ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Riddare Anders (ström) ättlingar  (läst 2283 gånger)

2010-11-03, 17:53
läst 2283 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Riddare Anders (ström) ättlingar
 
Jag har tagit mig friheten att som rubrik för det här forumet använda mig av en hypotetisk anfader till en släkt vars vapen kan beskrivas som bjälkvis belagd ström.
 
I Hausens heraldiska register finner man referens till tre sigill under rubriken ’ström’, varav två kan beskrivas som ’en sköld med en bjälkvis lagd ström’:
 
FMS 103: Arvid Ravalsson, frälseman. I skölden en bjälkvis lagd ström. 1386.
 
FMS 168: Ragvald Stigulfsson, häradshövding i Pikis. I skölden en ström. 1446, 1451, 1456.
 
Under Kaniker och Landtpräster hittar man ytterligare ett exempel:
 
FMS 45: Stigulf Andersson, präst i Kumo. Skölden, inom en ram av fyra bågar växlande med lika många hörn, belagd med en bjälke (ström?). 1338.
 
I ÅMU I finner man på s XII Stigulf Andrissons halvbrors, Jakob Andrisson [1], vapen, vilket endast i mindre grad avviker från Stigulfs. 1321.
 
De fyra nämnda personerna kan med gott fog antas vara befryndade, men hur?  Min tanke med det här inlägget är att skissa en hypotetisk släkttavla, en ’beta-version’, som utgångspunkt för vidare. diskussion.
Jag väljer att utgå ifrån Jakob Andrisson, som sannolikt är densamme som Lagmannen i Finland Jakob Andersson som återfinns i urkunderna 1344/1347 [2]. I ÅMU 7, som avser ett godsbyte mellan Jakob och Åbo kyrka, skrivs explicit: ”… Ålands sigill samt sigillen av de hederliga männen Nikolaus Magnusson (Nils Månsson) och Sigvard (Sigurd), bröder till herr Stigulf, min broder, samt mitt sigill.”
Då vi känner Stigulfs patronymikon, Andersson, från hans sigill, är det helt klarlagt att Jakob och Stigulf hade samma far, Anders, men olika mödrar. Vem Jakobs mor var är inte känt, men Stigulfs mor måste ha varit Margareta i Dalkarby på Åland, som i sitt gifte med Måns Byskalle, fick sönerna Nils och Sigurd Månsson (fogdar på Åland).
 
I den andra änden, i kronologisk mening, finner vi Ragvald Stigulfsson, hdh i Pikis, som återfinns i urkunderna t.o.m. 1464. Om vi förutsätter att Ragvald tillhör samma släktgren som Arvid Ravalsson, så bör det finnas en generation mellan dessa.  Om Ragvald var ett barnbarn till Arvid, skall vi alltså söka efter en Stigulf Arvidsson, i källorna kring 1420/30.  
I mitt sökande har jag emellertid också hittat en lämplig kandidat till en bror till Arvid, en Stigulf Ragvaldsson i Lundo 1398 [3], vilket ligger enbart ngn mil ifrån Pikis. Om denne Stigulf var farfar till Ragvald Stigulfsson, skulle vi söka efter en Stigulf Stigulfsson i stället.
 
Tyvärr hittade jag inte ’den felande länken’, vare sig i form av Stigulf Arvidsson eller av Stigulf Stigulfsson,  i någon källa, vilket skulle ha totalstoppat mitt hypotesbyggande, om jag inte i stället fått upp spåret på en eventuell son till häradshövdingen i Pikis, Väpnaren Stig Ragvaldsson, som vi hittar i Pikis 1494 [4]. Denna urkund avser en försäljning av Stig Ragvaldssons gods i Sauvla i Pikis, till biskop Magnus i Åbo.  Urkunden avslutas med ”præsente Johanne Nielsson in Buskyla.”. Denna upplysning säger inte mycket, om man inte råkar veta, att ett gods givet domkyrkan av Stigulf Ragvaldsson i Hepojoki, Pikis, 1398, bördades av Jöns Nilsson i Bussila, omkring 1478! [5]. Lägger man till detta att det gods i Palila (Nykyrka) som en Nils Stigulfsson bytt till sig 1465 [6], senare ärvdes i bakarv av Jöns i Bussila! [6], så har vi alltså via Jöns i Bussila hittat en koppling mellan Stig Ragvaldsson och Stigulf Ragvaldsson, som levde ca 100 år tidigare. Vi har dessutom funnit en trolig bror, eller kusin, Nils, till Ragvald Stigulfssons far – ’den felande länken’.
 
Vem var då far till de potentiella bröderna Arvid och Stigulf Ragvaldsson? Han måste naturligtvis heta Ragvald, frälseman, och ha verkat i Finland i mitten av 1300-talet. En kandidat som direkt utkristalliserar sig är en Ragnvald i Haga, som 1346 var 6te faste till biskopen [7]. Om honom skriver Anthoni: ” Till ett sådant försvarssystem kam man också räkna Haga i Virmo….. som på 1300-talet hyst en man, tillhörande tidens ledarskikt och kallad Ragvald av Haganum”. Denne Ragvald tycks befinna sig på en nivå väl i linje med sin eventuelle frände, lagmannen i Finland, Jakob Andersson…
 
Vi är nu framme vid det sista ledet i mitt bygge, att hitta kopplingen mellan Ragnvald i Haga, och Jakob Andersson. Min ansats till lösning, är att Ragnvald var son till en bror till Jakob, hövitsmannen i Finland Nils Andersson. Detta med tanke på patronymikonet, såväl som på den ledande ställningen i Finland, väl i nivå med sin ev. bror och sin son Ragvald.
 
Återstår då att identifiera en lämplig anfader för denna släkt, med en bjälkvis lagd ström….
 
En mycket lämplig kandidat, hittade jag i en urkund utfärdad 1296 [8], då Kung Birger av Sverige stadfäster Upplandslagen, vilken reviderats av lagman Birger m.h.a. en tolvmannakommission. I denna kommission ingick som en av sex riddare från Tiundaland, ”Anders i Förekarlabij. Forkarby, som det heter i dag ligger i Bälinge socken i Uppland. Byn, som var den näst största i Uppland, låg vid Fyrisvallarna väster om G:a Uppsala, vilket mycket väl skulle kunna motivera en ström i vapnet….
Med tanke på riddarens, Anders, medverkan vid revisionen av Upplandslagen, känns det inte helt fel att tänka sig att hans ev. söner skulle bli hövitsman resp. lagman i Finland.
Följande hypotetiska, men till vissa delar väl underbyggda, släkträd kan alltså skissas:
 
[

 
 
[1] ÅMU 7, 30. (FMU 302)
[2] FMU 487, 518.
[3] FMU 1075.
[4] FMU 4582.
[5] Anthoni (1970), s.323 (SvB 285)
[6] Anthoni  (1970), s.337 (IF, s. 10). IF= Ivan Flemings Jordebok.
[7] Anthoni (1970), s.347 (SvB 115)
[8] SDHK 1684.
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-03 17:56)

2010-11-04, 11:50
Svar #1

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Följande är de sigill som berörs i föregående inlägg:
 

2010-11-04, 16:44
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
I mitt inlägg ovan, inkluderade jag inte det tredje sigillet med strömmotiv, FMS 95: Jakob Niklisson, vars sköld av Hausen beskrivs som balkvis belagd med en ström. Anledningen var dels den dåliga kvaliteten på sigillet, dels att skillnaden verkade vara för stor, för att ha en koppling till de övriga sigillen.
 
När jag sedan insåg att det rör sig om den Jakob, som Anthoni identifierat som Jakob Nilsson Skelghe, så blev det genast intressantare. Förutom att namnen Jakob och Nils väl passar in i släktträdet på 1300-talet, så råkar det vara så, att i den tolvmannakommission som reviderade Upplandslagen, i vilken riddaren Anders deltog, också ingick en Eskil Skaelge från Attundaland! Vidare så hade Jakokob Skelge anknytning till Pikis där han var faste och sigillvittne 1378, och där Stigulf Ragvaldsson 20 år senare, 1398, skänkte jord till domkyrkan!
 
De potentiella beröringspunkterna är allt för många för att utelämna Jakob Nilsson Skelghe från hypotesbygget...  
 

 
Det som gör det hela extra intressant är att Skelghes, i Finland, ursprung är helt oklart, vilket framgår av  
Anthonis inlägg i Genos 39(1968) Bärare av namnet Skelghe och deras släktförhållanden

2010-11-05, 10:55
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
I mitt hypotetiska släkträd från den 3:e november, fanns en, okänd, härledd länk, Stigulf Stigulfsson, enbart skapad av kronologiska skäl. Efter ytterligare letande, har jag haft turen att hitta en artikel i Historisk Tidskrift för Finland, 1961, Stigulf Ragvalssons släkt av E. Anthoni, vari det klart framgår att Ragvald Stigulfsson var son till Stigulf Ragvaldsson, och ingen annan.
 
Stigulf Ragvaldsson släkt återfinns också hos Ramsay, felaktigt rubricerad Finskilä-släkten, enl. Anthoni.
 
En uppdatering baserad på Anthonis artikel kommer framöver....

2014-10-01, 17:19
Svar #4

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Sedan mitt inlägg för fyra år sedan,  har mitt släktnätverk i den östra rikshalvan expanderat väsentligt på alla ledder;  med  många nya kopplingar mellan släkterna - och är därmed  väsentligt mer robust idag.
 
Om man vill kvalitetssäkra ett helt nätverk, och inte enbart enskilda poster, så är tolkningen av ägarlängder ett utmärkt instument - men med många fällor. Vad gäller den postulerade riddaren Anders (i/till Forkarby) släkt, så bjuder den i vissa delar kända 'ägarlängden' för en av de äldsta och största gårdarna i Tavastehus, Gammelgård i Lampis på mycket information.
 
En analys av de i Anthonis och Impolas böcker redovisade innehavarna av delar av Gammelgård, pekar entydigt på att den innehafts av hövitsmannen i Finland, Nils Andersson, av mig postulerad son till riddaren Anders till Forkarby.
 
Om man utgår från detta, så får brevet från kung Birger till Nils Andersson, rörande klagomål  beträffande vissa skogar i Tavastland,  en något mer personlig  innebörd [SDHK 2025, FMU 242].
 
Då det är omöjligt att enbart i ord beskriva de mycket komplexa släktrelationerna, så har jag tagit fram en bild - vilken i sig är en grov förenkling , men ändå har ett högt indikativt värde.
 
 

 
 
Av bilden framgår att den förste kände innehavaren av Gammelgård,  Björn Ragvaldsson (stjärnkors), var en ättling till Peder Nilsson i Särkilax i 3:e led, och samtidigt en avkomma till Peders bror, Björn Nilsson, i 4:e led.  Motsvarande bild får man av de övrigas släktrelationer, man gifte sig inom det relativt begränsade släktklustret.
 
Bilden pekar också på att gården ursprungligen ägdes av Nils Andersson - hans brors släkt, Jakobs avkomlingar, fick sannolikt sina andelar via ingifte. Halvbrodern, sonen i Anders  2:a gifte med Margareta i Dalkarby, Stigulf Andersson, kyrkoherden i Kumo, dog förmodligen barnlös.
     
Näste kände ägare av del i Gammelgård, Bengt Nilsson, var på fädernet en avkomma av Peder Nilsson, och på mödernet av Nils Jakobsson Skelghe.  
 
Då alla av Anthoni och Impola angivna delägare över tiden i Gammelgård - även de som här utelämnats, går att identifiera som en del av detta släktkluster, så tycks mina postulat ha en god substans.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-01 17:24)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-01 18:15)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-01 18:23)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-02 09:32)

2014-10-02, 13:20
Svar #5

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Bengt Nilsson och Björn Klasson, kan de ha varit bröder, skulle det underlätta någon hypotes..? Jag tänker på namnlikheten Nils=Nicolaus=Klas och ämbetet som häradshövding i Hattula hd kanske gick i arv efter pappan Klas Hansson? Nu har jag inte undersökt det närmare om de har olika vapen osv och då faller det väl.

2014-10-02, 15:00
Svar #6

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Alla släkttillhörigheter är väl kända. Bengt Nilsson tillhör Hagasläkten, son till Nils Larsson till Haga. Björn Klasson tillhör Lepassläkten, son till Klas Hansson.

2014-10-02, 15:36
Svar #7

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2020-04-25, 13:09
    • Visa profil
Ok, har missat en del där märker jag...

2014-10-03, 19:21
Svar #8

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Som jag skrev i mitt inlägg  i förrgår: Om man vill kvalitetssäkra ett helt nätverk, och inte enbart enskilda poster, så är tolkningen av ägarlängder ett utmärkt instrument - men med många fällor.. Hade jag inte tagit fram det översiktliga släktträdet ovan, så hade jag sannolikt missat den uppenbara felaktigheten att postulera att Olof Petersson (stjärnkors) var en ättling till Nils Andersson (ström) på fädernet. Möjligen är släkten Stjärnkors på mödernet kopplad till Nils Andersson.  
 
Möjligen/troligen bortfaller också filiationen mellan Björn 'Nilsson' och Nils Andersson.
 
Klart är det ändå att det finns en koppling mellan släkten Stjärnkors och ättlingar/fränder till den av mig postulerade Nils Jakobsson Skelghe - far till Jakob Nilsson Skelghe (bjälkvis lagd ström). Bengt Nilsson ingår fortfarande efter ändringen i de båda släkterna, och den tidigast kände företrädaren för Gammelgård är och förblir Björn Ragvaldsson (stjärnkors).  
 
Pusselbitarna ligger på bordet - det gäller 'bara' att lägga dem på rätt plats...

2014-10-03, 20:31
Svar #9

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
En snabb analys pekar på att Peder (stjärnkors) mycket väl kan ha varit gift med en dotter till Ragvald Nilsson av Haganum - samma resultat som tidigare, men Peders släktlinje integreras därmed med Ragvald Nilssons, vilket ger ännu tydligare ägarbild.  
 
Då Gammelgård var en mycket stor gård/by, värd 1760 mk (1/4 av G. såldes 1546 för 440 mk) , så torde ägarna tillhöra frälse på högsta nivå. Som jämförelse, så värderades Claus Lydekessons sätesgård, Nynäs till 1000 mk, när den delades mellan hans fem döttrar. Claus Lydeksson som var en stor jordägare, ägde upskattningsvis gods med ett totalt värde av 4000 mk.[Anthoni (1970):159].
 
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-03 20:34)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-03 21:24)

2014-10-07, 20:53
Svar #10

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Genom att försöka tänka som Zacharias Topelius, d.v.s. leva mig in i tiden och miljön för skeendet, kombinerat med lite fantasi, så tror jag att jag hittat kopplingen mellan hövitsmannen i Finland, Nils Andersson,  och Olof Peterssons  (stjärnkors) far.  Såsom hövitsman torde Nils enbart gifta sig  med någon från ungefär samma sociala miljö.  Det innebär att de borda lämna åtminstone något spår i urkunderna. Då Nils har en son Ragvald - ett namn som inte tycks förekomma i hans bröders släktlinjer - kan man förutsätta att detta kommer från Ragvalds möderne. Mer specifikt från hans morfar. En möjlig/rimlig kandidat är Ragvald Johansson , känd 1324-1332, vilken var biskop Ragvalds skattgivare i Tavastland 1331 [FMU 319,389,396].
 
I min hypotes, så dör Nils Andersson före sin hustru, n.n. Ragvaldsdotter, vilken gifter om sig med Johan Pedersson (stjärnkors?),  prefectus in Kustö 1356 [FMU 659] och får en son,  Peder Jönsson (stjärnkors?). Detta stöds av att den som byggde Kustö var biskop Ragvald, varför Ragvald Johansson säkert hade en koppling även till Kustö.  Om denne Johan Pedersson förde ett stjärnkors som vapen, skulle det kunna förklara varför detta vapen enl. Anthoni var särskilt vanligt i Åbos skärgård [ÄSF I:2, s. 200]. De var förmodligen ättlingar till prefekten på Kustö...
 
Olof Petersson, den kände anfadern till den medeltida släkten 'Stjärnkors' var då en son till denne Peder. Kronologin stämmer väl, liksom den sociala miljön och - inte minst - namngivningen.

2014-10-07, 23:20
Svar #11

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1810
  • Senast inloggad: 2020-04-10, 13:22
    • Visa profil
Bifogar härmed en bild av hur släkterna som över tiden innehade delar av Gammelgård var kopplade till varandra - det finns många möjligheter...
 
 

 
Det man kan konstatera är, att det finns ett otal kopplingar mellan de flesta gifta paren . Måns Henriksson Tavast och Margareta Jönsdotter Skytte tycks var släkt med varandra i 3:e och 4:e led på två olika vägar.
 
I Margareta Skyttes andra äktenskap med Bengt Nilsson så var de släkt med Jöns Andersson Garp två gånger i 4:e led, med Olof Jönsson Tavast i 4:e och 5:e led, och med n.n. Ragvaldsdotter i 5:e och 6:e led.
 
Även om det självklart finns många felkällor, så återspeglar detta med största sannolikhet vad som var en realitet i den östra rikshalvan på 1400-talet, och då kanske speciellt vad gäller de släkter som faktiskt bosatte sig i Tavastland.  
 
Jag hade två syften med att försöka kartlägga innehavarna av jordagods i Gammelgård, dels att försöka extrapolera bakåt för att om möjligt kunna dra en slutsats om äldre tiders innehavare av Gammelgård, dels att i den processen  hitta eventuella 'dolda' fel i mina hypoteser.
 
Vad gäller de ursprungliga innehavarna, så pekar det på att det rörde sig om två släkter, hövitsmannen i Finlands, Nils Andersson, släkt, och avkomlingar till den av mig postulerade anfadern till släkten Stjärnkors, Johan Pedersson, prefectus i   Kustö.  Arvet  torde,  om mina hugskott mot förmodan skulle ligga nära sanningen, härröra från biskop Ragvalds skattgivare i Tavastland, Ragvald Johansson.
 
Vad gäller eventuella fel, så har jag hittat tillräckligt många för att inse att jag har många kvar att hitta.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-07 23:24)

 

Annonser





Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna