Rålamb

[Göran Johansson]

Tydligen fanns det en stamför Karl Bengtsson i Seglinge. C: C: Dotter skulle kunna vara en syster till denns son Christer Karlsson Måneskiöld af Seglinge. Kronologiskt kan det stämma ganska bra. Men detta kan vara en fristående autograf i stamboken som KB inte har noterat. Det var tydligen brodern Sigfrid som sägs ha varit gift med en Klara, ursäkta. Är Lars Rålambs hustru känd?

[Marc Hernelind]

Jag har kollat de flesta vapen sköldar och måste  
hålla med Hans det är en  Månesklöld af Seglinge nr 62 ,det finns en Carl Cristiern Månesklöld af Seglinge han ligger rätt i tiden för att vara Klaras far. Mvh Marc

[Marc Hernelind]

Jag var lite för snabb jag skrev ner sonen,men i stället som möjlig far till Klara skall det skall vara: Christer Carlsson Månesköld af Selinge  f. 1534 .1620,han var Hovjunkare
Christer Carlsson erhöll 1582 sköldebrev och förbättrade vapnet med en liggande halvmåne, då även namnet Månesköld upptogs.  till Seglinge samt Hamra i Fröslunda sn (Uppsala) adlad eller rättare sagt, fick sköldebrev 1582 den 26 juni, död 1620 och begravd samma år i oktober med sin 1:a fru i Almunge kyrka, där deras gravsten
 
Källor
 
1)  Elgenstiernas Ättartavlor
 
2)  SoH1990 Nr 3

[Marc Hernelind]

Christer Gifte sig 1570, med Britta Björnsdotter Bååt , Begravd 1597-03-26 i Almunge  (C)
hon ha avlidit strax efter yngsta sonens födelse den 26 januari 1597.
 
Noteringar Död: 1597-02-19 Almunge 1) Enligt en numera oläslig gravsten i Almunge kyrka.
 
Källor
 
1)  SoH1990 Nr 3
 
2)  Personhistorisk tidskrift - åttonde årgången 1906

[Göran Johansson]

Carl Szabad m.fl.
Elgenstierna har i redovisningen av ätten Månseskiöld af Seglinge placerat en Cecilia Andersdotter (Rålamb) som andra hustru till Johan Carlsson (Måneskiöld af Seglinge). Hon hade enl.  Elgenstierna tidigare blivit gift på Bro gård (som inte låter helt obekant) i Bro socken, Uppland 1594-07-06. Finns det någon som känner till vilka källor som Elg. åberopar? Om slusatserna baseras på t.ex. gårdsaffärer så kan det rent hypotetiskt ha skett en sammanblandning. Det är lite bestickande att en C: C: Dotter med Måneskiöld af Seglinges vapen förekommer på samma uppslag i en stambok som Laurentius Rålamb. Det kanske vore en id? att utreda om den Cecilia som omtalas av Elgenstierna möjligen istället var hustru till Anders Sigridsson son Laurentius Rålamb - och inte dotter till Anders Sigfridsson. Troligen finns helt klara belägg för att Elgenstierna har korrekt information. Men det är ändå lite underligt att den Cecilia Andersdotter (Rålamb) som omnämns i ättartavlorna efter att den första mannen (Erik Körning) avlidit 1599 (samma år f.ö. det år som Laurenttius Rålamb avrättades i Kalmar) ingår nytt äktenskap hela 13 år senare med Johan Carlsson (Måneskiöld af Seglinge). . Det är något som inte riktigt stämmer såvitt jag inte har läst fel eller missförstått.

[Benny Borgstrand]

Göran,
 
Skriver av rakt av så får du bedöma källor o text själv.
 
Cecilia Andersdotter, senare stundom med tillägg av släktnamnet ( se t ex hennes orginalfullmakt 9.10 1627 i Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 54:11 RA ). Ägde jord i Bro, Hagunda, Håbo, Närdinghundra och Örbyhus hd i Uppland ( Frg 1,s s , 326, 541, 594, och 599; Svea hovrätts arkiv E  VI a 2aa: 54:11, RA),  Österrekarne hd i Södermanland ( FrG 2,  s. 591 ) samt Kinds och Marks hd i Västergötland ( FRL 15, RA ).
 
Levde ännu  28.5 1633, då hon skrev sitt testamente  ( Red.-kommisionens i Uppland arkiv F I:2:621, RA ).
 
Vapen: Rådjurskalv ( Svea hovrätts arkiv E VI a2 aa:54:11,
fullmakt 9.10 1627, RA ).
 
Fick 7.7 1594 på Bro(-gård) enl Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa:54:11, RA,  morgongåva av Erik Körning (jfr E 4, s .394, SBL 22 s. 16 och Raneke, s. 320)
till Almby i Jäders sn, Österrekarne hd i Södermanland ( Herrg. s. 111 och 403 ), som ägde jord i Daga, Jönåkers, Åkers och Österrekarne hd i Södermanland ( FrG 2, s. 287, 356, 418, 423, 549, 591, och 656 ), Kinda hd i Östergötland ( FrG 3, s. 471 och 788) och Sevede hd i Småland ( FrG 4, s. 220, var änkling ( Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa:54:11, RA ) efter Kerstin Knutsdotter ( Hand; jfr E 3, s. 481 ) och dog 30.8 1599 ( PHT 1952, s. 115 ).
 
Enligt sitt testamente ( Red,-kommisionens i Uppland arkiv F I:2:621, RA ) gifte Cecilia om sig med f. d.  fogden ( LokF 4, s. 107 ) och häradshövdingen ( LagS 2, s. 90 ) Johan Karlsson ( Månesköld;jfr E 5, s. 328, SoH 1965, s. 297, och Raneke, s. 685) till Rungarn i Bladåkers sn, Närdinghundra hd i Uppland ( Herrg, s. 73 och 412 ). som innehade jord i Hagunda, Lyhundra, Norundra, Närdingshundra, Olands, Ulleåkers och Vallentuna hd i Uppland, Sotholm hd i Södermanland och Aska, Bobergs, Gullbergs och Göstrings hd i Östergötland ( SoH 1965, s. 285), var änkling ( E 8676, f. 231, RA;jfr Herrg, s. 73) efter Anna Isaksdotter ( Baner;jfr E 1, s. 220, och Raneke, s.73) och dog 1613 ( SoH 1965, s. 285 ).
Som änka efter sin första make skrevs Cecilia först till hans gods Norrby i Jäders sn, Österrekarne hd i Södermanland ( Herrg, s. 113 ) och åtminstone 1604-1610 ( Herrg, s.59 och 425 ) till sitt fädernearv Aspvik i Näs sn, Bro hd i Uppland.
 
ÄSF 1:3 S.249. Tab 2.
 
PS: Nu kan jag ha bommat något tecken eller så eftersom jag skrivit av detta direkt från ÄSF, det finns ju en och annan siffra eller bokstav att fela på.   : )

[Göran Johansson]

Benny m.fl.
 
Källorna förefaller flödande. Men man kan knappast underlåta att fundera ett tag över Cecilias långvariga änkestånd mellan den första makens död 1599 och nästa gifte 1612. Nytt är i alla fall att Carl Bengtsson tycks ha haft ytterligare en dotter vars förnamn hade begynnelsebokstaven C. Om denna kvinna var gift med Laurentius A. Rålamb är dock svårt att visa. Cecilia, gift med Johan Måneskiöld af Seglinge, skrevs tydligen 1604-1610 (Herg. s 59 och 425) till sitt fädernearv Aspvik i Näs sn, Bro hd i Uppland. Är det uteslutet att det i detta fall handlar om en annan Cecilia ev. änka efter den 1599 avrättade Laurentius A. Rålamb. Aspvik skulle således kunna var ett arv efter honom.
 
Tack Benny för ditt besvär.
 
Vänlig hälsnng
Göran

[Anders Ryberg]

Om en kvinna under ett antal år skrivs som änka i källmaterialet kan man nog tryggt dra slutsatsen därav att hon var ensamstående och följaktligen att hon inte var gift. I synnerhet som hon är skriven på sin faders gård och hon själv i sitt testamente berättat vilka hon varit gift med så finns det mycket lite rum för tvekan...

[Göran Johansson]

Det är säkert som du säger Anders. Frågan är dock om upplysningarna i Aspvik är med säkerthet hänförligt till Ceclilia gift med Johan Minnesskiöld. Tror de den uppgiften kommer från testamentet? Hypotetsikt kan det ha funnits ytterligare en Cecilia med arvsrätt i gården. Vad tror du f.ö. om vepensköld och signatur. Det torde nog tyda på att det funnits ytterligare en dotter till Carl Jakobsson. Frågan är om hon var gift med Lars A. Rålamb. Är den senares hustru känd?

[Anders Ryberg]

Varifrån kommer nu tillnamnet Minnesköld? Cecilia var gift med Johan Karlsson (Månesköld av Seglinge). Han kallade sig aldrig annat än Johan Karlsson själv vad vi vet, alltså bör han få heta så. Vad det gäller vapenskölden är det långtifrån säkert den har samband med Lars Andersson Rålamb.

[Göran Johansson]

Bäste Anders, ursäkta felskrivningen! Du borde insett att det var Måneskiöld som avsågs av mig! Läs vad jag skrivit ovan. Din ton är raljant och beskäftig. För egen del skulle jag helst vilja avsluta diksussionen om vi inte har något emot det.
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Anders Ryberg]

Anledningen att jag påpekade detta är att jag sett ett antal fantasifulla genealogier springa ur en glidning från Månesköld till Minnessköld, och att jag därför tenderar att vilja mota Olle i grind, i synnerhet när jag har att göra med en person som har en tendens att bara se de fakta som talar i hans riktning och stapla hypoteser på varandra.
 
Jag insåg att du troligen skrivit fel, men med tanke på vad du tidigare presterat kunde jag inte vara säker... Tycker det verkar en alldeles utmärkt id? att avsluta den del av denna diskussion som enbart bygger på ounderbyggda hypoteser...

[Marc Hernelind]

Hej ,Jag har en fråga om Anders Sigfridsson Rålambs Sysskon i det här fallet en syster Gunborg Sigfridsdotter kallades hon sig Rålamb?
och stämmer nedan uppgifter jag har om henne ?
 
Gunborg  Sigfridsdotter  
 *Enligt en utredning av Ingegerd Troedsson publicerad i Släkthistoriskt Forum nr. 1 1994 så är Petrus Oestani gift med Gunborg Sigfridsdotter Rålamb (se friherrliga ätten Rålamb i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor).
 Bostadsort(er)  
1579 Torsåkers sn, (Y)
omkring 1597 Österhammar, Torsåkers sn,(Y)
Händelser
Jordinnehav -1579 Nygården nr 1, Norrala sn, (X)
Jordinnehav 1579- Haga, Norrala sn,  (X)
Jordtransaktion 14 febr 1579 Uppsala, (C)
Anmärkningar
Utdrag ur U. Sikeborg: Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, Släkt och Hävd 1992:3-4, s. 141- 144 (fotnoter och källangivelser är här utelämnade):
Gunborg Sigfridsdotter ägde liksom systern Kerstin i arv efter sina föräldrar 7 1/2 mål i Fors. Utöver Anders Sigfridssons egen notering att hennes del värderats till 45 mark, påträffas hon i ett köpebrev daterat 14 februari 1579:
-
'Bekennes Jagh migh Gundbårg Sifferitz Dåtter udi Ångermanland i Töråckers Sochen medh thetta mitt öpna Bref, att thenn Erlige Welbördige Man, kiere Broder Anders Siffritzson till Broo hafwer för min Bön schull uplåtit migh ett honom [sic - ska vara heman] uthi Helsingelandh i Norrala Sochenn till kiöpz aff enn godh willia benemdh Haga för Halffierde Tusende mark[e]r Penningar Klippingz Mynt, och mitt Fäderne liggiandes i Fors Halfottonde måll, för samma för[nämp]te Haga medh, på samme för[nämp]ne Summa hafwer iagh nu lefwererat min kiere Broder Anders Siffritzson Tu Tusende Tu Hundrade Ottotio Fem m(a)r(k) Klippingz Mynt, Och thet tillbaka står, Nämligen Ett Tusende Tu Hundrade Femtonn m(a)r(k), beplichtar iagh migh medh thet aldraförsta och innan Påsk nästkommandes honom tillhånda skicha, så thenn sidsta Penning medh thenn första schall thå wara tillfyllest leffrerad, att så i sanningh är, äre thesse gode Menn till wittnes på samma handell, Mårthenn Larsson Fougte udi Helsingelandh, Herr Joen Kyrche Herre i Södralla och Swerkill Olsson i Sweholm, Till yttermera stadfestellse settia the sine Signät under thenna min Bekennelse etc. Datum Upsala thenn 14. Februarij Anno 1579.'
-
Köpebrevet finns endast bevarat i avskrift, och har tydligen berett transkriptören vissa svårigheter. Med Töråcker avses Torsåkers socken - inte Söråker, som J. E. Almquist tytt namnet. Vad som avses med Sweholm är dock oklart, inte heller finns några belägg för en sådan namnform i Ortnamnsarkivet.
Att Gunborg kunnat ge ut en så pass stor köpepenning inom så kort tid, visar tydligt släktens burgenhet. Två av de närvarande vittnena vid denna familjesammankomst är kända från annat håll. Mårten Larsson var bror till Anders Sigfridssons första hustru, medan herr Joen (Jonas Andre?) i Söderala hade samröre med Anders Sigfridssons familj efter köpet (se bilaga 1). Vad Sverkil Olsson beträffar, tillhörde han möjligen Sverkil Simonssons släktkrets, av namnet att döma.
Jag håller för troligt att Gunborg var gift med den från Hälsingtuna bördige Petrus OEstani, kyrkoherde i Torsåker och stamfar för släkten Blanck. Leonard Bygd?n anför visserligen släkttraditionens påstående att hans hustru varit en jungfru Brita Brynjolfsdotter Folke, befryndad med Folkungaätten. Uppgiften förtjänar ingen tilltro. I adelsgenealogierna har han i stället tillskrivits en icke namngiven maka, som skall ha tillhört den famösa Bureätten (i en tid då det ännu var fashionabelt att vara en ättling till Fale hin Unge). Buregenealogin själv är i förbigående sagt ovetande därom, trots att dess kompilator, Johan Bure, bevisligen var mycket väl bekant med Petrus _stani söner Jöns och Brynolf, och förvisso med glädje skulle ha inskrivit deras namn bland Burarna, om han varit underkunnig om någon släktskap. I själva verket var herr Peder gift med en Gunborg, vilken 1597 i tiondelängden som änka står skriven för dennes hemman Österhammar i Torsåker.  
Bland deras barn återfinns Sigfrid och Brynolf, vars säregna namn också påträffas hos Sigfrid Anderssons familj. I domböckerna för Hälsingland 1601-1650 nämns herr Peder endast en gång, i samband med en hemmanstvist i just Norrala. Vid tinget för Norrala och Trönö socknar 1603 redogör hustru Ingeborg på Vallen (i Hudiksvall), änka efter Hudiksvallsborgaren Christopher Höijer, hurusom hennes far pantsatt ett hemman - beläget inom tingslaget - till herr Peder i Torsåker, och som efter dennes död sålts av hans son Brynolf Persson till en borgare i staden. Hon begär, och beviljas, att få återbörda sitt och syskonens hemman. Varken Petrus OEstani eller Brynolf Persson nämns i tiondelängderna för Norrala eller Trönö. Det enda hemman i tingslaget, som under denna tid kontinuerligt brukats av landbönder och vars ägare jag inte kunnat fastställa, är emellertid den del av Nygården i byn Fors, som tidigare brukats av Olof Sverkilsson, vari Anders Sigfridssons syskon ägde del. Sigfrid Anderssons familj har för övrigt åtminstone två belagda kopplingar till Hälsingtuna socken: Anders Sigfridsson ägde jord där (---) och Kerstin Sigfridsdotter var gift med en bonde därstädes.
Petrus OEstani föddes i Lingarö, Hälsingtuna socken, son till en skattebonde Östen Nilsson. Her Pedher Östansson, kyrkeherre vdhi Rockstadh [det mot Hälsingtuna gränsande Rogsta] sochen vdi Helssingelandh, träder inför Erik XIV:s högsta nämnd 1565 angående Lingarö. Hans salig farbror Tomas Nilsson hade lämnat sin del i hemmanet till herr Peders föräldrar, och fick i gengäld Vi. När sedan fadern avlidit och hans effterleffwerska wardt på nytt mangiffwin blev Tomas utsedd till brorsbarnens förmyndare. Enligt Petrus OEstani lade denne beslag på Lingarö för sin och sina barns räkning, medan han lät Vi bli öde och förfalla. Tomas son, Anders Tommesson, lät sedan med fogden och underlagmannens samtycke klyva hemmanet i två, och krävde halvparten av både Vi och Lingarö. Herr Peder och hans syskon tilldöms nu åter hela fäderneshemmanet, vilket han uppges besitta 1565 och 1566, och 1574 helt tillöser sig.  
Han torde ha tillträtt som kyrkoherde i Rogsta redan 1564, eftersom mantalslängden och tiondelängden för detta år avslutas med initialerna PAH (väl att tolkas som Petrus Augustini Helsingius), medan företrädaren Mats Röriksson ännu skrivs i prästgärden i fogderäkenskaperna för 1564.  
Petrus OEstani utnämndes 1568 till kyrkoherde i Torsåker, Ångermanland. Något senare, i en skrivelse daterad Torsåker den 19 juli 1569, anhåller han, av okänt skäl, om att Johan Hindersson måtte erhålla kollation och utses till hans efterträdare i Torsåker, med villkor att han själv måtte det få njuta och behålla under samma villkor och frihet. Oansett detta kvarstod herr Peder likväl i sitt ämbete åtskilliga år därefter, till dess han suspenderades och 1595 avsattes efter att av några församlingsbor ha blivit anklagad för att ha varit mycket förarglig och försumlig i sitt ämbete.  
 
 
Källor  
Sikeborg, Urban: Anders Sigfridsson (Rålamb) och hans släktkrets i Hälsingland, Släkt och Hävd 1990:3-4, s. 142  
 Meddelande av Carl Szabad, Enskede (med skattelängder som källa)

[Ulf Sawert]

Hej Marc! Det var intressant detta med Rålamb. Denna släkt verkar vara intimt sammankopplad med Bure-ätten! Ni nämner Cecilia...hon fick ju ärva Norrby-sätesgård - samma gård som Anders Bure en gång ägde (och senare hans sonson: Erik). Hur går detta ihop? Vem ägde gården först? Finns Bro-gård kvar idag? Finns Norrby-gård kvar? Är det stora gods?
 
Sedan detta med Bror Andersson Rålamb, som råkade ut för Gustav II Adolfs vrede (1631)! Han son, Erik gjorde ju sig skyldig till sidvördnad mot Kungen och fick fly i all hast. Den kungliga vreden drabbade då fadern som berövades alla tjänster och sina gods! Hur går detta ihop? Vad menas med sidvördnad? Hur kunde Kungen göra på detta vis? Bror Andersson var ju gift med Friherrinnan Anna Oxenstierna (dotter till Gabriel Oxenstierna)! Hur vågade Kungen utmana släkten oxenstierna då släktingen Axel Oxenstierna var så mäktig och Kungens nära vän? Till och med kungarna var ju skyldiga att följa den svenska lagen.
 
Vänligen: Ulf.

[Benny Borgstrand]

Marc,
 
De uppgifter som finns om Gunborg Sigfridsdotter ( Rålamb ) i ÄSF är följande.
 
Dog tidigast 1579, då hon bodde i  Torsåkers sn i Ångermanland och av brodern köpte jord i Haga i Norrala sn.
 
ÄSF 1:3 s. 248 Tab. 1.

