Äldre inlägg (arkiv) till 19 februari, 2013

[Per-Åke Svensson]

Jag har haft anledning att se närmare på släkten Fleissner, eftersom Anna Dorothea (Dordi) Fleissner är en ana.
 
När det gäller relationerna mellan Arvid Bergman och Samuel von Fleissner finns det en intressant detalj:
 
Kronobergs regemente var inte med på Karl XII fälttåg i öster utan deltog 1700 i fälttåget i Holstein för att ingripa mot Danmark. Därefter fanns det i garnisonen i Wismar. Bemanningen 1701 vid garnisonen i Wismar upptar bland andra:
Major-Kompani: 1 Fördubblingskompani
- Major Samuel von Fleissner
- Löjtnant Arfwed Bergman  
- Fänrik Alexander Ogilvy
- Kapten Johan Leyonström
- Löjtnant Johan Rosenbielke
- Fänrik Magnus Ulffsax
 
Mellan juli och augusti 1702 marscherade regementet från Pommern till västra Polen där det förenades med svenska huvudarmén under Karl XII ledning. Det ingick därefter i Rehnskölds avdelning.
Samuel Fleissner dog därför med all sannolikhet 1703-01-03 i Wieliczka, strax utanför Krakow i Polen och inte vid någon annan tidpunkt, för då hade han inte där att göra.
 
Löjtnant Arvid (Arfwed) Bergman (nr 922) var gift med Samuel Fleissners dotter Beata Margareta. 1701-03-11 ansökte han om äktenskapsskillnad eftersom hans hustru under hans frånvaro i Tyskland brutit äktenskapet och sig med hordom försett, och han erhöll skilsmässa 1702-06-26. Arvid Bergman dog 1703-01-10. (Elgenstiernas supplement.  
 
Han stod alltså under befäl av en man vars dotter bedragit honom och som han ansökt om och fått skilsmässa ifrån. Hedern var viktig under stormaktstiden och den här situationen bör ha varit påfrestande för båda. Man kan undra över hur stämningen dem emellan var och om detta på något sätt kan ha samband med bådas död inom en vecka i januari 1703, den 3:e resp. 10:e.
 
Jag har förgäves sökt efter dödsorsaker. Det var sannolikt inte i strid (för då brukar det anges), det kan ha varit sjukdom (för det angav man inte alltid), men det kan också vara så att någon sagt den andre ett sanningens ord vid nyårsfirande(?) varefter de duellerat och båda skadat varandra dödligt (det höll man förmodligen också tyst om eftersom det var förbjudet).
 
Har någon sett till några uppgifter?

[Simon Karlsson]

Hej Per-Åke. Mycket intressanta uppgifter! Var har du fått tag på uppgiften om bemanningen från 1701? Krigsarkivet? Det hade varit intressant om det är möjligt att där hitta Johan Löfquist som krigspräst. Han som senare gifte sig med Beata Margareta. Angående en ev. duell så är det ju helt klart möjligt.

[Per-Åke Svensson]

Hej Simon!
Krigsarkivet har jag inte besökt än (men jag har planer).
 
Uppgiften om bemanningen kommer från http://mvdok.lbmv.de/mjbrenderer?id=mvdok_document_00003764  
Mecklenburgische Jahrb?cher, Band 102 (1938)  
Se sid 226 i artikeln: Georg Tessin : Wismars schwedische Regimenter im Nordischen Kriege (Fortsetzung und Schluß zu Jahrbuch 101 S. 101-156)  
In: Mecklenburgische Jahrb?cher, Band 102 (1938), S. 201-252
 
Uppgiften om vad Kronbergs regemente hade för sig kommer härifrån: http://www.algonet.se/~hogman/regementen_lnf.htm , där man får söka fram Kronobergs regemente.

[Simon Karlsson]

Tack för källorna! Jag har för övrigt letat en del efter Johan Löfquist i Kornobergs regementes rullor utan att hitta något. Eventuellt var han präst i ett annat regemente.

[Simon Karlsson]

På nätet finns uppgifter om en Johan Löfkvist som var komminister i Dalhem. Han kan ju varit krigspräst också vid något regemente.  
http://www.anarkiv.com/anarkiv/forskn/sok/personakt.asp?pnr=112683&db=gotland
Det kan ju faktiskt vara honom. Han skulle kunna varit gift med Beata von Fleissner tidigare och skilt sig (det har ju hänt förr...) med henne runt 1711 då den förmodade systern Elsa skall ha fötts, och flyttat till Gotland. Han ska var född 1679 och var då runt 27 när Anna Greta föddes. Vad tror ni?

[Pehr Sahlin]

Tveksamt om det är komministern i Dalhem på Gotland som varit gift med Beata von Fleissner.
 
Johan Löfqvist (1675-1758) prästvigdes 1703. Kyrkoherde Arendt Felderman (1659-1725) kallade 1706 Johan Löfqvist till sin komminister i Dalhem. Löfqvist var mycket svag i sina studier och fick ej 1722 åtnjuta sin utlovade fulla lön av pastor. Var ännu 1755 komminister i Dalhem men av ålderdom och svag syn oförmögen att längre tjänstgöra. Avled i april 1758 vid 83 års ålder.
 
