Svartingtorpsätten

[Peter Sjölund]

Göran
 
Jag har inte följt diskussionen närmare, då jag tycker den är alltför hypotetisk. Vill dock bara i all välmening påpeka att Ångeforsen inte ligger i Indalsälven utan i Ljungan.
 
/ Peter

[Göran Johansson]

Peter, tack för Ditt påpekande. Det är naturligtvis Ljungan jag menar. Utveckla Dina tanker lite mer - det vore givande. Mycket bygger förstås på antaganden men Torp socken är intressant och bör studeras mer innan det spåret släpps. Det vore intressant att se och höra om Marc lyckats finna Johan Siggessons sigill på Riksarkivet. Det kanske inte ger så mycket mer än signaturen I.S. om han har otur. Kommer själv att kolla en del landskapshandlingar med anknytning till Johan Siggesson. Vi vet ju faktiskt ännu inte helt säkert om han var Norrlänning även om det är mycket som talar för det - inklusive viktiga sekundärkällor. Fortfarande saknas dock primära belägg.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Marc Hernelind]

Jag och Leif Boström fick i uppdrag på Bure seminariet att följa 5 fall med Sjögren /Larsson syndrom . som genom Professor Emeritus Karl Henrik Gustavsson (Uppsala) och Docent Sten Jagell (Gävle) menar är en genetrisk sjukdom och tagits till Västerbotten genom Nils Fartengsson och endast skulle finnas i Buresläkten.
jag fick dessa fem fall för att följa dom släktlinjerna ner till Nils fartengsson.
jag tog det på största allvar denna uppgift tre av familjerna kom i från sundsvall trakten och hade denna sjukdom på både fars sidan och Mors sidan.
1) jag följde dessa tre familjer Som kom via Grubb och Stenklyft,och Burman in i Bure släkten och jag kunde följa alla till stamfadern Herse.
även de andra två Familjer som kom från nordmaling kom in i Bure släkten genom Margareta Andersdotter dotter till Anders Olofsson Underlagman ca 1425. så dessa fem test familjer med anknytning både på far och morssidan till Så kallade Buresläkten.    
(det vill säga följde samma mönster som deras ca 2000 patienter under årens lopp )  
 
2) jag kunde inte knyta släktbanden från Herse till Nils Fartengsson på vilket sätt de skulle vara släkt.  #bara att de förmodligen var släkt#
 
*vi vet de fanns fem Herse denna tid alla i Ångemanlannd  
 
*Vi vet att en av Herse var syskon med Spielbud
och mor var Ingeborg  men far troligen Sigurd från Klappsta,och styvfar Farteng Unge Lagmanen i Medelpad.  
 
*vi vet Nils Fartengssons sigill talar för något slags släktskap med Farteng Unge.
so sagt många frågetecken mvh Marc

[Göran Johansson]

Peter Sjölund, en del fakta finns trots allt.  
 
1. Fadren i Åse ägde fiskevatten i sjön Torringen och Getterån, troligen i slutet 1200-taler eller början av 1300-talet. Detta vatten bytte han bort mot Ångeforsen i Ljungan [MÄU120]. Finns det någon som vet eller kan ge relevant litteraturtips om ägandet av fiskevatten. Var det allom möjligt att äga sådana vatten? Om inte så är det ju inte uteslutet att Fadren i Åse också kan ha ägt vatten i Indalsälven.
 
2. Det fanns en Jon Fadresson som 1420  var faste i ett mål i Torp [MÄU40]. Samme Jon Fadresson var faste i Borgsjö 1416 [MÄU35]. Denne Fadresson var troligen identisk med Jon i Asum som var faste i Torp 1422 [MÄU42].
 
3. En av två vittnesmän i ett pergamentsbrev som utgavs 1501 (av lagmannen Oluf Erichzon) var Per Jonsson i Åsse som bestyrkte att bytet enligt punkt 1 ovan verkligen ägt rum. Vore Per Jonsson son till Jon Fadresson så kan man förmoda att han tillhörde Fadrens i Åse släkt och därför hade bättre kunskap än andra i bygden om transaktionen enligt punkt 1.
 
4. Olof Björnsson tycks inte ha varit inblandad i fisket i Indalsälven utan också i Ljungan, jfr här.

[Marc Hernelind]

Göran ett litet tanke är att Farteng d.ä i Nässom hade en massa fiskediplom som vissa att han var rik och mäktig ett av dessa diplom var i från 1314 som gällde fiske rätten i indals älven med andra ord hans fiskevatten.  
den Farteng i Åse är det samma person ?
Mvh Marc

[Göran Johansson]

Marc, det kan vara två personer men jag tror inte det för egen del. Jag gissar att fiskediplom (vad var det?) endast var förunnat rika personer att inneha - stämmer det? Det tyder i så fall på att Farden i Åse kan ha varit förmögen.  
Vänlig hälsning
PS. Du har inget nytt om Johan Siggesson?

[Göran Johansson]

Var Gynte i Åse måg till Jon Falesson i Åse?
 
Gynter i åsse tillsammans med Per Jonsson i Åse hade vittnat om fiskebytet i Ljungan [MÄU120] innan de dog. Troligen någon gång under slutet av 1400-talet. Enligt samma urkund vittnade bl.a. dannemannen Per Gyntesson år 1501 på ting i Tirsta i Torp sn att deras vittnesmål var sant.
 
För tiden 1460-1478 finns 8 dokumenttexter bevarade (varav 6 i original) utfärdade av underlagmannen i Medelpad Per Gyntesson [MÄUs.278].  Det framgår inte var han var bosatt men han skulle kunna var identisk med dannemannen Per Gyntesson - se föregående stycke.
 
1471 är Gynte Persson faste i ett dokument utfärdat i Torp. Troligen identisk med Gynter i åsse - jfr första stycket.
 
Namnet Gynte tycks inte ha varit så vanligt i Medelpad. Ytterligare två Gynte båda från Torp omnämns av Algot Hellbom i MÄU. Denn enes fulla namn var Gynte Johansson som omnämns som förtroendeman 1412 och den andre bar samma namn och fick 1467 kyrkoherdens i Torp rekommendationsbrev inför en pilgrimsfärd till Vadstena.
 
Mycket talar väl för att Gynte i Åse kan ha varit far till underlagmannen Per Gyntesson. Man skulle då vidare kunna tänka sig att Gynte var gift med en dotter Jon Falesson i Åse och svåger till Per Jonsson i Åse.

[Marc Hernelind]

Nils Ahnlund och Gunnar lindgren skrev en del om Farteng d.ä som skulle ha en hel del Fiske diplom,vilka skulle visa att det var dina fiskevatten rätten till fisket tex. i Indals älven diplom från 1314 det visa på rikedom att ha flera såna det var i samband med att man förläns mark så kunde man och få fiske vatten och i vissa fall donera man dessa fiske diplom till Kyrkan. som storman vill man ha det andliga frälset också,om jag inte missminner mig så finn ett medeltida brev  där Nils Fartengsson någon stans 1327-1340 donerar just indals älven, som visar släktapet mellan dom enligt Gunnar lindgren. och Nils är ju en av de fem stormän som följer med på visitations resan för uppbyggandet av Skellefteå och Luleå älvdal.
men om man besöker riksarkivets medeltids avdelning kan man få kopia av båda handlingarna från deras databas med medeltida brev.  
mvh Marc

[Göran Johansson]

Att inneha omfattande fiskerätt var tydligen under medeltiden förunnad kyrka, stat och stormän. Följaktligen borde Fadren i Åsse, Torp sn (början 1300-talet) ha varit att betrakta som en storman (kanske en lokal sådan). Sagt med anledning av att denne Fadres status har ifrågasatts.
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Johan Siggesson tillhörde dem som fick fullmakt att uppbära hjälpskatt 1571 (källa: Riksregistraturet 1571]. Hans område var Norrlanden. Johan tycks förutom i Medelpad och Ångermanland också ha varit lagman i Jämtland och Härjedalen,  jämför här. Kan han möjligen ha varit bosatt i Viken, Torps socken,  jämför inlägg här?  
 
Det är ju känt att Johan Siggesson ska ha haft anspråk på vapnet med den böjda handen. Eftersom vissa förhållanden talar för att Torp var en viktig plats för den s.k. Fadre-släkten (Fale den gamle mfl) ligger det nära till hands att spekulera i sådana banor. Senare eller kanske samtidigt bodde soldaten/hemmansägaren Christoffer Siggesson på hemmanet Viken i Torp sn. Det kan ha handlat om bröder.
 
Om Johan Siggesson hade fullmakt att uppbära hjälpskatt i Norrland och var lagman där uppe så kan ha knappast ha bott på hustruns gård i Svartingstorp utanför Kalmar under de aktuella åren. Tar jag fel?

[Göran Johansson]

Personerna som fick i uppdrag att uppbära hjälpskatt 1571 (utdrag hämtat ur texten i Riksregistraturet):

Någon som känner till Erich Nilsson och var han bodde?

[Göran Johansson]

I juli månad 1571 överlämnade fogden i Medelpad till Erik Nilsson och Johan Siggesson den hjälpskatt som var avsedd för Elfsborgs lösen,  se här. De båda hade ju i februari förordnats att uppbära Sölffskatten i Nordlanden.  
 
Har kollat landskapshandlingarna för Jämtland, Härjedalen, Hälsingland och Ångermanland. Någon motsvarande redovisning förekommer inte där. Det förefaller därför troligt att det insamlade silvret också kom från dessa landskap. Kanske man också kan dra den slutsatsen att Johan Siggesson och kanske också Erik Nilsson var bosatta i Medelpad 1571.

[Anders Ryberg]

1571 tillhörde Jämtland och Härjedalen Norge, medan Hälsingland och Ångermanland var svenska. Varför i hela världen var samma person lagman åt båda länderna?

[Göran Johansson]

Hej Anders!
 
Vid Stettinska freden 13 december 1570, var Jämtland och Härjedalen i svensk besittning. Danmark hade i stället lagt beslag på Elfsborg, som svenskarna icke lyckats återta. Sverige återfick den viktiga fästningen mot att Jämtland och Härjedalen och ett antal danska skepp tagna under kriget återlämnades (+ Elfsborgs lösen).  
 
Det dröjde dock i praktiken länge innan svenskarna avträdde de två landskapen. Inte förrän sommaren 1571 lämnade de svenska trupperna Jämtland. Där hade då skatten för det året uppburits för Sveriges räkning. Man hade också hållit vårting där. Johan Siggesson var en av ett par nyckelpersoner i denna fejd och han tycks ha kvarstått som lagman i Jämtland och Härjedalen fram till tredje kvartalet 1571.
 
Detta trodde jag att nästan alla kände till.  
 
I freden ingick också, om jag inte minns fel, att gårdar som tagits i beslag och som före kriget tillhört dansk adel skulle återlämnas.  
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Johan Siggesons Curriculum vitae i grafisk form.

[Göran Johansson]

Hemmanet Viken i Torp socken antecknas i förteckningen för årlig ränta 1556 som öde [Landskapshandlingar för Medelpad 1556:8 enl. SVAR]. I mantalsregistret för samma år finns heller inget namn noterat.  
 
På KB i Broocmans samlingar, M10:8 lär finns en anteckning om att Mickel Ersson i Karläng af Domboken hos Hans i Wiken i Torps Sochn hållit ting 1557-1566. Tolkningen av detta citat [hämtat ur MÄU, sid. 283} är inte alldeles enkel. Hölls tinget hos Hans i Viken eller hade Hans i Viken en dombok i sitt förvar? När levde denna Hans och vad sysslade han med? Detta är frågor som väl knappast går att besvara. Om tolkningen att tinget hölls hos Hans i Viken vore korrekt så måste man ju fråga sig varför han då inte finns noterad i Landskapshandlingarna. Dessutom ägdes ju Viken bevisligen av Christoffer Siggesson. Den tanke som man kan få är att Hans (Johan) och Christoffer kan ha varit bröder.  
 
Årtalet 1557 är intressant eftersom det exakt överensstämmer med det årtal då Johan Siggesson ur ett töcken blev fogde över kunges arvegods i Östergötland. Var gjorde han tidigare och var bodde han? En rimlig följdfråga blir - är det uteslutet att hemmanet Viken, som föregående år var öde (och kronans egendom?), kan ha varit en donation? Kan för lite om förläningar av kronogods i Norrland. Det kanske inte förekom?    
 
Medelpads landskapshandlingar 1559:2 visar att Christoffer Siggesson detta år betalade tionde. Följande år 1560 erläggs den årliga räntan av Christoffer Siggesson, ensam bonde i Viken, för en odlad(?) areal på 90 mål (torde väl motsvara drygt 8 ha).  
 
I Landskapshandlingarna för 1573 står Christoffer Siggesson kvar som ägare av 90 mål och tituleras då landsknekt. År 1575 har kyrkoherden i Torp, Mårten Larsson, plötsligt blivit ägare till halva Viken eller 45 mål. Varför hemmanet delades kan väl tyvärr knappast besvaras. Det kan ha varit en försäljning eller kanske något slags arv. En annan möjlighet är att Mårten fått gården i gåva. Genom bevarade handlingar vet man att Mårten Larsson hade stora kostnader för uppehälle och hjälp av krigsmän under kriget 1565-1571. En av dem som upphöll sig trakten var bl.a. krigsöversten Johan Siggesson på Svartingstorp (Småland). Var halva hemmansdelen möjligen en gåva från denne?  
 
Översten gjorde som bekant anspråk på det vapen som finns bevarat på en häll i Sköns kyrka. Han kan eller snarare bör ha haft försänkningar i trakten.  
 
Här förekommer alltså tre personer, som visserligen inte kan beläggas som besläktade, men som egendomligt nog råkar bära samma förnamn som de tre bröder som enligt en obelagd sekundärkälla (redovisad tidigare här i Anbytarforum) skulle vara söner till en länsman Sigge Falesson i Birsta, Skön socken. Brödernas namn sades vara: Christoffer Siggesson, Johan (Hans) Siggesson i Svartingstorp och Mårten Siggesson i Gävle. Prästen Mårten Larsson skulle hypotetiskt kunna vara släkt med någon av de övriga eller alla tre.
 
Detta är naturligtvis spekulationer. Men det vore intressant om det funnits ytterligare någon som känner för att blanda sig i diskussionen.

[Göran Johansson]

Svartingstorp i Åby socken, en gård och Törnerum i Ryssby socken, tre gårdar förlänades av Johan III till Johan Siggesson den 23/11 1571. Trodde att Svartingstorp var hustruns egendom. Troligen hade han väl vid det här laget återkommit från Norrland [källa: Riksregistraturet].