ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Blix  (läst 18314 gånger)

2010-03-14, 20:27
läst 18314 gånger

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
Great! Now I now where to look in case I have a chance to see those archives at some point.  
 
Thank you so much for your help! You have made my day

2010-03-23, 21:59
Svar #1

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
One more thing... About this:
 
Per Sundin:a son Carl b 1579 17/3 (the exact birth-date gives me the impression that it must be correct). His occupation and residence is unknown to me, but he was married to Kerstin Hansdr vicar's daughter from Säbrå from who after Carl's death remarried Måns Erichsson in Härnösand.  
 
I was at the library today and leafed through Hernösands Stifts Herdaminne and its Supplement. To make sure my Swedish skills (or lack thereof) is not leading me the wrong way I have to ask... Was Kerstin Hansdotter's father Johannes/Hans Laurentii (Bure)? And his wife would have been Anna Segersdotter (because, according to Herdaminne's supplement, Kerstin Zynthia didn't even exist)? One of their children seems to be Kirstin Hansdotter, g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl Persson, landskrivare i Ångermanland.  
 
I thought I'd better make sure before getting any deeper into the Bure family... Any answers would be greatly appreciated!

2010-03-24, 06:23
Svar #2

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Yes, you have interpreted the text right. But, as you can see, my opinion about in what order Kerstin Hansdr married her husbands differs from Hernösands Stifts Herdaminne. If Elisabeth's age from the death-register in Själevad is correct she is born 1608. Måns Erichsson had a daughter Karin married to the tailor Peder Stigsson (RR 1692 25/4 §6), first mentioned 1646. They had two sons Stig and Jacob who attended the trivial-school 1662-70 and 1671 respectively. Jacob was appointed burgher in 1681. I think he is born in the early 50's and thus his mother is probably younger than Elisabeth.

2010-03-24, 10:02
Svar #3

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
I noticed the different order but didn't have any idea why it was there. Your explanation makes a lot of sense (and for a beginner like myself it would have taken ages to figure it out by myself - I would probably never had realised it). Thank you again for the helpful answer and the information concerning the order of spouses, as well as the affirmation about Kerstins father! It's great to continue my research knowing I'm at the right track.

2010-05-29, 22:11
Svar #4

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
Hello again,
 
Apparently I'm stuck again in one branch of the Blix ancestors. According to the Hovdsjö site that was mentioned earlier, kyrkoherde Mogens Karlsson Blix's paternal great-grandfather Karl Laurensson was married to Margareta Pedersdotter:
 
Per Olof Libom, Linköping, (Pilgrimshistorisk avhandling av Per Olof Libom) anser, att Sven är väpnaren Sven Laurensson (tre blad) i Vadstena, gift med Margareta Pedersdotter(Roos) av Ervalla.
 
Is the source mentioned here (Pilgrimshistorisk avhandling) a book? I have not found it anywhere yet, so maybe it's an article that's hard to find. I don't think there is a way that I could try to find this text here in Finland. Is there any truth in the claim that Mogens' great-grandmother might have been Roos av Ervalla, or is this just a fairytale, wishful thinking type of connection? Has anyone read the text by Libom, or does anyone know what the presumption is based on? Somehow I think that if there was Roos blood in the Blix line, it would have already been mentioned in this thread...
 
Thank you in advance for any information

2010-05-30, 06:01
Svar #5

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
There is no reason to connect a Margareta Pedersdotter in Jämtland with another Margareta Pedersdotter in Östergötland. But there is another circumstance that should interest you more:
Mogens Karlsson Blix's father is not the one the Hovdsjö site suggests. Instead he might be the son of a danish gentryman Carl Klingaasen (!), en Adelsmand i Jemteland whose identity is not known at present.

2010-05-30, 10:13
Svar #6

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
Thank you so much, again!  This research of my Swedish roots is quite difficult without actually coming to Sweden and trying to find the original sources there (also, I'm a beginner still), so all your help via this forum is very much appreciated.  
 
If I recall correctly, Karl Laurensson was also mentioned as Mogens' father in the article by Sollied, Henning: Blixerne av Jemtland. I don't have the copies here at the moment so I can't check, but obviously this new information sounds very interesting indeed. However, it makes me wonder why Mogens' children would rather have used their mother's family name (Blix) than their father's (Klingaasen)?
 
Google didn't have many matches for Carl Klingaasen, and there seems to be conflicting views about this. I wonder if there is any book, historical document or similar, that could be used as proof (and mentioned as a source in the family history records), or is this conclusion based on some individual's own research and/or private sources? In addition, is there anything to suggest that Karl Lauresson cannot be Mogens' father (so it might have been Carl Klingaasen instead)?
 
I'm sorry I keep asking all the time... If you still find the time to answer, I'm sending many thanks in advance!

2010-05-31, 06:14
Svar #7

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
I myself have not made any research, I am only referring what other genealogists write on this subject. Klingaasen sounds like the name of a village, maybe the home-site of Carl. But there is no such village. Someone, probably Leonard Bygdén, connected this Carl Klingaasen with Karl Laurensson in Kluxåsen. There is also an old saying among the early Blixes that their ancestor (Mogens´father?) was a danish gentryman, so there is no proof that Mogens' father is Karl Laurensson.

2010-06-01, 23:07
Svar #8

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
In that case it does indeed seem more likely that Karl Laurensson was not Mogens' father, if there is old family tradition that states otherwise. Exactly little details like that - what the early Blixes knew, what they did, how they lived their everyday lives - interests me, but I don't know how to find out more. I'd like to get deeper than just a list of names and dates. Maybe I'd better take a second look about the Hovdsjö site, I think there was a list of literary references there. Than I can ask the Library of the Genealogical Society of Finland to get those books etc. that are not yet available here.
 
Thank you again for your invaluable help!

2010-06-02, 20:10
Svar #9

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Hej alla Blix-forskare!
 
Hur tolkar man detta från Elgenstierna? Bör Adelskalendern repektive Hovdsjö-forskningen ändra sina uppgifter? Detta handlar om att utge falska spår i forskningen. Vem eller vilka kan man lita på?
Vänligen Martin bergman
 
Hi all Blix-scientists!
How do I interpret this from Elgenstierna? Should Adel calendar respectively Hovdsjö research to change their information? This is about to issue false tracks in the research. Who can you trust?
Please Martin Bergman
 
BLIXENCRON noble family, No. 364, extinct.
1646-08-24 ennobled, Introd. 1647th Extinct 1716-06-08.
The family stated descend from an ancient Norwegian noble family, living in Jämtland. Magnus Blix lived in the early 1400s and was an important man in the province. The family has utgrenat in noble family Blix, No. 1189th - A descendant of the Norwegian population, the State Council, Hans Blix, born 1661, died in 1730, was elevated in the Danish nobility named Blix Crone, but utdog dynasty with his son.
1Sön. 2Ök. 3Wn. 4AT (RA). 5Um. 6 Dipl. Norvig. III: 870th
TAB. 1st
Laurens Sveinsson in Kluxåsen be reached in the parish, Jämtland County, died 1516th Married to Margaret Joensdotter, died 1510, daughter of Joen Sigurdsson in Kluxåsen [6].
Children:
Charles son of Lauren Kluxåsen. Mention 1487th Be present for jury service as a vision 1536th Lived 1538th He owned and Kluxåsen Hafdsjö in Nyhem parish, Jämtland [Son].
Children:
Magnus Karlsson Blix, born in Kluxåsen. Vicar of Undersåkers pastorate of The diocese (Jamtland) 1532-1556.1 Married to Ingrid (Grete?) His Daughter.
Children:
Peder Månsson Blix, born 1542-05-14. Printer Country of northern countries. Kallas 1590 landskamrerare in Västernorrland. Died 1632 and buried in the church Styrnäs in Angermanland, where his portrait hung up and a beautiful epitaph on him was posted. Married 1: o Fluur with Elizabeth, daughter of the bailiff in Angermanland Hans Andersson. Married 2: o Anna Johansdotter Nortman, born in 1564 in Nordvik.
Children:
Marten Persson Blix, ennobled Blixencron (son of Peder Månsson Blix, Tab. 1), to Eskil Säter. Born 1596-08-20 (2 / 10) Angrmanland. AMANUENSIS in college cams 1613th Printers ventricular chamber in college 1615th LLM in Seven hundred districts in Upland 1622nd Bookkeeper in the chamber College 1623rd General Accountants 1629th LLM in Östergötland 1634th Generalkamrerare2 1637-08-08. Ennobled 1646-08-24 (introd. 1647 under number 364). Assessor of the audit chamber 1647-07-08. President and commissioner of the Court of college 1652nd 1667-04-28 dead and buried in Stockholm P. A. 5 / 9 in Jacob's church, where his weapon was placed. He completed in 1627 the first general ledger in Sweden. Married 1640-09-21 in Stockholm Nikolai out., Stockholm3 with Margaret von Wahl, born 1624-09-14 in Söderköping, dead and buried at 1681-10-07 Värmdö Church, daughter of the shopkeeper in Söderköping Per Melcher son von Wahl, Cecilia Olofsdotter Wederstedt.3
 
Source: Elgestierna

2010-06-02, 20:29
Svar #10

Utloggad Martin Bergman

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1017
  • Senast inloggad: 2016-02-28, 09:09
    • Visa profil
    • www.martinbergman.se
Hej igen!
 
Ursäkta min dåliga engelska. Jag har använt mig av Google översätt. Men det bör förstås även av en akademiskt studerad person. Jag försöker på mitt enkla sätt. Vi vill ju alla Blix-forskare få rätsida på detta. Säg till vad som är fel så att vi kan gå vidare.
 
Vänligen Martin Bergman
 
Hello again!
 
Excuse my bad English. I am using Google Translate. But it should also be understood by an academic person studied. I try my simple ways. We want everyone Blix researchers get the bottom of this. Let me know what is wrong so that we can move forward.
 
Please Martin Bergman

2010-06-05, 19:14
Svar #11

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Hej,
 
Jag har gått igenom Georg Hanssons avskrifter av Hammerdals domböcker, åren 1646-1687, för att se om någon ny uppgift, ex. ett bakarv, kan kasta nytt ljus över släkten Blix' ursprung, och framförallt kyrkoherden och landsprosten Erik Mogenssons (Blix) i Oviken. Det mesta jag hittade var om hans sonson Hans Eriksson Blix (1613-1689) i Grenås, Hammerdal socken.
 
Det är ett bra tag sedan det diskuterades här på Anbytarforum, om Erik Mogensson. Det jag kan erinra mig, är att det strandat vid ett citat av Bertil Hasselberg i Norsk Slektshistorisk Tidskrift (1963), under Landskap: Jämtland: Allmänt: Blix – släkten, inlägg av Karl Göran Eriksson, 2005-02-08, att Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. (Forum Theologicum XXI s. 158 - Örnsköldsvik 1964).
 
Går dessa, vissa skäl som talar för att Erik Mogenssons far kunde vara denna Mons Olsson på Rödön, tillbaka på enbart litteraturhänvisningar?
 
Denne ovan nämnde kyrkoherden Mons Olsson i Rödön torde väl vara, den av Bygdén nämnda (s. 209) Mons Olsson på Rødhan, kyrkoherde (nr 10, 1544-1557) i Rödön.
 
Har några nya forskarrön framkommit i dager sedan dess?
 
Någon mer insatt och hugad forskare kanske kan bidra med analys och värdering, av vad som kan komma fram i dager av dessa avskrifter, http://w1.638.comhem.se/~u63806870/hammerdal/index.html
 
 
Hammerdals tingslags höstting 1647 29/11:
Catharina enkia i Görvik klager effter halfwe gården i Grenås, som Erik Ersson broders sonnen ibidem besitter; begerer nå sin jord igen, och elliest lössa sin broders Isak Erikssons jord i Norge boendes, och elliest till att erfwa sin syster Anna Erssdotter, som hon förmener wara genom dödhen afgången.
     Resol. Enkian skall skaffa sig sin broders Isakz tillåthelse och kiöpe skrifft, item ett wist beskedh och bewiis ifrå kyrkioherden i Sverige, der hennes syster bodde, att hon döder ähr. Men enkians Chatrins egen erffwe odels jord beståendes uthi 1 mäling 1½ stång, dömes henne, effter hennes K. M:ts nådige Resol. niutha och behålla.
----------
 
Vet ej om dessa ovannämda personer i domboksutdraget av år 1647 har anknytning till släkten Blix, eller ej.
----------
 
 
Hammerdals tingslags höstting 26 november 1650:
Hans Eriksson låther opbiuda Grenås tredie gången, till näste arfwingerne att inlösa. Hans satte i rätta 27½ Rd:r och 2½ Rd:r till sonen Tage Månsson. [sonen Tage Månsson?; torde väl vara ett läs- eller skrivfel, eller?]
 
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1653:
Lendzmannen Hans Eriksson Blix ahnklagadhe Faste Larsson i Solberg, dedh han uthom lagha doom hafuer inflyt[tat] sin humblegårds hagha in opå sin grannes Sal.[ige] Olof Larssons effterlefuerskas, hustru Britas åkert[...] widh pass 1 3/4 al:r inom gambla haghastodhet, och således sigh tillängna welat. Till wilket han Faste ei undfalla kundhe, uthan badh om tillgifft, och sad[he] sigh sådant aff missförståndh ähr öfuat och giordh ho[...]
     R:tio. Nembden kundhe honom Faste Larsson icke befrija, uthan saakfelt att böötha effter dedh 17 cap. aff bygninge b. - 40 m:r till tree[skifte].
 
