Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-29

[Göran Johansson]

Johan Siggesson på Svartingstorp - Johan Bures släktbok.  
 
Johan Bures släktbok är sammanställd av Johan Bure. Han föddes 1568-03-25 som son till kyrkoherden Tomas Matsson och dennes hustru Malin Andersdotter. Tillhörde genom modern, dotterdotter till underlagmannen Anders Jakobsson Bure, en stor norrländsk släkt. Av Johan Bure själv benämnd Bureätten. Så gott som alla av släktbokens Buresläkter upptas som ättlingarna till Fales påstådda sonsonson Anders Olufsson i Bue. (Källa: Sikeborg, Släktforskarnas årsbok 1996).  
 
I artikeln 1996 finns också ett avsnitt som handlar om Johan Bures sammanfattning av kyrkoherden herr Peder i Sköns berättelse om Fale hin unge. Sikeborg skriver om herr Peder bland annat följande:”......inte heller torde en landsortspräst som herr Peder i Skön ha varit mycket mer insatt i tidigmedeltida politiska förhållanden.”. Kan prästens kompetens ha underskattats av Sikeborg?  
 
Johan Bure var en dåtida frontfigur inom den svenska fornvården. Detta intresse parades tydligen med ett starkt släkthistoriskt intresse. Det ligger väl nära till hands att han i denna dubbelroll drevs av en omedveten strävan efter förhärligande av den egna släktkretsens anor.  
 
Peder i Skön nämnde aldrig något om andra samtida personligheter än Johan Siggesson bördig från Skön i Medelpad. Enligt herr Peders berättelse avlägsnade den senare en vapensköld som tidigare funnits uppsatt i Sköns kyrka. Buresläkten  från 1500-talets Bure vid Skellefteå omnämns (om jag har förstått sammanhangen) inte alls av kyrkoherden i Skön. Detta är anmärkningsvärt med hänsyn till Johan Bures egna slutsatser.  
 
Min enfaldiga fråga är då om det kan anses självklart att, såsom bland andra Urban Sikeborg gör gällande, helt avfärda sanningshalten i herr Peders förmenta koppling mellan Johan Siggesson och den vapensköld som numera finns i Åby kyrka vid Kalmar. Detta under hänvisning till att frågan enbart handlade om ett åtråvärt adelskap. Det kan ju faktiskt vara så att Johan Siggesson trots allt härstammade från den släkt vartill vapnet kunde hänföras. Medan däremot släkten Bure utan Skellefteå med Johan Bure i spetsen var de stora förfalskarna - två helt olika Buresläkter utan inbördes samband.

[Torsten Berglund]

Göran!
Du skriver om den vapensköld som numera finns i Åby kyrka som Johan Siggesson (Svartingstorpsätten) ska ha tagit med sig från Sköns kyrka i Medelpad.  
 
Men som redan konstaterats i en annan diskussion här på Anbytarforum där Johan Siggesson figurerar, så finns inte någon sådan vapensköld i Åby kyrka och det finns inte heller några noteringar i inventarieförteckningar om att en sådan sköld ska ha funnits där, se Jan Jutefors inlägg   här (Bureätten, Runstenarna, 2005-11-08 kl 14.07).  
 
Du har helt enkelt bara prästens i Skön berättelse om en händelse som tros ha utspelat sig någon gång på 1570-talet, och som sedan förmedlats vidare till Johan Bure i början av 1600-talet via prästens son och efterträdare herr Peder i Skön, alltså en muntligt förmedlad andrahandsuppgift, som sedan återgivits i tredjehand av Johan Bure.  
 
Vems vapensköld det hela rörde sig om nämns inte, mer än att Johan Siggesson enligt Bures anteckningar ska ha åberop släktskap med denne för oss okända person. Det sägs också att vapenskölden ska ha haft samma sköldemärke som den gamla gravstenen i Sköns kyrka, d v s en böjd arm.  
 
Om den försvunna vapenskölden innehöll samma sköldemärke som gravstenen i Skön, så kan vi i alla fall konstatera att Johan Siggesson inte använt detta föregivna släktvapen i sin egen vapensköld när han 1572 adlades, se Roger Axelssons inlägg (Bureätten: Runstenarna 2005-11-02 kl 20.59) här där det också finns en länk till Johan Siggessons sköldebrev.
 
Det man måste fråga sig är alltså:
Om Johan Siggesson var släkt med den person vars vapensköld skall ha hängt i Sköns kyrka, varför använder han då inte samma sköldemärke i sitt eget vapen som finns avbildat i hans adelsbrev? Och varför nämns inget i samma adelsbrev om att Johans förfäder tidigare varit frälsemän?

[Göran Johansson]

Tack Torsten,
för en koncis och intressant redogörelse. Frågan är förvisso berättigad - varför användes inte  sköldemärket från Skön i Johan Siggessons sköldemärke? Det är egentligen otroligt att en sådan skröna kan uppstå inom loppet av ca 30 år (kring 1980 om man skulle utgå från vår egen tid) inom en personkrets som förmodligen var ganska liten. Är det belagt att det fanns en Johan Siggesson i Skön?
 
Om jag inte minns fel så skrev Sikeborg i sin artikel i Släktforskarnas årsbok 1996 att släktskap med en äldre frälsesläkt kan ha åberopats när han adlades 1672. Om det ligger något bakom detta så måste man fråga sig vilken frälsesläkt som avsågs. Om inte så kan man fråga sig om inte också detta också kan utvecklas till en skröna med rötter i vår egen tid.
 
Byrestad som väl ligger i Sköns socken anses väl av vissa kunna ah gett upphov till namnet Bure. Vad tror du om det? Det är väl knappast uteslutet at en fristående släkt Bure (utan samband med Bure vid Skellefteå) kan ha sina rötter i just den gården? Dock utan koppling till just Johan Christoffersson.

[Leif Persson]

Åby kyrka är ju lite intressant ur ett annat närliggande problem också...(men kanske inte så mycket Johan-relaterat trots allt) Som Torsten också skriver så nämner Jan Jutefors att det endast finns begravningsvapen för släkten Ulfvenklou där, och det visar sig att statsrådspresidenten Nils Bure adl. Burenstam (1625-1669 enl. SBL) var gift med Eva Ulfvenklou vars bror och hans släkt ligger begravda i den familjegraven (Björnögraven) där. Nils Burenstam var son till Jakob Zärbråzynthius samt svåger (via sin syster Elisabeth) till Samuel Schillerfeldt som var barnbarn till Siggo Christophori.  
 
Det blir ju också i sammanhanget lite förvirrande att Björnö finns både i Värmland och i Åby. I Ingvar Dahls artikel nämns även att Nils Burensköld var med då Björnö i Gillberga såldes vidare år 1677 (fel dödsår i SBL?) till hovrättsrådet Peter Liedeman som var dotterson till de Kerstin Bure, (ska väl enbart vara Siggesdotter då) och Peder Olofsson som 25 år tidigare sålt det till just Shillerfeldt och hans hustru Elisabeth Bure...

[Jan Jutefors]

Leif,
 
Jag vet inte vilken SBL du har, men i min står det Bure och Bureus, släkt, som i en av våra mest kända släktsagor tillagts en mycket lysande och ärorik stamtavla, sträckande sig genom hela medeltiden.
Statsrådspresidenten Nils Bure i din beskrivning ovan hette Nils Bureus och var stadspresident i Norrköping och blev inte adlad Burenstam utan Burensköld. Att han skulle vara gift med en Eva Ulfklou finns ingen uppgift om i SBL.
 
De begravningsvapen som finns i Åby kyrka är efter Överste Henrik Wulff adlad Ulfklou (1636-1677) och hans söner Henrik (1669-1676), Volontären vid Livgardet Carl Ulfklou (1667-1691)och Kapten Matthias Ulfklou (1665-1695). Det femte vapnet har två sköldar: dels Ulfklou och dels Björnklou och hör förmodligen ihop med begravningen av någon av sönerna. Överste Henrik Ulfklou var gift med Margareta Björnklou (1648-1684), men hon ligger inte i Björnö-graven utan hon ligger begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm.

[Leif Persson]

Ja, det var ett grovt fel från min sida... Det ska givetvis vara Burensköld och inte Burenstam som jag (av någon anlednng) skrev. Jag menar alltså Burensköld hela tiden... Tack för det förtydligandet, Jan!

[Leif Persson]

Någon Nils Burenstam verkar inte heller funnits då.. Men att den Nils Burensköld som menades var gift med Eva Ulfvensklou, det står ju på sonen Jakob Burensköld (band 6, sid 744 of 807): Jacob Burenskiöld, friherre till Fyllingarum, herre till Navesta i Mogata socken och Idingstad, f. 25 dec. 1655 i Stockholm, ? 12 mars 1738 på Fyllingarum i Ringarums församling. Föräldrar: juris professorn, slutligen stadspresidenten Nils Bureus, adlad Burensköld, och Eva Ulfvenklou.

[Göran Johansson]

Åby kyrka skulle enligt Jan Jutefors här ha inventerats 1591. I Åby kyrkas räkenskaper förekommer en inventering 1581 (med ett frågetecken). Är det den som avses? Vad jag kan se så redovias i denna inte ens predikstolen. Vid inventering 1657 omnämns predikstol (gåva från Erik Oxenstiena 1647) och altartavla bekostad av Carin Bååt. Inget nämns om vapensköldar. Kan det möjligen bero på att sådana sköldar inte betraktades som kyrkans egendom. Var det vanligt att svenska kyrkor i rika jordbruksbygder helt saknade vapensköldar kring 1650?

[Göran Johansson]

Johan Siggessons vapensköld. En bild finns här. Motivet är brutalt. Ett blodigt spjut som genomborrar en vit häst. Det är naturligtis omöjligt att förstå symboliken i detta. Eller? Hjälmen ovan vapenskölden uppvisar i sin nederkant ett antal små figurer eller tecken. Vad kan det vara? Någon som vet eller tror?

[Göran Johansson]

Inventarium Ecclesiastcum (1580?) för Åby kyrka vid Kalmar innehåller en upplysning om att w: Christina Tått till Stävlö tog en mässhake och gjorde om...... Vem kan denna Christina Tått vara? I samma inventarium upplyses om att en mässesärk lånats till Stävlö herrgård och där ännu ..?.. 65. Jag kan inte säga om 65 avser ett årtal. Kanske någon kan tyda hela texten. Synd att räkenskaperna inte täckte den tid då Johan Siggesson bodde på gården. [Åby C1:1, kyrkans räkenskaper (Genline GID 203.26.49100)]. Stävlö gods och kyrkan tycks ha haft en del mellanhavanden. Sagt med tanke på historien  (kanske skrönan) om det beryktade vapnet från Skön.

[Åke Tilander]

Jag läser anteckningarna som följer:
 
af - 3 messehakler tog en: fru Christina Tått til Stefflöö och giorde om fast och the öfrige ähr medfarne gamble och skruklige
 
J L En messeserck lånlig til Stefflö herragåård oc är ther änu misdom ao 65 --
 
ao tror jag är en förkortning för anno
 
misdom skulle kunna vara en förkortning för Misericorida Dominus, dvs andra söndagen efter påsk som var den 9/4 1665, men jag vet inte säkert.
 
J L, som inleder många av marginalanteckningarna begriper jag inte hur det ska tolkas.
 
Det troliga är väl att inventariet upprättats 1655 (när volymen var ny), eftersom det står först i volymen, och marginalanteckningarna tillkommit senare, troligen 1665.
 
Om Christina Tått vet jag inte något.

[Göran Johansson]

Tack Åke för din tolkning!
 
Enligt innehållsförteckningen till C1:1 är inventarieförteckningen gjord 1580. Ett frågetecken tyder på osäkerhet. Mässesärken skulle då vara utlånad 1565. Pinkturen stämmer bättre med 1500-talet - eller vad tror du? Tillägget kanske skrivet av kh Petrus Jonae - jämför de inledande sidorna i kyrkoboken. Jag tror att jag möjligen har funnit Kristina Tott. Hon kan ha varit hustrun till Johan Pedersson (Bååt), till Fituna i Sorunda socken m.m.. Han dog 1574-01-15. Kerstin skulle i så fall ha varit dotter till riksrådet Åke Göransson Tott, till Eka och Stäringe, och Märta Bengtsdotter Ulf till Ekolsund. Hon var väl i så fall kusin till Johan Siggessons hustru Anna Stensdotter.

[Åke Tilander]

Göran, jag tror du har helt rätt att det är 1500-talet det är fråga om som anges i inledningen till volymen, men jag är osäker på om ao 65 ska tolkas som 1565 eller 1665. Dateringen 1581 tror jag kommer från föregående sidor och när man arkiverat volymen kan man ha antagit att även efterföljande anteckningar är från samma tid.
 
Jag gissar att marginalanteckningarna (som gjorts av en annan hand) har tillkommit senare. Jag ser också att på arkets baksida förekommer fler anteckningar daterade till 1600-talet, senast 1652. Det skulle alltså kunna vara så att den ursprungliga inventarieförteckningen upprättades ca 1581 och marginalanteckningarna tillkom 1665, eller strax efter.
 
Kort sagt är jag osäker på om det är 1565 eller 1665 som avses med ao 65. Om den omnämnda Kristina Tott kan dateras till 1500-talet så är det förstås det ett väldigt starkt argument för att datera hela sidan, inklusive marginalanteckningar, till 1500-talet.

[Marc Hernelind]

Göran med fler som  vill ha Johan Siggesson till Svartingetorps ätten det är lika fel som att kalla honom af Bure ....
 
1)Han adlades inte till Svartingetorp
 
Johan Siggesson var adlad den 25 Sep 1572 .Han var Överste och Hövitsman , på Kalmar slott  
Källa:Sköldebrevet finns i Bergshammars samlingen, pergamentsbrev 1572 25/9; dnr 42-2005/3570.  
 
Det står inte  till Svartingetorp
Svartingetorp ärinte ens nämnt utan endast en ort är nämnd Stävlö.
utan han adlas helt enkelt som -----Hövitsmannen Johan Siggesson det enda vikan vara säkra på är att Johan Siggesson Adlades 1572 av Johan den III. Introducerades samma år.
 
2) Genom senare skrifter får vi veta att johan och hustrun anna var bosatta i Svartingetorp. se nedan citat.
Johan blev adlad Siggesson av Bure den 25 augusti 1572 och fick som sköldmärke en halv hästfigur med ett spjut genom halsen, Han bodde på Svartingtorp vid Kalmar och var gift med Anna Stensdotter på Stäflö,dotter till Sten Bengtsson (Ulv) och Kerstin Anundsdotter (Ulvsax). Johan  
Siggesson blev efter adlandet ståthållare på Kalmar slott.SBL:svenskt Biografisktlexikon.
 
3)Svartingetorps ätten, vad för ätt menar ni Johan och Anna var Barnlösa, och Johan var bevisligen inte född i Svartingetorp han var född i medelpad?  
 
ser du göran att chansen att han skulle vara nägon svartingetorps ätt är mindre än att han adlades af Bure för där finns åtminstone sekundära källor sen att man inte kan finna af Bure i Sköldebrevet är mycket besvärande pga. att det visar på att man troligen efterkonstruerat den biten.  
 
men det att han inte hette af Bure i sig själv är inte avgörande om han var bure släkt eller ej
eftersom långt ifrån alla tog på sig Bure namnet.  
 
så här hör disskutionen inte hemma prova under Johan Siggesson.  
 
mvh Marc

[Göran Johansson]

Rubriken Svartingstorpsätten kan diskuteras eftersom ättlingar troligen saknas. Jag hade från början valt rubriken Johan Siggessons släkt men det ogillades.
 
Här framgår att Johan Siggesson fick Svartingstorp och Stävlö i testamente efter sin svåger. Dessutom påstås att Johan och Sigge var barnlösa. Om detta stämmer eller inte kan säkert diskuteras. Svartingstorp och Stävlö ligger alldeles inpå Kalmar stad - se karta här. Har själv inte funnit belägg för att Johan Siggesson var hövitsman på Kalmar slott. Däremot tror jag att Johan III hade funderingar i den riktningen (minns inte källan).
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Möjligheten att Johan Siggesson kan ha haft en karriär i Medelpad har tidigare förts på tal.
 
Hemmanet Vikens ägare kan ha varit skattebefriad under ett antal år på 1550-talet. I mantalregister från 1555, 1556 och 1558 saknas namn på ägare. I registret över smörtiondet 1557 upptas bönderna Måns Jonsson och Sven Björnsson - troligen brukare. 1559 antecknas Christopher Siggesson som ägare. Den 3/3 1558 fick Johan Siggesson häradshövdingebrev på Lysing härad i Östergötland på behaglig tid. (GFR XXVIII s. 119). Christopher Siggesson tycks ha tillträtt hemmanet Viken i samma veva som Johan S. kan ha flyttat till Östergötland.
 
Följande upplysning är intressant Sålunda uppger Erik J Biörner i början eller mitten av 1700-talet, att Mickel Ersson af Domboken hos Hans i Wiken i Torps Sockn hållit ting 1557-1566[MÄU sid 283]. Hans i Viken skulle kunna vara identisk med Johan Siggesson vars hemman 1559 hade övertagits av brodern(?) Christopher Siggesson som då var ensam ägare till hela hemmanets 90 mål att jamföra med Birtstas 105 mål brukat av hela 5 bönder. Som sydsvensk säger det mig förstås inget men 90 mål låter mycket.
 
Detta borde utredas vidare anser jag. Det var säkert viktigt för kungamakten (bl.a med hänsyn till det ständigt återkommande konflikterna med danskarna) att till sig knyta personer med god lokalkännedom. Vem var således Hans i Viken där ting hölls? Var han kanske kyrkoherde (borde kanske i så fall ha stått herr Hans), länsman, gästgivare eller storbonde.
 
Dessa resonemang är förstås rent hypotetiska. Det finns inga säkra belägg men jag vore ändå tacksam för synpunkter som antingen stjälper eller stöttar dem. Är t.ex. en karriärsteget från storbonde eller länsman i Viken till Häradshövding i Göstrings härad i Östergötland för stort?
 
Hans i Viken hos vilken det hållits ting 1557-1566 kan avse Johan Siggesson. Tinget kan ha hållits på Johans gård (som överlåtits på brodern) men utan dennes närvaro. Enligt Algot Hellbom finns uppgiften ovan i KB, Broocmans saml., M 10:8. Samlingen kanske innehåller upplysningar om Hans i Vikens identitet?
 
Det är i sammanhanget intressant att herr Sigge (Johans broder i Eskilstuna) enligt Collmar, del 2: Äldre Vasatiden, utgiven 1977 ska ha haft en syster Sigrid. Se inlägg från Leif Persson här

[Göran Johansson]

Rätt ska vara rätt - det ska förstås var Per Thorsell i hänvisningen allra sist ovan.

[Göran Johansson]

Tidigare har försök gjorts att lyfta ut diskussonen om Johan Siggesson och dennes eventuella bröder Christopher och Mårten  Siggesson från BURE-släkten. Det är inte utan att Leif Persson kan tyckas ha rätt i allt vad han anför i inlägg lördag den 28 juli 2007 kl. 15.43 under rubriken Bureslott nedan.  
 
Personligen är jag intresserad av att undersöka om Johan Siggesson kan ha lämnat några spår i landskapshandlingar eller andra källor efter sig under sin tid som kunglig ämbetsman i Östergötland och S. Möre i Småland. Däremot vore det tråkigt - om det mot förmodan framkommer intressanta upplysningar - att dessa drunknar i Bureträsket.  
 
Möjligen kan rubriken Svartingstorpsätten  på denna tråd tyckas vara lite missvisande. Johan Siggesson hade troligen inga ättlingar.  Bättre vore kanske t.ex. Johan Siggesson till Svartingstorp eller kanske adliga ätten Falkengr?en (efter Siggo Christopheris sonsonson Anders adlad Falkengr?en)
 
Göran J.

[Leif Persson]

Möjligen kan den Christina Tott till Stäflö vara en Helena Christina Sperling (död 1692) som i sitt första gifte hade maken Axel Tott av Skedebo (död 1659) och i sitt andra (trol efter 1665?) Carl Eriksson Oxenstierna av Eka och Lindö (1647-1675).  
 
Den sistnämnda personen byter nämligen bort Stäflö till Henrik Ulfvenklou år 1669 vars ättling Sofia Wilhelmina Berg von Linde är gift med den Carl Otto Posse som bygger om godset för att efterlikna den släktens vapenbild på 1850-talet)
 
Iofs var även hennes (Helena Christina Sperlings) mormor också av släkten Tott, Elin dtr till Klas Åkesson d.y. (c1525-1590) vars svåger var Bror Andersson (Rålamb), son till Anders Sigfridsson Rålamb, tidigare flitigt omdiskuterad i dessa närliggande diskussioner...

[Leif Persson]

Nu var jag kanske lite för snabb, men det är Björnö i Åby som hamnar hos Henrik Ulfvenklou med bytet från Carl Eriksson Oxenstierna år 1669. Men då det (iaf senare hänger) ihop med Stävlö så kanske det inte är så fel ändå..?

[Göran Johansson]

Troligen gjordes anteckningen om fru Christina Tått til Stefflöö i samband med att kyrkoherden Petrus Jonae tillträdde 1681. Han har i jag-form (dvs egenhändigt) noterat att han tillträdde sin befattning 1581 på första sidan i kyrkans räkenskaper. Med samma penna och handstil gjordes anteckningen om Kristina Tott i anslutning till kyrkans inventarieförteckning 158(1). Nu vet jag inte hur länge Petrus Jonae levde. Om det nu inte var vid själva tillträdet som han gjorde dessa noteringar så bör det vara under hans ämbetstid i Åby.  
 
[Åby C1:1, kyrkans räkenskaper (Genline GID 203.26.49100)]  
 
Vänlig hälsning
Göran J.

[Göran Johansson]

Denna skrift utgör enligt min uppfattning ett så starkt faktum att det nästan kan användas som grund för ett bevis om Johans släktskap med Christopher Och Mårten Siggesöner och Sigge Fale i Skön. För mig låter det helt otroligt att Peringskiöld rättar sig själv ifråga om Johan Siggessons koppling till ätten Sparre och redovisar nya upplysningar som är lika felaktiga. Av självbevarelse trot jag att han själv insåg att det vore uteslutet att bete sig på det sättet. Således hade han nog en hel del på fötterna när han pekade ut Sigge Fale i Skön som fader till de tre bröderna.

[Jan Jutefors]

Petrus Jonae Biörn tillträdde sitt tjänst 1581 och han fängslades av Hertig Karl för förräderi och avled på Kalmar Slott 1612.
Han skrev själv i kyrkoboken Anno Christi 1580 vart jag Petrus Jonae Biörn ovärdigt kallad utav församlingen här vid Åby till att bliva deras lärefader..., men i biskopens visitationsprotokoll står att han anammat gället anno 1581..., vilket alltså är hans tillträdestid.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Nja, han skriver inte att han blev ovärdigt kallad. Han skriver wardt iagh Petrus Jonae Biörn (owerdigh) kalladh. Det blir liksom lite skillnad i betydelse....  
Han har skrivit på två sidor om samma sak:
 
 
 

[Leif Persson]

Göran, den Kristina Åkesdotter Tott (som levde 1583) du hittat är inte kusin till Anna Stensdotter (Ulv). Hennes (Kristinas) morfar Bengt hette Arendtsson och han var kusin till Annas farfar Bengt som hette Knutsson.
 
Likaså tror jag inte heller det stämmer  med henne på Stävlö då hon i ÄSF I:3 sid 284 uppges ha sätesgården Tidö i Rytterns sn, Snevringe hd efter sin andre make Johan Persson Bååt.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Jag bläddrade vidare lite i räkenskaperna för Åby kyrka och hittade följande:
 
1601 (203.26.51300):
Fru Karin till Stävlö levererade till Åby kyrka uti testamente efter S. Fru Anna.
 
1603 (203.26.51500):
Välbördig Kerstin Jacobsdotter till Stävlö gav till kyrkan  
 
Fru Karin till Stävlö gav till kyrkan efter S. Jungfru Gunil
 
 
Nu gäller det bara att räkna ut vilka damerna är...

[Göran Johansson]

Hej Lotta, Leif och Jan!
Ser det inte ut som om damen på Stävlö ömsom kallades för Karin och ömsom för Kristina. Eller fanns det två olika damer på Stävlö och en okänd jungfru? Spännande att se om någon kommer på något bra svar.  
Göran J.

[Niclas Rosenbalck]

Intressant att ni funnit en notis om Kerstin Jacobsdotter [Bååt] och hennes mor Karin Stensdotter [Ulf] till Stävlö  - se mitt inlägg under Åseda.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Kerstin Jacobsdotters bror Jacob Jabobsson [Bååt] var gift med Kerstin Tott (dotter till Claes Åkesson Tott och hans 2:a fru Kerstin Horn), och här kommer svaret på vem Christina Tått är:
 

 
Även denna bild är från Åby CI:1 sid 86 (GID: 203.26.53600.
Det är alltså Jacobs fru som prästen kallar Christina.

[Leif Perssson]

Jag får inte ihop någon Christina Tått på Stävlö och dessa Kerstin och hennes mor Karin alls...  
 
Men troligen har väl Stävlö iaf gått från de barnlösa Johan Siggesson och hans hustru Anna till hennes syster Katarina och maken Jakob Björnsson Bååt och sedan till barnen Kerstin och Jakob (Jakob Jakobsson Snakenborg som i sitt andra gifte hade hustrun Kerstin Tott, syster till den Elin jag nämnde ovan vars dotterdotter var Helena Christina Sperling vars andre make byter Stävlö till Henrik Ulfvenklou).