastland.
 
OBS, endast för sammanhanget relevanta individer är medtagna.
 
 
 
Återkommer till Wrangel & Bergströms 'Svenska adelns ättartavlor', som säger följande om den adliga ätten Stålhandske (98):  Ätten lär härstamma från en Jöns Sluk, som uppgifves ha levat 1445 och varit af en gammal finsk adlig släkt. Hans sonsons son, ståthållaren på Viborg slott Joen Töresson (Tyrilsson), fick förnyelse på sitt adelskap 1574 och kallade sig Stålhandske; dennes son, Hans, introducerades 1625.
 
Denne Jöns har jag ansatt vara densamme som den (domare?) Jöns Olofsson, som tillsammans med Sten Henrikson (Renhuvud), höll ett häradsting i Lundo år 1477 [FMU 3680]. Hans postulerade son Nils Jönsson i Sotjala (Hauho), var år 1509 landssyneman i Janakkala, tillsammans med bl.a. Jöns Gregersson i Katinala och Olof Säck[FMU 5399]. Som jag visade i släkttavlan den  9:e oktober 2012, så var Olof Säck sannolikt gift med Anna Jöransdotter (Svärd) - 4-männing till Jöns. Under rubriken Juttilasläkten, har jag framfört hypotesen att Jöns Grelssons dotterdotter var gift med Olof Andersson (Ruuth), vars faster Anna Mattsdotter (Ruuth) var gift med Tyril Nilsson Sluk, Jöns Olofssons sonson.
 
Vad gäller Tyril Nilsson Sluk, så förde jag den 20 november 2011 fram en djärv hypotes, ”men inte helt orimlig.den att Thyril Nilsson var syssling med sin hustru Anna Mattsdotter Ruuth. Hennes far, Lars Mattsson gifte sig ju till Luhtiala i Hattula/Mäskälä någon gång i början på 1500-talet. Annas bror Anders finns med i mantalslängden för 'Luchtiala' från 1546, men 1539 står en Anna Olsdotter för den jord som Anders senare innehade. Min hypotes är denna Anna Olsdotter var Matts Larssons hustru, eller änka, och dotter till Olof Jönsson Sluk, innehavare av många f.d. Tavast-gods i Tavastland. Det faktum att de i så fall var sysslingar, spelade nog ingen större roll då de gifte sig kring 1540 - och därmed slapp fråga påven - och dessutom levde i en relativt sluten värld i Finland.” Jag har nu lärt mig att äktenskapshindren var strikta, men med den reviderade hypotesen, bortfaller det hindret, då Anna Olofsdotter skulle vara 5-männing med Tyril Nilsson Sluk! Som jag ser det, så stärker detta hypotesen.  
 
Jag skrev tidigare: ”Ett problem i hypotesbyggandet är, förutom bristen på dokumentation och att många i släkten inte använde släktnamnet, att namnen Nils, Jöns, Olov och Torkil tycks ha förekommit i stort sett i varje generation, och i flera grenar av släkten.”  Även om detta är ett stort problem, med risk för sammanblandningar inte bara inom släkten, så stärker det samtidigt hypotesen, då det ligger helt i linje med namngivningstraditionen vid den tiden.
   
Homogeniteten i släktträdet är ytterligare ett gott indicium på dess sannolikhet. Det stämmer väl med rubriceringarna ”en gammal lagmanssläkt” och ”en stormanssläkt”. Torkil Nilsson, faste på Åland 1367, var av mig härlett gift med en dotter till Sigurd Byskalle, fogde på Åland, vilken tilsammans med sin bror Nils 'togs i sitt värn', av konung Erik redan 1358. Lägger man därtill hypotesen att Torkil Nilssons farfar var Torkil Jönsson i Sarela, forskelaman (alltså domare)  till biskopen, och att många befattningar, såsom domare, borgmästare och häradshövdingar gått i arv i släkten, så kan man definivt tala om en stormans-/lagmanssläkt!
 
Frågan om släkten var 'adlig' eller ej är närmast irrelevant, deras positioner pekar klart på att de tillhörde frälset - med utgångspunkt från Anthonis 'definitioner'. Däremot förde de inte frälse vapen. Som jag nämnt tidigare, så förde häradshövdingen i Sääksmäk, Olof Jönsson, ett efter sin svärfar modifierat vapen, (fyra ollon), liksom Jöns (Olofsson) Sluk som förde ett förenklat Svärdvapen. Ett annat exempel utgör Olof Jönsson, väpnaren och borgmästaren i Nådendal 1452, som i sitt vapen förde en bjälke - även i detta fall efter sin svärfar Lars Gunnarsson.
 
Några 'tvärbindningar' i släkträdet utgör sannolikt följande. Vid en skötning 1452 i Nådendal [FMU 2901], finner man bland 'gode men', Olof Jönsson (bjälke), borgmästare i Nådendal, som också sigillerar, Olof Nilsson (rådman i Åbo?) samt Jusse Jönsson (fogden i Norrfinne?). Att det är Olof Jönsson som sigillerar beror sannolikt på att han var den ende av Slukarna som förde ett frälse sigill...
 
Olof Jönsson (bjälke) och Peder Nilsson, Nils Torkilssons son, uppträder sannolikt tillsammans som borgare i Nådendal 1461 [FMU 3145]. Samme Peder Nilsson förekommer tillsammans med bl.a. Jöns Hansson 'a vapn' (Villilä) , en kusin till Peder såväl som till Olof Jönsson och Olof Nilsson enligt min hypotes, som dandemän i Nådendal 1465 [FMU 3260].
 
Då innehållet i hypotesen är trovärdigt vad gäller namngivning, är väl sammanhållet geografiskt och socialt, samt i alla delar möter de kronologiska kraven, så anser jag den vara betydligt rimligare än vad J: Ramsay 'visat'.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-23 17:00)

[Leif Tennare]

Glömde - förmodligen bland mycket annat - att motivera varför jag fört in en Olof Nilsson i Nuolemo (Lundo), som bror till Torkil Nilsson, fasten på Åland 1367. I Anthonis bok hittar man följande (s. 303): I ett brev av år 1432'), gällande Nuolimo i Lundo, som Torkil Jönsson sökte återvinna från biskop Magnus Tavast, emedan hans morfar Lars Gunnarsson skulle ha besuttit godset,...Det heter, att Nuolimo innehafts av en god man Olof Niclisson, som hade givit Jonis Finckasson och Karl Botvidsson, som ärkebiskop Henriks fader var, fullmakt att skifta godset »i Guds heder». De hade givit det åt Lundo kyrka. Godset hade därefter länge innehafts av ärkebiskopens mor Christin Wapperske.  
 
Eller som Anthoni sammanfattar det på s. 317: N o 1 i m o. Svb 419. 1425. N nämnes v. instiftelsen av Helgalekam; 440. 1432. Torkil Jönsson kärar om N, som morfadern Lars Gunnarssons. Olof Nilsson gett fullmakt åt Jöns Finckesson o. Karl Botvidsson, ärkebisk. Henriks far, att ge N t fromt ändamål. Gavs Lundo kyrka. Christina Vapperska haft det, men ej Lars Gunnarsson.
 
Torkil Jönsson hade förmodligen nästan rätt... Det var snarare en hans fars farbror, Olof Nilsson, som ägt Nuolemo.

[Leif Tennare]

När det gäller släktforskning, får man normalt vara glad om ett steg bakåt resulterar i två steg framåt.  I det här fallet har det snarast resulterat i långt trestegshopp!
 
I släktträdet ovan hade jag antytt att Henrik Jönsson, häradshöving på Åland, var en bror till Nils Jönsson i Sotjala (Hauho) och Olof Jönsson, slottsfogde på Tavastehus. Det var fel , det var Henrik Jönsson (Lapp) som var häradshövding  på Åland det året [FMU 6433] - gift med Anna (Nilsdotter) Sluk, far till Harald Stålhandskes maka, Anna Henriksdotter.
 
Vad det väl enkla misstaget ledde till, var något betydligt intressantare, och med större potential.
 
 I en urkund ur  Stockholms tänkebok 1529 [FMU 6461] hittade jag nämligen följande: ”Per Månsson vid torget (rådman i Stockholm) fullmyndig för Henrik Jönsson, som skrivare var vid Tavastehus, frisäger inför Stockholms råd 1529, den 12 juli (feria 2:a post patronum), hustru Katherine, änka efler Oloff Jönsson, för allt tilltal beträffande det arv, som efter hennes man tillfallit brorn, bem:de Henrik.”  Det rör sig i det här fallet, med största sannolikhet om den Henrik Skrivare, som Dorotea Christiernsdotter - Peder Svenske till Mervis maka,  var gift med i sitt första gifte. Denne Henrik dog uppenbarligen 1529, då han omnömns som levande den 5:e juli 1529 [FMU6452]. Enligt H Impola, gifte änkan Dorotea Christiernsdotter om sig ca 1531 med Peder Svenske (s. 337), vilket stämmer väl med att denne Henrik dog 1529.
 
I Impolas bok får man informationen, att Peder Svenske ”Bosatte sig därefter på ett frälsesäteri i Mervis i Hattula som hans hustru ärvt efter sin förste man. Innehade genom sitt gifte även två frälsehemman i Katinala i Hattula och i Luhtiala i Mäskelä socken samt två skattehemman i Luhtiala oh Kirstula i Mäskälä socken,  vilka alla synes ha varit hans hustrus eller hennes förste mans arve- eller köpegods.”
 
Det intressanta här är naturligtvis, att Henrik Jönsson sannolikt haft såväl frälsehemman som skattehemman i Luhtiala! Det var dit Matts Larsson Ruuth kom och gifte sig med en 'frälse flicka'. Som jag behandlat tidigare (Juttilasläkten) - och nämnt ovan -  så var Doroteas dotterdotter, Margareta Simonsdotter, sannolikt gift med en sonson till Matts Larsson, Olof Andersson.
   
Igår förde jag fram hypotesen, att den  som Matts Larsson gifte sig till Luhtiala med,  var dotter till häradshövdingen i Sääksmäki, Olof Jönsson (Sluk) till Jutikkala och Lahis. Det känns inte alltför långsökt att postulera, att Henrik Jönsson Skrivare, skrivaren vid Tavastehus, var bror till slottsfogden på samma ställe, Olof Jönsson (Sluk) och till Nils Jönsson (Sluk) till Sotjala, landssyneman i Vånå 1509. Hemmanen i Juhtiala har tydligen varit i släkten Sluks ägo.
 
Att jag som mor till Nils Jönsson  och hans bröder - i mitt hypotesbygge - har en dotter till häradshövdingen i Hattula, Henrik Hornhus, gör inte hypotesen mindre sannolik.
 
Korrigering, Henrik levde sannolikt 1529, men var förmodligen död 1531.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-24 16:11)

[Leif Tennare]

Uppgiften i Stockholms tänkebok [FMU 6461] stt Olof Jönssons änka hette Karin, rubbade för ett ögonblick mina cirklar, då jag hade ansatt Brita Pedersdotter Svärd, som hustru till Olof, och mor till Jöns Sluk (svärd). Om min hypotes skall vara korrekt, torde Olof Jönsson alltså istället ha varit gift med Katarina (Karin) Pedersdotter Svärd.
 
Känt är att Karin Petersdotter var gift dels med Olof Drake, död mellan 1487 och 1490, samt med Peter Ivarsson (Liljeörn) tidigast 1498 [ÄSF I:2,s.210]. Karin var alltså ogift enl. detta i minst åtta år... Olof Jönsson bör ha gift sig omkring 1490, och hade fyra kända barn, viket passar ganska väl in i ett scenario, där Karin Petersdotter (Svärd) i sitt andra äktenskap, var gift med Olof Jönsson (Sluk) och först i sitt tredje, med Peter Ivarsson, någon gång efter 1498.
 
Det faktum att 'pusselbiten' Olof Jönsson passar så väl in mellan Karins två kända äktenskap, ökar trovärdigheten i scenariot.
 
Ett stort 'aber' utgör dock att mitt antagande att Olof Jönsson var slottsfogde på Tavastehus 1512, innebär, att 'någon gång efter 1498', måste vara efter 1512, vad gäller Peter Ivarssons äktenskap med Karin Petersdotter...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-24 18:09)

[Leif Tennare]

Ett oöverstigligt aber, utgör det faktum att Karin Pedersdotter överlevde sina barn, och testamenterade sin morgongåva till sin systerdotter. Får ta en 'time-out' i frågan...
 
Likaså att Henrik ärvde sin bror Olof. Denne Olof kan alltså inte haft några efterlevande barn...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-10-24 19:07)

[Leif Tennare]

I det hypotetiska släktträdet ovan, så har jag antytt att Jöns Torkilsson eventuellt hade en son, Nils Jönsson, domare på Åland 1454.
 
Vad jag inte nämnde, var att han möjligen är densamme Nils Jönsson, som Anthoni  (i sin bok på s. 176) skriver, 'möjligen var gift med Lucia Nilsdotter (Tavast)':”Så omtalar biskop Magnus år 1439, att han betalat en Nils Jönsson reda penningar för en systerdel i Porkala. Det är möjligt, att den sistnämnde var gift med biskopens brorsdotter Lucia, som samtidigt med Nils Jönsson ihågkommes med en gåva på 200 mk och vars dotter Metta får 50 mk. Troligt är att det är fråga om Tavastsläktens gods i Borgby, då Peder Rydz och hans hustru Metta 1448 utom jord i Mervis sälja ett gods i Borgby och då samtidigt Abraham Jönsson och hans hustru Margit Nilsdotter avyttra jord i byn, ärvd efter en hustru Lucia, till Tavastehusfogden Engelbrekt Japsson.”
 
Om mitt antagande stämmer, så skulle Olof Jönsson (Sluk)  till Lahis, häradshövdingen i Sääksmäki, vara en brorson till Nils Jönsson, och kusin till Metta  och Margit Nilsdotter. Det skulle i så fall kunna förklara varför  ”välb.  Olof Jönsson i Lahis”  i augusti 1503, köpte det Borgby i Sibbo, som  Metta och Margit sålde till Engelbrekt Japsson 1448, och som innehades 1503 av en Åke Japsson.
 
Abraham Jönsson var f.ö. farfar till Jöns Grelsson d.y. till Katinala och Juttila, vars dotterdotter var (av mig postulerat) gift med Olof Andersson Ruuth, vars farmors far (enl. min hypotes) var Olof Jönsson (Sluk).
 
Ett äktenskap mellan en son till Jöns Torkilsson (Sluk) och en dotter till Nils Olofsson (Tavast), får sägas vara en rimlig hypotes.  Jöns Torkilsson tillhörde sannolikt det övre skiktet bland det finska frälset, då han på mödernet förmodligen härstammade från Byskallarna på Åland, och var gift med en dotter till Lars Gunnarsson - en betydande frälseman enl. Anthoni. Hans ställning manifesteras då han nämns som den 1:e i nämnden i Åbo, 1437 [FMU 2215], före sin systerson, Jöns Hansson (Villilä), som nämns som nr. 2.
 
Även om det mesta bygger på antaganden, så känns det som om 'spelplanen' krymps.  De flesta pusselbitarna ligger nu på bordet, det gäller bara att inte försöka tvinga dem in på fel plats.

[Leif Tennare]

Ytterligare en pusselbit med rätt 'färg' - Tyril Nilssons (Sluk) postulerade far, Nils Jönsson, skrevs till Sotiala i Hauho. Omkring 1455 i 'Jordeboks- och hushållsanteckningar av Olof Nilsson Tavast' [FMU 3001] framgår att Olof förvärvat egendom i Sotiala. År 1485 upplåter domprosten i Åbo, Magnus Nilsson, gods, bl.a. i Sotiala by, till Jeppe Pedersson (Ille) till Porkola.
 
Jeppe Pedersson var gift med Märta Olofsdotter Tavast, sonsons dotter till Olof Nilsson Tavast. Jeppe Perssons styvdotter, Anna Eriksdotter (Bidz), var gift med Olof Jönsson (Sluk) i hans första gifte, och av mig postulerad mor till Matts Larssons (Ruuth) hustru, Anna Olofsdotter...
 
Nätet blir mer och mer finmaskigt, och därmed svårare att beskriva i ord!

[Leif Tennare]

Snabba ansatser, resulterar alltför ofta i övertramp... Anna Eriksdotter (Bidz) och Olof Jönsson (Sluk) kan inte ha haft en dotter som var gift med Matts Larsson (Ruuth) - detta skulle återigen skapa äktenskapshinder för Harald Tyrilsson (Stålhandske) och Anna Henriksdotter (Lapp).  
 
Det väsentliga i gårdagens inlägg kvarstår dock. Sotiala var säkerligen Jeppe Perssons hustrus, Märta Olofsdotters (Tavast), egendom, och ärvdes eventuellt av dottern Anna Bidz, Olof Jönssons (Sluk) hustru. Om det sedan rör sig om samma del av Sotiala som senare Nils Jönsson (Sluk) innehar är en öppen fråga, liksom hur han förvärvat sin del av Sotiala by.

[Leif Persson]

Jag vet inte om du nämnt det i något tidigare inlägg, men Olof Jönsson och Anna Eriksdotter (Bidz) fick ju tillstånd 8 november 1478 att gifta sig trots sitt släktskap (både consaguinity och affinity), se Aucoritate pape sid 250

[Leif Tennare]

Jo, vi har diskuterat detta tidigare. Affintyhindret är säkert kopplat till att Olof Jönsson i sitt första gifte, var gift med en kusin till Anna, en dotter till Klaus Bidz. Vad gäller consanguinity, har jag tyvärr luckor i tredje led för Olof, resp. fjärde led för Anna, och har inte kunnat använda detta för någon form av verifikation.

[Leif Tennare]

I mitt inlägg den 16 oktober omnämndes  en ”Peder j Wæntelæ” bror till Olof Nilsson (Sluk?).
 
I Anthonis bok hittar man bl.a följande avseende  Vääntele i Lundo (s. 318): ”1439. Bisk. ger Ingeborg Håkansd. I g i V, köpt av Henr. Skräddares änka; ... 1444. Konr. Henriksson lovar sköta d.g. modern sålt bisk.  f. 250 mk o. denne gett Anders Henriksson o. Ingeborg.  FMU 3069. 1458. Håkan Andersson säljer Olof Tavast mnet i V;”  
 
I klartext så har biskopen Magnus Olai (Tavast) år 1439 gett Vääntele – värt 250 mk - till sin syster Ragnhilds dotterdotter Ingeborg Håkansdotter (Frille), gift med Anders Henriksson (Lindelöf).  År 1458 säljer Ingeborgs son, prästen Håkan Andersson mödernet i Vääntelä åt riddaren Olof Tavast, för 124 mk [FMU 3069]. Vääntele har uppenbarligen ärvts av antingen två bröder, eller en bror och två systrar, då Håkan säljer halva V., eller en broderdel.
 
Hur skall man då placera in Peder i Vääntele som eventuell arvinge? Det troligaste var att han var gift med en syster till Håkan, men han kunde också ha varit en bror till Håkan, och halvbror till Nils Olofsson (Sluk?). I mitt ’släktnät’ är emellertid Anders Henriksson, i ett andra gifte, gift med Margareta Nilsdotter (Stjernkors), varför jag vidhåller hypotesen att Peder Nilsson (Sluk) var gift med en dotter till Anders Henriksson (Lindelöf) och Ingeborg Håkansdotter (Frille).
 
Ett stöd för detta – om än vagt – utgör det faktum, att Peder Nilssons postulerade farbror, Jöns Torkilsson, framträdde tillsammans med Ingeborg Håkansdotters far,  Håkan Frille, i Kimito 1432 [FMU 2036], och intygade att de båda närvarit vid biskopstinget i Kimito  för 15 år sedan…
 
Indicierna är tillräckligt starka för att jobba vidare med hypotesen, att Peder Nilsson, bror till Olof Nilsson, är son till Nils Torkilsson (Sluk).

[Leif Tennare]

I Henrik Impolas bok hittar man följande: ”Torkil Andersson till Hova (Kimito). Frälseman av okänd härstamning. Torde ha härstammat på fädernet eller på mödernet från häradshövdingen i Hattula härad Henrik Hornhus som ägde Hova i början av 1400-talet.”
 
I det här fallet känner jag mig mycket säker, när jag postulerar att Torkil Andersson var en ättling till Torkil Jönsson (Sluk) i Kimito. Se släkttädet ovan.
 
Som jag visat under rubriken Stensböleätten, var Anders Jönsson till Stensböle sannolikt gift med en syster till Henrik Hornhus,  med vilken han hade sonen Isak Anderson.  Isak ger 1446 biskopen sitt i Hov, för 60 mk. [Anthoni, s. 315].  År 1554 finner man Torkil där.
 
Det som knyter ihop trådarna  är att Torkil Jönsson (Sluk) i Kimito var gift med en syster till Anders Jönsson - Margareta Jönsdotter. Margareta Jönsdotter var också halvsyster till Gregers Andersson Garp, och omnämns i en av Gregers Andersson  år 1449 utfärdad urkund [FMU 2787]: hulkit gooz jak köpte aff mine syster Margreto, Thorkil Jönssons hustrv.
 
Då Torkil Andersson hade tre söner med namnen Anders , Erik och Lasse, och Torkil Jönssons svärfar hette Lars (Gunnarsson), så kan följande hypotetiska släktlinje konstrueras (med ansatta födelsetider):
 
Torkil Jönsson (1395) - Lars Torkilsson (1425) -  Anders Larsson (1460) - Torkil Andersson (1495) - Lasse Torkilsson (1520).
 
Torkil Anderssons son, Anders, skriver sig till Attu i Pargas. I Pargas hittar man dessutom en Lasse Andersson i Kaskesår 1523 [Anthoni, s. 319], en möjlig bror till Torkil i Hovet, och eventuellt far till den Anders Larsson till Storgård i Pargas, om vilken H. Impola skriver [s. 38],  ”.son till en okänd Lars”.
 
H. Impolas kommentar avseende Anders Larssons släkt, täcker väl släkten Sluks situation: ”.hemmanet beboddes av en släkt som behandlats varken av Ramsay eller av Ruuth trots att den otvivelaktigt var en frälsesläkt som genom rusttjänst ”frälst” sin jord från skatter till kronan. Den saknade dock sköldemärke och dess ursprung är höljt i dunkel”. Vad gäller Lasse Torkilsson skriver Impola: Av en frälsesläkt i Kimito som i sockenhistorien med orätt kallats halvadel.
 
I övrigt kan tilläggas att redan Torkil Jönsson med hustru Margareta innehade en  egendom, Söderby, i Pargas [Anthoni s.320], vilken de pantsatte för 140 mk till domkyrkan.
 
En liten 'knorr' på det hela är, att en del av godsen ägda av Torkils till hovet ättlingar (Kvarnböle och Pederså) hammnar hos Hans Joensson till Sjölax (Stålhandske)...
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-11-04 19:06)

[Leif Tennare]

Ett svårighet med att utreda släkter som släkten Sluk, är att deras namn är så vanliga - med ett visst undantag för Torkil i det här fallet - och att endast ett fåtal använder sig av släktnamnet. I min arbetshypotes av den 23 oktober, så har jag för Tyril Nilssons postulerade farfar, Jöns Olofsson, indikerat att han ev. var densamme som den Jöns Olofsson, som tillsammans med Sten Henriksson (Renhuvud) höll häradsting i Lundo 1477. Det var med största sannolikhet fel...
 
Vid en 'intern kvalitetsrevision' upptäcker jag att brevet var utfärdat i Kurkela, i Lundo, vilket självklart associerar till släkten Kurck. Därmed är identifieringen i princip klar. Det handlar om Jöns Olofsson (Stenbock), fogde på Åbo slott 1466 och i Pikis 1479, vars dotter Elin, var gift med Klas Kurke. Klas Kurkes syster, Anna Jakobsdotter,  var i sin tur gift med Sten Henriksson...[ÄSF]
 
VSB (=Vilket Skulle Bevisas)
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2012-11-06 22:44)

[Leif Tennare]

Ytterligare en korrigering. Den 10: oktober skrev jag: Olof Haraldssons farfar, skulle då vara Olof Olofsson, bror till Ragnhild, som ägde Kodiala 1463. Det skulle ha stått kusin till Ragnhild - inte bror...