Äldre inlägg (arkiv) till 08 februari, 2015

[Leif Tennare]

I Eric Anthonis verk Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel, hittar man följande citat:
I början av 1400-talet har frälse i Suontaka innehafts av tvenne frälsemän, som förde samma  
vapen, en högervänd beväpnad arm, men vilkas eventuella frändskap är okänd: Finlands  
förste riddare Nils Olofsson och [color=0000ff]Sune Torgilsson, stamfar för den äldsta Illeätten[/color].
 
Har inte lyckats hitta denne Sune Torgilsson i ngn annan källa. Det närmaste jag kommer är uppgiften om en Torgils Sunesson, bror till Sune Sunesson enl. J Ramsay: Torgils Sunesson ingick 1425 arvsförening med sin broder Sune och sin faster Anna Jönsdotter om Kyynämäki gods i Bjärnå socken. I Elgenstierna kan jag inte hitta vare sig Torgils Sunesson eller Sune Torgilsson.
 
Då Sune Torgilsson lever 1442, enl FMU 2441, så var Sune Torgilsson möjligen en son till Torgils Sunesson.
 
Är det ngn som vet mer om Sune Torgilsson, och på vilken grund Anthoni utnämner honom som stamfader för den äldsta Ille-ätten?

[Monica Trennéus]

Brita Ille (nr 60) gift med Mats Frille (uradel) är föräldrar till Anna Mattsdotter gift med Arvid Olofsson Wildeman. Detta läser jag i Ramsays bok om frälsesläkter. Jag hittar inte Brita Ille, däremot hittar jag Matts Frille gift med Margareta Bengtsdotter (Dufva i Finland). Jag har inte tillgång till Elgenstierna just nu, är det någon som vet mer som dessa.
Mvh Monica

[Leif Tennare]

Hittar ingen Brita, tillhörande adliga ätten Ille, i EÄ.
Mvh Leif

[Leif Persson]

Jag härstammar också från Mats Frille och hustru Mariet Bengtsdotter (Dufva) via dottern Anna, och har skrivit in att Anthoni inte nämner denna Brita Ille i ÄSF.

[Monica Trennéus]

Tack för hjälpen, då kan jag skriva in att Anna Mattsdotter är dotter till Mats Frille och göra en notering ang. modern. Får åka en regnig dag till Varberg och gå igenom vad de har på biblioteket där.
Mvh Monica

[Olle Elm]

Monica,
Lite bidrag till ovanstående.  
Under adl ätten Frille i Elgenstierna (EÄ) står ang en Kerstin Frille, av den äldre ätten Frille, dotter av Matts Frille till Haapaniemi i Kisko sn, och Viborg eller Frillans i Bjärnå sn, och Marit Bengtsdotter (Dufva i Finland, nr 95).
 
Under adl ätten Ille finns inte Brita eller Matts Frille nämnda - precis som Leif meddelat.
 
I ÄSF I, häfte 2, finns i Anthonis artikel Ille, Sune Sunassons ätt, ingen Brita Ille nämnd.
 
Däremot har också EÄ (förmodligen) Ramsays uppgift under Wilderman:
Arvid Olofsson ....... Död omkr. 1590. Gift med Anna Mattsdotter, dotter av Matts Frille, av finsk uradel, och Brita Ille (nr 60)..  
 
Kollade för säkerhets skull även min Anrep (tryckt 1862): Där finns under Wildeman samma uppgift som i Ramsay!  
När jag kollar i Anrep under Adel. ätten Ille nr 60 återfinns uppgiften om Brita Illes gifte med Matts Frille under Tab. 3. (sid 370)
Hon kallas Brita Ille till Storgård och anges dotter av en Valdemar Ille.
 
Om man läser ingressen i EÄ under släkten Ille förstår man rätt snart att denne rensat ordentligt .....
Sannolikt får man för att riktigt förstå detta läsa underlagen efter publiceringsår:
Anrep (1862), Ramsay (1909) Elgenstierna (1925-1936) (Anthoni (1965)
 
Vänligen,
Olle Elm
PS Kollade Supplementbanden till EÄ som hastigast, men kunde inte finna något där. DS

[Monica Trennéus]

Min mans släktträd är en djungel,där finns också en Brita Matsdotter Frille gift med Jacob Olofsson Stubbe. Det är väl samma Mats Frille som ovan.
Tack för alla bidrag.
Mvh Monica

[Leif Tennare]

För att komplicera det hela ytterligare, så finns faktiskt uppgiften också i EÄ! Även här under 'Wildeman' (VIII:786b). Där finner man en Jacob Olofsson Stubbe, som var gift med Hebla Arvidsdotter, dotter till Arvid Olofsson och Anna Mattdotter - Matts Frilles och Brita Illes dotter!
/Leif

[Monica Trennéus]

Hitta nu i Ramsays bok under avsnitt Frille, att hon vänt på namnen, Brita är tydligen dotter till Frille Matsson och det skulle egentligen stå Brita Frillesdotter gift med Jacob Olofsson Stubbe. Eller? Då är Mats Frille och Mariet Bengtsdotter (Dufva) hennes farföräldrar.  
Egentligen borde Frille ha en egen rubrik.  
Mvh Monica

[Robert Thorén]

Hej,
jag har en fundering som bara indirekt berör Ille. Nämligen en Hans Bengtsson som skulle varit fogde på Illes frälsegods enligt Sumelius.  
Denne Hans köper 1630 Tavela gård, i Birkala som sedan stannar kvar i släkten till nutid. Hans söner Axel och Henrik Hansson gifter sig med var sin syster Valborg och Sofia, vars mamma heter Anna och bor på gården.  
 
Har någon här någon aning om hur man kan finna eventuellt släktnamn på denne Hans Bengtsson, om han nu hade ett?! (Omnänd Hannu Pentinpoika i Tavela gårds ägarlängder). Likaså dessa döttrar och mor Anna borde ju ha kommit från en namngiven släkt kan man misstänka?
 
Tacksam för tips och hjälp hur jag kommer vidare!  
 
Mvh,
Robert
 
Saxar in nedan. Från Genos 16(1945), s. 122-129
 
Henrik Birkman (Birckman) (son till Jakob Raumannus, tab. 1). Född ca 1641. Ingick i militärtjänst, där han avancerade till kornett (? vid Åbo läns kavalleriregemente). Erhöll genom sitt gifte Tavela dragonrusthåll (nu 800 ha) i Tursola by av Kangasala socken. Död på Tavela 1 juni 1724, 83 år, 2 mån. gl., och begraven i Kangasala 20 aug. s. å. - Gift 1681 eller 1682 med Sofia Axelsdotter, d. i Kangasala 28 mars 1732 och begraven 1 maj s. å., dotter till ägaren av Tavela, rusthållaren Axel Hansson, som levde 1708, och hans hustru Valborg. Axel Hanssons fader, fogden över ätten Illes frälsegods i Satakunda Hans Bengtsson, hade år 1630 förvärvat sig gården.

[Tapio Vähäkangas]

Sune Sunesson och hans ättlingarna använde aldrig namnet Ille. Det tog i bruk Måns (Sunesson) Ille till Prästkulla, som härstammade genom farmorsmor från Sune Sunesson.
Sune Sunessons dotter Valborg gifte sig först med Per Olsson till Mälkilä. De hade barn: Ingrid på Prestkulla, Margit i Nedre Mälkilä och Arvid Persson till Metsäkylä i Lojo, men Jeppe Persson tilhörde inte detta ätt, ty han ej nämnts då Ingrid och Margit skiftade moders ärvegods. FMU 5358 (brevet är feldaterat och ses vara förfalsking, Genos 2009:68-69) Jeppe Persson fick inte något gods efter sin moder eller fader. Arvid Persson död före 1462. FMU 3168. Därför hans namn saknas i skiftesbrevet. Däremot Jeppe Persson var son till Peder Hornhus. Hans bror Henrik Hornhus ärvde sina hustrus gods i Janakkala i Tavastland, och de gods påträffas i 1400-talets sista del i Jeppe Perssons barns ägo. Per Olsson till Mälkilä dotter i det första äktenskapet fick sin make Jöns Djäkn till Övre-Mälkilä. Valborg Sunedotter  omgifte sig med hövitsmanen på Raseborg Bengt Mårtensson (Uggla). Ur deras dotter Ingrid härstammar den yngre ätten Ille. ÄSF 215.
Måns Illes söner Abraham och Salomon gifte sig både med dötrar till Gustaf Fincke. ÄSF 136. Finckes fru var Metta Stensdotter, dotter till Sten Jeppesson och Anna Knutsdotter (Kurck). Stens fader emedan var lagmannen Jeppe Persson. Abraham och Salomon Ille tog alltså Sten Jeppessons ock Jeppe Perssons sköld! Den var inte något bördsvapnet.
Sune Sunessons sons, Anders Sunessons hustru har varit obekant. Då Erik Sunesson till Kahiluoto ägde i Övre Satagunda i Kangasala (Orivesi)  Luoto (Holma) 1556 (FRA 1998:29) och efter honom hans brors måg Matts Markusson till Hietamäki, var det arvegods. Vi känner Erik Sunessons jordegendom endast i Egentliga Finland. Hur kunde han äga något i Satagunda? Ragvald Stigulfsson (Stigulf Ragvaldssons ätt) var fogde i Satagunda 1440, senare häradshövding i Pikiö härad 1451-66. Han kunde förvärva jord i Kanagala, ty hans brors son Jöns Nilsson till Bussila ägde jord där. Ragvald Stigulfsson dog utan bröstarvingar och hans bror Nils och systrar Margareta och Katarina delade arvet. Nu ses det möjligt, att just Margareta var Anders Sunessons hustru. Deras son Sune Andersson hade barn: Erik Sunesson, Jakob Sunesson och även Margareta Sunesdotter, farmors namne!
T.V.

[Leif Tennare]

Det väsentligaste antagandet i T. Vähäkangas scenario ovan, gäller vem som var far till Jeppe Persson, där T.V. postulerat att det var Peder Horhus. Såvitt jag kan se, så är detta ett fullt möjligt postulat, men mindre troligt...  
 
För det första så finner jag det märkligt att Jeppe då inte använder släktnamnet Hornhus, vilket hans postulerade far, farbror och farfar gjorde.  
 
För det andra så vore det märkligt att Jeppe Perssons vapen, som i detta fall vore en brisyr (förändring) av den postulerade morbroderns, riddaren Nils Olofssons, vapen, råkade sammanfalla med den adliga ättens brisyr av Sune Sunessons vapen. Jag har i.o.f.s. under rubriken Nils Olofsson (till Suontaka) fört fram hypotesen, att Nils Olofsson var gift med en syster till Sune Torgilsson, Sune Sunessons far, och att han tagit Torgils i Suontakas vapen, då han själv inte hade något, men det kan knappast förklara vapenlikheten.
 
För det tredje, så är det i T.V:s scenario svårt att förklara namngivningen av Jeppes åtta barn. I sitt första äktenskap med en okänd kvinna hade han barnen Signhild, Erik, Åke och Anna, och i sitt andra med Metta Olofsdotter (Tavast), så hade han barnen Axel, Olof, Valborg och Sten. Av pojknamnen kan endast Olof härledas till någon känd förfader, medan Erik, Åke, Axel och Sten inte kan härledas. Åke, Axel och Sten var dessutom näst intill obefintliga namn I Finland vid den tiden.

[Leif Tennare]

För att förtydliga, så innebär min tveksamhet gällande hypotesen att Jeppe Persson var son till Peder Hornhus, inte att jag därmed förkastar T.V:s postulat, att Jeppe inte tillhörde Sune Sunessons släkt. När allt kommer omkring, så platsar namnen Åke, Axel och Sten lika illa i den hittills rådande hypotesen, att Jeppe var son till Peder Olsson till Mälkilä.  
 
Namngivningen pekar snarare mot en svensk-dansk släkt. Varför inte en koppling till släkten Tott, i vilken man hittar såväl Axel som Åke och Peder, och till vilken flera indirekta kopplingar finns? Exempelvis så var Jeppe Perssons styvson, Henrik Bidz d.y., gift med Anna Hansdotter (Tott), och Sten Jeppessons svåger, Jöns Knutsson Kurck, var gift med Ingborg Tönnesdotter (Tott). Vidare så beseglade Åke Jöransson (Tott) Sten Jeppessons morgongåvebrev till hustrun Anna Knutsdotter (Kurck).
 
Minst lika viktig som frågan om Jeppe Perssons ursprung, är frågan om huruvida Anthonis antagande, att fogden Jeppe Persson (två buffelhorn) var identisk med lagmannen i Söderfinne, Jeppe Persson (högervänd väpnad arm med lilja i handen)[ÄSF I:240] är korrekt och, i så fall, vem var hans första okända hustru?

[Leif Tennare]

Ett visst stöd för T.V:s postulat att Jeppe Persson inte var son till Peder Olsson till Mälkilä, utgör det faktum att dennes vapen utgjordes av 'tre ollon, divergerande mot sköldens hörn och med skaftändarna sammanflätade i sköldens centrum' (FMS 137). Det får anses mindre troligt - om än inte helt osannolikt - att Jeppe bytte vapen två gånger.

[Tapio Vähäkangas]

Jeppe Persson förde först vapnet med två horn uppåt, men efter det han hade omgift med Metta Tavast (änka efter Erik Bitz), tog han ett nyt sigill, en omforming av beväpnad arm nu med liljan i hand. Jfr FMS 205, 220, 260, 267. Eric Anthoni funderade, att grund till förändrigen var hans äktenskap med medlem av Tavast-ätt. Det kan vara mögligt, men Jeppe kunde också låna det  från Suontaka-ätt, och utforma eget emblem, som skiljer honom från andra män. I varje fall han ville upphöja sig med nyt vapen, då han blev lagman. Ändringen hände nämligen just efter fogdetjänstens överlåtelse till lagmans post.
Hans första sigill (två horn) hänsyftar namnet Hornhus. Det var nedtyskt nam, men det var inte ovanligt, att invandrare i Sverige tog ny praktik enligt nordiskt namnskicket. Lydekesönerna Klaus och Bengt t.ex. var ur tysk ursprung av patronym Lydeke bedömd. Släktnamn var vanliga i Tyskland, men de både använde aldrig släktnamn. Djäkn var endast  ”ämbetsnamn”. Redan deras fader har flyttat till Skandinavien, då sönerna anpassade sig till nordiskt namnskicket.
Jeppe Perssons första hustru var ännu obekant. Anthonis slutsats: var kunde Jeppe Persson göra sig kompetent som lagman om han inte var var f.d fogde? är ännu giltig. Fogdar var nämligen alltid med i häradsting. Där blev man kompetent. Det är omögligt att Jeppe Persson vore obekant i Finland före sin tillträdelse sin befattning.  
T.V.

[Leif Tennare]

Logiken i Anthonis och ditt resonemang kan jag acceptera, det stämmer väl med min egen uppfattning. Jag kommer därför utgå ifrån att fogden och lagmannen är en och densamme.
Jag kan också acceptera tanken att Jeppe, om han tillhörde släkten Hornhus, valde att anamma lokala sedvänjor, d.v.s. att slopa släktnamnet. Däremot förutsätter jag att om Jeppe Perssons var en son till Peder Hornhus, så skulle hans första kända vapen, två buffelhorn, antingen vara detsamma som Hannus Hornhus vapen, eller hans första hustrus vapen om det hade ett högre socialt status. Jag kan inte se att det fanns någon annan anledning för Jeppe, att på något dramatiskt sätt ändra på sin (hypotetiske) farfars vapen...
 
Vilket vapen fanns då på Hannus Hornhus gravsten i Borgå domkyrka? När man söker på nätet hittar man följande: Figuren innanför skriften var densamma som på Hannus Hornhus vapen. Stämmer detta så måste väl vapnet vara känt?
 
Jag kan inte heller se varifrån namnen Axel, Åke och Sten kom ifrån. Om man förutsätter att Jeppe var en Hornhus i tredje generationen, som accepterat lokala namngivningsmönster, så borde man kunna hitta anfädrar med dessa namn...
 
Leif T.

[Leif Tennare]

Om Jeppe Persson inte var son till Valborg Sunesdotter i hennes äktenskap med Per Olsson till Mälkilä, hur skall man då tolka följande skiften av jord?
 
År 1511  skiftade Jeppes son, väpnaren Sten Jopsson, och  hans svärson, lagmannen Henrik Stensson,   det arv, som tillfallit dem efter Axel Jopsson  och Stens halvsyster, hustru Anna (Bitz) i Lahis i Sääksmäki socken.  I det skiftet så fick Henrik Stensson på sin hustrus, Valborgs, vägnar bl.a. Rekijoki i Uskela, och Degergård i Tenala [FMU 5507].
 
År 1538 yrkar Mats i Grind på sin hustrus, Ingrid Sunesdotters, och sin svågers, Måns Sunessons vägnar på ½ Rekijoki, som Ingrid Bengtsdotter, deras farmor, bytt bort mot ½ Degergård! Detta jordabyte återdömdes samma år [Anthoni(1970):331/368], och därmed återfick Malin och Birgitta Nilsdotter (Muurla), Henrik Stenssons systerdöttrar, tillsammans med sina män, ½ Degergård [Impola(2011):399,not262]. I noten skriver Impola bl.a. ”Hälften av Degergård hade i ett ägobyte mot 1/2 av Rekijoki i Uskela givits Sune Perssons (llle) barn som genom sin farmor Ingrid Bengtsdotter hörde till en annan grupp av arvingarna till Valborg Sunesdotter av den äldsta llleätten.  
 
Trots detta ärver Jöns Grind, ca 1564, Degergård efter sin mor, Ingrid Sunesdotter [Impola(2011):202].
 
Jag måste medge att jag har svårt reda ut om Degergård någon gång under denna tid ägts till fullo av någon, eller om det hela tiden rör sig om två halvor - men helt klart pekar det på att att såväl Jeppe Perssons släkt, som Sune Sunessons släkt ägt del av Degergård.

[Leif Tennare]

Jag tror som sagt inte att Jeppe Persson var son till Per Olsson till Mälkilä, och inte heller till Peder Hornhus. Helt klart kan man söka Jeppes anor i det släktkluster i vilket släkterna Tavast och Ille ingår. Jeppe var ju dokumenterat släkt med sin hustru Metta Tavast i fjärde led, såväl avseende 'consanguinity' som 'affinity' [Auct. Papae 151, 1469].  
 
En möjlig kandidat till att vara far till Jeppe, kunde vara Per Stensson, häradshövding i Hollola härad 1405 [FMU 1225] - patronymikonet stämmer bra. Ett starkt stöd för hypotesen utgör också det faktum, att Nils Tavast, Mettas farfar, var häradshövding i Hauho eller Hollola härad 1403 och 1406 [ÄSF I:268; FMU 1176,1244].
 
Ett hugskott, men en ganska rimlig hypotes.

[Tapio Vähäkangas]

FMU 1225 är feldatert i avskriftet. Året måste vara 1505. Per Stensson var härädshövdig i Hollola häräd 1504-1510. Se Renhufvud ÄSF 182.
Tapio Vähäkangas

[Leif Tennare]

Tack för korrigeringen. Återkommer till frågan, är Hannus Hornhus vapen känt?

[Tapio Vähäkangas]

Skiftesbrevet mellan Ingrid på Prestkulla och Margereta i Mälkilä (FMU 5358 orig) är mångfaldigt problematisk. Datum mccccviiij är omöjligt. Man började skriva i början av 1500-talet: 1508, eller mdviij. FMU 5350, 5352, 5354, xvc und viij 5355. Förseglaren säges vara häradshövdingen i Raseborgs län Peder Henriksson, men verkligen 1503-1523 fungerade i ämbetet Severin Pålsson. Kyrkoherre i Bjerno 1508 var her Henrik, ej Olaff Mulle. Gunnar Elefsson i Lokalax existerar 1463-83. Margareta i Mälkilä gjorde et skifte (som änka) 1476 (Reduktionskomission i Åbo I,vol.F I:143, fol. 1839) Alltså hon var vid liv på 1470-talet, men var hon ännu 1508? Systrarnas födelseår måste sättas före 1440. 1508 de vore c. 70-åriga. Varför så sent, i ålderdom de gjorde skiftet?
Rekijoki fick enligt skiftesbrev Margit i Mälkilä, inte Ingrid. Jeppe Persson köpte många gods på många håll utan att vi känner något släktförhållande mellan köparen och säljaren. Han kunde även köpa Rekijoki av Margit. Kanske. I Rekijoki var 1540 24 stänger jord, allt skatt och 13 gård. I skiftesbrevet nämnd 6 stänger var kanske detsamma ½ Rekijoki, som var under tvist 1511 och 1538.  Förhållandet omkring Rekijoki och Degergård är ju svårförklarligt.
Tapio Vähäkangas

[Tapio Vähäkangas]

Skiftesbrevet mellan Ingrid på Prestkulla och Margereta i Mälkilä (FMU 5358 orig) är mångfaldigt problematisk. Datum mccccviiij är omöjligt. Man började skriva i början av 1500-talet: 1508, eller mdviij. FMU 5350, 5352, 5354, xvc und viij 5355. Förseglaren säges vara häradshövdingen i Raseborgs län Peder Henriksson, men verkligen 1503-1523 fungerade i ämbetet Severin Pålsson. Kyrkoherre i Bjerno 1508 var her Henrik, ej Olaff Mulle. Gunnar Elefsson i Lokalax existerar 1463-83. Margareta i Mälkilä gjorde et skifte (som änka) 1476 (Reduktionskomission i Åbo I,vol.F I:143, fol. 1839) Alltså hon var vid liv på 1470-talet, men var hon ännu 1508? Systrarnas födelseår måste sättas före 1440. 1508 de vore c. 70-åriga. Varför så sent, i ålderdom de gjorde skiftet?
Rekijoki fick enligt skiftesbrev Margit i Mälkilä, inte Ingrid. Jeppe Persson köpte många gods på många håll utan att vi känner något släktförhållande mellan köparen och säljaren. Han kunde även köpa Rekijoki av Margit. Kanske. I Rekijoki var 1540 24 stänger jord, allt skatt och 13 gård. I skiftesbrevet nämnd 6 stänger var kanske detsamma ½ Rekijoki, som var under tvist 1511 och 1538.  Förhållandet omkring Rekijoki och Degergård är ju svårförklarligt.
Tapio Vähäkangas

[Tapio Vähäkangas]

Jag såg en gång, jag minns inte när, en fotobild om en sten, på vilket har huggits Hannus Hornhus' namn och del av skölds rand. Men vad skölds inre del framställde, kunde jag inte få reda på. Det var så oklar. En bit av sten har blivit förlorat.  
T.V.

[Leif Tennare]

Jo det stämmer. Det är den jag tänker på. Du finner den här. Enligt texten till bilden påstås att det är Hannus Hornhus' vapen, som man ser en del utav.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2015-02-03 21:24)

[Leif Tennare]

Det känns mycket troligt att lagmannen Jeppe Perssons vapen var en brisyr av hustruns, Metta Olosdotters (Tavast),  fädernevapen, då det till sin karaktär ligger närmare  det vapen  som Mettas farfar, Nils Olofsson förde 1411, än till Sune Sunessons vapen från år 1437.
 

 
Som T.V. påpekat så tog Jeppe Pedersson  detta vapen ungefär i samband med sitt äktenskap med Metta, omkring 1467, då hennes far var död, och hennes bror Nils ännu inte gift sig med Margareta Sigfridsdotter, för vilket äktenskap han sökte dispens 1469 (Auct. Papae 153). Man kan tolka detta som att man ville säkerställa att Tavastvapnet fördes vidare, om än i modifierad form.
 
Frågan är om Mettas bror hann gifta sig innan han dog, då Margareta Sigfridsdotter senast 1486 var gift med  Erland Andersson (Lindelöf) [FMU 4077], vars mor Margareta Nilsdotter (Stjernkors) var kusin till Nils Olofsson. Detta skulle leda till äktenskapshinder p.g.a. affinitet av 3:e graden.
 
Hursomhelst har även Erland Andersson (Lindelöf) bytt till ett Tavastvapen före år 1516, efter sin mors morfar, om än i enklare utförande (FMS 275). Man kan även här ana en vilja att bevara Tavastvapnet, då släkten vid det laget var utdöd på svärdsidan.

[Leif Tennare]

Att inte se skogen för alla träd är ett tänkvärt talesätt. Ännu svårare kan det vara om man bara kan skönja enstaka träd, vilket oftast är fallet när man försöker utreda (sen-)medeltida släkter. För att veta var man skall leta efter Jeppe Perssons anor, bör man  försöka identifiera i vilken 'skog' man bör leta, d.v.s. vilket/vilka släktkluster han kan tänkas tillhöra - eller vara kopplad till via sin maka. Helt klart torde det finnas en koppling mellan Jeppe Persson och den adliga släkten Ille (nr 60), då de förde identiska vapen. Som Tapio Vähäkangas påpekat tidigare. ” Om någon frälsseman utanför släktkrets försökte sig föra samma emblem i vapensyn blev han säkerligen tillbakavisats.” Jag delar denna åsikt.
 
Man finner ofta, att när en änka gifter om sig, så tillhör den nye maken ofta samma släktkluster - om än i vid mening -  som hennes föregående  make. I sitt första gifte var Metta Olofsdotter gift med Erik Henriksson Bidz, vilken var lagman i Söderfinne 1460, tillsynes efterträdande sin far, Henrik Bidz, och ännu 1464. Han efterträddes av Kristiern Frille, 3-männing till Metta, vilken förblev lagman i Söderfinne till sin död 1472, varefter han efterträddes av Mettas nye Make, Jeppe Persson, som var 4-männing  till Metta!
 
En fråga man inte kan lämna obesvarad, om man anser sig ha svaret på vilka Jeppes anor var, är efter vilka Jeppe Perssons barn - speciellt Axel, Åke och Sten var döpta. Jag har tidigare pekat på att namnen Axel och Åke förekommer i släkten Tott. Notervärt är att ungefär samtidigt som Mettas far, Olof Nilsson (Tavast) var hövitsman på Tavastehus under andra halvan av 1550-talet, så var Erik Axelsson (Tott) hövitsman på Viborg. Som jag nämnt tidigare, så var Mettas son i hennes första äktenskap, Henrik Bidz d.y. gift med Anna Hansdotter (Tott), sondotter till Erik Axelssons bror, Åke Axelsson (Tott).
 
En möjlig pusselbit kan vara att Sten Henriksson (Renhuvud) på Erik Bidz vägnar höll lagmansting i Lundo socken, 1464, med tanke på namnet Sten.
 
Med tanke på Jeppe Perssons vapen som fogde, två buffelhorn, så torde han vara frände till släkten Ille på spinnsidan - men hur är oklart.

[Leif Tennare]

Det faktum att Sten Henrikssons andra hustru, Anna Jakobsdotter (Korke), var kusin till Mettas förste make, Erik Bidz, understryker betydelsen av släktkluster i det senmedeltida Finland. Lägger man därtill, att Erik Bidz med stor sannolikhet var kusin till Valborg Sunesdotter (Ille) (ÄSF I:120), så får man en god uppfattning om hur sammanflätade släkterna faktiskt var...

[Urban Sikeborg]

Intressant fråga det där om hur man såg på användandet av samma vapen. Jag vet att efter Riddarhusets inrättande 1626, då varje släkt hädanefter skulle identifieras utifrån ett unikt släktnamn och en unik vapenbild, förekom det upprepade gånger klagomål om att någon antagit eller övertagit ett vapen som var alltför lika en annan ätts. Men hur var det innan dess, särskilt före den uppstramning av delsdefinitionen som 1569 års adelsprivilegier utgjorde och där det är faderns adelskap (och -vapen) som blir det primära? Finns det dokumenterade fall - fler än bara något enstaka - där det förekommit sådana tvister? Kan man på något sätt se att också själva valet av vapenbilder granskades vid mönstringarna? Var bruket av vapenbilden stramare reglerat i praktiken än bruket av tillnamn? Hur hanterade man förekomsten av klientvapen där en frälseman varit i tjänst hos en överordnad frälseman (kanske för att behålla sin frälsestatus när rusttjänsten blivit alltmer kostsam p.g.a. statliga regleringar) övertog hela eller delar av dennes vapen? Innebar det tilltagande fokuset i Sverige på antavlan och förfädernas vapen från 1500-talets mitt att man blev petigare med vapen i allmänhet, eftersom man då började markera släkttillhörigheten i diverse sammanhang med sina åtta eller sexton anors vapen? Jag märker hos mig själv en tendens att bakåtprojicera, att utgå från 1600-talets förhållanden för att bedöma 1400-talet, så det här ämnet skulle jag gärna vilja veta mer om.
 
Vänliga hälsningar
Urban

[Matti Jauhiainen]

Det stämmer. Anna Jakobsdr. (Korke), dotter till Jeppe Kurki och Karin Klasdr. Djäkn
             Erik Henriksson Bitz, son till Henrik Bitz d.ä. och Anna Klasdr. Djäkn
 
Var Valborg Sunesdr.(Ille) Jeppe Perssons mor? og dotter till Sune Sunesson?
 
Kanske skulle titta på närmare Sten Henrikssons (Renhuvud/Poiko) närsläkten.  
 
Arbetshypotese: kan innehålla många fel
Hans 1.oo Anna Gödekesdr., dotter till Gödeke Henriksson Fincke og Katarina Nilsdr. Tavast
     2.oo Anna Jakobsdr. Kurki, dotter till Jeppe Kurki och Karin Klasdr. Djäkn
 
Barn:1. Elseby, till kloster
     1. Ingrid g.m. Henrik Finne
     2. Henrik stensson g.m. 1.oo Valborg Jakobsdr, dotter till Jakob Persson (Ille) och Metta Olofsdr. Tavast. 2.oo Margareta Fleming, dotter till Herman Magnusson Fleming och Elin Filpusdr. ( Filpus Ivarsson och Elin/Elseby Fincke.)
     2. Klas
     2. Per g.m. Margit Mattsdr.Vuoltee, dotter till Matts Filpusson och Karin Andersdr. (Stjärnkors) i hennes 2.oo, första g.m. Klas Henriksson Bitz, senare Olof Kirves
     2. Elin g.m. Nils till Muurla
     2. Margareta, till kloster
 
Ingrid Stensdr. och Henrik Finne hade son, Sten Henriksson Finne(adlat 1536, död 1539) g.m. Anna Knutsdr. Kurk, dotter till Knut Eriksson (Erik Axelsson till Näs).
Anna Knutsdr. Kurk, 1.oo Sten Jakobsson , son till Jeppe Persson(Ille) och Metta Olofsson Tavast.(1. g.m. Erik Bitz)
 
Vem var Sten Henrikssons (Renhuvud/Poiko) far?
 
En möjlighet kunne vara Henrik Magnusson, Finlands första ärkedjäkne.
http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=1147
http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=1627
 
Enligt efter Suvanto/ULVILA s. 1673-74 hans far vore Magnus Jakobsson (Jakob Andrisson, Anders av Bolstaholm(Stryk). Henrik Magnusson var bror till Kristina Magnusdr., Kort Bitzares d.ä. make. Hennes 1.oo Jeppe Djäkn( ej Abrahamsson).
 
Den andra: Magnus Torstensson Djäkn, fougden på Åland, g.m. N.N: Olofsdr. Tavast. Deras son var Olai Magni, biskob i Åbo 1450-60 (Tapio Vähäkangas ja Ari-Pekka Palola).
Magnus Torstensson Djäken förde i vapen två hjorthorn, (Sten Henriksson ja Henrik Stensson). Sten Henriksson Finne hade i vapen elghorn(mödernesläkten).
 
Sten Henriksson och Anna Jakobsson Kurki hade vanskeliheter med :
165 - 13.9.1470 Sten Henriksson ja Anna Jacobsdotter 4-asteen verisukulaisuus (Sten Henriksson (Renhufvud) ja Anna Jakobsdotter (Kurki) /ASF p.181; Ramsay p.114 p.244)
173 - 12.12.1471 Sten Henriksson ja Anna Jacobsdotter kahdesti 4-asteen affiniteetti (vrt nro 165)
237 - 6.8.1477 Sten Henriksson ja Anna Jacobsdotter kahdesti 4-asteen affiniteetti (vrt 173 ja 165)
 
Saken klarades med denna:http://extranet.narc.fi/DF/detail.php?id=3836

[Leif Tennare]

Urban, din fråga ska nog helst besvaras av Tapio Vähäkangas, men min uppfattning är den, att regleringar vad gäller rätt till vapen knappast existerade i Finland före Gustav Vasa, eller ens före Riddarhusets inrättande 1626. Styrkan i kopplingen mellan de två rikshalvorna varierade mycket med tiden, men tack vare avståndet till Stockholm var frihetsgraden oftast väsentligt större i den östra rikshalvan. I Finland handlade det nog snarare om praxis, än om regleringar. Hade man inget vapen - vilket inte var ovanligt bland Finlands 'uradel' - men gifte in sig i en släkt som förde vapen, så kunde man fritt ta sin partners fäderne- eller mödernevapen. Sannolikt valde man då gärna det vapen som hade högst status... Däremot torde det inte ha varit acceptabelt att ta en annan släkts vapen utan någon form av frändskap med denna.