[Anna-Carin Betzén]

Enligt SAOB innebär sidvördnad vanvördnad, förakt, bristande vördnad l. respekt, respektlöshet.; förolämpning, kränkning; missaktning, ringaktning; äv.: åsidosättande, negligerande, nonchalerande; nonchalans; i sht förr äv. närmande sig bet.: olydnad, ohörsamhet; äv. konkretare, om handling som visar vanvördnad l. ringaktning l. brist på respekt för ngn l. ngt l. som utgör en förolämpning l. kränkning av ngn resp. ett åsidosättande av en befallning l. ett bud o. d.

[Ulf Sawert]

Hej. Tack så mycket Anna-Carin för det fina svaret! Kan dock inte förstå att Kungen vågade utmana den mäktiga Oxenstiernska ätten på detta viset. Det fanns ju gränser även för en Kung.  
 
Vänligen: Ulf.

[Lena Agfors]

Sitter och transkriberar lantmäterimaterial för några gårdar/byar i Willstad socken och hittade följande text på en lantmäterikarta över Guström från 1695-96:
Småland Jönekiöping Lähn Wästbo Härad
Willstad Sochen Angående Frälse hemmanet Guaström som
Landshöfdingen Högvälborne [H?:] Gustaf Adolf von Osten
Genant Sacken [Genandt Suchen] ock Assesoren  
[H?:] Gideon Rolamb [Rålamb] haf:er uti undersönning fast
afsåldt till hans Kongl: Maj:ts ock Kronan,
annat godz i Upland, som angafs af kronones
Befallningsman [Wälth er] Johan Brefling;
afmätningen begyntes D: 9:de September A:o 1695
ock afsl?tades D: 129:de Novmber A:o 1696
 
1)Kan det röra sig om samme assessor?
Landshövdingen har jag hittat på annat håll.
Gotland
Governors
1689 - 1708  Gustaf Adolf von der Osten genandt Sucken  (b. 1636 - d. 1716)
http://www.rulers.org/swedcoun.html
2) Var dessa herrar släkt?
//Lena

[Olle Elm]

Gustaf Adolf von der Osten, gennant Sacken, friherre von der Osten, genannt Sacken (1636-1716) hade en bror Otto Johan (1634-1669) som var gift med Anna Rålamb, död 1672, dotter av överstelöjtnanten Anders Brodersson Rålamb, (nr 59) och Hedvig von Lepel. Anders Brodersson Rålamb (död 1643) var assessorn Gideon Rålambs farbror.
(Källa: Elgenstiernas ättartavlor)
Vänligen,
Olle Elm

[Ulf Sawert]

Idag är det en jättefin bild på Bro-gård slott på dagens industris hemsida!! Där finns även ett bildspel på slottet och dess omgivningar. Det var ju där som Anders Sigfrid Rålamb bodde (adel från Hälsingland och nära befryndad med Bure-ätten). Han var ju nära medarbetare till både Gustav Vasa och sonen Erik XIV.

[krister eriksson Krille]

Släkten Rålamb härstammar från storbonden Sigfrid Andersson (död tidigast 1535) i Norrala, Hälsingland kan detta stämma så skulle det innebära att jag har anor från denna man och funderar på om det finns någon som har en samman ställning över denna släkt vore väldigt tacksam över detta

[Anders Ryberg]

Det finns en av Urban Sikeborg i Äldre Svenska Frälsesläkter, band 1, häfte 3 om jag inte minns fel. Boken finns på många bibliotek.

[krister eriksson Krille]

Söker information om släkten Rålamb och då främst Rålamb Anders Sigfridsson samt hans fader Sigfrid Andersson född i Norrala Hälsingland...

[Peter Karlsson (Peterk)]

Mycket matnyttigt om dessa gubbar finns på Rötter http://www.genealogi.se/gedcom/files/norrala/I124.html

[krister eriksson Krille]

Är det någon som forskat i detta med släkten Rålamb som härstammar från Norrala i Hälsingland i så fall vore jag väldigt intresserad av att få ta del av detta!

[Mikael Hellman]

Jag har hittat Baron Claes Rålamb som omnämns som ägare av Södra gården i Hovdesta by och Sankt Ilians socken i Västmanland. Uppgiften är från en geometrisk karta över Hovdesta by från september 1697.
 
På svenska Wikipedia finns en artikel om friherren och riksrådet Claes Rålamb (1622-1698). Kan dessa personer vara identiska?