Litteratur: Visby stifts herdaminne av O.W.Lemke (1868) sid. 216 och 220-221

[Simon Karlsson]

Nej, du har nog rätt om Löfquist i Dalhem. Borde inte rimligtvis Beata von Fleissner stå att finna i Sjösås husförhörslängd då hon står med i dödboken från samma socken? Det är märkligt. Den enda Beata jag har hittat där är hon som bor i Mästreda Per Nilsgård med Jon Persson. Men kan det vara henne? I Sjösås CI:1 (1705-1743) Bild 37 / sid 65 står det att hon heter Isaksdotter, vilket inte borde stämma. Dock så är hon född omkring 1670 enligt Sjösås AI:2 (1747-1756) Bild 51 / sid 88. Samma Beata återfinns här Sjösås AI:1 (1732-1746) Bild 79 / sid 136 och här Sjösås AI:1 (1732-1746) Bild 106 / sid 190. Om det nu inte är rätt Beata borde hon ju ändå stå med någonstans i husförhörslängden. Konstigt också att det inte står gård då hon nämns som fadder. Kan hon bo i en annan socken trots att hon står med i dödboken i Sjösås?
 
(Meddelandet ändrat av starkad 2013-01-15 20:19)

[Pehr Sahlin]

Det är sannolikt en annan Beata som bor i Mästreda (Mästra) Per Nilsgård som hustru till Jon Persson. Jons födelseår är 1669 och Beatas 1670 och de har döttrarna Elisabet och Britta. Tolkar husförhörslängden som att denna Beata kan ha avlidit 1748 eller 1749.
 
Källor AD:  
Sjösås AI:1 Bild 79 (1732-1738) och Bild 106 (1743-1746)
Sjösås AI:2 Bild 51 (1747-1750) där Beata är antecknad som död
 
Det verkar inte finnas någon bouppteckning efter Beata von Fleissner, ej heller efter kaplanen (komministern) Johan Löfqvist i Dalhem.
Visby stifts herdaminne behöver rättas till när det gäller honom. Hans ålder är 71 år när husförhörslängden börjar 1750 och födelsedatum 7 Januari 1679. Han avlider 19 Februari 1758 av frossfeber och begravs 3 Mars på norra sidan vid altaret. Han blev 79 år och inte 83.
 
Källor AD:
Dalhem AI:1 Bild 250 och CI:2 Bild 740

[Simon Karlsson]

Beata von Fleissner bodde tydligen i Wartorp/Vartorp i Söraby socken år 1700. Det framgår av Söraby C:1a (1693-1796) Bild 183 / sid 406. där hon står som dopfadder. Det var alltså under äktenskapet med Arvid Berghman. Tyvärr finns ingen husförhörslängd från den tiden.

[Pehr Sahlin]

Välborna fru Beata von Fleissner och jungfru Dorothea von Fleissner förekommer samtidigt som dopvittnen i Juni 1700. Dorothea bör väl vara Anna Dordi von Fleissner som tidigare har nämnts ett par gånger här i tråden (29 November och 26 December 2012).
 
Källa AD:
Söraby CIb (1693-1791) Bild 190, sid. 407 i volymen

[Per-Åke Svensson]

Tack för den referensen. Det är det första ställe jag har sett hennes namn utskrivet Dorothea von Fleissner. I kyrkböckerna i Mörlunda kallas hon bara Anna Dordi, eller Dordi Fleisner (eller Phleisner). Man har haft svårt med stavningen.
 
Lurigt med två volymer kyrkböcker CIa och CIb som är tidsmässigt parallella.
 
När det gäller Wartorp  som Beata von Fleissner bodde på 1700, så noterade jag att i den första husförhörslängden för Söraby AI:1 så finns det en löjtnanska som bor just där. Det är visserligen nästan 50 år senare, men det kan tyda på att Wartorp fungerat som löjtnantsboställe, så sannolikt bodde också Arvid Bergman där.
 
Källa AD:
Söraby AI:1 (o-9999)bild 29/sid 33

[Simon Karlsson]

Sökte lite på nätet och hittade det här:  
 
Fleissner, Daniel Christian  
Dates of Activity 1673  
aus Stettin; Sohn von Daniel Fleissner  
Permanent Linkhttp://thesaurus.cerl.org/record/cnp00809385
Last Change: 2009-08-25
 
Jag funderade på om det kunde vara en bror eller far till Samuel? Namnet Daniel går ju igen i och med hans son Per Daniel som dog 1694 i Dädesjö. Dessutom var han, likt Samuel, från Stettin. Frågan är hur man går vidare med uppgifterna?
 
Internetadressen: http://thesaurus.cerl.org/record/cnp00809385
 
Hittade även något som verkar vara en avhandling i teologi som skrivits av Daniel Christian år 1672. Är den författat så sent är det rimligen hans bror snarare än far.
 
