ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 23 augusti, 2012  (läst 1209 gånger)

2009-02-08, 11:53
läst 1209 gånger

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping och hennes anknytning till gårdarna i Tjust.
 
Nedan har jag gjort ett försök till att reda ut vad som är känt om ovan nämnda Birgitta och hennes anknytning till Tjust och varför jag inte tror att Jan Liedgrens identifiering av hennes ursprung behöver vara rätt. Kaj Janzon får ursäkta att jag använt många av hans citat men det var nödvändigt.
 
Att Katarina Eriksdotter skänkte Blekhem mfl gårdar till klostret 1525
 
Fakta: Det var Lasse Andersson som sålde Blekhem mfl gårdar till Katarina Eriksdotter 1525.
 
Att Gustaf I köpt Blekhem av Birgitta, Lars Anderssons, mfl Smålands handlingar 1553:15
 
Fakta: Enligt Smålands handlingar 1552:13 var det istället Drottning Margareta som köpt Blekhem plus 8 andra gårdar av hustru Birgitta. Drottningen dog 1551 så innan dess måste köpet blivit av.  
 
Enligt Liedgren är inget av sigillen på Katarinas gåvobrev till Vadstena kloster tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, ”att Lars Andersson i Nyköping var en av de åsyftade mågarna kan därför ej bekräftas”.
 
När det gäller Birgittas bördsrättsanspråk på gårdarna i Östergötland skriver Kaj Janzon ” Att hustru Brita var syster till Katarina Eriksdotter kan i bästa fall betecknas som inte helt osannolikt. Möjligt är det definitivt, obevisat är det lika definitivt. Eftersom Messenius är den enda, förutom Liedgren, som kallar Lars Anderssons hustru för Eriksdotter kan vi inte utesluta att hustru Britas bördsrättsanspråk grundade sig på en betydligt mer avlägsen släktskap än så. Att hon ändå på något sätt var besläktad med Katarina Eriksdotter förefaller högst sannolikt.”
 
Någon urkund som knyter Erik Knutsson själv till Blekhem har ej påträffats enligt Liedgren.
 
 
Fråga: Eftersom gårdarna i Tjust var arv efter både Birgittas far och mor borde det inte funnits något som knyter Erik Knutsson eller hans maka till Tjust för att identifieringen av Birgittas far skall stå oomtvistlig?  
 
I DMS 4:5 s. 113 läste jag en mycket intressant notering gällande Birgitta, Lars Anderssons i Nyköpings genealogi.  
Notisen lyder: ” 1518 tilldöms Lars Andersson borgare i Nyköping, vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i H(allingeberg) samt gårdar i Skaftekulla och Älmarsrum. Nils Clausson (Sparre av Ellinge), Peders svärfader, hade haft gårdarna i pant av Lars, men för 14 år sedan dödat pantbrevet då Lars återlöst panten. (B 20a)”
 
På s. 123 finns följande notis: ”1518 tilldöms Lars Andersson, borgare i Nyköping vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i S(kaftekulla), (se Hallingeberg)(B 20a)”
 
På s. 132 finns följande notis ” 1518 tilldöms Lars Andersson, borgare i Nyköping vid en tvist med Peder Turesson (Bielke) en gård i Ä(lmarsrum) (se Hallingeberg)(B 20a)”  
 
Detta måste ju vara det brev som Jan Liedgren nämner bl. a på s. 4 i Släkt & Hävd nr: 1, 1988 som okänt?
Det mest intressanta i dessa uppgifter är notisen från s. 113 där det står att pantbrevet för gårdarna dödats 1504. Detta innebär ju att Birgitta måste varit gift absolut senast 1504 kanske tidigare än så. Hon måste alltså varit född någon gång i slutet av 1470-talet och fram till senast mitten av 1480-talet.  
 
I Smålands handlingar 1552, nr 13 står att Birgitta tillsammans med sina syskon ärvt följande gods efter både sin fader och sin moder:
 
Hallingeberg s. 111: ”1422 ger Bengt Nilsson (Lejonansikte) F(isksätter) till sin oäkte son Magnus (se Skaftekulla) (Gen 41 46g,  ÄSF s. 71)”
 
Duvekulla i Törnsfall s. 166: ”1412(?) byter Johan Skarpte bort D(uvekulla) till Peder smed i Nygård, Lofta sn mot Idshult, Hjorteds sn (se Ideshult, Hjorted) (SD 1535).”
 
Skaftekulla i Hallingeberg s. 123: ”1422 ger Bengt Nilsson S(kaftekulla) och Fisksätter till sin oäkta son Magnus (Gen 41 f 46 v, ÄSF s. 71)”
 
Blekhem i Törnsfall s.165 ”B(lekhem) kan beläggas som sätesgård för Magnus Wallemar 1480-82 Tjustbygden 1987 s. 28, 30) och ev för Peder Jönssons (?Slatte).”  
 
Älmarsrum i Hallingeberg s. 132: ”1382 och -85 är Ubbe i Ä(lmarsrum) faste på häradstinget (SRP 1726, A II 8 s. 55)”
 
Hallingeberga i Hallingeberg s. 113: ”1489 säljer Nils Ingelsson till sockenkyrkan 11 alnar av sitt arvegods i H(allingeberg) av åker, äng och fiske (B 22 f 68, HalKyA OIa:1 f 166).”
 
Nagelstad i Hallingeberg, s. 120:  
”1455 och 1460 är Håkan i N(agelstad) faste på Häradstinget (A II 8 s. 69, Rap 1460n30/4).
 
1460 är Hemming i N(agelstad) faste på häradstinget (OdensviKyA C 1 s. 13).  
 
1480 beskylls Trond i N(agelstad) Magnus Wallemars landbo, för att ha uppbrutit och bortkastat ett gränsmärke mellan byarna N(agelstad) och *Soolberga (se *Soolberga) (Tjustbygden 1987 s. 28 ff).
 
1482 se *Soolberga.
 
1482 är Ingolf i N(agelstad) faste på häradstinget (B 19 nr 258).  
 
1484 får Birgitta Knutsdotter (Ulv) vid arvsuppgörelse med sina bröder jord i N(agelstad) som räntar 0:0:17 pn (se Nygård, Lofta sn)
 
1514 har Gunhild Johansdotter (Bese) jord som räntar 12 skillingar (se Nygård, Loft sn) (C 21 f 18v). I en samtida, men odaterad räkenskap är räntan för N(agelstad) 0:6 pn svenska (C 40 f 11).”
 
Härstad i gamla Västervik, alltså Gamleby, finns ingen uppgift om tidigare ägare än 1525 då Katarina skänker jord i Härstad till Vadstena kloster.
 
Mommehål i Törnsfall s 175:”1420-50(?) pantsätter Peder Sop en äng kallad ödeängen (ödeengh) till Gudmund Ingelsson, borgare i Västervik (U 269a s 24, avskr).”
 
En torpestad som heter Gäddeglo i Törnsfall s. 169: ”1405 säljer Knut Bosson (Grip) till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte) 12 alnar jord i G(äddeglo) (Se Samsvik, Gladhammars sn) (SD 553, 580).”
 
Följande notis nämns också i boken:
 
Rössle ”1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
 
Jag är väl medveten om att en del av gårdarna nämns uppgifter som är så pass tidiga att det inte går att få någon samband med dessa ägare och Birgitta men tog med dem ändå.
 
I en bok utgiven av Tjustbygdens Kulturhistoriska förening 1945 finns en text om Blekhems ägarhistoria skriven av Jon Villskog sidorna 109-120. En del uppgifter stämmer inte medan andra stämmer helt, inte lätt för en amatör att avgöra vilket. Enligt texten var skrev sig en Nils Ingelsson till Blekhem i ett köpebrev från 1489. Denne Nils Ingelsson sägs i ett äktenskap varit gift med Birgitta som senare gifte sig med Knut Ulfsson. Vidare står ”hade hon i ett gåvobrev, undertecknat av biskop Brask och Ture Jönsson Tre Rosor, givit Blekhem, Skaftekulla, Fisksäter, Duvekulla m.m. till nämnda kloster, dock med rätt för hennes släkt att inom tre år tillösa sig egendomen mot en summa av 220 mark.” Den sista uppgiften tycks stämma men är det helt uteslutet att Nils Ingelsson var gift med Birgitta eller att han skrev sig till Blekhem 1489, det skall ju tydligen funnits ett köpebrev som bevisade detta? Min tanke är att antingen Magnus Wallemar, hans maka eller Nils Ingelsson eller hans maka kan ha varit släkt med Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping. Vore hon dotter till Nils Ingelsson skulle ju Kaj Janzons tolkning av N:dotter bli rätt.

2009-02-08, 19:04
Svar #1

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Hur lyder frågan Birgitta? Lars Andersson?? . Ärligt talat så minns jag idag inget alls av det där. Jag var tvungen att googla på citatet för att få bekräftelse på att jag faktiskt skrivit det, för det var ingen klocka som ringde någonstans. Roger Axelsson som precis har fått ut DMS 4:5 ur tryckpressarna kan möjligen fylla en del luckor om han har tid. För egen del ber jag att få återkomma när jag satt mig i saken igen och kommit en bit på väg med DMS 2:3 Jönåker, som även ska innehålla Nyköpings stad. Jag började med den för bara en dryg vecka sedan och är fortfarande en aning ringrostig så att säga.

2009-02-08, 19:55
Svar #2

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Det är väl inte så mycket frågor utan mer som jag skriver i andra raden av mitt inlägg, varför jag inte tror att Jan Liedgrens identifiering av Birgittas genealogi behöver vara rätt. Ett par frågor är det. Jag ser fram emot ett svar från dig och hoppas även att Roger Axelsson har tid att ta sig en titt på mitt inlägg.

2009-02-11, 18:08
Svar #3

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag har i ett par dagar funderat och letat efter en uppgift jag läst som gäller när Birgitta gifte sig och igår hittade jag den. Det var i sista noten, not 48 till Jan Liedgrens uppsats i Släkt & Hävd 1988 där det står: ”Ada Rydström, Boken om Tjust I (2, uppl, 1912), s. 40 f., uppger att Lars Andersson skrev sig som ägare till Blekhem, samma år han gifte sig 1543. Han måste gift sig med Brita (Eriksdotter) redan på 1510-talet.”
 
Jag skulle vilja påstå att inget av ovan angivna vigselår kan vara rätt. Brevet från 1518, (B 20a) gör ju gällande att paret var gifta absolut senast 1504 troligen ännu tidigare.

2009-02-16, 21:30
Svar #4

Utloggad Stellan Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 200
  • Senast inloggad: 2017-07-23, 22:18
    • Visa profil
Birgitta,
 
Har under lång tid följt din strävan att få räta ut frågetecken om denna vår gemensamma släktgren. Var själv bara tvungen att beställa DMS 4:5 Tjusts härad.
Har börjat gå igenom boken och gjort några reflektioner som jag är nyfiken om du skulle vilja kommentera.
 
Hörtingerum i Gladhammar s. 74: 1551 får Brita, Lars Anderssons änka, öppet brev av Gustav I på den gård i H(örtingerum) som hon givit sin son Erik Larsson och som var bland det gods hon tidigare sålt till kungen (GR 22s 195)
 
Blekhem i Törnsfall s. 166: 1562 försäljer Anders Persson och Nils Bröms-båda borgmästare i Nyköping - Tord och Erik Bengtssöner - borgare där - samt Erik Larsson och Anders målare till Erik XIV huvudgården B(lekhem) som räntar 4 pund smör samt jord i Duvekulla och Mommehål, denna sn, i Fisksäter, Hallingeberg, Nagelstad Skaftekulla och Älmarsrum, Hallingebergs sn, i Härstad, Gamleby sn och Hörtingerum, Gladhammars sn (AoE 38 f380r-v)
 
Nu till mina funderingar.
Kan denne Gudmund Ingelsson vara bror till Nils Ingelsson som du nämner i ditt första inlägg?
Jag har inte tidigare sett någon notering att Brita skulle ha en son Erik Larsson. Vet du något mer om honom?
När Blekhem mm säljes 1562 anges barnen Erik och Anders Larssöner samt döttrarna via deras respektive makar Anders Persson och Nils Bröms men vilka är Tord och Erik Bengtssöner?
 
Ett stort tack till dig Birgitta som outtröttligt ifågasätter och kämpar vidare med en stor öppenhet för komma vidare.
 
Vill också passa på att rikta ett stort tack till Roger Axelsson för det förnämliga arbetet!
Undrar precis som du Birgitta när räkningen kommer.
 
Mvh
Stellan
 
(Meddelandet ändrat av stellan den 17 februari, 2009)

2009-02-17, 20:45
Svar #5

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Hej Stellan
Roligt att mina försök att reda ut släktförhållandena uppskattas, tack för det. Hörtingerum hade jag totalt missat, denna gård nämns inte i Smålands handlingar 1551:13. Det verkar ju som om Birgitta (Brita) hade godsaffärer med både kungen och drottningen då? Det vore intressant att få reda på vad det står i brevet (GR 22s 195).  
 
Jag känner till följande av Birgitta och Lars Anderssons barn: Elin gift med Anders Persson, Margareta, gift med Nils Bröms, Anders och Erik. Erik skall enligt Örnbergs samlingar levt 24/2 1562 vilket är samma datum som försäljningen av gårdarna sker. Han var enligt en obekräftad uppgift köpman och borgmästare. Jag vet inte vilka Tord och Erik Bengtsöner var men i en handling jag precis hittade i Örnbergs samlingar står ”1562 24/2 sålde Anders Persson & Nils Bröms, borgmästare i Nyköping på sina hustrur, Elin & Margareta Larsdöttrars vägnar, Tor Bengtsson (en Thore Bengtsson nämnes för år 1559 hos Flintberg, del 2 sid 292 rad 3) & Erik Bengtsson borgare i Nyköping samt Erik Larsson & Anders Målare, dessa fyra på egna vägnar, till konung Eric för 1600 mark med Blekhem i Törnesfalla sn & Södra Tjust hd af Småland samt nio andra gårdar deromkring (affskrifter i kammararkivet, dels i 1614 års Smålands handling nr: 10, framför jordeboken, och dels i en bundt med påskrift uppgifna hemman etc som konung Gustaf I, köpt och sig tillbytt , item köpe- och bytesbreven, ”sista häftet kallat afskrifter af bytes, köpe, skänke och fastebrev 1400 och 1500 åratalen”, fol 380). Staden & säljarne beseglade.”
 
Nu är jag ingen expert på arvsfrågor under denna tid men det verkar ju som om Tor och Erik Bengtsöner hade samma arvsrätt till gårdarna som syskonen?  
 
Eftersom gårdarna var ett arv efter Birgitta och hennes syskons båda föräldrar så tror jag nyckeln till att finna föräldrarna ligger i att försöka spåra ägarna till dessa gårdar.  
 
Man blir ju inte riktigt klok på hur dessa gårdar valsade runt:
 
Först ärvdes de av Birgitta och hennes syskon, årtal okänt
 
De pantsattes av Lars Andersson, årtal okänt
 
Panten dödades 1504 för dessa gårdar
 
1525 såldes gårdarna av Lars Andersson till Katarina Eriksdotter
 
1525 skänker Katarina Eriksdotter dem till Vadstena kloster
 
Gårdarna ägs återigen av Birgitta
 
1536-1551 säljs gårdarna av Birgitta till drottning Margareta
 
1562 säljs gårdarna av Birgittas och Lars Anderssons barn till Eric X!V.
 
En intressant fråga är hur gårdarna återigen kom i Birgittas och Lars Anderssons barns ägo och när det i så fall skedde? När det gäller Gudmund och Nils Ingelsson undrar jag om inte tidsspannet är lite för stort för att de skall kunna ha varit bröder, Gudmund nämns 1420-50 och Nils 1489.
 
Jag ringde till Länsstyrelsen och fick till svar att man skickar räkningen från deras ekonomiavdelning så den borde vara på gång.
 
Mvh
 
Birgitta

2009-02-20, 14:32
Svar #6

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag har lite funderingar kring det Jan Liedgren skriver om Erik Knutsson i Släkt & Hävd 1988 nr 1:
 
På sidan 6 ”Väpnaren Erik Knutssons sätesgård kallar hans dotter Katarina Eriksdotter i sitt ingiftsbrev 1525 för ”Haga”. Därmed måste avses någon av de gårdar i bondbyn Hageby, som han ärvt efter sina svärföräldrar”.
 
Nu är mina kunskaper när det gäller arv vid denna tid inte så stora men hur kunde Erik Knutsson ärva sina svärföräldrar? Är det via testamente eller via bakarv på något vis? Hur skulle denna arvsgång kunnat se ut?
 
På sidan 3 ”Säterihistoriken inledes med ett referat av det ovan nämnde odaterade pergamentsbrevet, varigenom Erik Knutsson till Haga dotter Katarina donerade Blekhem m.m. till Vadstena kloster.
 
På Svenskt Diplomatarium med SDHKnr; 38645  finns noteringen ” Katarina, dotter till Erik Knutsson, ger till Vadstena kloster som provent godsen Blekhem och Duvekulla i Törnevalla socken, Fiskasäter, Skaftekulla och Almåse i Hallingeberg socken samt Herstada i gamla Västerviks socken i Tjust. ” som torde röra samma ärende.
 
Det vore intressant att få reda på om formuleringen i notisen från SD är korrekt avskriven från originalet. Enligt Liedgren var Erik Knutsson död före 1510. Borde det inte med tanke på detta stått salig Erik Knutssons dotter osv? Han hade ju i alla fall varit död i minst 15 år när Katarina skänkte gårdarna till Vadstena kloster? För mig låter sättet det är skrivet på som om Erik Knutsson i allra högsta grad levde 1525.

2009-02-26, 12:05
Svar #7

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Gör ytterligare ett försök att få igång en diskussion under rubriken. I DMS Tjust 4:5 s. 173 finns nedanstående släkttabell. På s. 125 ff nämns Magnus Wallemar i Blekhem om en tvist gällande om ”Soolberga äng tillhörde kyrkan eller godset Nagelstad. Magnus Wallemar sägs varit gift med en dotter till Peder Sop. Borde inte denna dotter och Magnus Wallemar ingått i tabellen?  
 
I samma bok står under Blekhem på s. 165 ”(?)1525 skänker Katarina, dotter till Erik Knutsson (kluven sköld med fiskstjärt och två åkerhöns) i Hageby, Östra Ny sn, vid sitt inträde i Vadstena kloster som sitt underhåll till konventet jord i B(lekhem) som räntar 2:0 pn och 1 pund smör och jord i Duvekulla, denna sn, i Fisksätter, Skaftekulla och Älmarsrum, Hallingebergs sn, samt Härstad, Gamley sn; allt med förbehållet att hennes släktingar, om de önskar, har rätt att innan tre år lösa godset för 200:0 pn (Se DV 1102) (Rap odat nr 254)”.
 
Min fråga: står det ” Erik Knutsson (kluven sköld med fiskstjärt och två åkerhöns) i Hageby, Östra Ny sn” i brevet eller är det en identifiering hämtad ur Jan Liedgrens uppsats i Släkt & Hävd nr 1, 1988?
 
Ytterligare en fråga: När det gäller formuleringen ” hennes släktingar”. Om nu Katarina och Birgitta var systrar skulle det inte stått exempelvis hennes syster eller hennes syskon istället för hennes släkt? För mig låter släkt som ett vidare begrepp.  
Jag tror säkert att Katarina och Birgitta var släkt men inte att de var systrar. För att hitta Birgittas rätta föräldrar borde man titta närmare på de olika gårdarna i Tjusts ägare vid tiden för hennes födelse som borde varit någon gång i mitten av 1470 till kanske senast mitten av 1480-talet.  
 
Finns det tex uppgifter om tidigare ägare till gårdarna Blekhem och Härstad som i DMS 4:5 Tjust har 1525 som den tidigaste noteringen. Många av de andra gårdarna är ägarförhållandena för tidiga, finns det senare uppgifter på ägare till gårdarna i Hallingeberg, Duvekulla, Skaftekulla, Älmarsrum, Mommehål, Gäddeglo?  
 
Noteringarna under Nagelstad är ju speciellt intressanta eftersom det är så många personer som nämns relativt nära i tiden till varandra, skulle det gå att kontrollera om de personer som ägt jord i Nagelstad mellan åren 1455-1514 kan ha något släktskap med Birgitta?
 
Nagelstad i Hallingeberg, s. 120:  
 
”1455 och 1460 är Håkan i N(agelstad) faste på Häradstinget (A II 8 s. 69, Rap 1460n30/4).  
 
1460 är Hemming i N(agelstad) faste på häradstinget (OdensviKyA C 1 s. 13).  
 
1480 beskylls Trond i N(agelstad) Magnus Wallemars landbo, för att ha uppbrutit och bortkastat ett gränsmärke mellan byarna N(agelstad) och *Soolberga (se *Soolberga) (Tjustbygden 1987 s. 28 ff).  
 
1482 se *Soolberga.  
 
1482 är Ingolf i N(agelstad) faste på häradstinget (B 19 nr 258).  
 
1484 får Birgitta Knutsdotter (Ulv) vid arvsuppgörelse med sina bröder jord i N(agelstad) som räntar 0:0:17 pn (se Nygård, Lofta sn)  
 
1514 har Gunhild Johansdotter (Bese) jord som räntar 12 skillingar (se Nygård, Loft sn) (C 21 f 18v). I en samtida, men odaterad räkenskap är räntan för N(agelstad) 0:6 pn svenska (C 40 f 11).”

2009-02-27, 09:32
Svar #8

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Glömde lägga dit tabellen så den kommer här:
 

2009-03-01, 19:59
Svar #9

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”  
 
Citatet är hämtat här:
 
Detta med tanke på att Birgitta hade bördsrätt att byta igen en tredjedel i Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka i Östergötland och sälja den till Birger Nilsson (Grip) som förut köpt de båda andra tredjedelarna. Den sista gården ingick ju i kungens arv och eget senare.  
Vad innebär ovan nämnda citat när det gäller gårdarna i Östergötland? Var det vanligt att kungen lade sig i gårdsaffärer på detta vis?

2009-03-15, 18:59
Svar #10

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 612
  • Senast inloggad: 2019-09-22, 22:18
    • Visa profil
Birgitta: Du har bett mig i en annan diskussion att ge en kommentar här om bördsrätten, men jag vet inte riktigt vad somm förväntas av mig som rör själva bördsrätten. Jag har inte satt mig in i denna diskussion närmare och har ingen bekantskap med de personer som behandlas i denna diskussion och tror därför inte att jag kan bidra med så mycket konkret. Mina egna rön är främst från de norrländska landskapen. Professor Bengt Hildebrand återger i alla fall i sin Handbok i person- och släkthistoria (1961), s. 260, Johan Axel Almquists tes (från Personhistorisk tidskrift 1930, s. 216) att mellan två fixa punkter i en gårds historia [under medeltiden] kunna snart sagt vilka överraskningar som helst ha inträffat och tillägger att detta är alldeles riktigt och manar till försiktighet. Det gäller väl särskilt frälsehemman; du har själv gett ett fall på det ovan. Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden.  
 
Bristen på ett stringent, detaljerat sätt att beskriva de olika parternas inbördes relation i äldre köpebrev och andra handlingar gör det ibland svårt att dra några bestämda slutsatser om huruvida de var släkt och i så fall hur. Jag tror att man generellt kan säga att man inte kan dra alltför stora växlar på det, till exempel om någon som bara betecknas som släkting inte kan vara en nära släkting som syskon. Du frågar ovan om hur väpnaren Erik Knutsson kunde sälja de gods han ärvt efter sina svärföräldrar. Med reservationen att jag inte har läst Jan Liedgrens text är formuleringen kanske bara ett sätt att utvisa godsens proveniens, att det är fråga om arvegods och att han löst börden från sin hustrus släkt. Hur säljaren kommit i besittning av godset (genom arv eller köp utom börd - avlingejord - eller jord förvärvad genom byte av arvejord eller avlingejord) var mycket viktiga faktorer vid försäljning av jord, eftersom de avgjorde om köparen kunde känna sig säker på att få behålla det köpta godset. Det var fullt möjligt att sälja arvejord till oskylda, men då måste bördemännen ha avsagt sig sin förköpsrätt.
 
Gustav I:s arv och eget är en märklig historia, hur han egenmäktigt byggde upp ett ofantligt godskomplex med både lagliga och olagliga medel. Du kan nog hitta en del om det i Ulf Söderbergs avhandling Gustav I:s arv och eget i Uppland (Sthlm 1977).
 
Du får återkomma och dunka mig i huvudet och ge mig lite fler ledtrådar så får vi se om jag har något att bidra med.  
 
Hälsningar
 
Urban

2009-03-15, 20:02
Svar #11

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Urban: Tack för ditt svar. Låt mig sätt mig in i vad du skriver för att återkomma med kommentarer och kanske ytterligare frågor.
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

2009-03-16, 10:04
Svar #12

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Hej Urban  
Texten har jag hämtat ur Släkt & Hävd nr 1, 1988. ”Lasse Andersson hade på sin hustru Birgitta N:dotters vägnar bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland. Konungen ger därför honom och hans hustru tillstånd att ”kännas vid” denne tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också att avyttra dem till någon annan. Frälselängden 1562 visa, att Birger Nilsson då ägde två frälsegårdar i Hageby i (nuv.) Östra Ny socken i Björkekinds härad på Vikbolandet, medan den tredje gården i byn låg i Kuddby socken och tillhörde konungens arv och eget”.
Du skriver följande i en diskussion om bördsrätt:
 
”Vad är bördsrätt?  
Bördsrätten innebar att en enskild person med ärvd jord aldrig hade obetingad förfoganderätt över denna. Släkten hade alltid medbestämmanderätt. Man fick inte sälja eller utan vidare skänka bort arvejord utan släktens tillstånd. Redan i landskapslagarna finns bestämmelser om bördsrätten och rester av detta rättsinstitut levde kvar in på 1800-talet. Ett viktigt inslag i bördsrätten var att från och med Magnus Erikssons landslag kunde fädernejord bara förköpas av fädernefränder och mödernejord av mödernefränder.”
 
Om jag förstår dig rätt betyder det att man inte kan säga varken bu eller bä om varför Birger Nilsson (Grip) kunde köpa dessa gårdar av Birgitta. Jag har dessutom blivit varse av en annan forskare att Birger Nilsson (Grip) även köpte 2 gårdar i Tjust, den ena av Birgitta och den andra av, (som vi tror) hennes son Erik Larsson. Se DMS 4:5 s. 61 och s. 136. Helt principiellt, är det då inte förkastligt att som Jan Liedgren bygga hela sin teori om Johan Skyttes anor genom dessa godstransaktioner? Som du säger ” Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden”. Det torde väl även gälla gårdarna i Östergötland, mycket kan ju hänt mellan 1482 - 1542? Det är väl inte ens säkert att en gård som ägdes av en släkt 1482 ägs av samma släkt 60 senare?
Nej, jag undrade hur Erik Knutsson kunde ärva sina svärföräldrar men den frågan fick jag svar på nu.
 
Mvh
Birgitta

2009-03-16, 22:15
Svar #13

Utloggad Urban Sikeborg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 612
  • Senast inloggad: 2019-09-22, 22:18
    • Visa profil
När det gäller medeltiden måste vi nöja oss med de källor vi har, ofullständiga som de är, och försöka dra de slutsatser vi kan så gott det går - bara vi är medvetna om hur bräckliga de kan vara. Jag tycker inte att Jan Liedgrens tolkning då det gäller Johan Skyttes anor är förkastlig; Liedgren var en mycket skicklig genealog och hade genom sin tid vid Svenskt diplomatarium en unik kännedom om det medeltida materialet. Almquists kommentar, citerad av Hildebrand, måste ses utifrån att man i detaljstudier kunde belägga fall som visade sig vara betydligt mer komplicerade än man först trott. Särskilt då det gäller frälsegods, som kunde användas som vara i arv och byten av skriftande slag i syfte att skapa sammanhängande godskomplex. Jag tror att man alltid måste ha i bakhuvudet att fullständig säkerhet inte kan nås då det gäller medeltida förhållanden på samma sätt som gäller för 1700- och 1800-tal, samtidigt som vi kan inte dra några andra slutsatser än vad de bevarade källorna tillåter oss.
 
Frågan om Lasse Anderssons hustrus bördsrätt och kronans inblandning kan väl tänkas förklaras på olika sätt. Jag vet inget om de aktuella gårdarnas historia så därmed belastas jag inte av några förkunskaper (underförstått: därför kommer följande text knappast att bidra med något i frågan). Men om jag bara spånar: Gården hade kanske sålts eller bytts bort av någon släkting utan att Lasse Andersson eller hans svärföräldrar haft möjlighet att kräva sin bördsrätt. 1600-talets domböcker innehåller många fall där personer åberopar bördsrätt till hemman som sålts för flera år sedan, stundom flera decennier sedan. Gården kan också ha indragits till kronan p.g.a. att hemmansbesittaren inte förmått betala gårdens utskylder och därmed får övriga bördemän återlösa hemmanet från kronan. Det är kanske irrelevant i sammanhanget men hälsingeprosten Olof Broman (d. 1750) poängterar i en kommentar i sitt verk Glysisvallur att hälsingarna allmänt sett var mycket angelägna om att återlösa hemman som övertagits av kronan på grund av att åborna varit husarma. Om en person bytte bort arvejord mot annan jord kom den senare jorden att betraktas som arvejord, även om den inte tidigare varit i släktens ägo. Det här gör det svårt att vara tvärsäker då det gäller uttolkningen av folks bördsrättsanspråk; frågan om hur man skulle se på bördsrättens tillämpning i sådana fall var också juridiskt en problematisk fråga, i flera avseenden olöst ända till 1734 års lag. Jag ger ett exempel på det i det inlägg jag skrev om bördsrätt i diskussionen Fränka och som du citerar från. Sedan fanns nog gods som kronan (Gustav I) drivit in utifrån rätt svaga anspråk och som bördemännen med tillräckligt god dokumentation kunde göra anspråk på.
 
Så hur man än ser det så är det svåra frågor att besvara och jag är alltför medveten om min bristande kännedom om detta ämne för att våga mig på några mer konkreta besked.
 
Bästa hälsningar
 
Urban Sikeborg

2009-03-17, 11:12
Svar #14

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag ifrågasätter inte Jan Liedgrens skicklighet som genealog, absolut inte. Men även den bäste kan göra fel och missa viktig information. Jag har visat några exempel på det ovan. Det är det du skriver här ” Det förhållande att en gård ägs av medlemmar av en och samma släkt år 1350 och 1450, exempelvis, innebär inte att man törs dra slutsatsen att gården därmed varit i samma släkts ägo hela tiden” som dessutom förstärks i ditt senaste inlägg här: ” Det här gör det svårt att vara tvärsäker då det gäller uttolkningen av folks bördsrättsanspråk” som gör Jan Liedgrens arbetsmetod just vi detta tillfälle förkastlig i mitt tycke. Jag menar att han i stora delar använder dessa godstransaktioner som hjälp till att fastslå släktskap mellan olika personer. Hade han dessutom haft vetskap om de två brev från 1518 och 1525 tror jag med säkerhet att hans uppsats om Johan Skyttes anor hade sett helt annorlunda ut.    
 
Med vänlig hälsning
 
Birgitta

2010-02-24, 16:50
Svar #15

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Återkommer nu med lite funderingar gällande hustru Birgitta och gårdarna i Tjust osv. Vad jag kunnat läsa mig till i Smålands Handlingar noteras de gamla Blekhemsgodsen under Arv och Eget mellan åren 1545-1565, (vilket är så långt jag kollat). 1544 står gårdarna antecknade som Birger Nilssons (Grip) förläning. Eftersom gårdarna såldes av Anders Persson, Nils Bröms osv 1562 till Erik XIV är det ju konstigt att de mellan de år jag angivit ovan fortfarande står nämnda under Arv och Eget? Jag har hittat de båda breven där försäljningen 1562 och brevet från Gustaf Adolf gällande att Johan Skytte fick köpa tillbaka godsen 1612 i SmH 1614:10 s. 117, om man använder SVAR:s sidnumrering. Det finns tyvärr inga sidnummer i handlingarna. I brevet från 1562 nämns Thord och Erik Bengtsöner, kan man anta att dessa hade arvsrätt till gårdarna? Om de hade arvsrätt hur kunde då hustru Birgitta sälja gårdarna till drottning Margareta? I SmH 1552:13 står det ju att godsen ärvts av hustru Birgitta och hennes syskon efter deras föräldrar? I registret till DMS 4:5 s 591 står:
 
”Tord, se även mördare
-Bengtsson 166”
 
Tittar man då på mördare på s. 585 hänvisas man till Tord?  
 
Har jag fattat det rätt att det är Tord Bengtsson som var en mördare? Finns någon källa till dessa uppgifter? Vem hade han mördat?  Det låter ju spännande att det fanns 2 mördare i denna släkt. Det fanns ju även en systerson till Birgitta, Olof Scolemestare som dräpte en man: ”En systerson till fru Brita och kusin till Anders Målare, begick ett allvarligt brott. Denne man Olof Scolemestare, den förste kände skolmästaren i Nyköping var en hetlevrad man, som 1551 hade dräpt Matz Häss. Fru Brita och eventuellt även hennes son, Anders Målare, blev tvungna att gå till kungs och vädja om överinseende i ärendet”.
 
I DMS 4:5 s. 74 under Hörtingerum står ” 1551 Får Brita, Lars Anderssons änka, öppet brev av Gustaf I på den gård i H som hon givit sin son Erik Larsson och som var bland de gods hon tidigare sålt till kungen (GR 22 s, 195), detta brev kan jag inte hitta bland breven det året i GR, någon som kan tala om för mig vad som står i brevet eller tipsa mig om vilken sida det står på med SVAR:s sidnumrering? Med tanke på brevet borde ju gårdarna åter funnits i Birgittas ägo 1551 eftersom Hörtingerum är en av de gårdar som säljs till Erik XIV 1562.
 
Såg i någon annan diskussion att DMS inte är nerlagd? Är då DMS för Södermanland på gång igen?

2010-02-24, 21:15
Svar #16

Utloggad Kaj Janzon

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1292
  • Senast inloggad: 2016-12-21, 09:03
    • Visa profil
    • www.medeltiden.st
Birgitta,
 
Arbetet med DMS Södermanland har legat nere ett bra tag. Men som jag skrev i någon annan diskussion väntar jag nu på att utredningen blir offentlig och att den ska leda till att direktiv och delmål för verksamheten beslutas. Efterfrågan på DMS är i nuläget tydligast uttryckt i Södermanland och det är bl.a. därför ett rimligt antagande att arbetet med det landskapet kommer att fortsättas med en tredje volym. I så fall prioriteras sannolikt Jönåkers härad och Nyköpings stad. Men detta är alltså inget jag vet med säkerhet, endast min bedömning av läget utifrån en läsning av utredningen (näst sista versionen) och mina samtal med utredaren.
 
När det gäller Tord mördare och hans släktingar. har jag dessvärre inte mycket att bidra med i dagsläget. Jag jobbade inte en dag med DMS Tjust och känner inte alls till omständigheterna kring de aktuella transaktionerna. Men det kan i bästa fall bli ändring på den saken inom en rätt snar framtid.

2010-02-25, 07:06
Svar #17

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Kaj
 
Tack för svaret. Då håller jag tummarna för ett positivt besked och hoppas att kanske Roger Axelsson eller någon annan kan svara på mina frågor.

2010-02-25, 13:14
Svar #18

Utloggad Roger Axelsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 270
  • Senast inloggad: 2018-09-21, 12:13
    • Visa profil
Birgitta!
Tord mördare förekommer på s 77 under Kilmare i Gladhammar. Han är en helt annan person än Tord Bengtsson. Jag verkar tyvärr ha 'slumrat till'  mitt under framställande av personregistret och inte satt ur någon sidhänvisning.
 
Bästa hälsningar,
Roger
Roger Axelsson

2010-02-25, 19:34
Svar #19

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Roger  
 
Tack för svaret. Ja det ser jag nu att de levde under helt skilda århundrade. Det är ingen av er som vet vart man kan hitta brevet gällande gården i Hörtingerum som Birgitta fått ett öppet brev om? Jag antar att det är Gustaf I Registratur och att de sidor som SVAR skannat är samma som de olika banden som Roger hänvisar till i DMS Tjust? Jag har gått igenom hela 1551 på SVAR:s skannade material och det enda jag hittar gäller några gårdar eller tomter i Nyköping som Birgitta får.

2011-10-17, 16:44
Svar #20

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Var ett tag sedan det var någon aktivitet under denna rubrik. Jag har följt och läst inläggen med stor behållning. Har något nytt kommit i dager, kanske några nya rön till svar, på de frågor du Birgitta har ställt dig med dina inlägg?
 
Birgitta,
 
Vilka sidor har du hittat i SVAR's inskannade material? Noterar du även SVAR's bildidnummer till varje inskannad bild? Kan du kanske lista upp dem, så kanske man kan sätta sig in och gå igenom detta material. 4 ögon kan ju va bättre än 2! (-: Det skulle vara värdefullt.
 
Tack på förhand..
 
Mvh
 
Peder

2011-10-18, 18:04
Svar #21

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Ja det stämmer att det inte varit någon aktivitet under rubriken på ett bra tag, tyvärr har det inte framkommit något nytt i detta ämne heller. En del äldre inlägg under rubriken introducerad adel -> Skytte kan kanske vara av intresse för dig? Jag hoppas annars mycket på nästa DMS, Jönåkers härad och Nyköpings stad som jag hoppas Kaj Janzon fortfarande håller på att jobba med? Sist jag hörde något om den skulle den vara klar 2012? När det gäller SVAR:s inskannade material är det Smålands Handlingar jag har tittat i. De hänvisningar som jag skrivit i inläggen är de enda som finns. Har för tillfället inget abonnemang på SVAR så jag kan inte ge något bättre svar än så. Jag tycker det är jättekul att fler tittar på denna släkt, har känts lite ensamt ibland.  
 
Mvh
 
Birgitta

2011-10-19, 06:41
Svar #22

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1355
  • Senast inloggad: 2019-07-14, 20:52
    • Visa profil
Godmorgon Birgitta (och andra)
 
Bandet är nu planerat för publicering 2013. http://386367.hotellet.bahnhof.net//skrifter.htm
 
Den som väntar på något gott
 
Vänligen Patrick

2011-10-19, 08:39
Svar #23

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Tack för informationen Patrick även om det inte var vad jag hoppades på

2011-10-21, 10:16
Svar #24

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2016-04-07, 18:07
    • Visa profil
Birgitta,
 
Tack för ditt svar. Lägger in lite uppgifter.
 
Ur Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven (SDHK, www.riksarkivet.se/sdhk):
 
SDHK-nummer: 38639.
Utfärdandedatum: 1525.
Utfärdare: Lars Andersson.
Innehåll: Lars Andersson säljer till jungfru Katarina Eriksdotter en gård, kallad Blekhem i Törnsfalls socken i Tjust härad för 40 mark danska.
Övr. eftermedeltida regester/notiser: Rasmus Ludvigsson i Arv och eget, vol. 41, häfte 1, Vadstena klosters brev, Litera E, f. 7, RA.
Tryckt regest: Gillingstam, Brev ur askan (1996), s. 143.
Litteratur o. komm.: Orig. förlorat med Miscellaneaknippa 1519-1529, se Gillingstam, Brev ur askan (1996).
-----
 
Och med hänvisning, från ovanstående, till den tryckta regesten (Gillingstam):
 
Enligt brev av år 1525 Breff på en gård kallas Blecckin i Tørisvalla sokn i Tivst hærede, ssom Larens Andersson sålde velbørdig jomfru Caterinæ Ericx dotter for 40 mark dansca. Datum 1525
Detta brev är en 1500-talsregest i AoE, vol. 41: häfte 1: Vadstena klosters brev, Litera E, f. 7. Ej observerad i Liedgren 1988, s. 3. (Källa: Gillingstam Hans, Brev ur askan, Miscellaneaknippan 1519-1529, s. 143. De i slottsbranden 1697 eller på annat sätt förlorade miscellaneabreven enligt äldre arkivförteckningar, Johan Peringskiöld m.m.)
-----
 
Mvh
 
//Peder

2012-08-16, 13:35
Svar #25

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Råkade snubbla över lite intressanta uppgifter när jag letade efter annat på nätet. Det rör den av Jan Liedgren påstådda systern till Birgitta, nämligen nunnan Katharina Eriksdotter. Som stöd för uppgiften om att Katharina vigdes till nunna 1525 och dog omkring 1555 använder sig Liedgren av två böcker, dels Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok 1539-1570 (utg. Av C Silverstolpe 1895) s. 83 och C. Silverstolpe, Klosterfolken i Vadstena (1898-99) s. 68 (290). Den första boken har jag inte lyckats få tag i men väl den andra. På sidan 68 står mycket riktigt följande:
 
290. Katarina Eriksdotter invigde på samma gång som nästföregående 19/4 1525,; afled 1555.
 
Nu har jag på nätet lyckats hitta 2 andra böcker varav den ene är skriven av just C. Silverstolpe. Boken heter Klostret i Vadstena som författaren själv beskriver som följer: ”Följande utkast till en monografi öfver Vadstena Kloster grundar sig på ett urval af klostrets rikhaltiga urkunder”.  I slutet av boken finns en lista på alla munkar och nunnor som funnits vid klostret i Vadstena. Som Liedgren mycket riktigt skriver var Katarina Eriksdotter nunna nr: 290 och om henne står följande på s. 71:  
 
290. Katarina Erikdsdotter af hög börd. N. 1525, d. 1534, http://runeberg.org/histbib/1/0009.html
 
Dödsåret stämmer ju illa med det som senare står i den 1898-99 utgivna boken Klosterfolken i Vadstena där det som ovan angetts står att Katarina dog 1555. Vad jag tror hänt är att man blandat ihop den Katarina Eriksdotter som invigdes 1525 med en relativt samtida nunna med samma namn som 1529 blev abbedissa. Det är denna nunna som C. Silverstolpe helt plötsligt gett dödsåret 1534, som han i boken Klostret i Vadstena satt som K.E som invigdes 1525 dödsår. Som stöd för denna teori använder jag den andra boken jag hittade på nätet: Vadstena Klosters Minnesbok som rör händelser på Vadstena kloster mellan 1344-1545 som man finner på följande adress:  
http://www.archive.org/stream/MN5063ucmf_4#page/n5/mode/2up
 
Denna Katarina Eriksdotter vigdes till nunna redan den 6 juni 1499. Som jag redan skrivit blev hon 1529 vald till abbedissa, närmare bestämt den 30 mars. Redan efter 5 år som abbedissa avgick hon från abbedissekallet den 9 mars 1534, ”måndagen efter Oculi avsade sig den ädla modern, syster Karin Eriksdotter, abbedissekallet i systras port, efter att på femte året innehaft detta höga kall”.  
 
Den 10 juni dog så den Katarina Eriksdotter som jag tror är den som invigdes 1525, det står: ”Den 10:e juni som var dagen före aposteln Barnabas dag, avled den ädla jungfrun syster Katarina Eriksdotter”.  
 
Ett skäl till att jag inte tror att det är abbedissan K. E som dör 1534 är avsaknaden av just abbedissa i notisen när hon dör. Jag menar hon hade ju bara några månader tidigare avgått som abbedissa. Jämför man exempelvis med hur det står i en notering gällande en annan avliden abbedissa där det står:  
 
”Anna Girmundsdotter abbedissa 1519 - 1529
d. 23 mars 1538, Vadstena Klosters Minnesbok s. 304
”Syster Anna Girmundsdotter, abbedissa avled lördagen innan Oculi“
 
Denna syster dog ju 9 år efter hon avgått som abbedissa ändå tar man upp det. Borde man då inte gjort samma med en abbedissa som nyligen avgått? Jag tror alltså med stöd av det jag tidigare skrivit att den Katarina Eriksdotter som invigdes 1525 dog redan 1534 och den Katarina Eriksdotter som invigdes 1499 är den som dog 1555. Det är alltså hennes ”fingergull” som Liedgren skriver om på sidan 4 i sin uppsats rörande Johan Skyttes anor. Liedgren hänvisar ju i not 22 till C. Silverstolpes Vadstena Kloster uppbörds- och utgiftsbok 1539-1570 s. 83. Ytterligare en anledning till att jag inte tror att abbedissan Katarina Eriksdotter är den som dör 1534 är att det står jungfru. Nu vet jag inte om en fd abbedissa gick tillbaka till att kallas jungfru men en nunna som invigdes redan 1499 kallades hon verkligen för jungfru efter 35 år som nunna? Jag har dessutom för mig att det i C. Silverstolpes bok står att man var tvungen att vara 25 år, (med vissa undantag) för att kunna bli nunna då skulle ”jungfrun” varit runt 60 år när hon dör?
 
I Vadstena Klosters Minnesbok s. 296 står att Katarinas invigningsdag var den 14 maj, eller 4:de söndagen efter påsk 1525.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-16 13:44)

2012-08-18, 16:10
Svar #26

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag återkommer med ett nytt inlägg gällande Jan Liedgrens uppsats om Johan Skyttes medeltida anor från Släkt & Hävd nr 1 1988. Jag har tittat lite närmare på vad Liedgren bygger sin så självsäkra uppfattning på. Efter varje liten del som Liedgren sammantaget ser som lösningen av Johan Skyttes medeltida anor tar jag upp mina funderingar om varför jag inte är så säker på att Liedgrens slutsats är den korrekta.
 
”Brevtexten slutar med att Katarina ber biskop Hans Brask och herr Ture Jönsson (Tre Rosor) samt ”myna maga” att besegla brevet. Dess svågrars (”maga”) namn har ej utskrivits, som rimligen bör vara kort före 19/4 1525. Tre sigill äro vidhängda, men intet av dem är tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, i varje fall inte det sista.  En nära till hands liggande gissning, att Lars Andersson i Nyköping varit en av de åsyftade mågarna kan därför ej bekräftas.
 
Ur brev ur askan av Hans Gillingstam, s. 143
”Breff på en gård kallas Blecckin i Tørisvalla sock i Tivs hærede, ssom Larens Andersson sålde velbørdig jomfru Caterinæ Erixs dotter for 40 mark danska. Datum 1525”. ”1500-tals regest i AoE, vol. 41: häfte 1: Vadstena klosters brev, Litera E, 7. Ej observerad i Liedgren 1988, s. 3.”
Liedgren skriver att dombrevet från 1518 gällande några gårdar i Tjust är okänt.
 
Som jag skrev i ett inlägg  stämmer inte det. Dessa gårdar tillhörde Blekhemsgodset så jag tror att hela godsbeståndet från åtminstone 1504, troligen ännu tidigare ägdes av Birgitta, Lars Anderssons i Nyköping.
 
”Den föregående redovisningen av Blekhems ägarelängd och av de personer, som buro namnet Soop och förde vapnet med ”tre gäddtänder” har visat, att Blekhem i början av 1520-talet ägdes av Katarina Eriksdotter, dotter till en Erik Knutsson av Haga, och i den förra hälften av 1400-talet av en Peder Soop.”
 
Som framkommit senare stämmer ju inte ovan nämnda antagande. Blekhems ägarlängd borde istället vara som följer:
 
1480-1482 ägdes Blekhem av Magnus Wallemar, nämns även 1465 enl Liedgren.
 
Svärfadern Peder Soop ägde vid samma tid Nagelstad ett annat av de gods Birgitta senare ägde.
 
1504 ägdes Blekhem av Birgitta
 
1525 såldes det till Katarina Eriksdotter som skänkte det till Vadstena kloster
 
Det mest dubiösa i Liedgrens uppsats anser jag följande är:
”Någon urkund, som knyter Erik Knutsson själv till Blekhem har ej påträffats. Däremot finnas källor, som visa, var hans sätesgård ”Haga” var belägen. I sin avhandling 1920 om Johan Skytte har Tor Berg omnämnd, att Gustaf I 24/8 1542 utfärdat ett intressant brev för Lasse Andersson, borgare i Nyköping. Däri omtalas, att denne på sin hustru Birgitta ”N-dotters” vägnar har bördsrätt att byta igen en tredjedel i ”Hagaby” i Nykyrkie sochn emellem Wijka” i Östergötland.”  
 
Upplysning om Hagebys tidigare ägare får man genom ett par intressanta brev. Genom ett brev 25/3 1474 sålde Märta Elifsdotter, änka efter Peder Andersson i Hageby, för 30 mark svenska två gårdar i Vislanda och två gårdar i Slätthögs socken båda i Allbo härad till Arvid Trolle, Östgöta lagman. Vidhängt vid detta brev var ett annat brev av Arvid Trolle 1482 (utan dag). Däri intygar denne, att han givit henne ytterligare 3 mark danska ”till sin dotters bröllop”, och han tillägger, att detta ”är witterligt” bl. a, för ”hennes egen måg Erich Knutzsson”.  
 
”Väpnaren Erik Knutssons sätesgård kallar hans dotter Katarina Erilsdotter i sitt ingiftsbrev 1525 ”Haga”. Därmed måste avses någon av de gårdar i bondbyn Hageby, som han ärvt efter sina svärföräldrar, men Haga lät mera ståndsmässigt än Hageby.”
 
Det finns alltså inget som knyter denne Erik Knutsson till Blekhem, ett Blekhem som Birgitta och hennes syskon ärvt av sin far och mor.
 
Det står inget i det kungliga brevet från 24/8 1542 på vilket sätt Birgitta hade bördsrätt till gården i Hageby. Det behöver alltså inte vara ett arv efter hennes far eller ens att de var nära släkt.
 
Att en gård, Hageby som ägs 1474 av en släkt inte behöver vara samma släkt som äger den 60-talet år senare.
 
Det finns inget som knyter Katarina Eriksdotter varken till gårdarna i Östergötland eller till den Erik Knutsson som Liedgren anför som hennes far. Det enda gemsamma som de tycks ha är namnet. Brydde sig verkligen en nunna om något så trivialt som att Haga lät mer ståndsmässigt en Hageby? Vad vet jag? Finns det ingen annan gård som kan vara detta Haga?  
 
Det finns inget som tyder på att Birgitta och Katarina var systrar. Birgitta sålde Blekhemsgodsen till Katarina men det betyder inte att de måste varit systrar för det.  
 
Det jag skulle vilja rekommendera är att man skrotar Liedgrens så hyllade uppsats gällande Johan Skyttes anor och börjar om från början med de faktiska uppgifter som finns. Vissa guldkorn finns faktiskt i uppsatsen som borde vara rätt utgångspunkt om man vill hitta Johan Skyttes verkliga medeltida anor, nämligen ägarlängden till Blekhem. Med tanke på den dödade panten redan 1504 bör Birgitta, som jag förut skrivit varit född någon gång på 1470-talet fram till senast mitten av 1480-talet. Detta faktum borde betyda att hon och hennes syskon troligtvis var nära släkt med Magnus Wallemar och Peder Soop.
 
Vore intressant att få ta del av Åtskilliga documenter ang. sätesgården Blekhem som finns i den Posseska samlingen volym 14 som Liedgren nämner som not 3 och 21 om det finns ytterligare information om Blekhem där.  
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-18 17:31)

2012-08-19, 14:11
Svar #27

Utloggad Stellan Larsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 200
  • Senast inloggad: 2017-07-23, 22:18
    • Visa profil
Hej Birgitta!
 
Alltid lika spännande at ta del av dina funderingar i ämnet.  
 
Jag precis som du väntar på Kaj Janzons DMS band 2:3, Södermanland, Jönåkers härad och Nyköpings stad.  Vi får hålla alla våra tummar för att det förhoppningsvis skall ge oss en klarare bild över ägarförhållanden.  
 
Jag har några funderingar i anslutning till ditt inlägg och Jan Liedgrens uppsats om Johan Skyttes medeltida anor från SoH nr 1 1988.
Kan man tänka sig att kunna tyda de två andra sigillen från 1525 enligt den formulering som är ”intet av dem är tillräckligt tydligt för att tillåta en identifiering, i varje fall inte det sista” De som tittat på originalet kanske skulle göra en ny bedömning om det går att urskilja något för ett eventuellt kunna ställa upp en arbetshypotes?
 
På sidan 5 i SoH nr 1 1988 går det att läsa följande. ”I sin avhandling 1920 om Johan Skytte har Tor Berg omnämnt, att Gustaf I 24/8 1542 utfärdat ett intressant brev för Lasse Andersson, borgare i Nyköping. Däri omtalas, att denne på sin hustru Birgitta ”N:dotters” vägnar har bördsrätt att byta igen en tredjedel  i ”Hageby i Nykyrkie sochn emellam Wijka” i Östergötland.  Konungen ger därför honom och hans hustru tillsånd att ”kännas vid” denna tredjedel samt att sälja den till herr Birger Nilsson (Grip), som förut köpt de båda andra tredjedelarna i Hageby av dem, eller också avyttra dem till någon annan”  
Det verkar som om Birgitta eller hennes släkt ägt hela Hageby.  
 
Funderar också på varför Katarina Eriksdotter köper Blekhem med flera gårdar innan hon blir nunna.  Var det ett ”måste” att skänka mark om man skulle beviljas inträde? Om de nu var syskon borde inte Katarina haft del i Blekhem med flera gårdar innan hon blev nunna varför då köpa av sin syster?
 
 
Ha de gott
Stellan

2012-08-19, 18:46
Svar #28

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag kan inte svara på om man alltid var tvungen att skänka mark om man skulle beviljas inträde. Hittade detta gällande provent på annan plats på anbytarforum: ” Provent: vad som överlämnades (en avgift l. ett gods o. d.) till en (i allt andlig) stiftelse o. d. för att tillförsäkra ngn underhåll under dennes livstid; särsk. om dylik gåva som överlämnades vid någons inträde i ett kloster; (SAOB).”  
 
Jag har tittat lite mer i boken om Klosterfolken i Vadstena av Carl Silverstolpe. På sidan 7 kan man läsa om Ingegerd Knutsdotter, abbedissa 1385-1403. ”Det säges om Ingegerd i Diariet, att hon kom till Vadstena kloster samma år som Birgittas reliker ditfördes dvs på sommaren 1374. Hon var då 18 år gammal. Året därpå skänkte hon i ingift (26/3 1375) Svärtinge i ö. Eneby socken med underlydande Herrborum och Bostebo i st Annæ socken, Bösebo i Ekby socken, Yxnö i Häradshammars socken, Björnö i Jonsbergs socken, Hälla qvarn i Mogata socken, en qvarnström i Norrköping och Strömmestad i Harstads socken, Östergötland. 1379 ökade hon gåfvan med Torön i Skällviks socken.”
 
Jag trodde inte att man fick ha några ”världsliga” ägodelar kvar alls när man gick kloster men det bevisar ju ovan nämnda uppgift att man kunde ha.  
 
Jag har lite funderingar kring arvsfrågor vid denna tid. I Smålands handlingar som jag fotograferat av och lagt  framgår att Blekhemsgodsen ärvdes av Birgitta och hennes syskon av deras far och mor. Eftersom Birgitta senare står som ensam ägare måste, om jag förstått rätt följande ägt rum:
 
Birgittas syskon dör barnlösa och Birgitta ärver därför sina syskon
 
Birgitta köper ut alla sina syskon
 
Det sistnämnda är väl det som är mest troligt men då kommer nästa fråga. Hur var det då med gården/gårdarna i Hageby? Birgitta hade ensam bördsrätt till dessa men det borde väl även hennes syskon haft? Om Katarina, som Liedgren påstår var en syster till Birgitta borde då inte även hon haft bördsrätt till gården/gårdarna i Hageby? Enligt exemplet ovan kunde man tydligen äga gårdar fast man var nunna. Här kan det då röra sig om tre scenarier, förutsatt att Katarina verkligen var en syster till Birgitta.
 
Katarina är den nunna som dör 10 juni 1534  
 
Katarina och Birgitta var inte systrar
 
Birgitta har köpt ut sina syskon även här, hon måtte varit ofantligt rik
 
När det gäller abbedissor läste jag på sidan 17 i ovan nämnda bok om abbedissa nr 16 Birgitta Botolfsdotter som troligen efter kungligt tillerkännande 1544 kunde lämna klostret och gifta sig. Hon och hennes man Nils Krämare skänkte tydligen mycket till klostret, som identifiering att det verkligen rör sig om den fd abbedissan Birgitta Botolfsdotter skriver Carl Silverstolpe ”Han, (Nils Krämare) var klostrets synnerlige välgörare; hans hustrus namn förekommer äfven ofta; hon hette Birgitta, och då hon några gånger nämnes med den endast för abbedissor brukliga »mor, syster» är det ju icke osannolikt, att vi här återfinner den forna abbedissan så som en välburgen krämarefru.”
I notisen om den Katarina Eriksdotter som dör 10/6 1534 står faktiskt ”den ädla jungfrun syster Katerina Eriksdotter.” Det borde betyda att det i alla fall är abbedissan Katarina Eriksdotter som dör 1534. Nu stämmer det inte att endast före detta abbedissor benämns syster eftersom samma författare i samma bok på sidan 65 skriver följande om nunna 272, Margareta Nilsdotter: ”Thessa bok hafver vår kära syster, syster Margarith Nilsadotter” osv.
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-19 18:48)

2012-08-23, 13:53
Svar #29

Utloggad Birgitta Olsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 834
  • Senast inloggad: 2019-03-28, 16:32
    • Visa profil
Jag har funderat en del på Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus när det slog mig: Kan nedanstående vara ett bevis på att Magnus Wallemar och Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus faktiskt var samma person?  
 
Rössle 1446  s. 69 Säljer Birgitta Turesdotter (Båt), Henrik Olofssons hustru, till Karl Knutsson (Bonde) all den jord i Tjust som hon ärvt efter Bengt Nilsson (Lejonansikte), Guse Nilsson (Båt) och brodern Andes Turesson (Båt). (C4 f 11v, EEKb s 17f)
 
Rössle ”1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
 
Samsvik 1405 s. 89 Säljer Knut Bosson till sin styvfar Bengt Nilsson (Lejonansikte), bl a Gäddeglo, Mommehål, Rössle
 
Samsvik 1473 skrivs en minnesanteckning i arvejordeboken efter Karl Knutsson: ”Till minnes om en gård i Rössle och en gård i Samsvik som Magnus Wallemar haver” (C 8 f 7).”
Magnus Wallemar nämns runt 1465 och 1480-82, svärfadern Peder Soop nämns 1423 och på 1440-talet. Bengt Nilssons oäkta son Magnus fick ju 1422 Skaftekulla och Fisksätter av sin far då borde han väl varit vuxen?
 
SDHK-nr: 16477
Utfärdandedatum: 14050423
Utfärdandeort: Stegeholm
Utfärdare: Riddaren Bengt Nilsson.
Riddaren Bengt Nilsson köper av riddaren Knut Bosson följande gårdar, som denne köpt av riddaren Karl Magnusson, näml. Samsvik, Bergebo, Kilmare, Horn, Ytterhult, Hornsudda, Langvik, Näfvelsvik, Hultaboda, Tyftingemar, Örsrum, Wassbäck, Sjoashult, Stekalöt, Gödemala, Rötsla, Momehål, Marslöto (Marsö?), Gäddeglo, Kråkebo, Sqvagerfall och Gagersrum.
 
SDHK-nr: 16476
Utfärdandedatum: 14050423
Datumkommentar: omdat. fr. 14050312; se litt. o. komm.Riddaren Knut Bosson säljer till riddaren Bengt Nilsson gårdarna Samsvik, Bergebo, Kilmare, Horn, Ytterhult, Horns-udde, Langvik, Näfvelsvik, Huttaboda, Tyftingemar, Östrum, Vassbäck, Syohulta, Stakalit, Godemåla, Rötsla, Momehål, Marslöte, Gäddeglo, Kråkebo, Sqvagerfall och Gagersrum i (Södra) Tjusts härad.
 
Vore mycket intressant att få höra någon medelstidskunnigs åsikt om min teori. Kan det vara så att Bengt Nilsson (Lejonansikte):s oäkta son Magnus och Magnus Wallemar var samma person? Finns det några skäl till att de inte kan vara samma person och i så fall några källor om vad som hände med den oäkta sonen och/eller Magnus Wallemar?  
 
Ytterligare en undring jag har gäller Carl Silverstolpes uppgift om att Katarina Eriksdotter som invigdes till nunna är den nunna som dör 1555. Känner någon till om det finns ytterligare källor till hans påstående än Vadstena klosters uppbörds- och utgiftsbok, Vadstena klosters minnesbok och Klosterfolket i Vadstena? I dessa anges att Katarina Eriksdotter invigd 1525 dör 1555 men att en namne som invigdes 1499 dör 1534. Inte i någon av dessa källor kan jag se något avgörande bevis på vilken Katarina det är som dör 1534 respektive 1555. I författarens egen Klostret i Vadstena som väl är den äldsta av dem står det dessutom att det var Katarina invigd 1525 som dör 1534.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Nebulus 2012-08-23 14:13)

 

Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna