Äldre inlägg (arkiv) till 2006-10-30

[Rebecka Antila]

Finns några uppgifter om Johans hustru och hans föräldrar?

[Kaj Janzon]

Hej Rebecka,
 
Den 22 september 1361 bytte Johan Holmgersson bort 1 attung jord i Skedevi till sin syster Salla mot hela hennes arvslott i Sonstorp (in Sansthorpe). Deras far var alltså möjligen den 'beskedlige man' Holmger i Sonstorp som var närvarande då en Magnus Birgersson 1328 sålde sin gård i Gillberga, Svennevads sn, till Johan [DS 6537, Gilingstam, Brev ur askan s 69 f.]
 
Här vill jag dock, på grund av omständigheterna, lägga in en rejäl brasklapp.
 
För det första har inget av de aktuella breven bevarats i original och båda avskrifterna har förmodligen sitt ursprung i en samling Rosenstråle-brev.
 
För det andra är det inte känt hur Sonstorp har kommit i släkten Rosenstråles ägo.
 
Det kan alltså inte helt uteslutas att uppgifterna bygger på en eller två av 'huvudljugaren' Palne Erikssons (Rosenstråle) många förfalskningar.

[Roger Axelsson]

Ina Friedländer påstår i sin arkivhistoriska utredning Peringskölds Diplomatarium (Lund 1971) s 306 att Johan är svärfader till rosenstrålarnas stamfader Johan Holmstensson. Detta förklarar hur Rosenstrålarna kom över stamgodset Sonstorp samt varför Johan Holmgerssons brev återfinns i deras arkiv. Friedländer nöjer sig dessutom med att identifiera sigillbilden som ett djurhuvud, vad jag vet så har man i litteraturen kallat huvudet både oxe- och häst-.
 
Vad jag kan se så talar alltså både godshistorien, ätten Rosenstråles släktarkivs historia, kronologin och heraldiken för att Friedländer har rätt.
 
Med tanke på att Sallas lott i Sonstorp i 1361 års brev anges vara fädernearv (åtm enligt SD:s databas, har inte tillgång till fulltext för tillfället) så torde det ändå stödja riktigheten i att den 'beskedlige man' Holmger i Sonstorp är hennes och Johans far. Båda breven har dock samma ursprung och har hafts omhand av Peringsköld - och kanske även av Palne Eriksson - men min brasklapp blir, i ljuset av Friedländer, något mindre än Kajs.
 
Johan och Salla bör dessutom ha haft en brorsa till. Han hette Jon och blev fader till linköpingskaniken och kyrkoherden i Klockrike Nils Jonsson som dog 1368 i Danzig.
 
Mvh Roger AJ

[Kaj Janzon]

Roger,
 
Det bör väl ha varit en halvbror då? Det där med djurhuvudet kan ju bli riktigt intressant. Raneke anger att det är ett hästhuvud, men det får man väl som vanligt ta med en nypa salt. Hildebrand anger bara djurhuvud.
 
Det finns ju ett annat oidentiferat djurhuvud med anknytning till detta. Klockrike-prästens mor, Kättillög Petersdotter, hade i ett annat äktenskap dottern Ramborg Karlsdotter [Rosman, Bjärka-Säby, s 92 som gifte sig med Birger Jönsson i Borringe (pilspets). Då kanske du förstår vilket djurhuvud jag far efter? Men jag låter mig inte provoceras till att offentliggöra en hypotes...ännu.  
 
Hur som helst tror jag att Hildebrand, Friedländer och Elgenstierna har rätt och att Raneke har fel, d v s jag tror att det rör sig om ett oxhuvud.

[Kaj Janzon]

Ett tillägg och en precisering: Hildebrand är alltså Bror Emil Hildebrand, Svenska sigiller från medeltiden, andra häftet (Stockholm 1867], tredje serien, nr 413. Han har sin gissning inom parentes: (ulf?).

[Stefan Simander]

--- 'huvudljugaren' Palne Erikssons (Rosenstråle)---
 
Var han i huvudsak en lögnare eller ljög han möjligen om vilket sorts huvud det var?

[Ralf Palmgren]

Hej!
Är det någon som känner till Magnus Jonsson (Hästhuvud)? Han hade en dotter Katarina Magnusdotter (Hästhuvud) som gifte sig med Jöns Bengtsson (Lejonansikte).
 
Jöns Bengtsson (Lejonansikte) omtalas tidigast 1418 vid arvskiftet efter far- eller morfadern Jöns Brudsson (Lejonansikte). Levde ännu 1444.
 
Ätten Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt, behandlas i Äldre svenska frälsesläkter I (Häfte 1) s. 69 ff. Men i vilken bok hittar jag ätten Hästhuvud?
 
M.V.H.
Ralf

[Kalle Thorsberg]

Hej Ralf,
 
Magnus o dotter nämns i Raneke - Sveriges medeltidsvapen, s 332.
K

[Kaj Janzon]

Observera att på sid 332 i Raneke, del I, är det ett uppkommande varghuvud med hals! Där har Raneke nämligen följt Hildebrand [jfr kompletteringen i del III). Någon ätt med namnet Hästhuvud finns inte mig veterligt behandlad i litteraturen. Man bör därför - som det görs i ÄSF - skriva (hästhuvud) med liten begynnelsebokstav.
 
Raneke påstår vidare i SMV I s 332 att huvudet av såväl RPB som SD betecknas som hästhuvud. Detta är emellertid oriktigt. SD 1 s 71 (nr 103) och s 777 (personregistret) anger endast djurhufvud.

[Ralf Palmgren]

Tack för informationen om (hästhuvud). Jag skall söka efter Raneke på närmaste bibliotek.
 
M.V.H.
Ralf

[Kaj Janzon]

Stefan, Enligt SAOB är en huvudljugare en storljugare, i högsta grad osannfärdig person. Det står inget om att man behöver ljuga om just huvuden för att göra sig förtjänt av 'titeln'.
 
En poäng är dock att det förfalskade dokument som åsyftades när PE betecknades som 'en huvudljugare vid namn Palne Eriksson') enligt dåtidens synsätt var av ett så 'högviktigt' slag att det med lite otur kunde ha gjort honom till en huvudlös huvudljugare.

[Torsten Berglund]

Det finns en ätt som i litteraturen brukar tillskrivas namnet Hästhuvud, nämligen den i Schlegels & Klingspors ättartavlor över den ointroducerade adeln upptagna Äldre slägten Hästhufvud (s. 134f).  
 
Denna släkt härstammar från häradshövdingen Otte Nilsson till Holm i Dalarna som 1509 fick sköldebrev av riksföreståndaren Svante Nilsson, med rätt att föra sköld och hjälm med ett svart hästhuvud i grönt fält (se även Per-Axel Wiktorsson, Svenska sköldebrev från medeltiden, i Individ och historia, 1989, s. 325; J E Almquist, Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden, 1960, s. 24f).
 
Schlegel & Klingspor upptar även en ätt som de benämner Yngre slägten Hästhufvud men hänvisar i detta fall till rubriken Ingemar Vastessons adel. ätt.

[Ralf Palmgren]

Hej, Torsten!
Jag får även in Äldre slägten Hästhufvud som nämns i Schlegel & Klingspor. Men det jag har börjat fundera över är att kan man lita på allt som står där? Känner du till om där finns fel eller vet du om det någonstans finns nyare forskning om denna släkt? Finns den i Raneke? Eller kan man lita på den information som ges i Schlegel?

[Anders Ryberg]

Schlegel och Klingspor innehåller fel, forskningen har gått kraftigt framåt sedan den utgavs. Även Raneke har fel rätt ofta, i synnerhet om genealogi. (Inget verk är helt felfritt, men till exempel ÄSF befinner sig i närheten av denna nivå.)

[Kaj Janzon]

Hej Torsten,
 
Du har helt rätt fast det kanske inte har någon större relevans för just denna diskussion. Den från Otte Nilsson i Holm (Stora Tuna sn) härstammande släkten har ju inget alls att göra med de tidigare ovan nämnda personerna och med tanke på att sköldebrevet utfärdades så sent som 22/1 1509 är väl åtminstone Ottes barn nära gränsen till vad som överhuvudtaget ska diskuteras under rubriken Medeltiden.
 
Schlegel och Klingspor tar jag inte i med tång ens  men det behövs ju inte heller i detta fall. Sköldebrevet finns bevarat i avskrift i flera olika arkiv, bl a i Peringskiölds diplomatarium (E 24, VHAA:s deposition, Riksarkivet). Men som sagt: Otte Nilsson och hans ättlingar har inget med Johan Holmgersson (djurhuvud) att göra.

[Torsten Berglund]

Ralf!
De uppgifter som Schlegel & Klingspor meddelar om Otte Nilssons (Hästhuvud) släkt är inte korrekta. Förutom den litteratur som jag hänvisat till ovan (Wiktorsson och Almquist) vill jag också fästa din uppmärksamhet på Bertil Bo?thius arbete, Kopparbergslagen fram till 1570-talets genombrott (1965), som dock innehåller en mängd felaktiga uppgifter i släkttavlorna i slutet av boken. En bra och klargörande artikel, som också innehåller en del nya rön om denna släkt, är skriven av Elisabet Hemström och återfinns i tidskriften Tunarötter 1997:4, s. 6-9 Holm i Tuna - frälsegård och officersboställe.
 
Kaj har givetvis helt rätt i att dessa personer inte har något att göra med personen i denna diskussions rubrik.

[Vincent Eldefors]

Holmger i Sonstorp synes ha haft ytterligare en son vid namn Nils, bosatt i Valla.
 
Utöver Sonstorps-kopplingen så finns det något som ytterligare talar för att Johan Holmstenssons (Rosenstråle) hustru skulle ha varit dotter till Johan Holmgersson, nämligen att denne uppenbarligen ägde jord i Gillberga i Sköllersta, en gård som även Johan och Ramborgs son Holmsten var i besittning av.
 
Johan Holmgersson hade förutom den förmodade dottern Ramborg en säkerställd dotter som var gift med en man vid namn Magnus Salvesson.

[Kaj Janzon]

synes ha haft,  uppenbarligen ägde
 
Skulle man kunna få be om en eller ett par källhänvisningar till alla uppenbarheterna?

[Vincent Eldefors]

Sorry, min mening var bara att ge lite snabba tankar men här kommer källorna också.
 
Angående den förmodade sonen Nils: DS 4705, SD 1242
 
Angående jordinnehavet, sök på Gillberga i kartoteket så finns det ett flertal tidiga brev där Johan Holmgersson och hans brorson Nils Jonsson är inblandade. Tyvärr så verkar Johan handla med denna jord lite fram och tillbaka vilket krånglar till det hela.

[Bengt Bergström]

Enligt Hans Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 93 f, (RA brev nr 4653) gav Johan Laurensson (balk belagd med sparre, SMV s. 232), hans bror Magnus och måg Botulf Jonsson år 1341 sin mor Cecilia Ingemarsdotter i Eda, i Lagga socken, jord i Helgesta i Haga socken och i Olunda i Lagga socken. Brevet beseglades av herr Clemens Jonsson i Husby-Lyhundra och Cecilias bror Sigge Ingemarsson (balk belagd med sparre, SMV s. 232).
 
Att Botulf Jonsson skulle vara Johan Laurenssons måg tycks dock vara lite felaktigt ty på julafton samma år (DS 3613) gav Cecilia Ingemarsdotter, med bifall av sina närmaste anhöriga, 14 örtugland i Taxa i Alsike socken, 11 örtugland i Åsby i Östuna socken, 11 örtugland i Helgesta i Haga socken till S:ta Klara kloster i Stockholm, vid sitt inträde där. Detta brev beseglades av utfärdaren Cecilia Ingemarsdotter (ett kors i en sköld, SMV s. 585) samt Johannes Lafrinsson (en sparre på en snedbjälke, i sköldens vänstra hörn en 5-uddig stjärna, SMV s. 232), Botulf Jonsson (varghufvud, SMV s.266) och Magnus Lafrinsson (sparre på en snedbjälke, SMV s. 232). Av sammanhanget framstår det som att Botulf Jonsson snarare är Cecilia Ingemardotters måg, det vill säga Johan Laurenssons svåger.
 
Jan Raneke skriver beträffande Botulf Jonssons vapenbild (SMV s. 266) att den beskrivs som ”varghuvud” trots att sigillavtrycket tydligt visar ett getabockshuvud med skägg. Att Hildebrand och Raneke tolkar vapenbilden så olika tyder på att den är svårbestämbar. Beträffande kyrkoherden i Husby-Lyhundra, Clemens Jonssons vapenbild skriver Raneke (SMV s. 335) att den har ett uppstigande svårbestämbart djurhuvud med hals som av HiSig har uppfattats som varghuvud (se även DS 2504).
 
Knappt sex år tidigare, den fjärde april 1336 utfärdade Clemens Johansson, kyrkoherde i Husby-Lyhundra ett brev (DS 3215), där han bortbyter 8 örtugland i Ulltuna, i H. Trefaldighets socken, till kaniken Lars Nilsson, mot 5 örtugland i Hacksta i Husaby Trögd (Kongs-Husby) socken och kontant mellangift. Detta brev beseglades av utfärdaren och brodern Botulf. Att Clemens och Botulf var bröder tycks Raneke ha missat. Av ett annat brev (DS 3216) utfärdat samma dag framgår att Clemens Johansson, kyrkoherde i Husby-Lyhundra, pantsätter 5 örtugland i Hacksta i Husaby Trögd socken för 17 mark penningar, som han den 11/11 1336 skall betala kaniken Lars Nilsson i Uppsala.
 
Ytterligare 10 år tidigare, den 21 oktober 1326, bevittnade Clemens Jonsson i Husby-Lyhundra tillsammans med bland andra Johannes Ingemarsson (ginbalk belagd med sparre, SMV s. 232) och Andreas Jonsson (balk belagd med sparre, SMV s. 232) Upplands lagman Birger Petersons testamente (DS 2586).
 
Hälsingefogden Johan Ingemarsson var bror till Cecilia Ingemarsdotter och Sigge Ingemarsson (DS 2722). Ytterligare en broder var Peter Ingemarsson (DS 2045) far till Jon Petersson (balk belagd med sparre, SMV s. 232). Om denna familj, deras anor och ättlingar finns mycket att förtälja men detta är fel rubrik för det ändamålet. Det som dock är av intresse här är att Nils Krok och hans broder Ingemar, det vill säga syskonens farbror och far, den fjärde juni 1341 sålde sitt mödernegods i Valla, Flistads socken, till Johan Holmgersson för 40 mark penningar.
 
Häradshövdingen i Bobergs härad, Johan Siggeson, intygade den 29:e juli 1353 att Clemens i Övre Valla (Flistads socken, Gullbergs härad) försålt sin egendom därstädes till Johan Holmgersson. Närvarande vittnen var Botvid Ragnilsson, Torsten Andersson, Magnus Holmgersson, Lars Arffvason och Anders i Smatorp.
 
Johan Holmgerssons vapenbild beskriver Raneke som ett ”avhugget hästhuvud” medan Hildebrand nöjer sig med att ange det som ett ”djurhuvud”. Hildebrand har dock, inom parentes, tillagt att han gissar att vapenbilden föreställer ett varghuvud, ”(ulv?)”. Under Johan Holmgerssons vapenbild har Raneke även infogat Bengt Nilsson och Isak Botulfsson.
 
Baserat på vapenlikhet och patronymikon är det troligt att Isak Botulfsson (DS 4457) var son till Botulf Jonsson. Han var gift med Helena? Erlandsdotter, förnamnet är osäkert p.g.a. otydligt sigillavtryck.
 
Det ovan anförda materialet leder till hypotesen att bröderna Clemens Johansson och Botulf Jonsson var söner till Johan Holmgersson. Jag har inte hittat några källor som explicit belägger släktskapet men jag har heller inte hittat några källor som talar emot ovanstående indicier. Om någon, som är mer bevandrad i medeltida personhistoria än vad jag är, besitter kunskaper som kullkastar hypotesen får ni gärna opponera i detta forum.
 
Bengt Nilsson var troligen en brorson till Johan Holmgersson. Den sjunde april 1351 böt Nils Holmgersson och Bengt Nilsson i Valla bort sin gård till Johan Holmgersson och Magnus Salvesson mot gården Väräng (Regna socken, Finspånga läns härad) (DS 4705). Bengt Nilsson som var häradshövding i Lysings härad (DS 6369) var gift med Ingeborg (DS 7976).
 
Magnus Salvesson böt den 18 oktober 1350 bort sin egendom i Svarttorp (Regna socken, Finspångaläns härad) till sin svärfader Johan Holmgersson mot dennes jord i Wäräng (Regna socken) (DS 4627). Han var således gift med en dotter till Johan Holmgersson.
 
Nils Holmgersson hade även en dotter som hette Valborg. Harald Djäken, underlagman i Närke, utfärdade den 20:e januari 1410 ett fastebrev (SD 1242) rörande den jord hustru Valborg, Nils Holmgerssons dotter, avträtt till Holmsten Jonsson (Rosenstråle, SMV s. 699) i Gillberga på villkor att denne skulle underhålla henne så länge hon levde. Väpnaren Holmsten Johansson var häradshövding och riksråd. Han var son till Johan Holmstensson och hans hustru Ramborg (RA brev nr 12465, SMV s. 699).
 
Av ett brev (SD 1852) från den tredje december 1413 framgår det att Johan Holmstensson var bosatt på Sonstorp vilket kan tolkas som att han var Johan Holmgerssons måg. Hans hustru Ramborg skulle då vara dotter till Johan Holmgersson.
 
Ytterligare en bror, eller av namnskicket att döma möjligen en halvbror, till Johan Holmgersson var Jon Holmgersson. Han omnämns mellan 1323 och 1344 i DS 2436, DS 2535 och DS 3854. Att han var bror till Johan Holmgersson framgår av att hans son, prästen i Klockrike, Nils Jonsson den 24:e februari 1345 utfärdade ett brev (DS 3906) där han lovade att till sin farbroder Johan Holmgersson eller hans arvingar återställa 6½ örtugland i Gillberga i händelse de för denna gård, enligt (DS 3905) lämnade gods i Styra m.fl. skulle genom någons klander gå för honom förlorade.
 
Den 22:a september 1361 böt (DS 6537) Johan Holmgersson bort 1 attung i Skedevi till sin syster Salla mot hela hennes arvslott i Sonstorp, som hon ärvt efter deras fader Holmger. Attungen i Skedevi har Johan förut köpt av sin måg, systerns make Anders, enligt hans brev. Även i detta brev bör ”måg” substitueras mot svåger.
 
Avslutningsvis vill jag passa på att fråga om det finns någon i Rötters läsekrets som har information om vem Botulf Jonssons svärfar var. Lars Gunnarsson, Lars Nilsson, Lars i Ringbohärad, Lars i Bollnäs, finns det fler kandidater?
 
Mvh
/Bengt

[ove edenström]

Jag vill gärna liva upp diskussionen kring Johan Holmgersson med några frågor och påståenden. Detta berör även Lars Birgerssons ätt, med egen rubrik i detta forum, men som varit vilande sedan hösten 2004. Eftersom samma inlägg inte får dubbleras kanske anbytarvärden kan göra en hänvisning?
 
Ramborg Germundsdotter (djurhuvud), d före 1423, g m Lars Birgersson (lilja), d före 1404. Ramborg ärvde Slädhammar (Stenhammar) efter sin far Germund Jonsson (djurhuvud), som 13600617 (DS 6290, brevnr 7785) bytte till sig gården mot bl a jord i Karlsnäs, Emmetorp och Västerby i Hällestads sn (E), vilka gårdar var hans arvegods.  
 
13610119 säljer Katarina Ingevaldsdotter till Johan Holmgersson sin treding i Karlsnäs och sina delar i Emmetorp och Västerby (DS 6420, brevnr 7905). Är det samma gårdar som Germund Jonsson ett halvår tidigare byter mot Slädhammar?
 
Katarina Ingevaldsdotter är syster till Sune Ingevaldsson (schack), g m Johan Holmgerssons dotter(?) Ramborg Jonsdotter i hennes 1:a gifte. Sune bevittnade ju transaktionen.
 
Ramborg Jonsdotter gifte sig 2:o före 1377 med Johan Holmstensson (Rosenstråle) och förde med sig Sonstorp i giftet (Elgenstierna VI, s 522).
 
Germunds och Ramborgs far(?) Johan Holmgersson bytte 13610922 till sig sin syster Sallas hela arvslott i Sonstorp, som hon ärvt efter deras fader Holmger (DS 6537, brevnr 8024).
 
Kan man utifrån detta dra slutsatsen att Johan Holmgersson var far till Germund och Ramborg? Ramborg förde ju med sig Sonstorp i giftet. Johan och Salla hade ju också en (halv?)bror Jon, g m Kettilög Petersdotter i ett av hennes 2 giften. Namnlikheten Johan och Jon är lite förvirrande - var fadern Holmger gift flera ggr? Och är det förresten den Holmgere j Redhungum som nämns i SMP hft 13, sp 476?
 
Tacksam för påpekanden om eventuellt feldragna slutsatser eller andra kommentarer!

[Benny Borgstrand]

Jag tror vi får invänta våran medeltida expert på detta forum Kaj Janzon, och att dra slutsatser innan Kaj sagt sitt...skulle jag avråda ifrån.

[Torleif Ericson]

Låt mig ta upp några punkter som lämnats öppna i den tidigare diskussionen.
 
Kaj Janzon tar 03062004 upp möjligheten att Kättilög Petersdottters dotter Ramborg Karlsdotter skulle ha ett oxhuvud i vapnet.  Jag förstår väl tankegången, för jag har varit inne på densamma.  Situationen är i första omgången förvirrande med två samtida  Ramborg Karlsdotter och två Sigge Magnusson
Men det rör sig om två skilda, men samtida, Ramborg Karlsdotter.
 
Ramborg Karlsdotter oxhuvud i halvprofil och dotter till riddaren Karl Bengtsson var gift 1) med riddaren Sigge Magnusson av Vinstorpaätten se ÄSF sid. 100a och 2) med Håkan Algotsson sid. 3b-4a, senare riddare och död efter 1371.  Hon kallas fru redan 1353 (DS 5006); se också DS 6285.
Hon kan således omöjligen vara Birger Jönssons hustru Ramborg Karlsdotter, som var gift med denne senast  1365 (DS 7262); denna Ramborg (kallas matrona och inte domina 1358 i DS 6027)  var änka. Hon hade tidigare varit gift med  Sigge Magnussons (ej riddare; störtad pil i ginbalk; far Magnus Siggason)  (halv)farbror Lars Nilsson känd från 1339,  död mellan  1351 och 1358 (DS 6027) (balkvis ställd vingad pil enligt Brev ur Askan sid 82).  
 
Vad gäller Birger Jönsson och Ramborg Karlsdotters son Lars Birgerssons lilja ligger det nära till hands att tro att han för  en brisyr av mödernevapnet eftersom en liljebelagd ginbalk finns på den sidan även om den inte är känd  hos hans mor Ramborg utan bara hos hennes bror Peter Karlsson (Raneke sid 772). Liljan var väl lite finare. Brisyren är rätt kraftig. Egendomligt nog finns en snarlik vapenbild med tre liljor balkvis  hos Birger Jönssons morbror Harald (Andersson) Bagge (Raneke sid 478). Liljan kan alltså också ha kommit från det hållet, fast mindre sannolikt.
 
Birger Jönssons och Sigge Magnussons vapenbilder är snarlika med en pilspets i bägge fallen. Kuriöst nog för Sigge Magnussons farbror och Ramborgs 1e man Lars Nilsson också en pil i vapnet, men den är vingad.
 
Kaj, Du tar också upp frågan om Johan Holmgersson eventuella hästhuvud ? la Raneke och nypan salt är helt berättigad.  
I Hildebrand finns en rätt oklar bild nr 413 som han kallar djurhuvud och i texten ulv? . Det kan det vara. Ett oxhuvud som Karl Bengtssons nr 207 i halvprofil skulle möjligen kunna tänkas men det finns inga spår av hornen,som ju bör vara lätt synliga, och det verkar  därför mindre sannolikt.
Så Hildebrands ulv? verkar mest sannolikt, men djurhuvud är lite mer försiktigt.  
 
Bengt Bergström säger 04052004 att Botulf Jonssons vapenbild är ett getabockshuvud med skägg enligt ett sigillavtryck; jag förmodar det gäller Hildebrands sigillavritning nr 535 som syns visa just det, även om Hildebrand kallar det  'varghuvud?'.  Min gissning är att Raneke bara skrivit av Hildebrand, som vanligtvis är noga med goda avbildningar (kanske ibland förbättrade).  J. Peringsköld citerad av Gillingstam i Brev ur Askan sid 94 säger att det är ett getabockshuvud och på hans tid var sigillet sannolikt mera lättläst.
 
Bengt, du säger vidare, att Nils Krok  och hans bror Ingemar är farbror, respektive far, till Cecilia Ingemarsdotter och hennes syskon 1341 då de säljer sitt möderne i Valla i Flistads socken  till Johan Holmgersson. De måste ha varit rätt gamla då, fast kronologiskt helt omöjligt är det inte.  Varifrån har du fått informationen om släktskapet?  
 
Det finns en hel del Valla på olika håll.  Den häradshövding Bengt Nilsson i Valla i Lysings härad 1368 som du nämner bor väl mer naturligt på Valla i Röks sn eller i Svanhals  sn inom häradet. Nils Holmgersson och Bengt Nilsson överlåter en del av Valla, antagligen i Flistads sn, till Johan Holmgersson 1351 och det är väl då inte särskilt sannolikt att det senare är denne Bengt Nilssons sätesgård. Bengt Nilsson är ju dessutom en av de vanligaste namnkombinationerna så det kan inte gärna antas vara ett  särskiljande namn utan vidare.  Har du mer information i frågan?

[Torleif Ericson]

En rättelse: Raneke säger på sid 266 att Botulf Jonssons vapenbild är ett getabockshuvud trots Hildebrand som han rättar. Han har alltså inte skrivit av och hans tolkning stämmer alltså med Peringsköld. Jag hade inte kollat och jag var orättvis mot Raneke (det här är ju hans expertområde och inte genealogi).

[Bengt Bergström]

Hälsingefogden Johan Ingemarsson är troligen densamme som i oktober 1374 [DS 8666] omnämns som lagmannen Johan Krok. Anledningen till denna troliga identitet kan man finna om man jämför intressenterna i kolonisationen av den del av Sverige som ligger norr om Bygdeå med dem som fanns med vid förnyandet av råmärkena mellan Uppsala och Åbo stift. Att ärkebiskopen Birger Gregersson (Malstaätten) omnämner Johan Ingemarsson med tillnamnet Krok istället för med patronymikonet Ingemarsson som Johan själv använde kan bero på att han ville dölja hans släktskap med biskop Hemming i Åbo.
 
Ytterligare ett incitament till att Johan Ingemarsson hörde till den släkt inom vilken tillnamnet Krok traderades finner man i vapenbilden för väpnaren Nils Krok (död 1447) [SMV s. 234].
 
Vidare kan det med anledning av ovan nämnda kopplingar till Anders Ragvaldssons ätt vara intressant att notera att Johan Ingemarsson är sigillant när Anders barn år 1343 [DS 3701] överlåter sin moders morgongåva till fadern. Anders dotter Ingeborg var gift med häradshövdingen i Bobergs härad Jöns Siggesson (pilspets) som i december 1352 [DS 4875] utfärdade fastebrev till Anund Hemmingsson (Likvidsönernas ätt) på egendom i Narvered, Vallerstads socken, som denne hade förvärvat av Johannes Ekesson. Enligt köperevet [DS 4769] hade denna egendom tillhört Nils Krok (den äldre), Johan Ingemarssons förmodade farbror, som omnämns postumt i köpebrevet.
 
Det kan även vara av intresse att notera vapenlikheten mellan Jöns Siggesson, hans son Birger Jönsson och sonson Jöns Birgersson [SMV s. 599] å ena sidan och Ingemar Isesson [SMV s. 600] å den andra sidan speciellt i ljuset av att Ingemar Isesson hade en son vid namn Johan, vilket framgår av Kristina Jakobsdotters gåvobrev från 1360 [DS 6370] där Johan Ingemarsson omnämns postumt. Mitt antagande har, baserat på bl.a. ovanstående, blivit att Nils Krok och Ingemar Isesson var halvbröder.
 
När det gäller frågan om vilket Valla som var häradshövdingen i Lysings härad Bengt Nilssons sätesgård förefaller Torleifs antaganden ligga närmare till hands än mitt. Johan Holmgerssons förmodade brorson Bengt Nilsson kan därmed inte identifieras med häradshövdingen i Lysings härad baserat på vad jag har anfört.
 
Jag kan även passa på att nämna att mitt antagande om att Cecilia Ingemarsdotter (utböjt kors) var syster till Johan Ingemarsson och hans bror Sigge kan vara felaktigt. Jag baserade mitt antagande på hennes patronymikon i kombination med att hennes söner förde balksparrevapnet och att Sigge Ingemarsson (balksparre) beseglat ett brev där Cecilia Ingemarsdotter får jord av sina barn [RA brev 4653]. Det kan dock mycket väl vara så att sönerna förde sitt fädernevapen och att Cecilias patronymikon bara är en tillfällighet.
 
Är det någon som känner till vilka de två studerande släktingarna Holmger och Lars var som 1288 blir ihågkomna i ärkebiskop Magnus Bossons testamente [DS 958]?

[Kalle Thorsberg]

Den Holmger som omnämns i DS 958 är enl SMP identisk med Holmger Ulfsson (Ama), som förutom i SMP återfinns i ÄSF 1, s 108.

[Kalle Thorsberg]

Om Bengt Nilsson i Valla kan man påpeka att han troligen är son till Nils Upplänning (stolpe). Ett indicum på detta är att han 1369-(DS 7976)ger bort Haddetorp i Heda sn i stitt testamente och att Nils Upplänning 1358 (DS 6013) får allt som Peter Bonde har i Haddetorp.
Hans sätesgård, Valla, ligger troligen i Svanshals sn (Vilket redan Almqvist noterar i LagS 1, s 285), eftersom dottern säljer 1? attung i Valla i Svanshals 1430-08-01 (RAp).

[Kalle Thorsberg]

Torleif: Varifrån har Du att Nils Holmgersson och Bengt Nilsson överlåter en del av Valla 1351 ?
Inget sådant framgår av Ortnamnsarkivets beläggssamlingar, vare sig under Rök, Apptuna, Flistad eller Svanshals.
Bengt: SMP anser självklart att Bengt Nilsson i Valla 1351 är identisk med häradshövdingen. Varför skulle detta vara en annan Bengt Nilsson i Valla som är brorson till Johan Holmgersson?
Såvitt jag vet är inte Bengt Nilssons i Valla sigill känt. Den Bengt Nilsson som förekommer 1383 förekommer i Västmanland.

[Bengt Bergström]

Katarina Ingevaldsdotter sålde den 19 januari 1361 sina andelar i Karlsnäs, Emmetorp och Västerby i Hällestads sn till Johan Holmgersson [DS 6420]. Bland fastarna i köpebrevet finns Johan Petersson (Botger Karlssons ätt?), Dan Knutsson (Lars Danssons ätt?), Håkan Kampe (Dan Joarssons ätt), Bengt Nilson (Johan Holmgerssons brorson?), Villar, Johan (Andersson) Upplänning (Anders Ragvaldssons ätt), Magnus (Petersson) Virde (kluven halv lilja stolpvis), ”ingaldir gislason”, Håkan Laky, Sune Ingvaldsson (Katarina Ingevaldsdotters bror?), ”gutii ligolver” i Valla och Olof Krok. Sigillanter är Peter Arnstensson (underlagman) samt ovan nämnda Villar, Johan Petersson och Dan Knutsson.
 
De sålda egendomarna hade Germund Jonsson bytt bort till Sune Ingevaldsson och Bothger Karlsson ett halvår tidigare mot deras arvegods efter Agmund Ulfsson (fjällbelagd bjälke) i Stenhammar [DS 6290]. Som nämnts tidigare i detta forum var Germund Jonssons dotter Ramborg Germundsdotter gift med Lars Birgersson (Lars Birgerssons ätt) vars mor var Ramborg Karlsdotter (Botger Karlssons ätt).
 
När Botger Karlsson dog, blev Sune Ingevaldsson och Sigge Magnusson förmyndare för Peter Botgersson. Sigge Magnussons far, Magnus Siggasson, var halvbror med Ramborg Karlsdotters man i första giftet, Lars Nilsson. Efter det att Ramborgs och Botgers halvbror (och Johan Holmgerssons brorson) Nils Jonssons, präst i Klockrike, dog i Danzig 1368 genomförde Sune Ingevaldsson och Sigge Magnusson den 25 juli 1368 ett byte å Peter Bothgerssons vägnar med Ramborg Karldotter och hennes man i andra giftet, Birger Jönsson (pilspets) [DS 7744 ,DS 7745]. Dessa brev sigillerades av respektive utfärdare, Staffan Stangenberg (balk belagd med sparrar), Nils Upplänning (stolpe) och Magnus (Petersson) Virde. I det sistnämnda av dessa brev får vi veta att Sune Ingevaldsson förde en kluven sköld med åtta rundlar i dexter fält. Raneke har fört in detta vapen som en brisyr på Hammerstaättens vapen men han har inte lyckats ansluta Sune Ingevaldsson eller hans syster Katarina till ätten [SMV I, s. 23]. Ingen annan i Hammerstaätten tycks föra rundlarna i sitt vapen. Finns det några andra belägg som talar för att Sune Ingevaldsson och hans syster Katarina hörde till Hammerstaätten?
 
Våren därpå, den 6 mars 1369, skäkte Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs) och hans hustru Birgitta Knutsdotter (Algotsönernas ätt) ett fiske i Hällestad som Sune Ingevaldsson dittills hade haft till Vreta kloster. [DS 7850]. Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att fråga sig vem fasten ”ingaldir gislason” var i Katarina Ingevaldsdotters ovan nämnda försäljning till Johan Holmgersson. Kan ”ingaldir” tolkas som Ingevald? Kan Gisle Elinasson (Sparre av Aspnäs) i så fall ha haft en, möjligen oäkta, son med detta namn?
 
Ytterligare lite information får vi om Sune Ingevaldssons släktförhållanden i hans testamente [DS 7929] som han utfärdade på Sonstorp den 1 augusti 1369. Han utser där sin kusin Peter Magnusson till testamentsexekutor. Någon sigillinformation får vi tyvärr inte beträffande denne Peter Magnusson. Vi kan dock konstatera att Gäddö i Regna socken finns bland de testamenterade godsen. Detta Gäddö hade Ragnvald Magnusson fått av sin bror innan han 1343 sålde det till Clemens Tyrgilsson (Tyrgil Klemenssons ätt) [Gillingstam, Brev ur askan, s. 104] som senare blev johannitbroder i Eskilstuna. År 1359 skänkte han sin andel i Gäddönäset som han köpt av Ragnvald Magnusson till johanniterna [DS 6131]. Möjligen var både Peter och Ragnvald Magnussöner kusiner till Sune Ingevaldsson. De kan då ha fått sina andelar i Gäddö av en gemensam ana som skulle kunna vara Sigge Flaegh [Gillingstam, Brev ur askan, s. 104]. Ihågkomna i Sunes testamente blir även Ingevald Svensson och Kettilvast, beträffande dessa nämns dock inga släktrelationer men namnet Ingevald kan vara intressant i sammanhanget.
Även namnet Kettilvast kan vara intressant att beakta. När Katarina Ingevaldsdotter säljer till Johan Holmgersson finns Olof Krok bland fastarna. Tjugo år tidigare sålde Nils Krok och hans bror Ingemar sitt mödernegods Valla i Flistad sn till Johan Holmgersson [DS 3572]. Detta i kombination med den låga frekvensen för namnet Kettilvast medför att Kettilvast Krok som omnämns 1362/63 – 1385 kan vara en kandidat för identifikation.
 
Första gången Kettilvast Krok omnämns med tillnamnet Krok är i ett försvarsbrev från 1362/63 utställt av kung Håkan (Magnusson) [DS 7268]. Detta kan i sin tur medföra att han även är identisk med den Kettilvast som har hamnat i ett legalt trångmål vid denna tid efter att ha huggit sönder Olof Håkanssons skepp i Hållen [DS 6778]. Detta gjordes troligen som en hämndaktion för det dråp som Olof Håkansson begick på Peter Ragvastsson i Hållen [DS 6772]. Man kan då med rätta fråga sig vad Kettilvast Krok som annars bara är nämnd på Södertörn i Sotholms hd gjorde uppe i Hållen. Var han bodde innan han nämns i Grymsta, Sorunda sn, i försvarsbrevet vet vi inte men vi vet att en Anders Krok erlade markgäld i Hållnäs redan 1312 [DS 1888].
 
I brevet om dråpet på Peter Ragvastsson agerar Fartheign unge förskälaman och sigillant vilket för tankarna till hälsingefogden Johan Ingemarson som troligen är identisk med lagmannen Johan Krok som omnämns postumt i oktober 1374 [DS 8666]. Johan Ingemarsson sigillerade ett jordbyte som Fartheign unge och hans hustru Ingeborg gjorde 1342 [Gillingstam, brev ur askan, s. 96]. Han var även sigillant när Anders Ragvaldsson fick jord av sina barn [DS 3701]. Anders Ragvaldssons dotter Ingeborg var mor till Birger Jönsson (pilspets) [SMV II, s 599] som var gift med Ramborg Karlsotter i hennes andra gifte. När Nils Krok och hans bror Ingemar sålde sitt mödernegods till Johan Holmgersson [DS 3572] sigillerades detta brev av Magnus Håkansson, Sven Kristinasson, och Johannes Björn. Magnus Håkansson sigillerade även några andra affärer för Johan Holmgersson och hans bror Jon Holmgersson där det framgår att han förde en pilspets ginbalkvis [DS 3760, DS 3854, SMV II, s. 602], vilket är ett indicium på att Nils Kroks bror Ingemar är identisk med den Ingemar Isesson [SMV II, s. 600] som 1360 omnämns postumt som Johan Ingemarssons far av Kristina Jakobsdotter [DS 6370] trots att kronologin blir ansträngd men inte omöjlig.
 
Efter några stickspår kan det vara värt att upprepa huvudfrågan beträffande Katarina Ingevaldsdotter och Sune Ingevaldsson så att den inte riskerar att falla ur minnet. Kan ”ingaldir” tolkas som Ingevald? Kan Gisle Elinasson (Sparre av Aspnäs) i så fall ha haft en, möjligen oäkta, son med namnet ” ingaldir gislason”? Eller finns det kopplingar till Hammerstaätten dit Raneke har fört Sune Ingevaldssons vapen som jag har missat?
 
Kalle Thorsberg: Jag har inte påstått att Bengt Nilsson i Valla inte är identisk med Häradshövdingen i Lysings hd. Jag har däremot påstått att den argumentation som jag tidigare anförde inte höll för en identifikation. Det kan däremot finnas andra argument att basera en identifikation på. Jag har dock inte grävt djupare i den frågan.

[Kaj Janzon]

Egentligen har jag ingen större lust att kommentera Bengt Bergströms löskokta spekulationer, av skäl som är väl dokumenterade i detta forums arkiv.
 
Men eftersom jag utan större tvekan är den av oss som ägnat häradshövdingen i Sotholm, Kettilvast Krok (pil på pilbåge), det största antalet seriösa forskningstimmar, måste jag nästan göra det.
 
Det är med viss tillfredsställelse jag kan meddela Bengt Bergström att inget av det han spekulerar om Kettilvast Krok ovan kan ledas i bevis: kan vara en kandidat för identifikation, detta kan i sin tur medföra, Man kan då med rätta fråga sig...etc.
 
Kända fakta om Kettilvast Krok är att han 1362/63 fick ett försvarelsebrev utfärdat av kung Håkan. Kettilvast bodde då i Grimsta, Sorunda socken, Yttre Törs (senare Sotholms) härad. Förmodligen bodde han kvar på samma gård under 1380-talet då han flera gånger är omnämnd som häradshövding. Slut på kända fakta om Kettilvast Krok.