Länk: http://zbc.ksiaznica.szczecin.pl/dlibra/docmetadata?id=26050&from=pubindex&dirids=10&lp=421
 
(Meddelandet ändrat av starkad 2013-01-24 13:03)

[Simon Karlsson]

Här är då möjligen fadern:
 
Fleissner, Daniel  
Biographical Dates 1612-1673  
aus Karlsbad in Böhmen; Wirkungsort Stettin  
Permanent Linkhttp://thesaurus.cerl.org/record/cnp00809307
 
Länk: http://thesaurus.cerl.org/record/cnp00809307
 
Han är i alla fall far till Daniel Christian:
 
Sehnliche Hertzens-Klage/ ?ber Die tödtliche Hinfahrt/ auß diesem vergänglichen/ zu jenem unvergänglichen Leben/ Des Edlen/ Vesten und Wolbenahmten/ Herrn Danielis Fleissneri : Ihrer Königl. Maytt. zu Schweden ... Licent-Verwalters allhie/ Seines höchstgeehrten und hertzgeliebten Herrn Vaters/ Welcher Anno 1612. den 6. Jenner/ in Carlsbad/ gebohren/ Anno 1673. den 12. Maji/ in Stettin/ sanftseelig eingeschlaffen ... / Stellete vor ... dessen gehorsamster Sohn/ Daniel Christian Fleißner
 
Länk:  
http://gso.gbv.de/DB=1.28/SET=2/TTL=2/MAT=/NOMAT=T/REL?PPN=005782600&RELTYPE=TT
 
(Meddelandet ändrat av starkad 2013-01-24 13:44)

[Per-Åke Svensson]

Hej Simon!
 
De länkar som du har hittat leder vidare till ett antal handtryckta dokument med vars hjälp det går att följa Samuel von Fleissners anor tre generationer bakåt via hans far, som var licentförvaltare i Stettin i Pommern och dennes föräldrar i Karlsbad i Böhmen. Jag upptäckte dem i slutet av 2011 och har ägnat ganska mycket tid åt att följa upp dem. Vidare finns kyrkböcker tillgängliga för Karlsbad från 1500-tales mitt, dvs lång tidigare än i Sverige. De handtryckta dokumenten är skrivna på tyska (satta med tysk frakturstil) och på latin. De senare har gett mig en hel del tolkningsproblem, men jag anser jag kommit igenom de för genealogin relevanta delarna.
 
Genom utredningen har jag hittat en hel del kringinformation som är rätt intressant. Det handlar om beskrivningar av badverksamheten i Karlsbad (började omkring 1370), en beskrivning av en tsunamiliknande översvämning i Karlsbad 1582, och en besynnerlig bok om gikt, allt skrivet av anor och nära relaterade personer.
 
Jag tyckte att det var av allmänt intresse inte bara genealogiskt utan också när det gäller typen av källor som nu är tillgängliga genom att man skannar gamla dokument och gör dem tillgängliga. Jag skrev följakltigen ihop en artikel i mitten på förra året (ca 35 sidor + källförteckning, register och index) som jag försökt få publicerad, dock utan att ännu lyckas med det (pga av icke-genealogiska orsaker). Artikeln är anpassad för läsning på skärm eftersom den innehåller direktlänkar till de flesta källor.  
 
När jag såg dina länkar ovan och visste vart de leder fick jag alltså något att fundera på, men har bestämt mig för att själv göra manuskriptet tillgängligt via Internet. Manuskriptet finns alltså tillgängligt här: http://www.pasv.se/genealogi/manuskript.htm . Artikelrubriken på den sidan länkar vidare.

[Simon Karlsson]

Oj, det var ett gediget arbete. Tack för all denna information, riktigt kul läsning!

[Gunilla T Smith]

Per-Åke,  
 
stort tack för mycket intressant material och för att du gjort det tillgängligt på nätet. Jag ser fram emot att läsa det ordentligt, med gott om tid.
 
Jag har en fråga angående Samuel von Fleissners son Per Daniel, jag berättade om honom här ovan, den 26 nov 2012, och att han dog 1694 i Dädesjö [Dädesjö C:1 (1688-1719)sid 58].  
Du nämner en son Per Daniel men denne dog 1704, i Söraby om jag tolkar källhänvisningen rätt, och där kan jag inte finna honom. Är det ytterligare en son, eller?
 
Mvh/ Gunilla

[Per-Åke Svensson]

Gunilla,
 
tack, du har alldeles rätt. Per Daniel dog 1694 enligt Dädesjös kyrkbok.
 
Sörabys böcker skall innehålla två referenser:  
 
- en födelsenotis där Beata och Dorothea båda förekommer som faddrar med efternamn von Fleissner år 1700. Söraby CI:1b (1693-1791) Bild 190/ sid 407, och
 
- en födelsenotis där Beata Margaretha förekommer som fadder och att hon är från Wartorp. Söraby C:1a (1693-1796) Bild 183 / sid 406.
 
1704 är en felskrivning som jag skall rätta till omgående. Det påverkar också påståendet i avsnitt 1 (att sonen överlevde fadern). Det gjorde han inte.
 
Mvh/Per-Åke

[Gunilla Krohn]

Per-Åke
 
Tack för att du så generöst delar med dig av din forskning. jag har bara ögnat igenom det, ska precis som min namne T Smith läsa det ordenligt i lugn och ro när jag har tid.
Jag har sett dessa sidor på nätet men då jag inte kan tyska har de inte gett mig något.
 
För ett par år sedan var jag på Riksarkivet och fotade av några brev, som jag tyvärr inte heller kunnat läsa eftersom de är på tyska.
- Anna Margareta Fleissner Decenum, till Magnus Gabriel de la Gardie, 1681
- Anna Elisabet, Fleissners änka, till Bielke, 1697
- Daniel Christian Fleissner, till Oxenstierna, 1685
 
Om du inte sett dem kan jag mejla över dem om du vill.
 
Mvh/Gunilla

[Gunilla T Smith]

Hej Gunilla!
 
Jag skulle gärna se breven du har från Riksarkivet, jag blir glad om du kan mejla dem till mig. Det låter som om de kan innehålla något riktigt intressant. Tyvärr är även mina tyskkunskaper begränsade. (Per-Åke verkar ju däremot behärska språket.)
 
Per-Åke, apropå språk så är jag inte så insatt i latin heller, men i mina öron låter peregrina terra som nämns i likpredikan mer som pilgrimsland. Samuel von Fleissner kanske först tog sig till det heliga landet, innan han kom till Sverige och Östgöta Rytteri 1674?
 
Mvh/Gunilla T S

[Per-Åke Svensson]

Hej Gunillor!
 
Gunilla Krohn: Det låter som mycket intressanta brev. Jag skulle vara mycket tacksam för att få ta del av dem, och skall gärna försöka tyda och översätta.
 
Gunilla T Smith: Ja, det skulle man kunna tro, men termen är vidare än så. Resan behöver inte gå till det Heliga landet: peregrina betyder bara utomlands, i främmande land enligt mitt latinska lexikon. Det ingick ofta i utbildningen för adelsmän och liknande på den här tiden att de skulle göra en resa utomlands. Jag har för mig att det tom finns en speciell term för dessa resor; peregrinresa eller något sådant, men kan fn inte bekräfta med någon referens.  Etymologiskt står tex pilgrim/peregrinus bara för främling, utlänning.

[Gunilla Krohn]

Gunilla och Per-Åke!
 
Breven är på väg.
 
Mvh/Gunilla

[Per-Åke Svensson]

Tack för breven!
 
Det kommer att ta en rejäl stund att gå igenom. Det var ju dessutom fyra brev:
 
- 25 maj 1681 från Anna Margareta Fleissner, geboren Decenia, dvs Daniel Fleissners (d.y.) änka.
- 6 mars 1685 från Daniel Christian Fleissner, Daniel Fleissners (d.y.) son.  
- 12 febr 1697 från Anna Elisabeht von Sommer[in], verwitttwete Fleissnerin. Här uppträder dessa Sommer igen, nu som von Sommer. Verwitwete Fleissnerin betyder att hon är änka till en Fleissner, men det är alltså en annan änka än ovan, möjligen till Daniel Christian. (Enligt Trauregister, se ref [31] i artikeln, förekommer såväl Sommer som von Sommer i Stettin.)
- 27 sept 1697 från samma Anna Elisabeht von Sommer, verwittwete Fleissnerin.
 
Mvh/Per-Åke
 
(Meddelandet ändrat av pasv 2013-01-28 17:57)

[Per-Åke Svensson]

Här kommer min tolkning av det första brevet från Anna Elisabet von Sommer från 12 februari 1697.
 
I den tyska texten förekommer punkter och kolon som indikerar förkortningar. Dem har jag skrivit ut inom [ ].
Vertikalt streck indikerar radbyte, två sidbyte.  
 
Hochgebohrner Herr Grafe, König Raht, Feldt-Mareschal und GeneralGouverneur, Gnädigster Herre
 
Wann Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence auß gnädi|gen mitleiden Bewogen mir Hoch Betr?b|ten und verlassenen Wittwen nach meiner Seel.[igen] Mannes tode, in ansehung meines Kindbahren Unwermögens, und nohtlei|denden Zustandes, Bißher aus der Gnaden| Handt zu mein und meiner Armen Kinder| Lebens unterhaltung Jährl.[ich] ein genantes | alß 24 Rd: zu fließen zulaßen, so sage Der|selben f?r  solche Gnade gantz dem?htigsten |dank, mit fernerer Untertähnig = gehorsamster Bitte, Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence ge|ruhen der Gnaden Handt ungeändert of|fen zubehalten, und  weil auf das 96:te Jahr (zu mei) || zu meiner Noht d?rft nichtes gereichet wor|den, durch eine gnädige Verordnung an den | Hr. [Herr] Stats Commißarium diese unentbahr|liche Sustentations und Lebensmittel| mir und  meinen Armen Kleine Kindern gnädigst zuzukehren, und damit soulagiren. Ich werde diese Gnaden Be|zeigung mit gebeht und flehen zu Gott f?r Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence und dere Hochgräfl.[iche]| Hauses ewiger Wolergehen zu Verschul|den mich Hoch Werbunden halten und Le|benslang Werbleiben.
 
Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence
 
Stettin d:[en] 12 te | Febr:[uar] Ao:[Anno] 1697
 
Demuhtigst und ge|behts Shuldigste Dienerin
 
Anna Elisbeht von Sommerin, Verwittwerte Fleissnerin
 
 
Och det här är min översättning.  
 
Högborne Herr Greve, Kungligt Råd, Fätmarskalk och Generalguvernör, Nådigste Herre
 
Enär Ers Höggrevliga Excellens med nådigt medlidande bevågen (=välvilligt) åt mig, djupt betryckta och övergivna änka efter min salig mans död, vid åsynen av min oförmåga på grund av barnsbörd och [mitt] nödlidande tillstånd, hittills ur den nådefyllda handen till mig och mina fattiga barn gett mig ett årligt underhållsbidrag på 24 riksdaler, så säger desamma därför ett förtröstansfullt tack för en sådan nåd, med ytterligare underdånig och lydig bedjan, att Ers Höggrevliga Excellens skall hålla sin nådiga hand öppen och, eftersom under år 96 inget kom mig till del för att [lindra] min nöd, förordna herr statskommissionären att nådefullt utbetala detta oumbärliga stöd och livsmedel till mig och mina fattiga små barn och därmed lätta min börda. Jag kommer att besegla denna nåd med innerliga böner till Gud för Ers Höggrevliga Excellens och Höggrevliga hus (=familj) om evig välgång och skuldsätter mig till (=lovar) att hålla mig högst förbunden (=tacksam) och förbli så i hela livet.
 
Ers Höggrevliga Excellens
 
Stettin den 12:te februari år 1697
 
Förtröstansfullt, er skuldtyngda tjänarinna
 
Anna Elisabeth von Sommer
 
 
Kommentarer:
 
Brevet är ställt till greve Nils Bielke som var generalguvernör över Pommern 1687 - 1698.
 
Det är undertecknat ”Anna Elisabeht von Sommer, Verwittwerte Fleissnerin”
 
En änka (som människa) kallas vanligen Witwe eller Witfrau på tyska. Verwitwet betecknar änka som civilstånd, så det blir en liten nyansskillnad när det ordet används. Vad som står där är att hon är en kvinnlig Fleissner som blivit änka, en ”föränkad Fleissnerinna”. Det innebär att Anna Elisabet med all sannolikt är Daniel (d.y.) Fleissners och Anna Margareta Decenias enda dotter, som hade gift sig med en von Sommer.
 
Hur mycket var 24 riksdaler 1697? Det låter ju inte särskilt mycket.
 
Boken Vad kostade det? (ISBN91-36-02399-X) ger ett ungefärligt svar. Svaret kan bara bli ungefärligt därför att även om myntvärden kan räknas om så är vad som värdesätts föränderligt över tiden:  
 
Konsumentprisindex 2012 är 315 med år 1980 som bas. KPI för 1980 är 571 med år 1949 som bas. Prisindex för 1732 (som är det första som anges i boken) är 13 med år 1949 som bas. 1873 växlades 1 riksdaler in som 1 krona. 24 riksdaler 1732 skulle alltså idag motsvara: 24*315*571/13*100= 3320 kr; 35 år tidigare kanske 3500 kr.
 
Värdet är dock större än det verkar: som jämförelse fick hovpredikanten Mattias Decenius en årslön på 400 riksdaler och 50 riksdaler ytterligare för sitt boende.
 
Mvh/Per-Åke

[Per-Åke Svensson]

Här kommer så min tolkning av det andra brevet från Anna Elisabeth von Sommer 27 september 1697. Också det är en bön om pengar.  
 
De här båda breven är alltså från Magnus Gabriel de la Gardiska samlingen E1407 på riksarkivet.
 
 
Hochgebohrner Herr Grafe, König:[lische] Raht,| Feldt-Mareschal und General | Gouverneur, Gnädigster Herre
 
Alß:[Euer] Hochgräf:[lische] Excellence erstatte zu forerst| gehohrsamsten und demutigsten Dank, | von Euer Hohen Gnade, welche Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence mir im verwichenen Jahre | höchst ruhenlich erwiesen, und zu meines und | meiner armen Kinder Noht durftige Subsis|tens, und Lebens unterhaltung 12 Rd: gnädig zahlen lassen. Alß ich aber bereits in drÿte|halb Jahren nicht mehr alß diese 12 Rd: be|kommen, so bin abermahl auß höchst  twi|ngender Noht, und recht Elende zustandt genöh|tiget worden, Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence gehor|sahmst und flehendlich zu ersuchen, dieselbe | wollen :/ nach der mir a[nn]o: 1694 versprochenen | Gnad , daß ich Monatl:[ich] 2 Rd: haben solte /: ferner an mir, und meine Unerzogene Kinder ein | gnädiges Mitleÿden erweisen und mir beÿ | herannahender Betr?bter Winters Zeit | (von) || von denen gnaden Geldern wieder etwas gnädig | zukehren, damit ich mit meiner kleinen Kindern nohtdorftig, und k?mmerlich beÿ | dieser bedrengten Zeit, mein stundlichen Brodt | haben, undt nicht gar an den Bettel-Stab | gerahten möge. Der Grosse Gott wird solche Wittwen und Weÿben sorge, an dem | Hochgräfl:[iche] Hause nicht unwergaten lassen, wie ich dann dagegen ersterbe.
 
Eur:[e] Hochgräf:[lische] Excellence und Gnaden
 
Stettin d: 27st Sept:| Ao: 1697
 
Ungehorsahmste und demuh|tigsten vorbitterin zu Gott | vor der hohes und bestän|diges Wolseÿn
Anna Elisabeht von Sommer, ver|wittwerte fleissnerin
 
Och så min översättning:
 
Högborne Herr Greve, Kungliga Råd, Fältmarskalk och Generalguvernör, Nådigste Herre
 
Ers Höggrevliga Excellens skall först ha ett underdånigt och förtröstansfullt tack för sin Höga Nåd, vilken Er höggrevliga Excellens under sistlidna år städse visat mig, genom att till mig och mina fattiga barns nödtorftiga livsuppehälle, och livsunderhåll nådigt låta utbetala 12 riksdaler. Eftersom jag hittills för ? året inte erhållit mer än dessa 12 riksdaler, så har det av högst tvingande nöd och rätt eländigt tillstånd blivit nödvändigt att underdånigt och innerligt ansöka ytterligare en gång (i enlighet med den nåd som 1694 visades mig skulle jag ha 2 riksdaler månatligen) åt mig och mina ännu inte uppvuxna barn. Visa nådigt medlidande och för den annalkande besvärliga vintertiden nådigt anvisa pengar så att jag kan ge mina små barn nödtorft och omsorg i denna trängda tid, få mitt timliga bröd och kanske inte behöva gripa till tiggarstaven. Måtte den store Gud sörja för att ers Höggrevliga hus inte låter sådana änkor och hustrur bli oförgätna, i annat fall kommer jag att dö.  
 
Ers Höggrevliga Excellens och Nåd
 
Stettin den 27 september år 1697
 
Underdånig och förtröstansfull förbedjerska till för Gud för god och beständig hälsa
Anna Elisabet von Sommer, ”en Fleissner som blivit änka”
 
 
Kommentarer:
 
Sista meningen i brevet tycks innehålla en negation för mycket; ”inte . bli oförgätna”, borde vara ”inte . förgätna”, tycker jag.  
 
Hon hade tydligen inte fått de 24 riksdaler som hon bad om i brevet 12 februari utan bara hälften.
 
Mvh/Per-Åke

[Gunilla Krohn]

Hej Per-Åke!
 
Det är roligt att äntligen få ta del av innehållet. Du är ett riktigt proffs på det här.  
Måste bara korrigera källan, båda ovanstående brev är från Bielksesamlingen E2083.
 
Jag har hittat Beata Margareta som fadder (det står Britta i KGF-skivan) 1728 0901 till Anders Håkanssons son Måns i Lilla Heda.
Faddrar: Fru Beata i Sjösås, Jungfru Britta Elisabet ibm (måste vara Angelstadia), Jungfru Elsa (troligen Beata Margaretas dotter) och Nils i Sandreda, är ju dottern Anna Gretas man.
 
Det verkar alltså som att Beata bodde i prästgården 1728.
Sjösås CI:1 sida 44
 
 
Mvh/Gunilla

[Simon Karlsson]

Kul Gunilla! Det stämmer ju bra om Johan Löfquist var krigspräst. Man tycker att hon borde finnas kvar i Sjösås i husförhörslängden som börjar endast fyra år senare.

[Gunilla T Smith]

Per-Åke,
Tack för översättning av de intressanta breven. Ett sådant språk, och vilken dramatik. Undrar hur den arma änkan klarade sig och sina barn till slut.
 
När det gäller Samuel von Fleissner och hans vistelse i peregrina terra, så hade jag hoppats att det kanske betydde just pilgrimsland. Då hade vi kunnat utesluta att han befann sig i Sverige redan under tiden för faderns likpredikan, i maj 1673. Och att han kom hit först 1674 då han tog värvning vid Östgöta Rytteri. Min tanke är att försöka reda ut var han och hustrun Brita Elisabeth verkligen befann sig då deras barn föddes, för att hitta födelsedata men det verkar lättare sagt än gjort.
 
En sista undran om peregrina terra: skulle man verkligen kalla Sverige för utomlands år 1673, om man befann sig i Stettin som varit svenskt sedan 1648 och predikan gällde en man som troget tjänat den svenska förvaltningen i 32 år? Ja, kanske.
 
Mvh
Gunilla T S

[Per-Åke Svensson]

Hej igen!
Här kommer min tolkning av det tredje brevet.
 
Det här brevet är alltså skrivet av min mfmfmfmf mor.  
 
Hon har väldigt ”flyt” i skriften och punkterna över i, ä och ? och markeringen över u' hamnar regelmässigt över efterföljande bokstav. Meningsbyggnaden är snårig med flera föråldrade ord och dito stavning, så det är inte alla gånger lätt att förstå vilka moderna tyska ord de motsvaras av.
 
Efter en första tolkning av skriften rådfrågade jag därför två vänner i Tyskland (infödda) för att få hjälp med vissa äldre ord och med brevets innebörd, men även med denna hjälp är det viss tveksamhet.  
 
Ny rad indikeras med |, ny sida med ||. Förkortningar indikerade med . eller : är utskrivna inom [  ]. Inom vanlig parentes (  ) anges modern stavning och betydelse på vissa äldre ord.
 
 
Erlauchter, Hochgeborener Herr Graf, und ?? |Gnädiger Herr.
 
Als mir Euer Hochgräfl[iche] Excell[ence] und Gnaden zweifels|frey ?noch? erinnerlich beyfallen (= zustimmen), vestgestelt ( = festgestellt)  dieselbe ( hier  ist vermutlich die Unterzeichnerin des Schreibens gemeint) | vor vielen Jahren, bei der Frau Filgranischen  Wein|schenkerin ( = Bedienung in einem Weinlokal; eher vermutlich Besitzerin eines Weinlokals) in Stettin einige gewiße silberne | Pfande, worunter 12 auf zier werg?ldete Confect|schalen von 840 lod mitt gewesen, versetzen laßen.
 
Als nun gedachte Frau Filgransche bey ihrem gar | schlechten und bedr?ckten (= bedauerlichem) Zustandt unumgänglich ge|nöhtiget worden, mir gegen Ausleihung 400 Rd. solche anno 1672, hinwieder zu ersetzen, sie aber ?ber allen von mir angewanten Fleiß zu Einlösung abgedachter  Pfände nicht gebracht werden kan, in|dem sie ihr bekantes (=bekanntes) Unwermögen (=Unvermögen) alß welches | zu Aufbringung solcher Mittel keinesweges | proportioniret ( im Sinne von: geeignet ist) oder zulänglich (=zugänglich; ausreichend) seige (=zeigen) will, immer | der vorsch?ttet(= vorwerfen), und ich danichern (=darnieden oder danieden =hier unten auf der Erde) meine Conten|tirung (=Befriedigung) von ihr weiter nicht zu gewarten habe. |  
 
Diesen nach so gereichet an Eur:[e] Hochgräfl.[iche] Excel:[ence]  und | Gnaden, mein dem?tiges Bitten, dieselbe solle | die gnädige Verf?gung thun, das sehr erregte und mir vor hypotheciete 12 Confectschalen, zwischen nun und Michaelis (=Sommerende; Ernteschluss; 29 Sept.; Im Mittelalter ein verbindlicher Feiertag und ein beliebter Termin f?r laufende Miet-, Pacht- und Zinszahlungen) durch eine  wahrhafter (=vertrauensvollen) Mann in Stettin valuirt (=evaluiert, bewertet) oder da Eur Hochgräfl.[iche] Excell.[ence] und Gnaden lieber zu distrahiren (= zerstreuen, ablenken ) gnädig | belieben solten, ich daß fals einige Permis|sion (=Erlaubnis) unter der Hand erhalten möge, ge|stelt ich den alß eine mitteln zu meine und der | meiniger unterhalt bei anders in der kriegs||zeiten zugesetzten mitteln langer zu entrachten | nicht vermag, und ich solcher gestalt an Capital und Zinsen befriediget werden können, versehe | mich bei diesem so billigmässigen suchen (=Ersuchen; Bitte) , gnä|diger fleieung (=Deferirung: etwas vor jemanden bringen; vortragen), und verbleibe unter em|pfählung zu Gott gewahrsam.
 
Euer Hochgräflische Excellence und Gnaden.
 
Stettin dem 25 Maÿ | Anno 1681
 
Dem?tige und gehorsahmste | Dienerin
 
Anna Margareta Fleissnerin, geboren Deceniin
 
 
Och här kommer tolkningen:
 
Lysande, Högborne Herr Greve,  ??, Nådige Herre.
 
Som Ers Höggrevliga Excellens och Nåd säkert fortfarande kommer ihåg, trots att det var för många år sedan, så lät [ni] åt mig hos fru Filgranische ”Vinutskänkerskan” i Stettin pantsätta vissa silverpanter, däribland 12 konfektskålar med (utsirad) förgylld dekor på 840 lod.
 
När nu nämnda fru Filgransche på grund av hennes ytterst dåliga och olyckliga tillstånd tvingad blivit av mig [föreslagen] att återlösa dem för 400 riksdaler; sådana från 1672, så vill hon trots min enträgenhet att lösa in ifrågavarande panter inte komma till en överenskommelse, eftersom hon på grund av sin kända oförmåga [att räkna och värdera?] inte kan visa upp något proportionerligt eller tillräckligt, hon förkastar ständigt [mina bud] och jag har ingen anledning att någonsin förvänta mig någon tillfredställande [överenskommelse].
 
Därför, Ers Höggrevliga Excellens och Nåd, riktar jag till er min förtröstansfulla bön om att ni skulle vilja ställa till nådigt förfogande att få de förpantade (=hypotek) 12 konfektskålarna värderade, mellan nu och Michaelis, av en pålitlig man i Stettin, eller om Ers Höggrevliga Excellens och Nåd hellre genom nåd så skulle vilja, att jag får tillstånd till medel för min och de minas underhåll eftersom, bland andra i dessa krigstider tillsatta medel, inte räcker, och att jag genom denna enkla, nådiga föredragning kan slippa vidare tänka på kapital och ränta, och förblir under nedkallande av Guds beskydd,
Er Höggrevliga Excellens och Nåd
 
Stettin den 25 maj, år 1681
 
Förtröstansfullt och underdånigt
 
Anna Margareta Fleissner, född Decenii
 
 
Kommentarer:
 
Jag är inte säker på till vem det här brevet är ställt till (originalet råkar tyvärr fått ett hundöron över ena titeln). Det borde ju vara Magnus Gabriel de la Gardie, eftersom det kommer från hans arkiv. Han tycks dock inte haft något direkt att göra med Pommern 1681, och skulle just till att drabbas hårt av Karl XIs reduktion. Det skulle också kunna vara till guvernören i Pommern.
 
Under tiden 1679 -1685 var det greve Otto Wilhelm Königsmark som var generalguvernör i Pommern. Han var gift med Catharina Charlotta de la Gardie, dotter till Magnus Gabriel. Om brevet är ställt till denne skulle det kanske kunna förklara varför brevet ändå hamnat i de la Gardies arkiv.
 
Av brevets inledning att döma så hade brevets adressat hjälp till med förpantningen av 12 förgyllda konfektskålar. Det behöver ju inte betyda att han varit på plats utan det kan ha skett genom brev eller ombud på liknande sätt som hon senare ber om i brevet.
 
”fru Filgransche Weinschenkerin” är något förbryllande. ”frau Filigraniche” förekommer på två ställen i texten, så jag är säker på att det är så det står.  
Filgransche är förmodligen ett egennamn; hon heter så. Weinschenkerin betyder idag vinutskänkerska, men på den tiden sannolikt ägarinna till ett vinutskänkningsställe.
 
(”filigran” är ju annars en gammal teknik att göra smycken och andra dekorationer av tunndragna trådar, ofta guld eftersom just det går att dra väldigt tunt på grund av dess seghet.)
 
840 lod = 840*13,29 g = 11,16 kg, dvs skålarna bestod av drygt 0,9 kg förgyllt silver per styck, och 400 riksdaler, som de värderats till, var som tidigare sagts en årslön för en hovpredikant, så skålarna var utan tvekan mycket värdefulla (och skulle idag säkert göra omåttlig succé på Antikrundan i TV). Indirekt så säger väl också det här att familjen varit förmögen. Ett dussin konfektskålar i förgyllt silver hör ju inte riktigt till livets nödtorft, men eftersom byteshandel var mera utbrett på den här tiden, så kan de ju också bara ha setts som ”pengar”, men även så var det ju ett stort belopp.
 
Av den andra meningen framgår att A. Margareta nu vill lösa in panten, men kvinnorna är oeniga om värdet. Fru Filgranichen är inte nöjd med 400 riksdaler, men kan inte säga hur mycket mera hon vill ha. Det kan bero på inflation eller kanske sannolikare ränta, eftersom A. M. Fleissner längre fram säger att hon inte vill behöva bekymra sig om sådana saker som kapital och ränta.  
 
Av tredje meningen framgår att hon därför vill få till stånd en opartisk värdering och ber om hjälp med detta. Brevet är skrivet 25 maj och hon vill ha problemet löst till ”Michaelis” vilket är ”Mickelsmäss” 29 september, alltså inom ett halvår. Som alternativ tycks hon föreslå att hon får ytterligare bidrag, eftersom det befintliga inte räcker under dessa krigstider. Men meningen är knepigt uppbyggd (kanske för att undvika att säga det rakt ut) och svårtolkad.  
 
Jag har börjat på det fjärde brevet, från Daniel Christian Fleissner, men eftersom det är på tre och en halv sida så kommer det att ta sin tid.
 
Mvh/Per-Åke

[Gunilla T Smith]

Hej Per-Åke och TACK!
 
mvh/Gunilla T S

[Gunilla Krohn]

Hej Per-Åke!
 
Tack för allt jobb du lägger ner på det här.
Här fick man ju en liten inblick i hennes liv i alla fall.  Hon är min ff ff mm mm mf mor.
 
Jag tittade på ett par bouppteckningar från 1672 och 1681.
1672 värderades en förgylld silverskål på 22 lod à 2 daler 8 öre lodet till 49 daler ( ) öre.                                                                        Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning EIIa11:5 sida 133
1681 värderades en förgylld silverbägare på 162 lod à 3 daler till 486 daler.                              Stockholm rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:25 sida 30
 
Om man då tar 840 lod à 3 daler skulle det bli 2520 daler, tio år tidigare var det ju inte så mycket billigare. Var myntvärdet detsamma där i Tyskland som här i Sverige? Kan det vara så att hennes totala silverpant var på 840 lod och att hon nu bara ville lösa de här tolv konfektskålarna, då kanske de inte var så stora utan bara en del av det hela.
 
Jag är väldigt nyfiken på hur de såg ut, kanske pryder de fortfarande några hem någonstans.
 
Mvh/Gunilla