ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2007-09-01  (läst 1398 gånger)

2007-08-24, 10:04
läst 1398 gånger

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 644
  • Senast inloggad: 2019-03-13, 11:57
    • Visa profil
Ang. Danmarks kyrka som nämndes tidigare och en koppling till Farde/Fale (samt Peringskiöld igen)finns att läsa på Historiska museets hemsida och artikeln  En sporre från Falebro

2007-08-24, 13:27
Svar #1

Per-Åke Borssén

Olof Almqvist - Visst - SST skall det vara! Du har rätt. - Stockholms stads tänkeböcker från år 1592, del II, s 352f. Upplagan var redigerad av Daniel Almqvist † - är Du släkt med Daniel?
 
Göran - se mina inlägg på tråden Bureätten: Gravstenen i Sköns kyrka.  
 
Mvh/ Per-Åke

2007-08-24, 20:17
Svar #2

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke!
 
Angående Släkter: Bureätten: Gravstenen i Sköns kyrka. Väljer att citera Lasse Nilsson - fredag den 09 juli 2004 kl. 22.33: Jag tycker, som lekman, att man här sopar Per-Åkes argument för en vidare undersökning av detta, under mattan på ett betydligt grövre sätt än exempelvis det som vår granne i förskingringen upplevt i Martini-diskussionen. Efter att ha läst diskussionen så kan jag inte annat än hålla med. Själv vet jag inget om Sköns kyrka mer än vad som finns att läsa i diverse skrifter. Det vore spännande om det blev en utgrävning där. Det har ju förts på tal i Bure-slottsdiskussionen. Någon Bure lär man inte hitta men kanske rester av Fale eller dennes grav!
 
På 1680-talet befann sig Peringer (adlad Peringskiöld) In vestibulo Templi Skoenensis. Det kan man väl anse vara belagt. Han borde också observerat gravstenen med den krökta armen och fört den på tal i någon av sina texter. Peringer reste tillsammans med riksantikvarien Johan Hadorph. Kanske den sistnämnde har efterlämnat något som kan vara till ledning för dem som är intresserade av den gamla kyrkan i Skön.  Jag vet inte vad som avses med Vestibulo men gissar att det är vapenhuset som avses.
 
Lef Persson nämner ovan Erik Julius Björner, som 1683 företog en ”Rannsakning av Antiquiteterna i Medelpad” och undrar om någon vet vad den innehåller.
 
Johan Haddorph genomdrev 1668 Rannsakningarna av antikviteterna, vilket var en inventering landets alla präster gjorde om de fornfynd som fanns i deras församlingar. Dessa uppteckningar lär finnas bevarade på Kungliga biblioteket. Kan de innehålla något av värde för diskussion om Sköns gamla kyrka. Sade prästen i Skön något och i så fall vad?
 
Vänlig hälsning
Göran

2007-08-25, 21:23
Svar #3

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
1517-02-06 Utfärdandeort: Nässom i Bjärtrå (el. möjl. Näset i Borgsjö socken) Språk: norska  
Utfärdare: Underlagmannen i Medelpad och Ångermanland Erik Larsson. Innehåll: Underlagmannen i Medelpad och Ångermanland Erik Larsson till Sten Sture d.y. om det politiska stämningsläget i denna landsända och i Jämtland [Källa: http://62.20.57.212/ra/medeltid/soksida.html].
 
Sten Sure d.y. förde 1517 krig mot Danmark och hade förstås intressen också av situationen i gränstrakterna mellan Jämtland och Medelpad/Ångermanland. Jag lyckas inte öppna originaltexten till ovan nämnda handling. Är det så att originaltexten inte redovisas för samtliga dokument?
 
Om utfärdandeorten vore Näset i Borgsjö sn, Medelpad så skulle detta möjligen visa att trakten kring Torps skeppelag var en viktig gränsövergång mot Norge. Finns det någon som vet om vägnät/ridvägar (infrastrukturen) såg ut under 1500-talets början och något senare?

2007-08-26, 06:46
Svar #4

Olof Almkvist

Per-Åke Borss?n!
 
Nej. Jag är inte släkt med den du nämnde. Jag hjälper dig att rätta till för andra för att förstå det du skriver.
 
mvh Olof A.

2007-08-29, 20:44
Svar #5

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Sedan sist jag hade något att säga i denna diskussion har jag lärt mig att den bästa vandringsvägen från kusten mot Nidaros (Trondheim) passerade bl.a. Torp sn. Vidare har jag lärt mig att jorden i Torp var bördig och att kornet som odlades där var särskilt eftertrakat (undra vad det användes till). Om detta har något med Johan Siggessons anor att göra kan väl diskuteras. Möjligen att Johan Siggesson (om han nu hade anknytning till Viken i Torp sn) och hans ev. broder Kristoffer Siggesson i Viken kan ha varit väl insatta i landskapets geografi och kanske också kände till en hel del om hur man rörde sig i det dåvarande grannlandet Danmark/Norge - en värdefull kunskap för en krigsöverste och en landsknekt.
 
Jag har också kollat Elfsborgs lösen 1571 och kunnat konstatera att Kristoffer Siggesson i Viken med sina 60 lod silver var socknens rikaste bonde. Hans skatt uppgick till 38 mark (lösöreförmögenheten bör således ha varit kring 380 mark). Som jämförelse kan nämnas att kh Mårten Larsson också ägde 60 lod silver och betalade en skatt på 40 mark (lösöreförmögenhet 400 mark). Med detta var Mårten Larsson den tredje högst beskattade prästen i Medelpad. Den näst rikaste bonden i socknen var Erik Eriksson i Hångstad som ägde 47,5 lod silver och betalade 30 mark i skatt. Inte heller detta bevisar något om Johan Siggessons och broderns härkomst. Däremot finner åtminstone jag det intressant att försöka få fram vem den Hans i Viken var hos vilken man höll ting kring 1557-1566 (se ovan). Kan det ha varit Johan (Hans) Siggesson som då visserligen hade flyttat från bygden. Det bör ha varit en släkting till Kristoffer Siggesson. Erik Eriksson i Hångstad är intressant på så sätt att han kan ha varit (med stark reservation) gift med Siggo Kristofferis dotter Sigrid och att det var denna kvinna som 1625 avrättades med yxa. Att en dotter till socknens rikaste bonde gifter sig med den näst rikaste bonden eller en namne och son till denne i samma socken känns inte fel.
 
Finns det någon som råkar ha tillgång till tiondelängder för Medelpad t.ex. åren 1595, 1600, 1615, 1624 och 1625. Det vore intressant att veta vem som stod som ägare till den gård i Hångstad som Sigrid N.N. förverkade (se ovan)och när gården blev komministerboställe (se ovan).
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson  
 
Vänlig hälsning  
Göran Johansson

2007-08-30, 11:26
Svar #6

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Det var intressant ännu ett strg i den riktining som knyter ihop dessa personer ett ,jag anser ju att det är Buresläktingar med eller utan uttalat Bure namn.
en sak som oftast viftas bort är släkt skapet som sker mellan Biskopen i Strängnäs Jacob Bure  
(att han kallas Bure står även på hans grav i Stängnäs domkyrka) hans Barnbarn gifte sig med Siggo Christoffersson(BURE finns i flera sekundära källor)barnbarn och jag har inte antavlan frfamför mej men jag kan ta fram den om det finns någon som inte känner till den. mvh Marc

2007-08-30, 11:29
Svar #7

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Det var intressant ännu ett strg i den riktining som knyter ihop dessa personer ett ,jag anser ju att det är Buresläktingar med eller utan uttalat Bure namn.
en sak som oftast viftas bort är släkt skapet som sker mellan Biskopen i Strängnäs Jacob Bure  
(att han kallas Bure står även på hans grav i Stängnäs domkyrka) hans Barnbarn gifte sig med Siggo Christoffersson(BURE finns i flera sekundära källor)barnbarn och jag har inte antavlan frfamför mej men jag kan ta fram den om det finns någon som inte känner till den. mvh Marc

2007-08-30, 13:20
Svar #8

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Marc, först måste man bestämma sig för vad man avser med namnet Bure. Någon medeltida släkt Bure fanns sannolikt inte i den här trakten. För att ta ett känt exempel där namnet förekommer, namnet Bure på Njurundastenen. Det är ett förnamn och inte ett släktnamn. Biskopen i Strängnäs kan naturligtvis genom ingifte eller på annat sätt vara besläktad med Johan Siggesson och dennes ev. broder Kristoffer Siggesson men det är ju en helt annan sak. Johannes Bureus har säkert genom fåfänga eller av andra skäl förvirrat begreppen. I denna diskussion har vi valt helt andra utgångspunkter och vill försöka närma oss Fale hin Unge från nutid och bakåt så  långt möjligt via primära källor, om det nu någonsin är möjligt. Jag tror, utan att veta, faktiskt att Johan Siggesson (Svartingsorpsätten) i motsats till vad U. Sikeborg hävdar, med rätta kan ha gjort anspråk på vapnet med den böjda armen - men det är långtifrån säkert. Däremot tvivlar jag på ett samband mellan Birsta, vapen och Johannes Bureus.  
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-08-30, 14:53
Svar #9

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Jag vet att du ser det så Göran men det det finns många frågetecken om man vill ha det till att johan Bure på hitta namnet före 1600 talet  
 
1) namnet Bure förekommer så tidigt som på 700 talet om det syftas på en viss släkt vet jag inte men enligt språkvetarna fanns nanmnet i Uppland vid 700 talet.  
 
2) Bure Elller Byre som det skrevs på 900 talet enligt Åke Ohlmark skulle den socken som Thord erhöll av Olof skötkonung samt den kyrka som han av egena medel byggde kallas Byre Kyrka.socken skulle ligga där skokloster ligger i dag aldeles vid sigtuna där Olofs ena säte gård låg.  
 
3)sen har vi orten Bure i selånger, Byrestad i Skön, Vi har inget direkt Som binder Fale på 1200-1300talet till Bure mer än Fåhle Bure som Olaus Magnus krönika tar upp. samt Simon skrivare.
 
4) Sen har jag och flera disskuterat om vilka hade bure namnet 1300 -1500 talets slut.
Anders Bureman som levde mitten på 1400 talet (han är belagd),vi har Anders Olofsson f.ca.1425 och brodern Fale olofsson samt brodern Olof olofsson alla söner till Gamle Olof och som påstås heta Bure,
 
om man tar Fale så har vi linjen ner till Johan siggesson med ett par som kalla sig bure enligt Hagdtröm strandberg, Bygden,  mfl  
från Fale kommer också Lauritz Svenonis de adlade Burarna genom Engelbert Larsson Bure(enligt herdaminne) barn och Säbrå Burarna genom Hans Larsson Bure (födda på 1500 talets mitt. barn, där ibland Jacob Bure biskop i strängnäs.
 
Från Anders Olofsson  kommer den mest kände Jacob Andersson Bure,och Påvel Andersson Bure  
båda födda på 1400 talet slut  
 
5. sen har vi Olofs barn Jon olofsson Bure  
abott på 1400 talets slut sen har vi Olof bure som gifte?sig Wyhorn flytta till Norge
 
och Sten Bure Befallningsman i Gävle 1500 talet början.  
 
det finnas mycket mer i handskriftsamlingarna på kungliga bibloteket, Så man tror att platserna fått namnet av släkten som Bureå ,Burträsk,Falemark  mvh marc

2007-08-30, 16:14
Svar #10

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Lite mer statistik. Av ca 750 bönder i Medelpad (alla som betalade skatt) var Kristoffer Siggesson enligt Elfsborgs lösen en av de sju mest förmögna. Rikast var hustru Märit Skillsåker med en förmögenhet på ca 930 mark och därefter följde länsmannnen Michel Ersson i Karläng med ca 720 mark. Rikedom var således inget hinder för att frivilligt värva sig eller att av tvång tas ut till att bli landsknekt. Det är lite märkligt. Synpunkter?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-08-30, 22:12
Svar #11

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Fale hin unge och Torp socken:
 
1. Farthaeghn [den unge] i Skön (nämnd år 1347 om laxfiske i Rämmeforsen i Ragundaån och år 1363 som fastare vid jordaköp)
 
2. Nils Farthaegnsson (kanske mest betydande av de tre?)
 
3. Farthaeghn [den gamle?] i Åse, Torp sn
(Nämnd år 1300 som fastare avseende inköpt jord till själastugan i Ragundaskogen. Åberopad i dokument - förevisat på Lagmanstinget den 17 augusti 1682 - som handlar om att Farden i Åse bytte bort halva Turingen och halva ån och gav den ut för halva fisket i Ångeforsenen.
 
Sambanden mellan händelser i Torp socken och Fale hin unge är ganska tydliga tycker jag. I detta läge blir förstås Kristoffer Siggesson i Viken mer intressant. Särskilt som det ser ut som om Fale hin unge och dennes farfar(?) Farden i Åse haft intressen i såväl fiske som jord i Torp socken och angränsande delar. Detta skulle också kunna bidra till att teorin om samband mellan Johan Siggesson och Kristoffer Siggesson stärks. Den uppenbarligen ganska stora skattegård Viken i Torp sn som landsknekten Kristoffer ägde skaffade man sig säkert inte hur lätt som helst. Kanske ett arv från släkting?
 
Sammanfattningsvis skulle man väl kunna säga att sannolikheten för att krigsöversten Johan Siggesson var berättigad ägare till den krökta armen och den två korsade stridsyxorna i Sköns kyrka har ökat.
 
Fale hin unges bedrifter tycks kunna vara klart överdrivna och släktens historia inte fullt så ädel som påstås. Men stenen i Sköns kyrka ........

2007-08-31, 14:31
Svar #12

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Svar till Göran,
Jag är också intresserad att hitta samband mellan de tre. Fale dä. Nils. Fale dy.
 
Detta brev är om Farteng d.ä. och hans brorson spelbudhi det är nytt för mej jag kom och tänka på Farteng d.y hustru Ingeborg som bytte jord med spelbudhi. och kolla orten.
-------------------------------------------------
Brevnummer: 1902  
Utfärdandedatum: 13000305  
Utfärdandeort: Sköns kyrka  
Datum kommentar: omdat. fr. (DS:s) 13030307  Språk: latin  
DS-nummer: DS 1383  SD-nummer:    
Utfärdare: Ärkebiskop Nils i Uppsala.  
Innehåll: Ärkebiskop Nils i Uppsala redogör för hur hans företrädare Jakob, när han fått reda på att resande och fattiga hade stora svårigheter och till och med riskerade livet p.g.a. Ragunda skogs vidsträckthet och dess brist på härbärgen, köpt ett ställe med omnejd för 1/2 mark och tilldelat Gjurd, far till den nu därstädes boende Tore, och dennes arvingar detta till att brukas som härbärge. Nu vill även utfärdaren gynna en så nödvändig och gudfruktig sak och skänker därför till nämnda härbärge ett angränsande gods, som han köpt av Radger i Hammaren för 12 öre, och som har sina gränser åt väster i lomowijk, vidare i grytuholma, som ligger längre norrut, och vidare rakt österut i ån myrtaa. Fastar vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var farthegn, dennes brorson spelbudhi, Nils i sungu, Ingjeld i Nesku, Guttorm i kioll, son till Johan kark, Björn kiepter, sighus från diupuvijk och prästens i Lit son Nils. Vittnen vid skötningen var prosten hyggiulphus och Helge från Lit. Ordförande bland fastarna var förutnämnde Björn kiepter.  
(Obs. tog bort latin för att spara plats)    
Sigillinformation: Sigillet skadadt, hängande på en ur brefvet klippt remsa.  
Fastar:    
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: 1 st. (skadat)  
Original: Or.perg. RA 0101  
Medeltida
avskrifter: A 8, f.170, RA 0201 Vid. 13460203 perg., RA (DS 4033)  
Medeltida
regester/notiser:    
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I p.622  
avskrifter: R. L., p.212  
annat brev: Jfr 13000305 a (DS 1382).  
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS 1383 JHD 14  Tryckt
Jfr 13000305 a (DS 1382).  
o. komm.: Uppsala-signum.  
 
-------------------------------------------------

2007-08-31, 14:33
Svar #13

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Nu ser vi i detta brev Farteng d.u. omtalad i samma sammanhang som sin farfar Farteng d.ä.
------------------------------------------------
Brevnummer: 5464  
Utfärdandedatum: 13470725a  
Utfärdandeort: Själevad  
Språk: latin  
DS-nummer: DS 4206  SD-nummer:    
Utfärdare: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson.  
Innehåll: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson giver till ärkebiskopsbordet sin andel i laxfisket i Rämmeforsen i Ragundaån, vilken han köpt av tre bröder för 7 jämtländska mark.  
Obs.Tagit bort latin.
Sigillinformation: Sigillen: Af N. 2-7 finnas obetydliga fragmenter qvar (N. 5 har sköld med spets från venster); N. 1 borta, remsan qvar.    
Fastar:    
Sigillanter: Lars från Vallentuna, kanik i Uppsala, Johannes från Nordingrå, Ångermanland, Augmundus i Lit, prost, Thorsten Styrbjörnsson, advocatus i Hälsingland, Hökarus Petersson, lagman i Ångermanland,och Lagman i Medelpad Fardjäkn Unga samt utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4206  
Original: or. perg., RA 0101  
regester/notiser:    
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 84  Örnhielm:      
Tryckt: DS nr 4206  Tryckt
.................................................
Här kommer länk mellan Nils och hans far Farteng d.ä. som var storman och ett bevis på hans rikedom var bland annat de många fiske diplom han hade ettfiskediplom daterat 1314 var på ägandet av indalsån och fiskerättigheterna .  
I detta nedan brev står Nils som ägare och hänvisas till sin far .  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 3287  
Utfärdandedatum: 13240705  
Utfärdandeort:    
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2471    
Utfärdare: Nils Farthiegnsson.  
Innehåll: Nils Farthiegnsson giver ärkebiskop Olof i Uppsala den del som utställarens fader ägt i Indalsån med tillhörande fiske och omgivningar.  
Obs. tog bort latin.  
Fastar:    
Sigillanter: utfärdaren  
avskrifter: A 8, fol. 43v, RA 0201      
Brocman:   Hadorph:    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I, p. 784  
regester/notiser:    
Hänv. till
annat brev:    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS nr 2471  
-------------------------------------------------

2007-08-31, 14:36
Svar #14

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Här i nästa brev finns intressant koppling till Torp. och Farteng .d.y
-------------------------------------------------
Brevnummer: 8252  
Utfärdandedatum: 13630000    
DS-nummer: DS 6737    
Utfärdare: Fardjäkn (Fale) unge.  
Innehåll: Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.  
 
Sigillanter: Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken  
avskrifter: Genealogica vol. 62, RA  
Tryckt: DS nr 6737; Medelpads äldre urkunder (1972), nr 21  Tryckt
o. komm.: se DS nr 6737  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 6315  
Utfärdandedatum: 13520000  
Utfärdandeort:    
kommentar:   Språk: svenska  
DS-nummer: DS 4879  SD-nummer:    
Utfärdare: Nils Fardieknsson.  
Innehåll: Nils Fardieknsson ger sin son Johan Nilsson ansvarsfrihet beträffande räkenskaperna för de gods han anförtrott honom söder om Ödmorden.  
Brevtext: Allum mannum se ??t kunnukht, ??t j?k Niklis Fardi?kn son hawir fullan r?kinsskap takikt(!) aff minum khi?r? son Johanne Niklisson jwi alt ??t gooz j?k haf?e hanum j h?ndir s?t sunnan Emordh, ok hawir ?n ??tt? aar latit ??t sama gooz hanum ok fullan r?khinsskap ok vissu takith swa aff ?y aare koma skal som ?y warit hawir, so ??t j?k giuir han alt ?ins quittam ok sakl?s?n aff ollum r?khinsskap, sum fyrr? ??r sakth. Ok ??r vndi giwir j?k mit insighle. Af wars H?rr? byrdh ?usanda arum ?ry hundra?a arum f?mtighi arum aa annat arit.  
Extratext:    
Sigillinformation: Sigill (en krökt arm i sköld utan hjälm) hängande på en ur brefvet klippt remsa: s' nicola ......s'. (1)  
 
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4879  
Brocman: II Misc. 14:24  Hadorph:    
Peringskiöld:   Örnhielm:    
Tryckt: DS nr 4879  Tryckt
regest: RPB nr 97  
-------------------------------------------------

2007-08-31, 14:39
Svar #15

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Brev:8253  
Utfärdandedatum: 13630000
DS-nummer: DS 6736    
Utfärdare: Nils Djäken, häradshövdingsdomhavande i Oppunda härad.  
Innehåll: Nils Djäken, häradshövdingsdomhavande i Oppunda härad, kungör att Jakob i Juresta köpt ett örtugland i Övre Ökna (i Floda socken) av Olof Magnusson för 8 mark penningar, varvid 12 bönder i Floda och Sköldinge socknar var fastar.  
Sigillinformation: Sigillet bortfallet från den ur brevet skurna remsan.  
Textnoter:    
Innehålls-
noter:    
Fastar: 12 bönder i Floda och Sköldinge socknar  
Sigillanter: utfärdaren  
Sigill: saknas  
Original: or. perg., RA 0101    
Brocman: II Misc. 17:23  Hadorph:  
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
 Brevnummer: 5464  
Utfärdandedatum: 13470725a  Utfärdandeort: Själevad  
Datum-
kommentar:   Språk: latin  
DS-nummer: DS 4206  SD-nummer:    
Utfärdare: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson.  
Innehåll: Kyrkoherden i Ragunda Erik Gummeson giver till ärkebiskopsbordet sin andel i laxfisket i Rämmeforsen i Ragundaån, vilken han köpt av tre bröder för 7 jämtländska mark.  
     
Sigillinformation: Sigillen: Af N. 2-7 finnas obetydliga fragmenter qvar (N. 5 har sköld med spets från venster); N. 1 borta, remsan qvar.  
Fastar:    
Sigillanter: Lars från Vallentuna, kanik i Uppsala, Johannes från Nordingrå, Ångermanland, Augmundus i Lit, prost, Thorsten Styrbjörnsson, advocatus i Hälsingland, Hökarus Petersson, lagman i Ångermanland, Fardjäkn Unga samt utfärdaren  
Sigill: se DS nr 4206  
Original: or. perg., RA 0101  :    
Peringskiöld: E 84  Örnhielm:    
  Tryckt: DS nr 4206  T
-------------------------------------------------  
Göran det var kanske något i detta som länka de tre mer. mvh Marc  
 
ps. visst är det så med Buresläkten och med myter att man förskönar händelser.  
men som man märker det finns alltid mer till myterna än man tror i början.

2007-08-31, 15:06
Svar #16

Utloggad Marc Hernelind

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 830
  • Senast inloggad: 2008-08-30, 19:58
    • Visa profil
Hej Göran här är lite mer om Nils och Farteng .d.ä och deras ev. släktskap.  
Här står Nils som Fogde för Hälsingland ohc en sv de fem stormän som nämns i brevet.  
-------------------------------------------------
Brevnummer: 3462  
Utfärdandedatum: 13270202    
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2606  SD-nummer:    
Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge.  
Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sins emellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande.      
Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201    
Peringskiöld: E 100  Örnhielm: I, p. 795  
Övr. efter-
medeltida
avskrifter: avskr. efter orig. (Misc. VII nr 12) i Juridiska och kamerala avskrifter 48, f.d. Fh 25, RA (fr. Fh 5 nr XVIII, KB)  
Övr. efter-
medeltida
regester/notiser:    
Hänv. till
annat brev:    
Fotokopia:   Faksimil:    
Tryckt: DS nr 2606  Tryckt
regest:    
-------------------------------------------------Brevnummer: 3291  
Utfärdandedatum: 13240716  
Utfärdandeort: Umeå  
Språk: latin  
DS-nummer: DS 2475  SD-nummer:    
Utfärdare: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson.  
Innehåll: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, Øndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom.  
(tagit bort latin)  
Sigillinformation: Sigillen: N. 1, 5, 7 och 8 borta, remsorna qvar; N. 2, 3, andliga; 4, Nils Farthiegnssons, skadadt (en arm eller en örnfot?); N. 6 skadadt (en springande grip?).    
Fastar:    
Sigillanter: utfärdarna  
Sigill: se DS nr 2475  
Original: or. perg., RA 0101  
Peringskiöld: E 48:A, fol. 44  
Örnhielm: I, p. 786, 802  
DS nr 2445 och A 8, fol. 42  
Fotokopia: Övre Norrlands historia (1962)    
Tryckt: DS nr 2475  Tryckt
o. komm.: Jfr Birgitta Fritz, Ångermanlands medeltidsbrev (Årsbok för Ångermanlands och Medelpads hembygdsförbund 1986), s. 123; se G. Holm, Bynamnet Kåddis (Svenska studier från urtid till nutid tillägn. C. I. Ståhle, Lund 1973), s. 53 ff.  
-------------------------------------------------

2007-08-31, 17:31
Svar #17

P-Å B

Hej Göran!
Har Du checkat Jon Farde 1416 och 1420 i Borgsjö?(MÄU 35 resp 41; registret s 354 uppges i Torps skeppslag)
 
Mvh/P-Å

2007-08-31, 17:54
Svar #18

Per-Åke Borssén (Pab)

Hänvisar till min fråga måndag den 20 aug 2007 kl. 13.26 ovan: Kan Farden i Åsse ha varit Nils Fardjäknssons far, som vi vet även har givit ärkebiskopen Olof fiskevatten i Indalsälven år 1324 (MÄU 16)? Kan tidspannet aldrig brukade..., af ålder och är uhrminnes häffd vara så stort (ca 180 åt) och sträcker sig bak till Olof den vises tid?  
 
Kan det vara så att Farde i Åsse inte skrevs ursprungligen till denna by utan brevutställaren och tingsrätten antog detta, då utsagan kom från två mäns, i byn Åsse, vittnesbörd påå sitt yttersta?
 
Kanske att Farde i Åsse istället skulle var Farde  i Åsen (Fors sn i Jämtland), som i Torp bytte fisket i sjön Torringen på jämtlandsgränsen och halva [Torrings]ån (= Getterån) mot ett halvt fiske i Ångeforsen med Olof den vise, ärkebiskop 1316-32. (MÄU 120)  
 
Ärkebiskopen Olof hade även fiskevatten i Indalsälven. År 1324 erhöll  han efter Nils Fardjäknssons far (MÄU 16). År 1331 delar herr Olof och kungsåren Johan Ingemarsson egendom som de äger gemensamt. Herr Olof skall ha för sig och sina efterträdare fiske i Ragunda och en fjärdedel i byn Fors (DS 2850).
 
Breven av 1300 och 1314 visar att en Fartegn och hans syskonbarn, Spjälbud, samt Fartegn i Herleby hade godsintressen i Jämtland och speciellt i Ragunda, pilgrimsleden från Ångermanland genom Ragundaskogen till Själastugan (Stugun) och utefter Indalsälven.  
 
De båda Fartegn torde vara identiska. Fartegn (utan lokalbestämning vid Sköns kyrka, år1300) skrevs självklart först - t o m hans syskonbarn Spjälbud står före alla andra fastar. På samma storvulna sätt uppträder Fartegn i Herleby. En tydlig markering att detta är talesmannen för hela Hälsingland, välkänd bland världsliga och kyrliga maktens män i även i Uppland såväll som i Jämtland/Norge. År 1314 skrivs Fartegn i Herleby till skillnad mot en annan Fartegn; hans namne i Nässum, som uppträder i samma brev.
 
 Fartegn maktposition förutsätter att han förfogade över flera sätesgårdar - Herrleken (Holm och , Boteå, Ragunda och Skön, för att nämna några troliga (Leif Grundberg 2006, Medeltid i centrum, s 199 ff).  Möjligen el sannolikt verkade hans söner, mågar eller annan närskyld frende eller ättling även uifrån dessa sätesgårdar:  
 sonen Nils Fartegnsson - kanske i Skön/Ragunda förvaltade troligen Medelpad och Jämtland (har någon checkat ifall den norske riddaren Bengt Nilsson (krökt arm) möjligen skulle kunna vara Nils Fartegnssons son?);  
 Hökar Petersson i Bjärtrå , Klemens i Kalvnäs/Boteå;  
 Farde Unge - Klappsta, Ullånger sn, Herresta, i Viggerå sn med Berg; båda söder om Skuleberget och Mjällom väster därom.
 
Att denne storman och 'regionkung' hade flera sätesgårdar i Hälsingland och fiskevatten i åar och älvar, där laxfisket var som bäst,  är rimligt att anta. (Ångermanälven (Sollefteå  o Överlännäs m fl socknar) ; Indalsälven (Ragunda Fors m fl socknar) samt Ljungan (Borgsjö, Torp, Tuna (Dimdalens fiske) m fl socknar) utefter älvarna - både uppströms och nedströms. (forts)

2007-08-31, 18:53
Svar #19

Per-Åke Borssén (Pab)

Han hade alltså 1324, genom sonen Nils Fardjäknsson, givit en del av en fors i Indalsälven, med tillhörande fiske och landområden till ärkebiskop Olof, se ovan. Kanske var vid detta tillfälle 'på resande fot' kanske pilgrimsfärd eller möjligen död.
 
Sedermera, 1331 visas att ärkebiskop Olof och kungsåren Johan Ingemarsson verkligen ägde ett fiske i Ragunda och en fjärdedel Byn i Fors sn. Sannolikt var fisket och jorden i Fors, Bispgården, den egendom som Nils Fardjäknsson skänkte till ärkebiskop Olof 1324. Överlåtelsebrevet antyder inte, att arvskifte förelegat och att Nils ärvt godset. Det säger bara att “vars donation jag bevittnar med mitt sigill” (MÄU 16). Den tvist sedermera uppkom kring fiske och jord i Fors kan möjligen ha sin grund i oklarheter kring donationen. Tvist har rått kring fisket i Ragundaån sedan detta övertogs av ärkebiskopsbordet (1326/DS 2568 - 1341/DS 3550).  
 
Efter Olof den vises död 1332 utnämndes Peter Filipsson (Rumbyätten) till ärkebiskop i Uppsala. Denne hävdar synnerligen omgående sin rätt till laxfiske Ragunda och Fors sn i Jämtland och allt annat gods, som han och Uppsala domkyrka äger där. Kungen tar honom under sitt beskydd och hotar envar med straff som gör åverkan på herr Peters gods (DS 3148). Bönder river herr Peters laxverk och döms vardera att betala böter till ärkebiskopen (DS 3542, 3550).    
 
Beträffande jord och fisket i Fors vittnade emellertid Toralf i Fors 1346 inför ärkebiskop Hemming, herr Peters efterträdare, att Uppsala domkyrka ägde en fjärdedel i Fors, både åker och äng och allt dithörande, utom fisket. Detta intygas fogde, lagman och kyrkpräster i Jämtland.(DS 4031).
 
I Åsen i Fors sn fanns 1346 en Olof Nilsson, även kallad Olof Gravlax. Denne sägs då ha upplåtit för sitt och sin faders brott mot kungens ombud Nils Petersson åtskilliga fiskelotter i Ragunda älv inom Fors sn (DS 4035, 4168).
 
År 1347, då kh Erik Gummesson ger sin andel i fisket i Remmeforsen till ärkebiskopsbordet i Uppsala beseglar: herr Lars Nilsson Unge i Vallentuna, kanik i Uppsala - sedermera domprost i Uppsala, herr Johannes i Nordingrå i Ångermanland, herr Agmund i Lit, prost i Jämtland, samt Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten), fogde i Helsingland, Hökar Petersson, lagman i Ångermanland samt Fardjäkn Unge. (DS 4206).
 
Kan det som en följd av detta brev uppstått misstänksamhet om huruvida det 1324 givna (DS 2471) fisket i Fors olagligt frångått ärkebiskopbordet, då det 1346-02-06 intygas, att Olof [Nilsson, Gravlax] i Åsen i Fors socken upplät för sitt och sin fars brott åt kungens ombud Nils Petersson åtskilliga fiskelotter i Ragunda älv inom Fors socken (DS 4035). (forts)
 
Mvh/P-Å

2007-08-31, 18:56
Svar #20

Per-Åke Borssén (Pab)

(forts)
Kan möjligen Olof Nilssons far Nils vara Nils Fardjäknsson. Sonen Olof är bosatt på Åsen för att förvalta faderns god i Jämtland, liksom sonen Johan 1352 förvaltar faderns gods söder om Ödmorden. Bland de fiskelotter som uppläts till fogden fanns även omnämnt Tridiungen, Remmeforsen i Ragundaån, Skedideforsen (DS 4035, 4168). Sedermera köper fogden ytterliggare andelar i fiskelotter i Remmeforsen (DS 4174, 4206, 4280). Ytterligare ett brev knyter an till Åsen och fogden Nils Petersson. Olof Gravlax (trol. Olof Nilsson) och Öfast på Åsen. Prästerna Ketillger, prost i Ångermanland, Erik Gummesson, se ovan, och Anders intygar att Olof och Öfast på Åsen gav Nils Petersson sin lott i Strugh i Fors sn och Nils gav Olof sin lott i Skedforsen, se ovan, och till Öfast pengar (DS 4281). Kanske kan man i dessa omständigheter möjligen finna grogrunden till dråpet på Nils Peterssons svåger 1352 och tvisten mellan Nils och Farde från Helsingland 1353, se nedan. Hökar Peterssons och Farde Unges besegling av brevet i Självevad 1347 ttorde sannolikt vara föranledd av de omständigheter, som redovisats ovan.
 
Herr Lars Nilsson Unge synes ha en koppling till Medelpad (MÄU 23). Under alla omständigheter har en synnerligen stark koppling till Sandbroätten. Han skulle möjligen kunna vara son till Nils Gerbo, som var gift med Torstens syster Katarina. Torstens bror Olof byter vid flera tillfällen jord med herr Lars och även ger honom jord. Nils Gerbo har även sonen Johan (Hans Järbo) och Torsten Nilsson i Bensta (S Ramqvist PTH 1978, s 65 f; DS 3273, 3921).  
 
Torsten Styrbjörnsson efterträdde Johan Ingemarsson (balk belagd med sparre) (se ovan 1327 och 1342), som fogde i Helsingland. Johan var kompanjon med ärkebiskop Olof och Nils Fardjäknsson och Peter Unge i Lule älvdalsprojektet 1327.
 
 
Torsten ingår tillsammans med sin bror Gregers i den förlikningsnämnd som skall utfärda skiljedom i tvisten mellan fogden Nils Petersson och Farde Unge.  
 
Olof Nilsson i Åsen(?4B) kan möjligen vara den Olof Nilsson, som sedermera kom att besitta sätesgård i Bro i Nora sn i Uppland en bror till Johan Nilsson i Bredsjö. Olof var syssloman till riddaren Magnus Gislesson (Sparre av Aspnäs). Denne Magnus upplåter 1357 till Olof med äganderätt 2 örtugland i södra Åby, såsom del av 4 örtugland, som Torsten Styrbjörnsson var skyldig Olof (SRP 301).

2007-08-31, 19:52
Svar #21

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hej Per-Åke!
 
Syftningen tycker jag tyder på att man med han åsyftar bönderna i Borgesjö även om det är grammatiskt felaktigt ...att Bönderna i Näset i Borgesiö Sokn  Bytte till sig halfwan Turingen och halfwa åna och gaff ther uth förre halfft Fisket i ångisforssenom; Thet byte gjorde han med Farden i Åsse och sammaledes wittnade alle the i Torp tinglagh byggia, att aldrig brukade någor man aff Jemptelandh i förnempde Tyring med Bååt äller nätt.....
 
Fanns det en Farde i Åsen, Fors sn i Jämtland som är belagd?
 
Håller med om att det är intressant konstatera att Fardägn Spjälbodsson var brorson till Radgar i Hammaren i Ragunda socken, Jämtland (brevet 1300).
 
Varför tror Du att Fartegn i Herleby och Fartegn (med syskonbarnet Spjälbud) var identiska?
 
Hade Fartegn en så betydande maktposition som Du säger? Kan man inte ha överdrivet hans maktställning? Jag säger inte att det var så men undrar hur starka beläggen är för att han skulle ha haft flera sätesgårdar. Diskussionen om samband mellan Johan Siggesson och Fale hin unge är än så länge hypotetisk. Jag kommer att fortsätta med mitt sociala underifrånperspektiv med bigamistoffret Sigrid, landsknekten i Viken etc. Jag vill gärna se vad det kan ge. Under 200 år hinner visserligen mycket hända i en släkt och jag kanske underskattar fältöverstens förfädernas samhällsställning. Släkten måste väl, om den nu en gång tillhört frälset, ha återgått till bondeståndet.  
 
Den norske riddaren Gengt Nilsson (krökt arm) är intressant. För länge sedan försökte jag under någon rubrik i den väldiga Bure-diskussionen väcka intresse för tanken att det funnits släktskap över den dåvarande riksgränsen. Ingen nappade! Det är kanske dags att kolla detta lite mer ingående?
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

2007-08-31, 19:53
Svar #22

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Hej igen Per-Åke!
Skickade tydligen ett svar samtidigt som Du och hamnade efter i kön!
Vänlig hälsning
Göran

2007-08-31, 23:16
Svar #23

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Saxat från Adelsvapen-Wiki. Kan det vara så att jordägandet stammar från Fale hin unges hustru Ingeborg? Är det som återges nedan sannolikt? Troligen har detta redan avhandlats i forumet.
 
Balksparre (http://www.adelsvapen.com/genealogi/Balksparre)
 
Peter i Söderby.  
Kommenterade källreferenser:  
1362-05-29: Vittnade tillsammans med bl.a. Sigge Ingemarsson om att Ulva kvarn aldrig tillhört kronan, såsom Torsten Styrbjörnsson (Sandbroätten) gjort gällande.  
Barn:  
Jon Petersson  
Ingeborg. Troligen var Hälsingelagmannen Farth?ign unges (böjd arm) hustru Ingeborg som ägde jord i Söderby och den intilliggande gården Morberga en dotter (eller syster) till Peter i Söderby.
 
Mvh
Göran Johansson

2007-08-31, 23:55
Svar #24

Per-Åke Borssén (Pab)

Hej Göran!
Under sina resor i Norrland besökte Olof den vise även vårhembygd[dvs ärkebiskop OlofBjörnsson] Han fann ett gott ålfiske vara i 'Torringsjöån' eller nuvarande Getterån. Där skulle nu en ålkista byggas för 'bröder' Sildrvtz och skulle avkomsten av fisket vara 'brödernas'. Med 'bröder' menas den tideens klosterbröder. etc... (MÄU 120, Anm. de två sista styckena)
 
Vid fiskebytet år 1501 erhöll bönderna i Näset och Sillre byar dombrev på sin rätt till ½ fisket Ångeforsen, som 'han'  de tidigare bytt till sig av Farde i 'Åsse'. En rätt som de därefter har haft sedan 'urminnes' tid.  
 
Det kan således tolkas som att ärkebiskopen [=han] bytt till sig fisket i Ångeforsen av Farde i 'Åsse' och givit detta fiske till bönderna i Näset och Sillre för att avkomsten därav skulle gå till 'bröderna'-s försörjning.
 
Fanns det en 'Farde i Åsen', Fors sn i Jämtland som är belagd?, frågar Du. Det framgår inte av brevet, men det framgår inte heller, att det skulle ha funnas en Farden i åsse. Vi kan inte ta detta ens ta detta påstående för sant - det var ju uttalanden på dödsbädden av två, troligen äldre, män, som icke kan ha varit vittne till denna urmminnes händelse och inte har kunskap om de historiska sammanhangen.
 
Av de handlingar som finns vet vi ju att ärkebiskopen hade Hälsingland i förläning under 1320-talet och var involverad i kolonisationprojekten i övre Norrland. Detta skedde ju i samverkan med Hälsinglands mäktiga stormän, varav Fartegn i Herleby var den den mäktigaste. Det handlade ju för kyrkans del om att  säkerställa framtida resurser för ärkestiftet och där var fisket en viktig resurs.
 
Har du läst Leif Grundbergs avhandling 2006 - Umeå Unioversitet: Medeltid i centrum, kap Maktens geografi i det medeltida Norrland och Ett brev utfärdat i Kutuby 1375, s 199-203. Just dessa sidor är speciellt intessanta då vi talar om Fartegnsläktens storhetstid. Grundberg säger bl a ...Vi kan alltså inte peka ut en enda plats som utgjort maktens centrum. Däremotm kan vi konstatera att de främsta mellannorrländska stormännen under 1300-talet tog aktiv roll i storpolitiken och hade en närmare koppling till landets ledarskikt än man kanske förväntat sig.
 
Vad jag skrev är naturligtvis hypotetiskt och det möjliga, troliga eller sannolika skall ju kunna diskuteras.
 
Mvh/P-Å

2007-09-01, 00:36
Svar #25

Per-Åke Borssén (Pab)

Göran:
Betr Radger i Hammaren: att han skulle vara bror-/systerson till Fartegn Spjälbudsson, är Hellboms antagande.(MÄU 7)  
 
I Svenskt diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven, brev nr 1902 står: /.../vid transaktionen mellan ärkebiskopen och Radger var farthegn, dennes brorson spelbudhi.../
 
Betr. riddaren Bengt Nilsson, se G Djurklou HT 1891, s 206.
 
Vänligen Per-Åke

2007-09-01, 09:57
Svar #26

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Per-Åke
 
Apropå Din fråga ovan: Har Du checkat Jon Farde 1416 och 1420 i Borgsjö?(MÄU 35 resp 41; registret s 354 uppges i Torps skeppslag). Det står inte explicit att Jon Farde var från Borgsjö.  
 
Det fanns 1422 en Jon i asum (MÄU 42). Asum var detsamma som Åse i Torp sn där det Farden i åsse tidigare omnämnts (MÄU 120). Kanske Jon var t.ex. en sonson till den sistnämnda. Kronologin skulle då peka på att bytet enligt MÄU 120 ägt rum på 1300-talet.
 
Var exakt ligger Ångeforsen?
 
Vänlig hälsning
Göran J:

2007-09-01, 11:33
Svar #27

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6753
  • Senast inloggad: 2020-01-16, 05:23
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Marc, det är väl Johan Ingemarsson som är fogde över Hälsingland i texten Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson är det oklart, men i senare text blir det väl tydligt Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn?
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2007-09-01, 14:29
Svar #28

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Hej!
 
Jag har följt alla inlägg kring denna debatt. Jag tycker det är intressant eftersom Fors är min hemsocken.
Jag har en gammal handling i min ägo, Laxfiskeriundersökning i Fors socken 1735. Det är inte precis medeltid, men jag känner igen många av forsnamnen, som t.ex Getehuus forsen. Man skriver också om Biskops gården i handlingen. Jag har ingen aning om var denna Biskopsgård låg i Fors. Men i folkmun patar man om att den gården var speciellt uppbyggd för en biskop som fanns längre ner i landet, troligtvis Hälsingland.
Den som genomförde förrättningen hette Johan Engelbrecht Grewesmöhlen och var utsedd av Kongl. Maij:tts och Riksens Svea Hof Rätt.
 
Ångeforsen måste väl ligga i älven Ljungan förmodar jag.
 
Mvh Martin B

2007-09-01, 17:36
Svar #29

Utloggad Göran Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Karta Fors m.m.

Vilket är Ragundaskogen och var ligger Ångeforsen på denna karta? Turingesjön (Torringesjön) är väl den sjö som på kartan finns ovan Borgsjö och Getterån den småla å som löper via Oxsjön och Skinsjön ned mot Torps sockens olika byar vid Ljungan.

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna