Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-23

[Göran Johansson]

Uppgiften att Kristoffer Siggesson i Torp var landsknekt står i avkortningen för årliga räntan i Medelpads handlingar 1567:9. Där upptas åtta landsknektar som kungen beviljat skattebefrielse medan de är ute på kronans togh och reser. En av dem är Kristoffer Siggesson i (Viken) Torps socken [Kaj Janzon - fredag den 11 nov 2005 kl. 19.17]. Visserligen en koppling till Erik XIV som nämns i andrahandskällor men steget härifrån till att ha varit kapten är långt. Å andra sidan, varför tog en bonde i Medelpad som borde klarat sin försörjning på sitt hemman Viken värvning? Då det handlade om en utskrivna fotsoldater så brukade det vara bondesöner och inte bönder.

[Göran Johansson]

Peter Sjölund!
Det var en intressant upplysning Du presenterade ovan. Framgick det vilka fisken som avsågs? En annan fråga - vet Du om det stämmer att s.k. avkortningslängder för årliga räntan saknas i Medelpads handlingar för tiden före 1567? Jag är intresserad av förhållandena vid den tid då Kristoffer Siggesson tillträdde hemmanet Viken och före. Ovan i disk. är nämnt att man höll ting hos en Hans i Viken och under några av dessa år tycks ingen årlig ränta ha betalats.
Vänlig hälsning
Göran Johanson

[Niclas Rosenbalck]

Göran, vad bygger du påståendet Då det handlade om en utskrivna fotsoldater så brukade det vara bondesöner och inte bönder.?  År 1567 rasade Nordiska sjuårskriget och kronan behövde alla stridsdugliga män de kunde få, gifta som ogifta, och om någon av knektarna avled eller rymde så var det ju gängse att rotebönderna själva fick ställa sig till förfogande om de inte kunde leja någon ersättare. Kanske är detta fallet här. Det äldre indelningsverket under de första vasasönerna är ju litet utforskat (vanligen kallas ju Gustaf II Adolfs militäromorganisation för det äldre indelningsverket). Frågan är väl om Kristoffer Siggesson i Viken var soldat under någon längre period? Hans levnadsöde är ju intressant även om han inte är bror till krigsöversten Johan Siggesson.

[Göran Johansson]

Absolut, Kristoffer Siggessons levnadsöden är definitivt intressanta oavsett släktskap med krigsöversten eller ej. Visserligen utgör han ett spår även i sistnämnda avseende. Att det är belagt (se tidigare i disk. under ätten BURE om Siggo Christophori ) att hr Siggo Christofferi i Eskilstuna hade en syster som var gift med en landsknekt i norra Sverige kan vara ett indicium - kan antyda något om familjens sociala status. Det är mycket som är okänt men det är bara att beta av det ena spåret efter det andra! De norska fälttågen pågick som bäst 1567 och det kan väl knappast uteslutas att de åtta landsknektar från Medelpad som beviljats skattefrihet (se ovan 14 aug 2007 kl. 06.00) deltog i just dessa fälttåg. Hemvisten i Medelpad på gränsen till Jämtland talar också för detta, vilket det också gör ifråga om krigsöversten Johan Siggesson. Det borde ha varit en stor merit att känna till landskapet och dess topografi. Niclas, har du något bra tips till förstahandskälla som skulle kunna ge lite mer kött på benen. Du nämner det äldre indelningsverket, vet du om handlingar finns bevarade i någon omfattning? Men just nu skulle jag helst vilja få kläm på vem Hans i Viken var, där det hölls ting kring 1560. Det kan ju mht patronymikon inte vara fråga om landsknektens fader. Det skulle däremot kunna vara en ev. broder eller kanske någon på Kristoffer Siggessons möderne. Man blev väl inte ägare till en hel by (som landsknekten var) så där utan vidare?

[Göran Johansson]

Urban Sikeborg - söndag den 18 dec 2005 kl. 17.57 under Bure/Siggo Christopheri Bure:  
Göran: Svenska Akademiens ordbok ger som definition på landsknekt värvad, menig fotsoldat (---) i fråga om ä. sv. förh. stundom äv. om utskriven fotsoldat tillhörande de av de skilda landsdelarna uppsatta o. underhållna truppförbanden, indelt fotsoldat, roteknekt. Jag har i min släkt flera bondsöner som blev landsknektar och landsknektar figurerar också i 1600-talets tidiga domböcker för Hälsingland - vilka är de jag studerat mest - som personer med låg status. Niclas, jag drog nog fel slutsats av Sikeborg svar ovan. Ordboken nämner tydligen inte bondsöner.

[Göran Johansson]

Ur Stockholms stads tänkebok 1599

Olof Henriksson född i Forsa Socken vid pass 5-6 mil från såväl Birsta och Viken. Är det verkligen en slump att en syster till denne landsknekt träffar systern till Siggo Christopheri och begår tvegifte. Knappast skulle jag tycka. De kände varandra, kanske genom Siggos fader som kan ha varit landsknekten i Viken, Torp sn. En krigsöverstes dotter skulle sannolikt aldrig kommit i giftermål med en landsknekt - ännu mindre i ett tvegifte -så den sociala tillhörigheten syns tämligen klar. Det är något skumt med landsknektarna i Medelpad och Helsinigland!

[Göran Johansson]

Eskill stugw som nämns i tänkebokstexten ovan, kan det vara en plats/by?

[Göran Johansson]

Eskill stugw=Eskilstuna?

[Per Thorsell]

Det är troligen så. Staden Eskilstuna fanns inte vid denna tid, bara en mindre tätbebyggelse som legat i anslutning till klostret och dess gamla kyrka.  
 
Stenkvista är ju grannsocken
 
Per Thorsell.

[Göran Johansson]

Hej Per, så är det säkert.  
 
I brist på annat så kan jag presentera en änka Sigrid, f.d. bondhustru i Hångsta, Torp sn. År 1625 dömdes hon till döden pga mordbrand. Hon hade misskött maken Erik Erikssons hemman [således också hennes barns]. Därför hade komministern i socknen tagit över hela ruljansen och gjort om gården till prästboställe. Detta fick änkan att ilskna till och en natt anlade hon en mordbrand. Prästfamiljen klarade sig. Av dombokstexten att döma så tycks denna Sigrid ha drivit omkring i bygden [referat i domboken för Medelpad 1625]. Redan 1535 omnämns en Erik Eriksson i Hångsta [Hellbom, Medelpads äldre urkunder, sid. 196]. Denne bör ha tillhört en tidigare generation eller varit mycket gammal när gick i äktenskap med Sigrid. Tänk om denna kvinna var systern till Siggo Christopheri i Eskilstuna. För ro skuld vore det intressant att veta lite mer om gården Hångstas öden. Ärendet var ett högmålsärende och hade sannolikt behandlats i Svea Hovrätt.
 
Det är inte alls troligt att detta var systern. Men om så vore så kan man förstå att den  ståndmedvetne Johan Bure och andra herrar gärna ville förtränga sitt svarta får och mörka lite.  
 
Vänlig hälsning
Göran J

[Göran Johansson]

Erik Erikssons efterleverska Sigrid i Hångsta doms för tjuveri 1623 - se också ovan. Kronologien torde väl utesluta att hon skulle kunna vara Siggo Christopheris syster Sigrid som var inblandad i ett tvegifte med dödsdömde landsknekten Olof Henriksson. Anledningen till att ta upp det här är ett försök att antingen utesluta eller bekräfta att Johan Siggesson på Stävlö och Christoffer Siggesson i Viken var syskon. Hångsta och Viken ligger båda i Torp sn.
 
Nämndemän från tre nämnder (Stöde, Borgesjö och Torp socknar) deltog vid beslutet att avrätta Sigrid i Hångsta. Ståthållaren Johan Månsson Ulfsparre godtog att det utdömda straffet för högmålsbrottet [Termen högmålsbrott har använts sedan medeltiden för att beteckna brott som innebär angrepp på statsöverhuvudet, övriga medlemmar av kungahuset eller på statens bestånd - jfr http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=410&typ=mot&rm=2005/06&bet=Ju513] bränning på i stället omvandlades till halshuggning med yxa. Bland de nämndemän som deltog vid domen fanns Christopher Siggessons son Johan Siggesson i Viken, Torp sn. Redan detta kanske utesluter släktskap åtminstone mellan nämndemannen Johan Siggesson och den dömda Sigrid. Jag antar att en kusinskapet borde ha betraktats som jäv.
 
Johan Månsson Ulfsparre var enl. Älgenstierna assessor i Svea hovrätt 1617-1622. Ståthållare i Gästrikland, Hälsingland, Medelpad, Ångermanland och Västerbotten med Hudiksvalls och Härnösands städer samt Österbotten med Uleåborgs och Kajaneborgs fästningar och Vasa stad 1622-06-06.

[Göran Johansson]

I nättidningen Rötter [http://www.genealogi.se/avrattade/files/12/1542.html] diskuteras den dödsdömda Sigrid. Men det finns ett fel i texten i det första svaret. Det står inte lilla barnet utan ...illa barnet... Man ger ingen antydan om barnets ålder. Undras om detta var Sigrids andra gifte? I annat fall borde hon väl själv haft arvsrätt till hemmanet?
 
Här har Hångsta och Viken förts på tal tidigare men av en annan anledning.
 
Slutligen - jag tycker denna Sigrids historia är intressant men det är väl knappast sannolikt att det handlar om Siggo Christopheris syster.

[Göran Johansson]

Det var tydligen inte lika lockande att diskutera Svartingstorpssläkten från ett socialt underifrånperspektiv. Kontrasten med herrgårdar och präster blir väl för stor. Kom igen med lite synpunkter gott folk! Något finns väl att säga? Hur var Johan Siggessons syster Sigrid egentligen och vad hände med henne efter det olycksaliga tvegiftet?

[Per Thorsell]

Göran.  
 
Är det belagt, eller anser Du det belagt, att Siggos syster som var inblandad i tvegiftet, hette Sigrid?
 
I herdaminnet nämns att Siggo och hans syster Sigrid fick en ko. Den syster som blev inblandad i tvegiftet är inte namgiven i tänkeboken.
 
Om tvegiftet begicks i eller kring Eskilstuna bör väl Strängnäs Stifts Domkapitel ha blivit berört. Någon måste väl ha ogiltigförklarat det andra äktenskapet. Finns Domkapitlets handlingar före 1625 någonstans?
 
Per Thorsell.
 
 
Per Thorsell.

[Per-Åke Borssén]

Per!
I STT, del II,1596-99 står på sid 353: ...denn ene hauffer hann taget på Wärmelandh denn andre widh Eskill stugw her Sigges syster i Stenqvuis[a], them haffuer hann bådhe häffdett... I registret står s 490: ...svåger: Olof Henriksson.
 
Det står alltså inte explicit systern Sigrids namn. Herr Siggo kan givetvis ha haft ytterligare systrar. Hustru Sigrid fick sin ko av hertig Carl 1598.04.12. Olof Henriksson rannsakades vid Stockholm rådstugerätt 1599.08.04. 
 
Den som borde ha överklagat skulle väl ha varit brodern herr Siggo, som hennes giftoman och förmyndare. 
 
Per-Åke Borssén

[Göran Johansson]

Per-Åke och Per!
 
Det går inte att tydligt och bestämt säga att den syster som var inblandad i tvegiftet hette just Sigrid. Däremot ger målet kanske någon liten anvisning om systerns och kanske också familjens sociala tillhörighet. Det är svårt att tro att fadern Kristoffer Siggesson (inte belagd) verkligen var kapten eller krigsöverste som hävdas i en den tryckta källor. En fader som i likhet med Olof Henriksson var landsknekt passar bättre.
 
Vet man att brodern Siggo var gifteman och förmyndare? Per-Åke, tror Du att det vore möjligt att spåra ett ev. överklagande? Det borde väl i så fall ha ställts till kungen eller riksrådet? Svea Hovrätt inrättades först 1614. Pers förslag med Strängnäs Stifts Domkapitel kanske också är något att studera.
 
Spekulationerna om den namngivna Sigrid i Hångsta, Torp sn har säkert inget med familjen att göra. Det råkar bara vara samma namn som kvinnan som fick en ko av kung Karl (en ko är väl f.ö. en märklig gåva som kan tyda på att Siggos syster var fattig. Ett hemman vore väl en rimlig kungagåva till en överstedotter). Det vore ändå intressant att undersöka om fallet i Torp sn behandlades av Svea hovrätt.
 
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Hertig Karls Registratur kanske kan tänkas innehålla något om personerna ovan. Den omfattar t.o.m. 1598, det året då Sigrid fick sin ko.
Göran Johansson

[Per-Åke Borssén]

Göran, av skrivningen i MÄU s 147 framgår att /.../Olof den vise - som dog år 1330 [eg d 1332.03.13] - synes ha haft en särskilt stor förkärlek för Norrland... Under sina resor i Norrland besökte Olof den vise även vår hembygd. Han fann här gott ålfiske vara i Torringsioaraar d.v.s. Torringsjöån eller nuvarande Getterån. Där skulle nu en ålekista byggas för bröder i Sildrvtz. Med bröder menades den tiden klosterbröder.../.  
 
När och med vem byte Farden fiskevattnet i Getterån?
 
Det talas i brevet MÄU 120 /.../Thet byte gjorde han [Olof den vise?] med Farden i Åsse och sammaledes wittnade alle the i Torp tinglagh byggia, att aldrig brukade någor man aff Jemptelandh i förnempde Tyring med Bååt äller nätt äller några handa Fisketohl etc. Och äpter thy den siön Tyring haffwer af ålder legat ohindratt och oklandratt under Näsit och Silder och är under uhrminnes häfft åkommit, som lagh utwist primo cap. de Tellure etc./.../.
 
Kan Farden i Åsse ha varit Nils Fardjäknssons far, som vi även har givit ärkebiskopen Olof fiskevatten i Indalsälven år 1324 (MÄU 16)? Kan tidspannet aldrig brukade..., af ålder och är uhrminnes häffd vara så stort (ca 180 åt)?  
 
Kan det vara så att Farde i Åsse inte skrevs ursprungligen till denna by utan brevutställaren och tingsrätten antog detta, då utsagan kom från två mäns, i byn Åsse, vittnesbörd påå sitt yttersta?
 
Per-Åke

[Göran Johansson]

Urminnes hävd (hävd som grundar sig på) besittning sedan urminnes tid enligt SOAB. 180 år verkar väl inte vara för stort tidsspann.
 
Finns det några belägg för att Fardägn [den gamle] var bosatt i Skön?
 
Göran

[Göran Johansson]

Magnus Collmar har bidragit med ett kapitel om Stenkvistas prästerskap i boken Stenkvista, en socken i Sörmland, tryck i Uppsala 1963. Hans kriver en del om Siggo Christopheri (redovisar inga källor). Bland annat följande: Herr Sigges sista år i Stenkvista, 1565-1603, var svåra nödår, som kröntes med en ny hemsökelse av pesten. Han fick vid sidan härav andra svåra bekymmer att dragas med. Hans syster Sigrid råkade ut för en bigamist, en från sin fänika förrymd landsknekt. Han har alltså förutsatt att den inte namngivna systern var Sigrid.
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Avskrift av det första dokument där rätten till fisket i Torringen omnämns förevisat på Lagmanstinget den 17 augusti 1682 [källa: http://www.nyanget.net/historia/fiske/forstdok.htm]
 
Alle detta brev ser eller hörer läsas hälsar jag Olof Eriksson, Lagmans domhavande i Medelpad, kärlige med Gud kunnigt görande allom danemännen, att på den tid , att jag ting höll med allmogen i Torp skeppslag, anno domini M.D.I. crastino Converssionis Beati Pauli, då kom inför rätten beskedlige danemän Erich Persson Hångsta, Erich Assmundsson, Jöns Andersson i Ofvanede, Pelle Persson i Fornaby, Per Gyntesson vittnade och edsvuro efter godemanna mening och vittnesbörd, som voro Pär Jonsson i Åse och Gynter i Åse, att de sade och vittnade på sitt yttersta att bönderna i Näset i Borgsjö socken bytte till sej halva Turingen och halva ån och gav den ut för halva fisket i Ångeforsen. Detta byte gjorde han med Farden i Åse och sammaledes vittnade alla de i Torps tingslag bygga, att aldrig brukade någon man av Jämtland i förenämda Turingen med båt eller nät eller några andra fiskedon etc. Och eftersom den sjön Turing av ålder legat ohindrat och oklandrat under näs och Sillre, och är urminnes hävd åkommit, som lag utvisat primo cap.de tellure etc.  
 
Då dömde jag förenämda Turingen och halva ån stadigt och fast att bliva under förenämnda Sillre och Näs till evärderliga tider, som det av ålder har varit.
 
Dessa är de XII i nämnden: Tomas i Rogsta, Amund i Ede, Sigurd Gullesson, Björn i Backen, Olof i Finsta, Nils i Ede, Pär i Fornaby, Enar Gregersson, Erik Asmundsson, Gudmund Jönsson, Järmund i Borgsjö och Mickel i Vissland.  
 
Till yttermera vittnesbörd hänger jag mitt incigle sigill nedan under detta brev.
 
Scriptum in Tirsta anno et Die ut supra.
 
Dokumentet skrevs 1501 och har sedan följt med i olika rättsprocesser genom århundradena och bevisat Näs och Sillre byars rätt till fiske i sjön Torringen i olika rättsinstanser, tillslut ända upp i Högsta Domstolen där frågan avgjordes på 1970 talet.
 
Farden i Åse, Torps sn kan som Per-åke antyder visa att Fale Siggesson i Skön och hans barn hade intressen i Torp sn. Det kan möjligen bidra till att göra en kopplingen mellan landssknekten i Viken och Skön tänkbar.
 
Historisk karta visande det aktuella området i det ovan relaterade målet:

[Göran Johansson]

Detta förmodar jag är väl känt? Död i Danmark eller Skön? Synnerligen intressant - åtminstone för mig!
 
1363    
Utfärdare: Fardjäkn (Fale) unge.  
Innehåll: Fardjäkn (Fale) unge kungör att han övervarit ett skifte mellan Olof Hornfastsson (?) och hans syster Rannvig, varvid Olof utmätte åt henne såsom fäderne och möderne godset i Sköle och halva byn i Övre Åsta (i Tuna socken) och lämnade henne 14 markköp jord i Lunde för det gods i Torp, som han sålt men vari båda haft köprätt, samt hennes treding i fisken och skogar. Fardjäkn unge, (prästen) herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken beseglar.  
     
Brevtext: Allom mannom thet bref höra och see helsar iagh Färdens vnge quedio medh Gudhi frelsarnom. See thet allom mannom kunugt att iagh hafuer ofuer waritt på skifte som emellan Olan Horfastsson war, och Ranuij hans syster, så att han hafuer henna mete före fäderne och möderne godzett i Skiöln medh akrom och ängiom, och Yfer Åstade halfuan byn, medh allom tillägom, Sädan förlichte han henne fiortan marck kiöp j hemmelskap i Lundlegdo, för thet godz han saldhe å Torpe som kom badom till kiöpe, och sädan henne tredungh i fiskerij i skoga huadh thet helst ähr Öfuer theta skifte war iagh Fardons vnge, Hindrich diekne, Joen i Rudu, Sigwardt i Skiölom, Sigwart i Runswik, Olan i Rudu, Laurent i Alstadh, Gamble Gyntte i Wij, Desse ähre wittne ther till, her Torsten i Tuna, och Biorn i Atmar, Sub sigillis discriptorum, virorum, Fardengen vnge, D: Torstanij i Thuna et Hindrisij diekne, anno Domini 1363:  
Extratext: På baksidan: Denne Färdens vnge bodde i Skiön vthi Medelpada, huilken hafuer wunnett een slachtningh emoth the danske wedh Danmarks kiörkio j Uplandh, huar vthaf hon fick sitt nampn, blef så der dödh.  
Sigillanter: Fardjäkn unge, herr Torsten i Tuna och Henrik Djäken
 
Göran Johansson

[Anders Ryberg]

För mig verkar denna baksidestext vara skriven på 1600- eller 1700-talet, och kan alltså vara sekundär till andra litteraturuppgifter om Fale, till exempel Bureus. I så fall visar den endast att någon med Bureintresse skrivit på baksidan av detta diplom.

[Göran Johansson]

Hej Anders!
Det som var nytt för mig var namnet på socknen Danmark i Uppland och dess ursprung. Texten på baksidan är knappast skriven på 1700-talet. Troligen tidigt 1600-tal. Historien om Fale hin unges bedrifter har omnämnts av L. Bygd?n. Källan är Svenskt diplomatarium - det glömde jag ange i förra inlägget. Ifråga om Johan Siggessons släkt är jag f.n. annars mest intresserad av att kolla släktens ev samband med byn Viken i Torp socken och Kristoffer Siggesson för att kunna utesluta eller kanske få bekräftat det spåret. Siggo Christopheris syster Sigrid är en del av detta.

[Olof Almkvist]

Per-Åke Borss?n - söndagen  den 19 aug 2007 kl. 23.59 sände du ett mail till anbytarforummet om detta: I 1STT, del II,1596-99 står på sid 353: ...denn ene hauffer hann taget på Wärmelandh denn andre widh Eskill stugw her Sigges syster i Stenqvuis[a], them haffuer hann bådhe häffdett... Vad betyder STT? Är det desamma som Stockholms tänkteböcker?

[Anders Ryberg]

Texten är alltså skriven mer än 200 år efter de händelser den behandlar, på Bureus tid eller senare. Då svenska fornforskare var en tämligen begränsad samling vid denna tid kan man anta att den som skrivit detta är riksarkivarien eller någon bekant till honom.
 
Att härledningen av sockennamnet Danmark är en oriktigt efterhandskonstruktion visas av att det är belagt redan 1291, det vill säga långt innan det slag som skall ha stått där efter 1363 enligt baksidesskribenten.
 
För övrigt är inget slag vid Danmarks kyrka känt på under 1300-talets andra hälft, så de flesta uppgifterna på baksidan verkar vara ogrundade gissningar eller mera sannolikt rena påhitt.

[Göran Johansson]

Anders, om sockennamnet Danmark är belagt redan 1291 kan naturligtvis baksidesanteckningarna inte tillmätas något värde. Det enda som kanske stämmer är kanske att Färdens vnge bodde i Skiön. Det har visserligen inte med denna diskussion att göra men var är sockennamnet belagt?

[Kalle Thorsberg]

För belägg kolla antingen SOFIS hemsida http://www.sofi.se och där Ortnamnsregistret, eller DMS 1:2, s 135 ff.
Tolkningen av namnet har enl Sevnsk ortnamnslexikon knappast med landet Danmark att göra utan troligen med dialektordet 'dan(k)' (sankmark), sammansatt med 'mark' (gräns(-skog)).

[Göran Johansson]

13240716  
Utfärdare: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, ?ndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson. Innehåll: Johan Ingemarsson, fogde i Hälsingland, Björn, kanik i Uppsala, Olof i Nordingrå, prost i Ångermanland, Nils Farthienxsson, Farthiegnus de Nesemi, Uno, lagman, ?ndo av Nedraby, Gullanus Lagmansson intygar på tinget i Umeå att Johan av Kåddis och hans hustru Cecilia skänkt ärkebiskop Olof och Uppsala domkyrka deras gård Kåddis jämte alla deras lösören, samt att ärkebiskopen på stället med 6 mark svenska penningar gottgjort Cecilias broder Jerund av Hisky hans rättsanspråk på systerns egendom. [Svenskt diplomatarium]
 
Fet text ovan: Förmodar att Nils Farthienxsson=Nils Fardjäknsson men vem var Farthiegnus de Nesemi?

[Göran Johansson]

Farthiegnus de Nesemi (latinsk text i original) = Näs (de Naesi)i Skön sn i Medelpad eller Nässom (Neasem) i Bjärtrå sn i Ångermanland.  Skulle kunna vara identisk med Fardägn [den unge] som påstås ha varit verksam också i början av 1300-talet. Jfr ovan och urkund nr 20 MÄU sid 42 som tycks handla om samma jord som i urkunden ovan. Observera att den senare har utfärdats i Torp men i övrigt inte berör Medelpad. Det gör däremot dokumentet ovan idag kl 19:42 i och med att Nils Fardjäknsson är omnämnd som utfärdare. Se också ovan den 21 aug 2007 kl. 21.45 ...Farden i Åse... [Fardjäkn (Fale) gamle?], Torp sn. Kanske utfärdandet ägde rum i den sistnämndes hem.