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1655:
Lähnsman Hans i Grenås hafwer låtit lageligen stämbdt Olof Persson i Espnäs, hwilken hafwer fäldt några elgzdiur uthi förbudin tijdh, och nu icke tillstädes är uthan sigh absenterer. Saakfältes för swar lösa till 3 m:r effter det 23 cap. Tingm: B:LL: och saaken till näste tingh remitteres.;
   
     Och vid samma ting (som ovan): Samma dagh trädde för rätten beskiedeligh man Hans Eriksson i Grenås, lähnsman, och framwiste en underskrefwen kiöpe och sams-skrifft, hwar medh han bevisade huruledes han sigh all den jordh medh huusen i Wästergården Gränåås kiöpt hafwer, aff Måns Olofsson i förebe:te Grännås tillförende boendes, hans rätte fäderne gårdh och odelzbördh 3 tundland åker och åkermåhl, och honom derföre gifwit effter egen willia och begeran 54 rijckzd:r som kiöpeskrifften uthwijsar. I lijka måtto hafwer be:te Hans Erichsson till fullo nöije uthbetalt Måns Oluffsson för en fierde part och i be:te gårdh liggiandes medh 30 Rd:r och seendes ähr aff deres giorde underskreffwen kiöpeskrifft, så att summan - 84 Rd:r belöper sigh som förbe:te Wästergården Gränåås uthgifwin är, den sidste medh den förste penningh opburin och richtigt betalt hafwer.
 
Hammerdals tingslags höstting 27 november 1656:
Angaff lähnsman Hans Eriksson i rätta, thed en ungh drängh Per Nilsson i Ede, hafwer belägrat Anna Persdotter i Hallen, och aflat barn samman, ähr aff ächta sängh född. Will och henne till ächta tagha. Derföre dömbdes han till penningar för lönskeläger - 20 m:r, effter det 3 cap: Gifft:m B:LL.
 
Hammerdals tingslags höstting 28 november 1659:
Landzskrifwaren wäll:tt Lars Jonsson inlade uthi rätten en rästlängdh oppå 1658 åhrs kyrkiotijonde som allmogen bestående aff 14 thr korn i Hammerdal och 4 thr och 23 kannor i Ström sochn som inge quittentz lefwererade ähro. Altså bleff förrige lähnsman Hans Erichsson af rättn på lagdt, att skaffa her om godh underrättelsse och beskiedh, eller swara sigh sielff till berörde spanmåhl. Emädan befallningzman wäll:tt Daniel Bertilsson säger sigh icke allenast munteligh uthan någre gånger skriffteligh hafwer honom förmant, det han ofördröijeligen skulle låtha kyrckiotijonde fram komma till sin behörlige och förordnade orth komma.
   Hwarföre bleff Hans Ericksson för försummelsse arbitral straff på kostat till penning . . . 40 m:r. [= mark] Och der han hafwer något att prætendera, stånde det till laga tingz uthförande / chronones ensaak.
 
Hammerdals tingslags höstting 26 november 1666:
Capitein ehrborn och manhafftig Johan Olofsson Mört, trädde för rätten, kärandes till sin förr detta bonde, Måns Eriksson Mo, effter een heel hemmans ränta för Annis 1655 och 1656. Och Måns opwiser dher emot landzskrifwarens Lars Jonssons qvittentz daterat Hammerdahl den 26 Novembris 1656. På bem:te 2:ne åhrs ordinarie räntor till 6½ rd:r 8 sk:r för hwartera åhret, wara af Måns i Moo richtigt betalte och kvitterade på befallningmannen sal. Jakob Christofferssons wäg:r;
   Och såsom sal. Jacob Christophersson hafwer anammat af landzskrifwaren alla dess reckningar; Remitteres således H:r Capitein till dåvarande regementskrifwaren, wäl:tt Olof Pedersson Ström, at få her om kundskap och underrättelse, och Måns i Moo kännes för H:r capiteins her å widare till tahlan aldeles frij. Sökiandes sin hemmans ränta för berörde åhren, hwarest han bäst kan och gitter; Och der emot kändes H:r capitein plichtig betala Måns i Moo 2 rd:r som han af Hans i Grenås, på hanss wäg:r nutit och opburit hafwer.
 
     Och vid samma ting (som ovan): Kyrckioherden wördig och wällärde H:r Erik Hedsander, kärade till Jon Olofsson i Grenhås effter 24 skyhlar 8 band skafft-korn, som Hans Eriksson bewitnar, dhen åthniutit; hwilka han nu effter rättens gottfinnande återlefwerera skall och kyrckioherden tillfreds ställa, uthan widare her öfwer molest, alldenstund han Jon Olofsson hafwer ohemult såldt gården och kyrckioherden såleds med sitt jordekiöp träda dhen ifrån, och han Jon Olofson skall effter 12 cap. jordbalken plichta 3 m:r Sm:tt.
 
Hammerdals tingslags höstting i november 1668:
Hans Eriksson i Grenås angaf i rätten, hafue förledin 3die dagh juul bydt en häst medh Sjul Persson i Hallen, uthi godhe mänss närwaru, som tillijka medh honom uthi Granåhs heembudne woro, n:n Jon Eriksson och Per Olofsson i Görvik och Nils Olofson i Gåxsjö, hwilke effter aflagdh eedh, hand å book, betyga, att Siul uthi deras närwaro bytte medh Hanss Erichson häst, och tillbödh honom emillan 3 Rd:r. Men på det Siul ey skulle wara ångerbydt, gaf Hans honom 4 Rd:r dher medh han war glad, seijandhes dhet är nu wähl at jagh fäår nu pening:r till min ryttare Tufwe Jonsson;
     Hwilket kiöp nu och Siul Persson sielff för rätten tillstår så tillgångit, wara dher medh tillfreds så wähl om affton som om morgon dhe bägge nychter woro; Men ryttaren Tufwe Jonsson haf:r af öf:r dådighet taget Siuls häst, han fick af Hans Erichson, och förleden söndagh effter trettone dagen tiit reest till Grahnäs och uttagit och tillwällat sigh Hans Erichsons häst i stallet och insatt Siuls häst, hwilken häst Hanss Erichson till Datum ey haar fått nyttiat, uthan Tufwe den brukadt, men dhe 4. Rd:r kastadhe Tufwe på bordet hwilke Hans haar satt från sigh till rätta.
     Dess uthan klagar Hanss Erichson öf:r Tufwe Jönsson hafwa på en söndagh, då Tufwe på samma dagh gick till Herrens högwärdiga nattwardh, men sedhan på wallen skufwat Hans Erichson i Grenåhs, som Per Jonsson i Goxsiö på tillbudin eedh betygar, elliest och Per Rafaelsson bewitnar at Tufwe hafwa winkat af och an medh sin kiäp eller pijk han i handen hadhe. Men Tufwe Jönsson som för rätten stodh och swara skulle till detta, wägradhe sådant, seyandes sigh ey wara stämbdt, derföre han rätten Affronterade och togh sitt afträdhe ey willia swara, effter han ey war lagl: stembder. Men effter corporalen Jakob Slembackz adsistence comparerade Tufwe Jonsson derföre åter tillfrågades Siul Person om han hafuer såldt Tufwe Jönsson sin häst, om han bydt medh Hans Erichson swaradhe der till aldeles ney.
     Så emedhan Tufwe Jönsson till sådant sig ey unddraga kan reest till Hanss Erichson och emot hans willia uttagit hästen, och sigh tillägnade, och den andre i stallet insatt kunne alt derföre rätten honom Tufwe ey befrija från 28 cap: kong b.LL. till 40 mk:r saker wara. Och sedhan skall Tufwe Jönsson genast tillställa Hans Erichson i Grenåhss sin bydte häst igen, uthan widare oppehåldt. Men för kyrkiofredhen Tufwe kan sigh på kyrkiowallen förseedt, förskontes han oppå Kongl: May:ts nådige behagh för sin medellössheet.
 
Hammerdal tingslags höstting 25 och 26 november 1670:
Trädde för rätten Sal. Mats Anderssons änkia i Fagerdal, h. Ingeborg Olofsdotter tilljka med sin son Anders Matsson præsenterandes en trowärdigh testamentz skrifft, gifwen aff den gamble ålderstegne mannen Olof Eriksson i Fagerdal, hwarmed bewisandess, huruledess han för sin ålderdoms swagheet ey sielf mächtar sigh utj sin skröplighet förestå, derföre förord sakadt begifwa sigh til syytningz hooss denne sin systerdotter sal. Mattz Anderssons änkia, och henness son Anders Mattzon, med sådan condition, at dhe bägge skohla för swarligen utj Oluf Erichssons lijfztijdh med kläder och födo nödtorffteligen oppehålla, försöria och wäll föreståå, at dhe derföre inför gudh och hwar ährligh man kunna answara, och sedan effter hanss döde dagar honom hederligen och wackert til grafwa befordra låta;
    Hwaremot Oluf Erichsson för dherass uthstående beswär och omak, effter sin dödh testamenterar h. Ingebor Olufz d:r tridie parten utj Fagerdahls hemmanet och till henness son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon, twådelerne utj be:te Fagerdahl, hwilken gårdh ähr Oluf Erichssons aflinge jordh, den han af sin egen medhel kiöpt och sig förwärfwat haf:r, som til seendess ähr af faste brefwet de dato 30. Novembris 1652. Jembwäll af testamentz brefwet de Dato 7. Junij 1669 hwillket testamente wördige kyrkioherden wällärde H:r Erik Hedsander, ländzman wällförståndigh Claes Isaksson Tiock och Hans Eriksson i Grenås [Granååss] betyga, och verificera så passerat wara.
    Så medan detta testamente icke sträfwar emot Swärgiess lagh, 9 Cap. Jordh b:L.L. at then jordh man haf:r aflat, hafwa j wåldh at giöra af henne hwad han will, hwilket sidermehra för lagh och rätta kundgiordt och stadfästadt ähr, och ingen fanss som här emot sade eller säga kunde, hwarföre dömbde iag med nämbden samma testamente skall fast och stadigt stå och aldrig återgå, wed boott och plicht som Swärgiess lagh förmåhr, uthan Oluf Erichssonss gårdh j Fagerdahl erkänness som bemält ähr under hustru Ingebor och hennes son Anders Mattzon och hanss samptel. syskon at nyttia och bruka och behålla til en ewärdeligh fast wällfångin oklandrat ägendomb, med alla dess tilliggiande lotter och lunder etc.
 
Hammerdals tingslags höstting 24 november 1673:
Hans Eriksson i Grenås opbiuder första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r wederbörande til återlössn.
 
Hammerdals tingslags vårting den 22 januari 1674:
Hans Eriksson i Grenås opböd Hans Jonssons hemman i Gåxsjö andra gången.
 
Hammerdals tingslags höstting 25-27 november 1674:
Hans Erikssons pante hemman i Gåxsjö, opbödz tridie gången.
 
Hammerdals vårting 7 januari 1678:
Wälborne H:r öfwerstens Åke Ulfsparres fullmächtig regement skrifwaren Petter Moback klageligen tillkänna gifwer, huru såsom gl. ländzmannens Hans Eriksson i Grenås son Per Hansson hafwer in Augusto emottagit een klöfwia med pengar, i plåtar af regementz qwartermestaren Arfvid Duus til 50 d:r 26 öre Sm:tt, och dhem skulle föra til Frösön, hwilka pengar Pehr Hansson föregifwer hafwa nedsatt i Kläppe by i Kyrkås sochn hoos Olof Heljesson, effter han förnam fienden war för handen, och sedan begifwit sigh tilbaka. Pehr Hansson kan eij undfalla penningarna hafwa fördt, men föregifwer det den danske schergianten Amund Jonson hafwer i Lit fåt spaningh på peningerna och således drifwit hårt på at han samma peninger skulle föra til danske general på Frössöön, hwilket han och giöra måste och fick en stoor plåt i fortzel löön. Men nekar inständ (?) aldrig hafwa be:te p:g:r oppenbarat för fien(?) Dher på honom effter lagh 19 cap. ting b. LL pålagdes lagl. sigh sielff tolffte å näste laga tingh befrija. [forts. §12a]
 
     Och vid samma ting (som ovan): Den 8 janarij præsenterade sigh Per Hansson godwilligen sielf tolffte att gå eed lagh eij warit wållande, hwarken igenom skrifwelsse eller någon kundskap til fienden dhe norske, att p:g:rna som insattes hoos Olof Heljesson i Kläppe och giffwit dhem kunogt eller oppenbarat, hwilket Pehr Hansson lagl. sielf tolffte fulgiorde. Hwarföre effter Sweriges lagh 19 och 20 cap. tingmåla B. LL. befrijas Pehr Hansson ifrån denne 50 d:r Sm:ttz fordran och beskyllningh.
 
Hammerdals vårting 27 maj 1679:
Cronones befallningsman wälb:de Jonas Flodin lät publicera H:r general majorens wäll:e Anders Plntings order at ransaka i hwart tingelagh huru många dragoun stodr ähre lembnade i Hammerdahls tingelagh, dher til nembden på sin eedz plicht angåfwo, 1. Sochneprophossen Sven Olofsson i Sikås haf:r ett swart stoo som lembnadt ähr effter sin förrymbde broder Erich Orrfält.
2. H. Kerstin änkia i Görvik, hafver ett effter sin son, Israel Philipsson.
3. Ländzman Christier Andersson hafver och ett dragoun stoo, som ländzman haf:r A:o 1678 in Januario kiöpt af befall. Nils Salenius för 3 d:r Sm:tt.
Effter h:s excel:z högwälborne H:r gouverneurens resolution gifwin finnarne, att Ströms finnarne skola weder syhnas effter Kongl. Maytt:z skogs ordningh, effter dhe uthi 16 à 18 åhrs tijd på sine opbygde torpställe oskattlagde sutit hafwa, hwar til med nämbdens sambtyckio uthkorades föresattes d. 9 julij näst kommande (>) och dertil af nämbden förordnades / Jöns Eriksson i Sikås, Christen Persson i Viken, [se ana XII:4564] Erik Samuelsson i Håxås, Jon Persson i Björnsgård (Fyrås), Jon Olofsson i Hallen, Per Christensson i Solberg, Per Raphelsson i Lorås.
     Nämbningsman Israel Hansson i Håxås bekänner hafwa tilsagdt Hans Eriksson i Grenås i skiutzferd effter cronones proviant, til leutnanten Anders Curij men sådant försummadt, hwarföre effter 33 cap. ting b. LL sakfeltes til 3 m:k Sm:tt.
 
[Tillagt i marginalen:]
H:r majorn Charlier målsägande ähr, bad och gaf honom effter, dy för XXX.
 
Hammerdal tingslags vårting 21 juni 1680:
Hans Eriksson i Grenås bewilliades fastebref på Per Jonssons hemman i Gåxsjö pantsat för 60 Rd:r effter dhet war lagbiudit och lagståndit, och ingen af börde männerne lagl. med peg:r klandrat hafwa.
 
Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1680:
Hans Eriksson i Grenås bekänner för 3 åhr sedan hafwa med ländzmans (Detta stycke finns ej med i det renoverade protokollet.);
 
     Och vid samma ting (som ovan): Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d. Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d. Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera.
 
Hammerdal tingslags höstting 19 oktober 1681:
Hans Eriksson i Grenås beklagade sig wara pantat oskylldigt 14 d.[aler] Sm:t för 1677 åhrs lappränta, där han lijkwähl till Jacob Scharman betallt där å 7 d.[aler] Sm:t efter quittans och mehra af dem eij upburitt efter lähnsmanns begäran. Eij heller äre flere skattlappar änn 6 st. som äre förskonthe medh änkel räntta à 6 m:k Sm:t och alltså mehra uthtagitt änn lapparne böra betahla, hwilcket åligger sahl:e befallningzmans Roshemi sterbhuus att clarera.
 
Hammerdal tingslags höstting 23 och 24 november 1683:
Erik Pålsson Lapp ifrå Norderön och Backen och soldaten Daniel Dant fordrade arff så i löst som fast effter sin mohrbroder sahl.[ige] Olof Eriksson i Fagerdal utaf sitt syskona barn hust. Ingeborg Olofsdotter i Fagerdahl som Olufs hemman possiderer och inne hafuer. Hust. Ingeborgh oppwiste Oluf Erssons testamentz skrifft af d. Junij A:o 1669 af innehåld att han henne 1/3 af Fagerdahl hemmanet och 2/3 till sonen Anders Matsson, huilcke därmed lagligen procederat och derå den 25 Novembris 1670 wunnit laga fångzbreef. Item Oluf Erssons testamentz skrifft på sine löösöhren till Anders Matzson af d. 1 Novembris 1675, efftersom hans syskon ingen wårdnat om honom hafft och hust. Ingeborgh uti 26 åhrs tijdh honom skiöthat som framledne ländzman Christer Andersson och Jöns Eriksson i Sikås och Hans Eriksson i Grenås verificerat hafwa. Jöns och Hans tilstå så richteligen aftalt wara. Erik Göransson i Tulleråhssen [Tullingsås] intygade effter sin gamble faders relation att Oluf Erss fadher i Jonsgården uthfattig war och att Oluf intet fick där några löössöhren. Göran Andersson i Öhn om sina 73 åår betygar Erich i Jonsgården aldeles uthfattig wara så att han eij mächtade opföda sine barn, utan een sin dotter låtit af een lapp i lappmarcken opföda och att Oluf icke een halföhres wärde i det lösa ärfde uthan snarare måtte sättia till. Oluf Ersson bortmistade mäst all sin booskap och enär han dödde litet [ägde] föruthan kärill och sådant i förråd.
     Såssom hust. Ingeborgh Olssdåtter och Anders Matz son hafua opwist laga fångzbreef på Oluf Erssons hemman i Fagerdahl daterat d. 25 Novembris A:o 1670 så kan Rätten intet bijfalla Erich Påhlsson lapp och Daniel Dantt uti des prætension, uthan i anledningh af det 21 Cap. Tingmåhla B. där med låther beroo, och huad lössöhren widkommer som Erich och Daniel i lijka måtto effter Oluf Ersson prætendera, så finnes först effter troowärdige mäns intygande att Oluff Ersson inga löössöhren effter fadren Erich i Jonsgården ärfft och sedan att han sina löössören testamenterat i syttningzlöön Anders Matzson; Altså finnes skiäligt att Anders Matzson deth oqualt behåller.
 
Hammerdal tingslags höstting 22 och 24 november 1684:
Corporalen Jonas Olofsson Flink föredrog hurusom hans hustru Kerstin Wellamsdotter, effter sin fader tillkomer någon arfiord i Fyrås, den styfmodren hust. Märit Hansdotter förwägrar, eftersom gamble syskonen intett skohla wara uthlöste. Då oppwijstes Wellam Perssons styfsönners, Måns, Peder och Salomons Peders söners breff af den 21 april 1684 uti Trondheim [Trunheem], af inne håld att Fyråhshemmanett under deras mohrs ächtenskap inlöstes, och dy prætendera dee sin arfz partt, huil kas mohr Kerstin Eriksdotter betygas för 27 eller 28 åår sedan wara dödh blefwen, och sönerne öfuer tiugu åår warit i Norge [Nårie], och sin arfz prætension i deth fasta icke förr söcht. Wellam Persson dödde för femb åår sedan, och sönerne löösöhrerne widh bårttresandet bekommit. Sedan fordrar corporalen på sin hustrus wägnar, ett halfft tunland jordh som hon ärfde effter sin moder i Viken, och Wellam Pederson sålde för 12½ Rd Specie, och inlöst derföre jordh i Fyråhs. Söker altså corporalen att tillträda så mycken jordh, eller få så många penningar som för hennes arfiord är upburen; warandes een son widh nambn Peder och tree döttrar Kerstin som hemma i landett äre, och Ingeborg är gifft i Norie, och der på tolf åårs tijdh waritt, och intet kräfia låtit sitt fasta.
     Aff Peder Henrikssons breff och skrifft af den 8 maij befins, att Wellam Pedersson inlöst sin faders systers Kerstin Henriksdotters åttondedels jordepartt i Fyråhs hemmanet medh nije goda Rd:r, och för Agnes Henrichz dotters partt och nije Rd förståendes femb Rd till Peder och fyra till henne sielff.
     Wellam Persson betyges, af Hans Eriksson i Grenås hafua opburitt sin hustrus ( lucka ) Ersdotters jordepenningar i Skottgården uti Oviken nijo Rd:r Specie af Com ministro i Sunne H:r Erik Thelao.
     Såssom under Wellam Pederssons ächtenskap medh hustru Kerstin Erssdotter tuenne systerdehlar uthi Fyråhshemmanett med 18 Rd:r äre inlöste, och effter 29:de capitlett Jordabalcken LL hennes barn tillfallitt een trediedehl deraff som är sex Rd:r. Men såssom dee sin rätt förtegatt hafwa, så heemfalla dee Kongl. May:tt och chronan effter 23 cap. Erfdab. LL. I lijka consideration kommer och 9 Rd Specie som Wellam Pedersson af hustru Kerstins jordepenningar i Skåttgården opburitt, och dy så myckett af deth fasta i hemmanett chronan heemfaller och deth öfrige af hemmanett föruthan ett halfft tunland som apart af corporalens hustrus arfiord i Wijken effter sin moder i Fyråhs inlagdt ähr och han äger är tillfallitt Vellam Perssons barn, Peder, tuenne döttrar, af nambnett Kerstin och Ingeborgh. Och emädan som Ingeborgh haar och förtegatt sin rätt, så heemfaller och des jordepartt Kongl. May:tt och chronan effter bem:te 23 capitel. Huad uthlössningen af sonen Peder Wellamsson och swågern Jonas Flinck wedkommer, så pröfwes, att Peder är lijtett mera rådande i hemmanett än Jonas, doch den som kan uthbetahla Kongl. May:ttz och chronans tilfaldne dehl derutinnan blifwe dertill närmast, huarwid är att observera, deth Jonas Flinck på sin hustros wägnar böör niutha i hemmanett dee der inlagde 12½ Rd:r Specie.;
 
Och vid samma ting (som ovan): Per [Peder] Chrestiersson och Hemming Eriksson i Grenås beswärade sigh öfwer sin granne Hans Eriksson ibm [= ibidem, i samma by, d.v.s. Grenås] för deth han tillägnatt sigh större och fleere äghor i byhn än honom böör effter skatten: warandes een dehl som under deras åboende chronhemman legatt: anhållandes att få låtha oprefwa åker jorden och dehla ängiärne effter öre och örtugh: berättandes att Fickia ängiett och under deras gårdar legatt. Rp. Att han äger halfwa byhn, och dee den andra halfwa dehlen efftersom deth waritt broors bythe, och der effter drager han skatten: föregifwandes sigh eij mehra hafwa, än gode männ honom tildeltt och märckien uthwijsa skola: hafwandes dee tree mählingar åker som grannarne siffta effter, aff uhrminnes tijder legatt under sin gård.
     Aff ålder skattade byhn för säx tunland, och i fiscalens Rafwal Pålssons tijdh på Hans Erikssons hemman tillöcht een tridiedehl och sedan een siettedehl dito, och i fiscalens tijdh på Hemmings ett halfft tunland på Peders een trediedehls dito tillöcht.
     Såssom skiäligt pröfwes och Sweriges lagh lijkmätigt är, att huar och een skattar effter öre och örtugh, så böre och ägorne iämkas och dehlas effter skatten. Altså finner rätten billigt wara, att tillåtha Grahnåhs byns ägor i åker och äng oprefwas och skifftas emillan grannarne effter öre och örtugh: förståendes att huardera tilägnas sin gambla åkermåhl, och icke ihopa slåes, äfwen moste och skiee medh ängierne och skogzslåtten, så att den som wäll haar brukatt och rydiatt sin åker och ängh, icke må betungas med elach åker och skogwuxit ängh, och der någon åthskildnat funnes, så tillmäthes af någondera teghan som är belägen wid den andras, som någhot niuta böör.
 
Hammerdal tingslags vårting 29 och 30 mars 1686:
Per Hemmingsson i Görvik kärade till sin broder Jon Hemmingsson som brukat fadershemmanet ib:m aff 2 1/3 tunlandh tillhopa, huilket dem båda intet föda kan, och Joon intet mächtigh dhet allena häfda och des uthskylder betalla och befruchtar att hemmanet blifwer ödhe, begärandes tillståndh dhet att sällia: hafwandes gifwit Joon 20 richzdal. för sin anpart, som sedan blef ryggiat, och allenast igenfått 10 richzdal. der till medh hafwer Peder uthlöst sin syster Sara med 7 R:d etc. - Huar emoth exciperades sålledes, att han haar lefwereratt tijo R:d specie och för tree åhr sedan nijo dal. kopp.m:tt, men Peder föregifwer sig allenast fått 6 dal. kopp.m:tt. Joon berättar sigh taga af Erik Olofsson i Ede nijo dal. k:r m:tt och dem till Pehr lefrera i herr Pehrs Gestrini gårdh, då ingen meera än dee båda, woro tillstädes. Erich Olsson berättar Joon af sigh få 9 dal. wettandes intet huru lefwereringhen skedde. Peder sägher sig eij fått mehra än sex dal. kopp.m:tt. Sedan haar Joon till Erik Månsson på Åsen betalt på Peders wägnar tree richzdal. som Peder tillstår och femb R:d:r fordrar Erich ännu, dem Pehr sägher sigh skyldigh wara. Peder är skyldigh Erik Göransson i Tullingsås femb R:d för huilka han känner Joon godh. Hans Eriksson i Grenås haar och af Peder fodra 2½ R:d som och känner Joon derföre godh. Under deras action angafs, dem wara skyldigh een post penningar för och på 1681 åhrs saaköhren, huar med ingen längre dilation kan gifuas, som består effter sochnskrifwarens angifwande af 52 d. 23: 16 p:r Sm:tt, huar emooot dhe intet säija kunde;
     Altså wärderade nämbden berörde hemman aff 2 1/3 tunland effter landzens gångh á 18 R:d á 6 m:k Sm:tt. Facit 63 dal. Sm:tt huar utaf saaköhren drages, och altså blifwer behållit 10 d: 8: 8: Sm:tt huraff 2ne gamble syskon som intet uthlöste äre, böhre hafwa 7 dal: 16 öre Sm:tt. Pål Hansson i Håxås uthlät sigh willia ofwanbem:tt hemman effter werderingh köpa, och uth fästade, morgondagen willia der på lefwerera 30 dal. Silf.m:tt för huilka Daniel Andersson i Ede caverade, och resten på saak öhren som är 22 dal. 23: 16 p. Sm:tt låfwar han nästkommande Karin-mässa betala och clarera. Gamble syskonen skall han och emottaga och försöria emooth deras arfsrätt i hemmanet: förbehållandes dem och des fränder dhet inlösa på tree åhr, som 27 cap. tingmåhlabalken dicterer och biuder.
----------
 
 
 
 
Mvh
 
Peder Andersson

2011-07-26, 14:10
Svar #12

Utloggad Peder Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 883
  • Senast inloggad: 2021-12-16, 18:11
    • Visa profil
Erik Mogenssons Blix sigillavtryck 1610 20/3 av hyllingen av prins Christian på Hovedtangen ved Akershus slott 17. juni 1610.
 
 
Sognepresterne i Jemtland prosti, kongens gård i Jemtland 20. mars 1610.
 
1. Erich Mogenssøn, prost, Oviken = Erich Mougensen  [not 8, Erick MogenÃ?en signatur], prouist J Jemtelannd och pastor i Ouigen E M I.
 
     
 
De övriga medsigillanterna var:
 
2. Lauritz Mogenssøn Blix, Undersåker = Lauridzs MougennÃ?en  [not 9, Laures MoonÃ?en Blix signatur], sougne prest i Wnnderagger L M.
 
   
 
3. Lauritz Mogenssøn, Rödön = Lauridtz MougennÃ?en  [not 10, Lauritz MogenÃ?øn signatur] ... i Rödenn L M.
 
   
4. Anders Nielssøn, Offerdal = Annders Niellsen  [not 11, Anders Nielson signatur] ... i Offlodall A N.
   
5. Hans Casperssøn, Lit = Hanns CasperÃ?enn âEUR¦ i Lid  [not 12, Hans CasperÃ?en i Lijdt signatur] H C K.
   
6. Knud Pederssøn, Seby, Revsund = Knud PedersÃ?en Seby  [not 13, Knud Pederssen Seby signatur] ... i Refsunnd K P.
   
7. Bjørn Bjørnssøn, Sunne = Biörn BiörnnÃ?en  [not 14, Biørn BiørnÃ?en signatur] ... i Sunnde âEUR¢BIÃ~RN âEUR¢BIÃ~RNSE.
   
8. Peder Anderssøn, Hede = Peder AnnderÃ?en  [not 15, Peder Anderssøn signatur] ... i Heide, J Herdallen P A.
     
 
Original på papir med 8 påtryckte segl på papirseddel. DRA, Hyllinger B.2 92,8. Arkivreferanse: Riksarkivet, Samlinger til kildeutgivelse, Segltegninger, Kongehyllingen 1610.
 
Text och bild: Segltegningar fra hyllingene i Norge 1591 og 1610 2010, Lokal geistlighet nr 249. s. 254-255.
-----
 
 
//Peder

2012-07-24, 02:09
Svar #13

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
Hello again,
I was wondering if there is any information on Sigurd Joansson's parentage. I happened to visit the Geni pages where apparently anyone can add ancestors to anyone... It looked quite interesting going backwards from Sigurd's presumed father, claiming that he was Joan Skancke: http://www.geni.com/people/Sigurd-Joansson/2623116
As much as I'd like to add The First King of Scotland etc. to my ancestors, I have some serious doubts ;)
 
On the other hand, the previously mentioned Hovdsjö-Kloxåsen-Blixsläkten site also leaves me wondering. It says that Sigurd Joansson's father was Joan Pedersson, whose father was Peder Nilsson, whose father was Nils Halsteinsson, whose father was Hallstein Torleivsson, whose father was Torleif Haraldsson and mother was...Princess Magnhild??? What princess was that? And what king was her father?  
 
Before I go adding royalty to my family tree I'd appreciate it if anyone can tell me if there is any realistic, fact-based information available on Sigurd Joansson's ancestors, or is all of the above just some people's wishful thinking. Thanks in advance!
 
Br, Marjo

2012-11-11, 16:39
Svar #14

Utloggad Ingrid Nyberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2017-06-22, 18:54
    • Visa profil
Blix - Skancke - Isle of Man
Jag har släktforskat en tid och nu har jag på min väg tillbaka i släkten ramlat in i släkterna Blix, Skancke och vidare till småkungarna på bl.a. Isle of Man och Hebriderna. Det finns så många olika uppgifter i släktutredningar på nätet så min första tanke var att stryka ett streck över den grenen och betrakta det som en spännande saga, men jag kan inte riktigt släppa det. Jag lägger här ut min lista och hoppas att någon har möjlighet att ge mig ett råd om hur jag ska se på följande släktgren:
 
Märta Blix Född i Tuna död 1679 på Frösön
Magnus Simonis Blix Född i Härnösand död i Tuna  
Simon Månsson Blix Född i Undersåker, död i Härnösand
Måns (Magnus)(Mogens) Blix Född i Klockåsen(Kluxåsen), död i Undersåker
Karl Larsson(Laurensson) Blix Född i Näs Klockåsen(Kluxåsen)
Margareta Johansdotter Född och död i Näs
Johan Sigurdsson Född och död i Klockåsen(Kluxåsen)
Sigurd Joansson Född i Alsen död i Klockåsen
Johan Pedersson Skancke Född och död i Hackås
Peder Nilsson Skancke Född på Frösön, död i Hov
Nils Hallsteinsson Skancke Död i Jämtland
Hallstein Torleifsson Född på Isle of Man, Död i Norge.
 
Jag hoppas få en kommentar från någon som har satt sig in i dessa släkter.  
 
MVH Ingrid

2012-11-11, 18:04
Svar #15

Utloggad Moderator Släkter

  • Moderator *****
  • Antal inlägg: 1023
  • Senast inloggad: 2016-06-16, 23:05
    • Visa profil
Denna diskussion har
 
1) flyttats från Övriga Släkter till Introducerad adel, eftersom ett par grenar blivit adlade med namnen Blix och Blixencron.
 
2) slagits samman med ett par äldre diskussioner under Landskap - Jämtland (dåvarande anbytarvärden flaggade 2005 för en sammanslagning, men kom tydligen aldrig till skott med det).

2013-02-27, 08:10
Svar #16

Alexander Lindquist

Hej denna information har jag fått från geni vi börjar med den första från Klockåsen i Jämtland
 
 
1. Måns Karlsson Blix f. 1502 i Klockåsen, Näs, Jämtland, död 1570 i Prästgården, Undersåker, Jämtland
 
2. Karl Laurensson f. ca 1465 i Klockåsen, Näs, Jämtland, död ca 1538 i Klockåsen, Näs, Jämtland
 
gift med
 
3. NN Mogensdotter Blix född cirka 1475 i Jämtland (Z) (kan möjligen vara dotter till Mogens Jonsson Blix som är nämnd 1499)
 
4. Laurens Sveinsson Blix född cirka 1435 i Klockåsen, Näs, Jämtland, död 1516 i Klockåsen, Näs, Jämtland.
 
gift med
 
5. Margarete Joansdotter född ca 1440 i Klockåsen, Näs, Jämtland, död cirka 1511 i Klockåsen, Näs, Jämtland.
 
6. Mogens Blix nämnd år 1499
 
gift med
 
7. NN
 
8. Svein Laurensson Blix född 1410 i Toresås (Östnår), Hackås, Jämtland, död cirka 1470 i Skute, Näs, Jämtland
 
gift med
 
9. Margareta Pedersdotter Roos af Ervalla
 
10. Johan Sigurdsson född cirka 1420 i Klockåsen, Näs, Jämtland, död 1465-08-10 i Klockåsen, Näs, Jämtland
 
gift med
 
11. NN
 
12. Jon Blix?
13. NN
 
14. NN
15. NN
 
16. Laurens Jonsson Blix, född cirka 1370 i Näs, Jämtland, död cirka 1412 i Skute, Näs, Jämtland
 
gift med  
 
17. NN
 
18. Peder Roos af Ervalla, född 1375 i Ervalla, Örebro, Sverige, död 1442-05-08 i Sörum, Skedsmo, Norge
 
gift med
 
19. Gjertrud Sigurdsdatter Bolt, Til Tomb, född cirka 1378 i Tom, Råde, Östfold, Norge.
 
20. Sigurd Joansson, född cirka 1390 i Översjö, Alsen, Jämtland, död cirka 1447 i Klockåsen, Näs, Jämtland.
 
gift med
 
21. NN Jonsdotter, född cirka 1380 i Översjö, Alsen, Jämtland.
 
22. NN
23. NN
 
24. NN
25. NN
 
26. NN
27. NN
 
28. NN
29. NN
 
30. NN
31. NN
 
32. Jon Blix, född cirka 1350 i Jämtland, Fogde i Jämtland
 
gift med
 
33. NN
 
34. NN
35. NN
 
36. Ulf Jonsson Roos af Ervalla
 
gift med
 
37. Margareta Pedersdotter Bonde, född cirka 1352 i Södertälje, Södermanland, Sverige, död före 1378.
 
38. Sigurd Berdorsson Bolt, född 1350, död 1411
 
gift med
 
39. Gjertrud Hatt til Eidsholm, född cirka 1355, död cirka 1422
 
40. Johan Pedersson Skancke (Johan i Sanne) född 1344 i Hackås, Jämtland, död 1411 i Västerhus, Frösö, Jämtland
 
gift med
 
41. NN Jonsdotter
 
80. Peder Nilsson Schanke, född cirka 1325 i Mjälle, Frösön, Jämtland, död cirka 1375 i Hov, Hackås, Jämtland
 
gift med
 
81. Kristina Halvardsdotter, född cirka 1320 i ? (Oforskad plats), död cirka 1375 i Hov, Hackås, Jämtland.
 
160. Nils Hallsteinsson Schanke, född cirka 1300 i Egge, Steinkjer, Nord-Tröndelag, Norge, död cirka 1354 i Våle, Hackås, Jämtland.
 
gift med
 
161. Kristina Halvardsdotter, född 1305 i Östnår, Hackås, Jämtland, död 1348 i Våle, Hackås, Jämtland.
 
320. Hallstein Torleifsson, född cirka 1272, död cirka 1345 i Egge, Steinkjer, Nord-Tröndelag, Norge.
 
gift med
 
321. Sigrid Haakonsdatter
 
322. Halvard Ogmundsson, född cirka 1280, död cirka 1347 i Östnår, Hackås, Jämtland.
 
gift med
 
323. NN Toresdatter
 
640. Torleif Haraldsson ?? Finns det belägg att Torleif Haraldsson på Isle of Man, England är fader??

2013-02-27, 16:18
Svar #17

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Alexander: Hur tillförlitliga är egentligen dessa uppgifter? Ur Georg Hanssons utmärkta  från 17 maj 2006:
 
Henning Sollied skriver om Karl Laurenssons ”arvskifte” (år 1538) i sin i övrigt utmärkta artikel Blix´erne av Jemtland (i Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931). Han kommenterar dock inte det faktum att varken Måns Karlsson eller hans broder Jens (som också var präst) nämns i detta arvskifte. Och vad värre är - de får inte ta del av arvet! Sonen Olof Karlsson får överta hemmanet i Klocksåsen mot att föda och sköta fadern så länge han lever. Systrarna (minst två) nämns inte med namn, men de får vardera 50 mark av fadern och ytterligare 2 av Olof. (Brevet finns publicerat i Diplomatarium Norvegicum som nr 1153 i bind III.)
 
Att Måns INTE förekommer i nämnda arvskifte är övertygande nog. Bara att skrota den fabricerade antavlan!

2013-03-12, 22:19
Svar #18

Alexander Lindquist

Constantinus Lindfors
 
du måste läsa på mera innan du yttrar dig före, man bruka säga man tänker först innan man skriver
men du kanske skriver först och sedan tänker, och sen funderar du om det verkligen var bra skrivet av dig
 
nu kör jag omvänd psykologi med dig, hoppas du förstår vad jag skriver
om med det så talar jag i tungor eftersom jag är andedöpt
men nu ifrågasätter du mig nog och frågar vad är det för något?
 
http://www.brunflohembygd.com/hovdkloxblix.htm

2013-03-12, 22:27
Svar #19

Alexander Lindquist

Karl Laurensson i Kloxåsen hade som tidigare nämnts övertagit Kloxåsen redan 1515  tillsammans med sin bror Jon. År 1528 erkänner Laurens i Åsan, Jon i Överbyn och Jens i Bjärme som ombudsmän för Svein Laurenssons barn, att de har skiftat med Karl på följande sätt. Yttergården i Kloxåsen , Skute 1 skinn och en tredjedel av Hovdsjö. Som tidigare  nämnts var han år 1515 med på köpet av ett kvarnställe i Bölesån och år 1536 på köpet av fisket i Hovdsjö liksom han år 1535 måste ut med 2 mark i böter till Nils och Jon Sigurdssöner för deras odalsrätt till Skute. År 1538 skiftade Karl Laurensson gården 1 mellan sina barn, söner och döttrar(DN III 1153). Döttrarnas namn och antal nämns ej, men de får 50 mark vardera och dessutom 2 mark av sonen Olof  Karlsson, som skulle behålla hela Kloxåsen och underliggande gårdar mot att han försörjde fadern så länge han levde. Karl har  förutom  Olof minst två söner,  som blir präster, kyrkoherden Mogens Karlsson i Undersåker och kyrkoherden Jens Karlsson, som nämns, 1537(DN XIV 760) och  som efter titeln måste ha varit präst, utan att det upplyses var han tjänstgör. I Brunflo upptas åren 1504-08 en kyrkoherde Jens Karlsson. Han är i ärkebiskop Jacob Ulfsons följe vid visitationen i Lit år 1504 och bevittnar ärkebiskopens inköp av gården Köstad i Offerdal som sedan tillfaller Offerdals prästbord. I      Brunflo deltar han 1 februari 1508 i ett arvskifte i Ope. Enligt ett dokument skall han utan laga dom under Lockne kyrkobord lagt en ängslott Hösäter som ursprungligen tillhört Långänge by och varav kyrkoherden får en bock i  årlig lega(DN.4 n.1041, Offerdals arkiv). Av döttrarna skall en ha varit gift till en gård i Näs och en annan till gården Rosbol i Lockne(enl.laborator Blix i Uppsala). Det kan dock ha funnits flera barn.(HSH I)
Olof Karlsson i Kloxåsen nämns flera gånger, senast 1551(DN XIV 831, 859,  XV 625).År 1562 nämns Erik Olofsson i Kloxåsen, sannolikt hans son, eftersom han nämns tillsammans  med Laurens Olofsson i Berge, då de köper ett fiske. År 1537 är det en tvist om jord i Kloxåsen mellan  Erik Olofsson och hans släktingar Karl och Olof Jenssöner(Behm, s. 62). Efter uppmätning av egendomen kungörs det, att Erik skall betala motparten 100 mark. Karl och Olof måste efter     denna uppgörelse  ha haft oomtvistliga rättigheter till gården. Det ligger nära till  hands att dra slutsatsen, att de måste ha varit söner till den nämnde Jens Karlsson,  men det är också möjligt, att de har hört till släktgrenen i Åsan.
På 1620-talet nämns Nils Karlsson i Åsan och Olof Eriksson som ägare och  brukare av gården Kloxåsen. Den siste är sannolikt son till Erik Olofsson och den förste till Karl Jensson. Nils Karlsson har också en andel i Åsan. Som delägare i Kloxåsen uppförs 1624 Ingeborg Karlsdotter och Sara Karlsdotter. De är sannolikt hans systrar.
Den mest kände av Karl Laurenssons barn är sonen kyrkoherden Mogens  Karlsson, som blir stamfar för de flesta grenarna av släkten Blix. Kyrkoherden Mogens synes icke ha nyttjat namnet Blix, men då alla hans söner använder det och det säkert icke kan komma från hans hustru, måste han otvivelaktigt ha sin härkomst från de personer, som nämns under 1500-talet.
Efter tidens skick nämns kyrkoherde Mogens Karlsson alltid bara med  förnamn av och till med farsnamnet och titeln. Det är möjligt, att hans farfar Laurens  Sveinsson är en efterkommande sonson eller dotterson till den Magnus Blixe, som nämns 1410. Men ingen av Laurens Sveinsoms efterkommande lägger sig till med namnet Blix. Henning Sollied anser att förbindelsen mellan kyrkoherden Mogens Karlsson och de äldre Blixarna bör sökas genom hustrun till Karl Laurensson i Kloxåsen. Det är mycket sannolikt, att hon är dotter till den förr nämnde yngre Mogens Blix, nämnd år 1449 och att kyrkoherden Mogens Karlsson  har fått sitt förnamn och  tillnamn från henne, även om han aldrig nyttjade det. Mogens Blix, f. omkring 1502 blir kyrkoherde i Undersåker och uppges ha gifte från Hälsingland. Fyra av hans kända sju söner kommer till Ångermanland. Bengt Blix blir  kyrkoherde först i Ramsele och sedan i
Gudmundrå. Peder Blix blir landskamrerare i Västernorrland bosatt i Styrnäs och dör 1632. Han blir stamfader för två på svenska riddarhuset  introderade  adliga ätter, Blixencrone, adlad 1646, utdöd  1710 och De Blixenskiold adlad 1689, utdöd 1805. Utom Jämtland finner vi de fyra följande generationerna släktmedlemmar som präster i Ångermanland, Medelpad och Västerbotten. I mitten av 1600-talet återfinns en släktmedlem som kyrkoherde i Västergötland. Från honom finns fortfarande en släktgren, som tillhört det militära ståndet(Hasselberg). Mons Blix har en bror, Hans Lauritsson Blix, som först är kaplan i  Rödön 1619  och därefter kyrkoherde i Bodö. De två bröderna  har halvsyskon som är av Skanckesläkten i Hackås, Mattis Lauritsson  och Gudlaug Jensdotter, gift med Ola Eriksson borgare i Trondheim och  barn till länsmannen Jens Persson i Hov, Hackås. Av Måns Blix sju söner blir två, Erik och Laurits,  präster i Jämtland. Erik blir kyrkoherde och prost i Oviken, 1572?-1611.      
Sonen Lauritz blir kyrkoherde i Revsund,1658. Laurits blir faderns efterträdare i Undersåker, g.m. en dotter till landsprosten Erik Andersson i Oviken. Herda minnet nämner en dotter g.m. Olof Jonsson i Kapp. Möjligen är den Gulof  Mogusdotter, som är gift med kyrkoherden Lauritz Mogensson i Rödön, 1591- 1621, en dotter till Mons Blix i Undersåker. Laurits barn söker sig västerut.  Mons Lauritsson Blix, son till Rödöprästen Lauritz Monsson Blix, (Oddvar  Grönli) blir kyrkoherde vid domkyrkan i Trondhjem, 1620 - 1629, död i pesten 1629. En son blir kaplan och konsistorienotarie i Trondhjem. Brodern Hans  Blix blir rektor i Viborg, Danmark och utnämns till biskop i Viborgs stift 1615, men dör samma dag han tillträder tjänsten. En broder Erik blir kyrkoherde i Opdalen, Trondhjems stift. En annan broder blir efter tjänst i Strindens gäll i Norge, kyrkoherde och landsprost i Jämtland. Av Lars Blix döttrar blir en gift med en präst på Själland. En annan dotter gifter sig med jämtlandsfogden Arild  Olssen och en tredje med den danskfödde kyrkoherden Hans Nielssen Berg i Ragunda (Hasselberg). Döttrar till Erik Blix i Opdalen är gifta med kyrkoherdar i Oviken och Sunne. En Magnus Blix av den ångermanländska släktgrenen tjänstgör som kaplan i Ragunda och Sunne. Han visar under 1657 års krig mannamod och fosterländskt sinnelag och befordras därefter som kyrkoherde     till Tuna i Medelpad(Hasselberg )

2013-03-13, 03:09
Svar #20

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Om vi nu struntar i samtliga gissningar/antaganden och fokuserar på det grundläggande:  
 
Kyrkoherden Måns Karlsson omnämns ej i Karl Laurenssons arvskifte från 1538. Varför?

2013-03-13, 16:01
Svar #21

Alexander Lindquist

Källor och Litteratur.
Källor:
Brunflo, Hackås, lockne, Näs och Revsunds församlings kyrkoböcker, Landsarkivet, Östersund.
Burman Fale. Fale Burman Anteckningar om Jämtland. 1930 JFT, Lund.
Bygden, Leonard, Kronofogdebostället Grytans i Brunflo äldre handlingar, JFT 6. 1916
Diplomatarium, Norvegicum
Fale A. Burmans konceptdagböcker 1793-1802. Avskriftsamlingen. Vol. 12.LKA
Festin Eric. Jordebog for Jemtland. Fornvårdaren. 1926
Flemström Bertil.  Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium. Register intill 1450.
Holm Olof, Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium III 1520-1530. Östersund. JFT 1995 och
                  supplement. Landsarkivet. Östersund
Jämtlands och Härjedalens Diplomatarium I till 1530(1943), II 1350-1418(1946), III
                   1418-1450(1956), Del 2 I:1451-1476(1974). Del 2 II;1476-1500(1978).
                   Del 2:III; 1500-1519(1991)
Jämtländska räkenskaper 1564-1567. Jämtlands Fornskriftsällskap 8(1944). JFT(1948).  
JFT 9-48.
Näsström Gustaf.  Acta Jemtlandica. Jämtlands jordebok för år 1599. Fornvården 1927.
Olsson Peter. Fornhandlingar rörande Jämtlands län I(1889), II(1897-1901) III(1902-1905)II-III
Petrini Hasse, Räfsten med Jämtarna. Lund 1959.
Litteratur
Ahnlund, Nils. Jämtlands och Härjedalens Historia I intill 1537. Stockholm 1948. Nordstedts.
Bengtsson, Bengt. Något om den s.k. Nyhemsvägen. Revsundsbygda Nr 7.
Billstaån-en livsnerv. Schylberg, Sven. Jon Parter och sockennamnet Hackås- en studie i                               Billstaåns historia.s.15ff Hackås-Näs Elektriska AB 75 år. Jämtlandsposten 1988.
Brunflobygden 1945- 2009. Årsskrift för Brunflo Hembygdsförening.
Bromé, Janrik.Jämtlands och Härjedalens Historia 2;1437-1645 och III;1645-1720.
Bull, Edvard. Jemtland og Norge 1927. Wisenska Bokhandeln, Östersund.
Bygdén, Leonard. Hernösands Stifts Herdaminne:Brunflo ff.
Bygdén, Leonard. Kungsnäs gods i Jämtland och dess ägare under medeltiden.s.102 ff. Jämtlands läns fornminnesförenings tidskrift 1919-1921. Ösds Postens Tryckeri AB. Östersund 1921.
Genealogen . Medlemsblad for Norsk Slektshistorisk Forening
Hasselberg, B. Supplemant till Bygdéns Herdaminne. Forum Theologicum 1964.
Norsk Slektshistorisk Tidskrift. Olika årgångar, bl.a.Bind XL-Hefte 2, Bind XXXIX-Hefte I.
Sollied, Henning. “Blixerne av Jemtland”. Norsk Slektshistorisk Tidskrift 1931.
Wangby, Carl, “Jämtlands Reformator” Landsprosten Erik Andersson och hans samtid. 1973.    
 
gissningar så allt detta är gissningar med?
bra du vet som är född på 1500-talet
 
du är ju genuin måste jag säga :D
 
litar på andras källor inte på en som är mer insatt
 
bra om man tar efter andras forskningar det gör inte jag utan går på egen uppfattning
 
sen säger du jag ska radera min tavla varför då?
 
 
Mogens Karlsson är präst , han får inget arvskifte han blir präst i Undersåker.  
 
Hans son Peder Mogensson Blix blir också präst
 
Vilket är född i prästgården i undersåker men dör i Styrnäs 1632
 
(Meddelandet ändrat av alindquist 2013-03-13 16:11)

2013-03-13, 17:59
Svar #22

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Det finns ytterligare en intressant Blix- under Undersåker, som fortsätter på följande sida.
 
Alexander: Det är korrekt att man ska bilda sig en egen uppfattning om vad som är rimligt eller inte, utifrån tillgängligt källmaterial (där är litteratur ibland till stor hjälp). Men i detta fall rörande Måns Karlsson ser jag ett stort trovärdighetsproblem, nämligen att de allra flesta förbisett avsaknaden av Herr Måns i det dokument där hans påstådda fader Karl Laurensson överlåter sin gård till sonen Olof. Även om prästen ifråga inte kan eller vill ta över gården själv, så skulle Herr Måns, enligt rådande lagstiftning eller praxis, ändå i likhet med sina systrar ha rätt till att emotta sitt fädernearv. Håller du med mig om rimligheten i detta eller...?
 
Senare skriver du att sonen Peder Månsson Blix var präst. Var inte han landskamrer i Västernorrland enligt föregående inlägg?  
 
Avslutningsvis betackar jag mig för ditt e-mail med personliga, grova påhopp av sexuell natur som inte alls bidrar till att föra denna diskussion framåt.

2013-03-13, 22:46
Svar #23

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Alexander Lindquists inlägg ovan är inte hans utan klippt från en artikel (se slutet) av framlidne Sven Schylberg. Detsamma gäller källor- och litteraturförteckningen. Några egna ståndpunkter till följd av själv utförd granskning är det alltså inte.
Svens insatser inom den Jämtländska hembygdsrörelsen kan knappast överskattas. Hans uppfattning om landskapets medeltida persongalleri var däremot i stort sett den gängse med äldre forskarkollegor och förändrades inte särskilt mycket genom decennierna - med ett tydligt undantag. Den av Roger de Robelin år 1995 utgivna Skanke ätten tog han till sig vad jag kan se, utan reservationer. Det framgår av hans texter trots att boken ifråga inte är upptagen i nämnda litteraturförteckning. En avgörande svaghet med hans artikel är att han där trots insikter1) om Blix-debatten på Anbytarforum avstår att kommentera och ta ställning till denna. Så gör man inte, särskilt som där framförs ståndpunkter som går emot ens egna.
 
1) Som SS-g skriver: En livlig  diskussion har på Internet förts åren 2002-2008 om Blixgrenen.

2013-03-23, 00:20
Svar #24

Utloggad Marjo Peltoniemi

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2014-05-25, 20:54
    • Visa profil
My apologies again for writing in English. I was trying to clarify the possible Skancke connection and posted a question in the Forum for Norsk Slektshistorisk Forening. According to the friendly answer I received from Lars Løberg, Skanckes are NOT ancestors to Sigurd Joansson - and nor is there a link to Isle of Man:
 
Lars Løberg:I see no reason to go too much into details about this, but given the general lack of sources for genealogical evidence there is limited or no hope at all to prove any of these connections. I will give you one example of an obviously erroneus link in what you have found on the net - build on written articles:
 
The one you refer to as Joan Pederson Skanke is known as Jon i Sanne as he represents the people of Jemtland in 1410 (DN XVI:60). He is assumed to a be a brother of Karl Petersson, who is the first representative, Jon being the second. The entire process is vitnessed by the right honorable Peter Nilsson, who is then assumed to be the father of the first two witnesses. It is highly unusual that a father will witness a legal document signed by his own sons in this capacity. There is no mentioning of the sons being of the same noble class as their assumed father. There is nothing linking the three persons together in a family connection. More so, as Jon supposedly appear in written sources already in 1394 it becomes quite unlikely, if not impossible, that his father will still be legally active in 1410. In general, a son will not be very visible in written sources as long as his father is alive. Thus, it is highly unlikely that Jon i Sanne is a son of Peter Nilsson.
 
And for the idea of the Skanke family being descendents of the kings of Isle of Man, please forget that you've ever heard of it.This isn't even fanciful speculations. It is science fiction.
 
Ref: http://www.genealogi.no/phpbb/viewtopic.php?f=5&t=175

2013-04-20, 00:02
Svar #25

Utloggad Ingrid Nyberg

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 3
  • Senast inloggad: 2017-06-22, 18:54
    • Visa profil
Tack för alla inlägg efter mina funderingar i mitt inlägg 11/11 2012. Vad jag kan utläsa av era svar är att min antavla får tas med en stor nypa salt och att jag ska lägga den åt sidan så länge. Jag kommer att följa diskussionerna här på forumet med intresse. Kanske någon i framtiden hittar någon pusselbit som visar förhållandena i släkten Blix.

2014-08-12, 21:43
Svar #26

Utloggad Hans Forsberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 15:30
    • Visa profil
Jag har i mitt släkträd, (Blix) Samuelsdotter Margaretha .
Enl Örnberg Sv Ättartal 8 sid 66 skulle hon vara f 1664 och d änka 17410128. Hon var gift m Kommisarien Ahlstedt Johan Herman.
 
Vet någon mer om hennes ursprung? Är hon släkt med den norr-
ländska prästsläkten Blix, eller är hon släkt med den adligea
släkten Blix. Någonstans har jag sett en uppgift att hon var släkt med den adliga ätten Blixencron, men jag vet int var jag läst om detta
 
Hans

2014-11-12, 17:41
Svar #27

Utloggad David Saros

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 240
  • Senast inloggad: 2023-01-07, 12:06
    • Visa profil
Om Blix-släktens ursprung har på skilda håll anförts en mer eller mindre utstofferad sägen, att stamfadern varit en norsk adelsman Peder Blix, vilken jämte en Skunk och en Bure flytt undan Kristian 'den omildes' bödelsyxa till Jämtland. Omöjligt är naturligtvis icke, att släkten kan ha norskt ursprung, men så långt tillbaka som den är känd är den genuint jämtsk. En Magnus Blixe i Jämtland nämnes redan år 1410. (Källa: Jämten 1930 sid 86-ff, Bertil Hasselberg)
Levde och var en betydande man år 1410 i Jämtland som då hörde under Norge. Äldste kände stamfadern. (Källa: Jämten)
Magnus Blixe, hustru ukjent. Magnus 'Måns' Blixe er nevnt midt på 1400-tallet i Jämtland. (Källa: Kjell Høyer, Risør, Norge)

2014-11-12, 20:48
Svar #28

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Hans Forsberg: Det stämmer bra. Margareta Samuelsdotter Blix döptes 31/5 1665 i Nikolai fs (CIa1:2 sida 193; i dopboken står felaktigt Maria) till klädskrivare Samuel Nilsson (begravd 15/8 1669 i Nikolai fs) och Anna Persdotter Blix (död 2/1 1709 i Nikolai fs) i moderns mellersta gifte.
 
Anna Blix var dotter till landsbokhållare Per Persson Blix i Uppland/Stockholm och dotterdotter till landskamrer Per Månsson Blix i Styrnäs sn. Anna hade tidigare varit gift med Baltzar Rokus (begravd 26/11 1657 i Tyska fs) och blev tredje gången gift med Jockum von Ahlstedt (begravd 28/2 1680 i Tyska fs).
 
 
Bou 23/9 1670 efter Samuel Nilsson: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:13 (1670-1670) Bild 6530 / sid 1260 (AID: v222297.b6530.s1260, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Bou 24/5 1709 efter Anna Persdotter Blix: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:68 (1709-1709) Bild 8570 / sid 828 (AID: v222364.b8570.s828, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Bou 15/3 1746 efter Anna Margareta von Ahlstedt: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:140 (1746-1746) Bild 9130 / sid 830 (AID: v222465.b9130.s830, NAD: SE/SSA/0145a)

2014-11-12, 21:25
Svar #29

Utloggad Hans Forsberg

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 553
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 15:30
    • Visa profil
Ett stort TACK till dig Constantinus. Jag hade snart tappat tron på en lösning.
På senare tid har jag trott, att hon var dotter till kyrkoherden i Otterstad
Samuel Blix, men lyckades inte hitta ngn bou efter honom.
 
Hans

2018-05-19, 01:59
Svar #30

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Trots att Per Persson Blix i Stockholm efterlämnat ännu fortlevande ättlingar så har ingen forskare hittills bemödat sig med att utreda hans familj! Något förbryllande, men nu är detta äntligen genomfört, och jag får verkligen hoppas att uppgifterna kommer till stor nytta. Som vanligt tar jag tacksamt emot eventuella rättelser eller kompletteringar. 



Tabell 1:

Per Persson Blix, född 4/1 1602 Styrnäs sn. Död 20/10 1645 i Nikolai fs (två ringningar och bårkläde 3/12 i Jakob fs). Landsbokhållare/kamrer i Uppland.
Gift 19/11 1626 i Nikolai fs med Margareta Olofsdotter Wederstedt, död i maj 1643 i Nikolai fs (bet. datum 24/5; den 30/5 inköptes en lägenhet för sista vila i högkoret i Jakobs kyrka). Dotter till kamrer Olof Eriksson och Margareta Olofsdotter, som i sin tur var dotter till kanslisten Olof Larsson Ålänning och Karin Persdotter.
Barn:
a/ Margareta Blix, uppenbarligen född före föräldrarnas giftermål 14/9 1626 i Torsätra, Västra Ryd sn. Se tabell 2.
b/ Per Blix, döpt 5/2 1628 i Nikolai fs. Se tabell 3.
c/ Olof Blix, döpt 10/12 1631 i Nikolai fs. Var kanslist samt död 1656 enligt Palmskiöldska samlingen (uppgift per email).
d/ Anna Blix, döpt 23/10 1633 i Nikolai fs. Se tabell 4.
e/ Helena Blix, döpt 27/3 1635 i Nikolai fs. Se tabell 5.
f/ Elisabeth Blix, döpt 4/10 1637 i Nikolai fs. Se tabell 6.
g/ Sara Blix, döpt 15/2 1639 i Nikolai fs. Se tabell 7.
h/ Magnus Blix, troligen döpt 27/8 1641 i Nikolai fs. Se tabell 8.
i/ Karin Blix, döpt 11/5 1643 i Nikolai fs. Död i oktober 1643 i Nikolai fs (bet. datum 16/10; bg. 31/10 i Jakob fs).


Tabell 2:

Margareta Persdotter Blix, född 14/9 1626 i Torsätra, Västra Ryd sn. Död 18/5 1706 i Jakob fs  (Elgenstierna; Furumarck nr 889).
Gift första gången 20/9 1653 i Nikolai fs med Johan Eriksson Furubom från Råcksta i Angarn sn. Död i mars 1668 i Klara fs (bg. 20/4 i Jakob fs). Slottsbokhållare, sedermera rådman. Stockholmsförsamlingen S:t Johannes fick sitt namn efter honom.
Gift andra gången 1669 med Petter Olofsson Carling, död 5/8 (bg. 7/10) 1694 i Jakob fs. Rådman.
Barn:
1a/ Petter Furubom, död (bg. 5/3) 1691 i Klara fs. Notarie i Byggningskollegium. Gift med Sara Rhalambia, kyrkoherdedotter från Östervåla sn. Död 15/11 1710 i Klara fs.
1b/ Catharina Furubom, född 1656 i Klara fs. Död 26/3 1678 i Klara fs. Gift 7/7 1674 med Olaus Andreae Bergius från Södermanland, död 19/4 1692 i Klara fs. Kyrkoherde i Klara fs 1672-1692.
1c/ Beata Furubom, var död före 22/9 1706 (bou efter modern). Gift första gången 26/1 1675 i Klara fs med Georgius Michaelis West, född 24/4 1644 någonstans i Stockholm. Död 11/5 1678 i Jakob fs. Andre komminister i Jakob fs 1670-1678. Gift andra gången 18/3 1679 i Jakob fs med Esaias Fougstedt. Notarie i Amiralitetskollegium.
1d/ Margareta Furubom, född 1661 i Klara fs. Död (bg. 14/3) 1730 i Klara fs. Gift med Carl (Eriksson Agrelius) Eritz från Köping, död 21/9 1693 i Nikolai fs (bg. 29/10 i Klara fs). Assessor i Svea hovrätt (Elgenstierna; Blixenstråle nr 1627).
1e/ Johan Furubom, född 1663 i Klara fs. Levde än 22/9 1706 (bou efter modern). Amiralitetskommissarie i Riga. Gift med Catharina Gertrud Törnrose, född 1679 (Elgenstierna; Törnrose nr 1835).
1f/ Helena Furubom, död 19/2 1726 i Nikolai fs. Gift 10/1 1684 med Hans Hansson Hiolman, död 23/12 1724 i Nikolai fs. Handels- och rådman.
2g/ Carl Carling, död 10/2 1699 i Nikolai fs (bg. 5/3 i Jakob fs). Notarie i Byggningskollegium. Gift 14/4 1695 i Tyska fs med Dorotea Frick, döpt 18/12 1678 i Tyska fs. Död 26/12 1739 i Tyska fs.


Tabell 3:

Per Persson Blix, döpt 5/2 1628 i Nikolai fs. Levde än 25/5 1676 enligt en supplik rörande brodern Magnus Blix.
Gift med NN.
Troliga barn:
a/ Maria Blix, avyttrade senast 7/6 1688 en kryddgårdstomt i Possola till handelsmannen Diderich Buschert (sida 327 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 2/10 1689), Gift med Olof Stiernman från Uppland. Levde än 9/9 1687 men var död före 13/10 samma år (sida 2593-2595 i länsräkenskapsboken för Kexholm och Ingermanland). Justitieborgmästare i Nyen (Elgenstierna; Von Stierneman nr 2048). I en rättsprocess rörande oklarheter i Stiernmans räkenskapsbok omtalas en Petter Hassel i Stockholm (sida 165 i renoverade domboken för Nyens rådstugurätt 12/5 1688). Petter Hassel var slottsklockare och bodde på Kungsholmen 1676 (mtl). Antagligen var denne en bror till Elisabeth Hassel, se under tabell 8.
b/ Petter Blix, död (bg. 12/12) 1712 i Viborgs svenska fs 55 år gammal. Handelsman i Nyen. Kvitterade på sin systers vägnar ut sin framlidne svågers lön 18/11 1687 (sida 2629) och ännu 20/10 1688 (sida 2114). Gift med Maria Lång, död (bg. 27/12) 1723 i Viborgs svenska fs (databasen HisKi). En sergeantänka Anna Lång från Nyen bodde hos systern Maria 1719 (Viborgs svenska fs I Aa:1 sida 79, samt Aminoff-Winbergs "Finska flyktingar i Sverige under stora ofreden" nr 6059).

Supplik från 25/5 1676: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0069481_00108


Tabell 4:

Anna Persdotter Blix, döpt 23/10 1633 i Nikolai fs. Död 2/1 1709 i Nikolai fs.
Gift första gången 20/10 1655 i Nikolai fs med Baltzar Rochus, död (bg. 26/11) 1657 i Tyska fs? Husgerådsmästare.
Gift andra gången med Samuel Nilsson, död (bg. 15/8) 1669 i Nikolai fs. Klädskrivare.
Gift tredje gången med Jockim Ahlstedt, död 1680 i Nikolai fs (bg. 9/2 i Maria fs). Bryggare.
Barn:
1a/ Baltzar Rochus, död före 2/1 1709 (bou efter modern). Barberare. Var gift och hade två barn i Dorpat.
1b/ Petter Rochus. Var militär åren 1681-1720, och till sist kapten vid skånska arméns fortifikationsfältstat (Lewenhaupt).
2c/ Johan Samuelsson Enhorn, döpt 31/8 1659 i Nikolai fs. Dopvittne 12/1 1686 i Tyska fs. Död före 2/1 1709 (bou efter modern).
2d/ Carl Samuelsson, döpt 15/12 1661 i Nikolai fs. Troligen död (bg. 16/2) 1666 i Nikolai fs.
2e/ Margareta Samuelsdotter Blix, döpt 31/5 1665 i Nikolai fs. Död 28/1 1741 i Nikolai fs (bg. 31/1 i Maria fs). Gift 25/2 1685 i Riddarholmen fs med Herman Ahlstedt, död före 1721 (mtl). Kommissarie, bosatt i Nikolai fs.
2f/ Helena Samuelsdotter, döpt 28/9 1666 i Nikolai fs. Död (själaringning 5/6) 1700 i Jakob fs. Gift första gången 6/3 1687 i Riddarholmen fs med Johan Jockim Schmer, döpt 8/4 1665 i Tyska fs, Död (bg. 29/11) 1691 i Nikolai fs. Källarmästare. Gift andra gången 5/12 1697 i Riddarholmen fs med Johan Morström, död (bg. 4/11) 1723 i Klara fs. Kamrer.
2g/ Elisabeth Samuelsdotter, var 2 ½ år gammal i september 1670 (bou efter fadern). Död 16/9 1696 i Nikolai fs (bou, själaringning dock 13/9). Gift 1/11 1687 i Riddarholmen fs med registatorn vid kungliga kansliet Hieronimus von der Burg, död (själaringning 28/4, bg. 23/6) 1694 i Nikolai fs.  Registrator vid kungliga kansliet.

+ möjligen två barn från andra äktenskapet begravda 29/9 1664 i Nikolai fs.


Tabell 5:

Helena Persdotter Blix, döpt 27/3 1635 i Nikolai fs. Död (bg. 1/3) 1666 i Jakob fs.
Gift med Per Ivarsson, död (bg. 19/9) 1679 i Jakob fs. Kanslist/aktuarie. Son till kyrkoherden Ivarus Olai (Edhelius) i Ed sn, Uppland. Per gifte om sig senare med Dorotea Jönsdotter, död i augusti 1713 (bou).
Barn:
a/ Petter Rönberg, var kanslist hos greve Magnus Gabriel De la Gardie 1680 (bou efter fadern).
b/ Margareta Rönberg, var 20 år gammal 1680. Gift första gången med Lars Höök, död våren 1692 (bou 19/9 1694 i Stockholm). Landssekreterare i Västmanland. Gift andra gången med Per Danberg. Kanngjutare i Nikolai fs.
c/ Helena Persdotter, döpt  23/11 1661 i Nikolai fs. Död (bg. 4/8) 1662 i Jakob fs.
d/ Johan Rönberg, tjänade hos tullnären Erik Kyding i Viborg 1680.
e/ Magnus Rönberg,  döpt 11/11 1664 i Jakob fs. Bodde hemma hos styvmodern 1680.


Tabell 6:

Elisabeth Persdotter Blix, döpt 4/10 1637 i Nikolai fs. Dopvittne 21/1 1699 i Riddarholmen fs. Död i mars 1699 i Maria fs.
Gift med Zackarias Johansson Rechard, som gav peng till Maria Magdalena kyrka för själaringning åt sin framlidna hustru i december 1699. Landsbokhållare i Viborg, sedermera i Västerbotten. Bosatt i Viborg 1660-1666 (bänklängd, nätuppgift). Nämnd i Umeå stad 1671-1692 (mtl) och i Umeå lfs 1694-1695 (mtl). Son till krigsrättssekreteraren Johan Carlsson Rechard och Karin Zackariasdotter Falck i Nikolai fs.
Barn:
a/ NN Rechard, död 1662 i Viborg (kyrkoräkenskap enligt nätuppgift).
b/ Johan Rechard, död (bg. 13/8) 1715 i Hedvig Eleonora fs. Bokhållare i Åbo. Undertecknade omkring 1690 ett antal kvittenser som återfinns i länsräkenskapsböckerna för Västerbotten (nätuppgift).
c/ Elisabeth Rechard, död 9/8 1724 i Teuva sn. Gift första gången ca 1692 i Umeå lfs med Johan Henriksson Drysell, död 1695. Landssekreterare i Österbotten med bas i Vasa från 1694. Gift andra gången 12/1 1702 i Vasa med Simon Johansson Carlander från Ijo sn, död 1714/15. Komminister i Teuva sn från 1694.
d/ Carl Rechard, död 25/1 1697 i Vasa.


Tabell 7:

Sara Persdotter Blix, döpt 15/2 1639 i Nikolai fs. Dopvittne 12/1 1686 i Tyska fs och 16/7 1695 i Nikolai fs. Benämnd salig 24/5 1709 (bou efter systern Anna Blix).
Gift med Simon Chamnitz, död (bg. 5/1 1676) i Jakob fs. Svarvare.
Barn:
a/ Margareta Chamnitz, död (bg. 31/3) 1696 i Jakob fs (betalt av hennes moster Petter Carlings änka).


Tabell 8:

Magnus Persson Blix, troligen döpt 27/8 1641 i Nikolai fs. Död (bisättning i åtta dagar från 31/10, bg. 9/11) 1674 i Jakob fs. Landssekreterare i Uppland.
Gift med Elisabeth Andersdotter Hassel, död i juni 1697 (bg. 11/4 1698) i Klara fs. Dotter till rådmannen i Stockholm Anders Torstensson, ursrungligen från Värmland. Elisabeth gifte om sig 18/6 1676 med Abel Nilsson Emporagrius, död 1693 i Klara fs. Rådman.
Barn:
a/ NN Blix, död (själaringning 22/8) 1670 i Jakob fs.
b/ NN Blix, död (bg. 8/12) 1671 i Jakob fs.
c/ NN Blix, död (bg. 22/12) 1672 i Jakob fs.
d/ NN Blix, död (bg. 2/4) 1674 i Jakob fs.



Pers bröder Salomon och Måns Perssöner Blix med respektive familj i Stockholm då? OK, dessa kommer här:


Salomon Persson Blix, född 1599 i Styrnäs sn (nätuppgift). död 28/12 1643 i Nikolai fs. Referendarie i Kammarkollegiet från 1628.
Gift första gången 5/8 1627 i Nikolai fs med Karin Olofsdotter Wederstedt, död (bet. datum 23/10) 1640 i Nikolai fs. Syster till Per Persson Blix hustru Margareta Olofsdotter Wederstedt,
Gift andra gången 29/8 1641 i Nikolai fs med Karin Eriksdotter, död 1655 i Nikolai fs (bg. 12/4 i Klara fs). Dotter till tullnären Erik Eriksson och Elsa Johansdotter vid Kopparberget (Elgenstierna; Palmgren nr 605).
Barn:
1a/ Olof Blix, döpt 6/4 1629 i Nikolai fs.
1b/ Anna Blix, döpt 6/5 1630 i Nikolai fs.
1c/ Petter Blix, döpt 11/5 1631 i Nikolai fs. Bör vara det barn dött (bet. datum 13/5) 1631 i Nikolai fs.
1d/ Salomon Blix, döpt 23/12 1632 i Nikolai fs.

Två barn, oklart vilka, döda (bet. datum 5/8) 1631 respektive (bet. datum 1/5) 1633 i Nikolai fs.



Måns Persson Blix, född 1607 i Styrnäs sn (nätuppgift). Död (bg. 6/7) 1658 i Jakob fs. Kamrer i Amiralitetskollegium. Köpte 30/5 1643 en lägenhet i högkoret i Jakobs kyrka, och lät sätta dit en liksten året därpå.
Gift med Brita Hansdotter Anthelia från Gävle, som försålde graven i Jakobs kyrka 31/7 1672. Död 1694 i Östanbäck, Valbo sn?
Barn (Nils Burmans släktbok sida 117-118):
a/ Anna Blix, döpt 10/8 1637 i Nikolai fs. Levde än 1680 (mtl). Gift med Olaus Olai Aurivillius, död i december 1679 i Älvkarleby sn. Kyrkoherde där från 1677.
b/ Margareta Blix, född 10/11 (döpt 13/11) 1638 i Nikolai fs. Död 26/8 1690 i Uppsala. Gift 20/1 1667 med Petrus Olai Aurivillius, född 23/3 1637 i Knutby sn. Död 28/10 1677 i Uppsala. Professor.
c/ Petrus Blix, döpt 19/5 1642 i Nikolai fs. Död 1689 i Gävle. Lektor i grekiska där från 1667. Gift med Anna Johansdotter Brodina, nämnd 1695-1709 i Östanbäck, Valbo sn (mtl). Dotter till handelsmannen Johan Andersson och dennes hustru Margareta Hansdotter i Gävle, tillika syster till Torneåfödde grosshandlaren i Stockholm Johan Isakssons hustru Catharina Johansdotter Brodina.
d/ Hans Blix, döpt 5/12 1644 i Nikolai fs. En Johannes Magni Blix var student i Uppsala 1659.
e/ NN Blix, död i november 1646 i Nikolai fs (bg. 11/11 i Jakob fs).
f/ Olof Blix, döpt 5/11 1647 i Nikolai fs. Student i Uppsala 1659.
g/ Brita Blix (Nils Burmans släktbok). Bör vara den dotter död (bg. 12/7) 1651 i Jakob fs.
h/ Carl Blix ((Nils Burmans släktbok).
i/ Anders Blix (Nils Burmans släktbok).

Ett barn, död (bg. 4/5) 1651 i Jakob fs, kan möjligen vara Carl eller Anders.



En Jonas Blix, som dopvittnade för Anna Blix dotter Margareta 31/5 1665 i Nikolai fs, förmodar jag var en kusin tillika son till lappfogden Jon Persson Blix i Styrnäs sn. Sitter någon händelsevis på ytterligare information om denne Jonas Blix...?

2018-05-19, 05:34
Svar #31

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag antar att du har fog för patronymikat för Elisabet Andersdr Hassel. Jag hade noterat att flera av Olaus Jonae Hosselius barn kallade sig Hassel, och tog för givet att Elisabet hörde till denna syskonskara. Lyckades övertyga Carl Szabad om detta och det finns infört i det supplement till herdaminnet som trycktes 2004.
Har ett vigselår för Elisabet Pedersdr Blix och Zacharias Rechard: 1659, men till det har jag ingen källa heller.

2018-05-19, 07:28
Svar #32

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Jag stödjer mig på uppgifterna från sida 182 i ”Stockholms rådhus och råd” från 1918. Samtliga av rådmannen Anders Torstenssons barn verkar ha antagit släktnamnet Hassel. Elisabeth hade i sitt senare äktenskap med rådmannen Abel Nilsson Emporagrius bl.a. kända söner Nils, Abel, Magnus och Carl.

2018-05-19, 14:36
Svar #33

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Man vill gärna tro att när man trycker en bok så är allt riktigt. Hustru Elisabeth Hosselia nämns endast 1696 och då är hon utan tvekan änka, enligt Härnösand RR 1677 12/3 §2 efter Nils Lambert i "Ume" (guldsmed Nils Johansson Lambert enligt "Släktnamn i Umeå"). Och då knappast identisk med Abel Emporagrius hustru eftersom de gifte sig 1676. Det verkar som om det blev fel i supplementet och rätt i "Stockholms rådhus och råd".

2018-05-19, 21:13
Svar #34

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3038
  • Senast inloggad: 2022-12-17, 09:55
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Anno 1697 den 6 Julij, Närwarande
Justitae Collegij och FörmyndarCammarens
förordnade Rådmannen Hr Johannes Mar-
ker och Afwed Noréen tillijka med Notarien
Thomas Fehman, inventerades och wärdera-
des egendomen som fans eftter Rådman
Ereborn och Högachtad Sal. Hr Abel Empora-
grius
som 4 1/2 Åhr sedan och dess eftterlåtne
Enkcia Ehrborn och dygdesamma Matrona
hustru Elisabet Hassel sistl.ne den
Junij genom döden aflede, Till rättelse
för otta dheras sammanaflade barn,
1) Sr Niels Emporagrius, 2) Jungfru
Catharina om 17, 3) Abell om 15, 4) Lisken
om 12, 5) Maria om 10, 6) Christina
om 8, 7) Magnus om 7, 8 Carl om 6 åhr
gamble, för hwilke till Förmyndare
äre nämbde Notarien Wälb:de Israel
Emporagrius sampt Inspectorn Wälb:de
Israel Emporagrius, som doch nu ingen-
dera woro tillstädes, oansedt dhe blifwit
tillsagde. Och opgafz som föllier,
Nembl. ...

AD - Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:47 (1697-1697) Bild 8340 / sid 806 (AID:
v222339.b8340.s806, NAD: SE/SSA/0145a)

mvh Katarina Sohlborg
Katarina Sohlborg

2018-07-20, 13:20
Svar #35

Utloggad Paul Westin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2018-07-23, 02:38
    • Visa profil
    • www.geni.com
Hej Constantinus och verkligen ett jättestort tack!
Jag är ättling till Hans Hansson Hiolman/Hjolman/Hiohlman och Helena Furubom.
Jag har inte riktigt kunnat belägga att Helena var dotter till Margareta Persdotter Blix och Johan Eriksson Furubom, men du verkar säker på din sak.
Framgår det av vigseln eller nån annanstans eftersom det inte verkar som du heller funnit hennes födelsenotis?
Det var flera år sedan jag gjorde något eget försök i kyrkböckerna. 
Hittade dock nyligen en artikel från 20-talet i SvDs arkiv om släkten Hjolman som också menar att Hans Hansson Hjolman och Helena Furubom var makar och som gör kopplingen till Johan Eriksson Furubom. Självklart spännande för mig med att ev kunna öppna upp Furubom-grenen.
Ber om ursäkt att jag skriver detta på mobilen, kan återkomma på annan plattform senare.


Vänligen /Paul Westin

2018-07-20, 17:09
Svar #36

Utloggad Katarina Sohlborg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3038
  • Senast inloggad: 2022-12-17, 09:55
    • Visa profil
    • www.thorsaker.se
Margareta Blix bouppteckning skriver
Bouppteckning efter rådmannen salig Hr Petter Carlings efterlåtna änka, dygdesamma matrona, hustru Margreta Blix ...

dess efterlämnade barn ...

Rådmannens högaktad Hr Hans Hiolmans kära maka, dygdesamma matrona hustru Helena Hiolman...
Hon är inte dotter till Petter Carling då han enlligt sin bouppteckning endast hade sonen Karl med Margareta Blix

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning F1A:68 (1709-1709) Bild 490 / sid 25 (AID:
v222364.b490.s25, NAD: SE/SSA/0145a)
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:42 (1694-1694) Bild 6420 / sid 1380
(AID: v222333.b6420.s1380, NAD: SE/SSA/0145a)
mvh Katarina
Katarina Sohlborg

2018-07-20, 18:21
Svar #37

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Paul: Helena Furubom föddes i Klara fs, som saknar födelse- och dopböcker före 1744. Efter att jag publicerat min sammanställning så återfann jag makarna Hiolmans vigseldatum. Uppgiften om 10/1 1684 framgår av en tillfällesskrift i samlingen ”Verser över enskilda” på Kungliga biblioteket. Troligen gifte de sig i Klara fs, som saknar vigselböcker före 1740:

https://kortkataloger.kb.se/verser/37616/

Där återfann jag även Magnus Blix och Elisabeth Hassels bröllop som ägt rum 1/10 1668.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24737/

Måns Blix dotter Anna Blix och hennes blivande make Olaus Aurivillius, okänt datum.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24729/

Måns Blix son Petrus Blix och dennes blivande maka Anna Brodina, den 3/8 1676.

https://kortkataloger.kb.se/verser/24743/


2018-07-20, 18:29
Svar #38

Utloggad Paul Westin

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2018-07-23, 02:38
    • Visa profil
    • www.geni.com
Tack Katarina! Verkligen fint. Då får jag lättare att övertyga förvaltarna på Geni av Margareta Blix att vi kan lägga till ättlingar till hennes träd. Vad spännande för mig att den här knuten lösts och att jag också brås på Blix.


Tack igen Constantinus! Vilken imponerande grundforskning.
 
Blir än mer intresserad av att lära mig mer om rådmännen i Stockholm dessutom.
Mvh Paul

2019-02-05, 14:30
Svar #39

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Två fynd från Jakob fs:

Klockaren i slottskyrkan Petter Hassel vigd 28/3 1682 med jungfru Anna Eriksdotter.

Bagaren Baltzar Rochus vigd 14/3 1686 med jungfru Christina Rönik.


På grund av felaktiga uppgifter i såväl tryckta skrifter som på nätet så är det önskvärt med en redovisning av husgerådsmästaren Baltzar Rochus samtliga giften. Denne blev i likhet med Anna Blix gift tre gånger. Första gången skedde 24/2 1639 i Nikolai fs med Judith Böckman, död (bet. datum 17/5) 1641 i Nikolai fs. Judith var dotter till borgaren Reinhold Böckman och Agneta Andersdotter (de vigda 5/11 1609 i Nikolai fs).

Två barn döpta i Tyska fs: Baltzar 11/1 1640, och ett utan namn 19/3 1641.

Baltzar Rochus gifte om sig troligen i Klara fs med Emerentia Tomasdotter, död (bet. datum 22/1) 1655 i Tyska fs. Emerentia var dotter till borgmästaren på Norrmalm Tomas Johansson och Maria Lemken. En halvbror Didrik Tomasson blev major och adlad von Eisen (nr. 994) samt gift med Christina Nilsdotter Emporagria, en syster till rådmannen Abel Nilsson Emporagrius i Klara fs - ett namn som ni nog känner igen.

Mer om Tomas Johansson (Eijse) hos Arkiv Digital: Tryckt litteratur (o) StockholmsRådhusOchRåd:2 (1915) Bild 1780 / sid 302 (AID: v910440.b1780.s302)

Fyra barn döpta i Tyska fs: Tomas 10/1 1645 (död [bet. datum 20/3] 1667 i Nikolai fs); Judith 19/2 1647 (gift 28/12 1663 troligen i Klara fs med handelsmannen Henry Lyell från Aberbrothock i Skottland, försvenskad Henrik Leijel - deras son Adam adlades med detta släktnamn, nr.1531); Elisabeth 19/10 1650 (bland faddrarna märks en Hans Rochus och en fru Engel Rochus) och Baltzar 1/11 1653 (död [bet. datum 18/6] 1654 i Nikolai fs).

Några uppgifter i dödsregistret för Nikolai fs är något svårtolkade. Peng betalades till kyrkan efter ett barn 29/9 och/eller 18/10 1657 (mannen?) samt 27/2 1663.

2020-01-28, 23:17
Svar #40

Utloggad Thomas Björklund

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 42
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 21:02
    • Visa profil
I myself have not made any research, I am only referring what other genealogists write on this subject. Klingaasen sounds like the name of a village, maybe the home-site of Carl. But there is no such village. Someone, probably Leonard Bygdén, connected this Carl Klingaasen with Karl Laurensson in Kluxåsen. There is also an old saying among the early Blixes that their ancestor (Mogens´father?) was a danish gentryman, so there is no proof that Mogens' father is Karl Laurensson.


Hej Per,
Har du någon källa på detta?
Mvh Thomas

2020-01-29, 06:12
Svar #41

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Det finns ingen samlad källa utan är en sammanfattning av forskningsläget. Alla relevanta fakta i diskussionen är redovisade i inläggen ovan.

2020-04-13, 11:04
Svar #42

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 300
  • Senast inloggad: 2023-01-19, 11:32
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Den hustru Anna som först var gift med Hans Pålsson i Härnösand och sedan med Simson Hansson Blackstadius på Alnön hette Blix i efternamn enligt nedanstående domboksnotis. Är hon kanske dotter till lappfogden Jon Persson Blix eftersom hon har en son som heter Jonas Mört.


Sköns höstting 1706-10-15:
S. d. sökte Pär Hanßon i Släda at tilltala Änkan Hustru Anna Blix i Smedsgården om ?? Mål iord
som hans Fader år 1676 sålt till hännes Man Framledne Simßon Blackstadius, hwilket iordemål
han will återwinna under bolbyn eller sitt hemman; Men som ber:de Änka medelst sin
Ombudsman Förståndig Pär Mickelsson i Rödö ursäktade sig, at dänne gången ok förrän hon
får här om med sin Son i Stockholm öfwerläggia eij kunde swara, så kunde Rätten i så
beskaffar sak dätte Mål widare eij dänne gången uptaga.
(Källa: Medelpads domsagas arkiv, Domböcker vid ordinarie ting, SE/HLA/1040058/A/A I/A I
a/11 (1704-1706), bildid: B0006053_00325)

2020-04-13, 12:39
Svar #43

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Jörgen: Så intressant! Jag hade tidgare varit inne på befallningsmannen Jonas Mört från Härnösand, var god se mina inlägg från september 2018 här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45153.msg1477489#msg1477489

"Jonas Mört bodde såsom ogift på Kyrkobordet i Piteå lfs från 1682 (mtl). Han blev gift före 16/2 1683. Makarna återfinns senare på Kyrkobordet i Nederluleå från 1684 (mtl). Jonas levde än 24/3 1685, men var död före 10/3 1686 då Elisabeth Hernodia levde änka (mtl)."

Om Jonas Mört nu visar sig vara en Blixättling, så underlättades hans flytt norrut förmodligen av släktförbindelser i Luleå genom Christina Blix (gift ca 1681 med Ture Andersson Ruuth) och Elisabeth Blix (gift ca 1682 med Hans Eriksson Björn). Christina och Elisabeth var systrar tillika barn till kyrkoherden Magnus Blix i Tuna sn i Medelpad.

Jag noterar även att Simson Hansson Blackstadius har en son med namnet Magnus. Uppkallad efter vem...?

2020-04-13, 14:39
Svar #44

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Nåväl, Jon Persson Blix hade sonen Magnus Blix som adlades med samma namn (nr 1189).  ::)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Blix_nr_1189

Det förefaller ganska logiskt om ett syskonpar ingått äktenskapliga förbindelser med ett annat syskonpar, dock med en generations förskjutning där: Anna Jonsdotter Blix gift med Hans Pålsson, respektive Magnus Jonsson Blix gift med Karin Pålsdotters dotter Catharina Lindeblad.
 

Fyra syskon (två hel- respektive två halvsyskon) omnämns i bouppteckningen efter assistenten och kamreraren Hans Blackstadius i Stockholm, död den 8/1 1720:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:88 (1720) Bild 10920 / Sida 1074 (AID: v222393.b10920.s1074, NAD: SE/SSA/0145a)


Befallningsmannen Simson Blackstadius förefaller själv ha härstammat från Stockholm. Mer om familjekretsen i bouppteckningen efter systern Ester Hansdotter Blackstadia, död den 28/4 1709:

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:68 (1709) Bild 10510 / Sida 1022 (AID: v222364.b10510.s1022, NAD: SE/SSA/0145a)

2020-04-13, 16:05
Svar #45

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jon Pedersson Blix i Styrnäs bör väl ha någon dotter Anna eftersom han är son till en och gift med en annan med detta namn. Dottern Barbro har namn efter mormor i Frök.

2020-04-13, 16:17
Svar #46

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 300
  • Senast inloggad: 2023-01-19, 11:32
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Det är troligen Anna Blix som dör i Gävle "1716 d. 21 September blef efter en swår och långligh uth ständen siukdom
doch Christeligh beredelse, uthi en sal. stund död H:r Erich Bomans Swärmoder och begrafwen d. 1 November" eftersom hennes dotter Christina Blackstadia var gift med handelsmannen i Gävle Erik Boman, vilket framgår av Hans Blackstadius bouppteckning.

2020-04-13, 20:59
Svar #47

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
I samband med upprättandet av bouppteckningen efter Hans Blackstadius hade man missat att införa barnen till framlidna halvsystern Maria Hansdotter Mört (död före 13/3 1697 enligt mtl). Här känns det angeläget att komplettera de ovanligt sparsamma grunduppgifter om predikanten Erik Andersson Walltiers (1658-1709) familj i Bygdéns herdaminne.

Samtliga barn födda i Galtströms bruksförsamling:
a/ Hans Walltier, döpt 3/10 1680. Död 8/4 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn. Kyrkoherde där 1715-1738. Gift senast december 1716 (herdaminne) med Anna Sofia Wollters från Pene i Pommern, död 16/9 1738 på Kyrkobordet i Nederkalix sn vid 39 års ålder.
b/ Anders Walltier, döpt 30/4 1682.
c/ Simson Walltier, döpt 5/12 1683.
d/ Magnus Walltier, döpt 15/11 1685. Död 4/7 1720 i Gävle. Borgare och handelsman. Gift första gången 20/2 1713 i Gävle med Ingrid Insulander, död 15/10 1718 i Gävle. Gift andra gången 12/4 1719 i Gävle med Margareta Höök, död 9/8 1729 i Gävle.
e/ Erik Walltier, döpt 13/11 1687.
f/ Anna Catharina Walltier, döpt 13/4 1691.
g/ Maria Walltier, döpt 28/2 1692.
h/ Elisabeth Walltier, döpt 27/8 1693. Död 7/1 1764 i Torneå stad. Gift 7/4 1720 i Nederkalix sn med handelsmannen Josef Davidsson Bäck, född 15/10 1692 i Innanbäcken 5, Nederkalix sn. Död 8/5 1752 i Torneå stad.
i/ Maria Walltier, döpt 3/10 1695.
j/ Maria Walltier, döpt 13/12 1696. Död (bg. 11/3) 1706.

Familjefaderns andra gifte (före 14/6 1699) med Helena Kanick från Älvkarleby var barnlöst.

En Jonas Blackstadius dopvittnade för banret Elisabeth Walltier år 1693. Jonas upptas icke i 1709:års bouppteckning (se mitt förra inlägg). Om namnet inte är en felskrivning för Hans B. så skulle det innebära att Anna Blix haft två vuxna söner med samma förnamn. Matronan Anna Blix stod för övrigt fadder vid ett dop den 25/1 1691 för bruksarrendatoren Jonas Parments dotter Ebba Christina.


Jag noterar med intresse att två manliga fyrmänningar slagit ned sina bopålar i Nederkalix sn och ingått äktenskap med två systrar Wollters, som jag förra månaden berört ytligt i tråden om ätten Furubom här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=137088.msg1537993#msg1537993

Per Persson [Blix] i Stockholm → Margareta Blix → Johan Furubom i Riga → Petter Furubom (1696-1742)

Jon Persson Blix i Styrnäs → Anna Blix → Maria Mört vid Galtströms bruk → Hans Walltier (1680-1738)

Visst är det fascinerande med oväntade kopplingar där man minst anar...!  ;D


Jag avslutar med en fråga om födelseåren på Mörtarna från Anna Blix första gifte. Nätuppgifter gör gällande Jonas såsom född 1653, Maria 1660, Anna 1662 och Margareta 1663. Härrör dessa årtal från trolldomsprocesserna? Finns dessa protokoll tillgängliga på nätet...?

2020-04-27, 06:41
Svar #48

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Under arbetet med min fortsatta kartläggning av Anna Blix efterkommande, så har jag blivit tveksam till om hon alstrat barn över trettio års tid (ca 1653-1685). Hans Pålssons hushåll i Härnösand bestod av en person färre i 1657:års mantalslängd, så han kunde ha varit gift åmtinstone två gånger samt att Annas äldsta dotter Maria namndöpts efter makens föregående hustru. I sammanställningen har jag därför lagt sonen Jonas Mört i Nederluleå åt sidan. Och som vanligt emottar jag tacksamt eventuella rättelser eller kompletteringar.  :)


Tabell 1:

Anna Blix, död 21/9 1716 i Gävle. Nämnd i Härnösand 1668-1670 (mtl).
Gift första gången ca 1657(?) med Hans Pålsson i Härnösand. Nämnd 1648-1667 (mtl).
Gift andra gången med Simson Hansson Blackstadius. Stadsfiskal i Härnösand 1670-1673 (mtl), sedermera befallningsman på Smedsgården i Alnö sn 1679-1706 (mtl).
Barn (osäker ordningsföljd):
1a/ Maria Hansdotter Mört, född ca 1660 i Härnösand. Gift Walltier i Galtström, se mitt tidigare inlägg.
1b/ Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Se tabell. 2
1c/ Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Se tabell 6.
2d/ Hans Blackstadius, se tabell 10.
2e/ Jonas Blackstadius, dopvittne 27/8 1693 i Galtström. Ej omnämnd i bouppteckningen efter hans faster Ester i Stockholm daterad 31/12 1709.
2f/ Magnus Blackstadius, se tabell 11.
2g/ Christina Blackstadia, född ca 1685 på Smedsgården 1, Alnö sn. Se tabell 14.


Tabell 2 (från tabell 1):

Anna Hansdotter Mört, född ca 1662 i Härnösand. Död (bet. datum 30/11) 1739 i Sundsvall. Innehade Vränsta i Alnö sn åren 1714-1720 (mtl).
Gift senast 1684 (mtl) med Johan Larsson Hammarberg, som levde än 3/12 1720 (bou efter Hans Blackstadius i Stockholm). Bokhållare, sedermera tullnär i Sundsvall men bosatt på Vränsta i Alnö sn åren 1684-1712 (mtl).
Barn (däribland två döttrar i mtl  åren1708-1715):
a/ Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Se tabell 3.
b/ Magnus Hammarberg, se tabell 4.
c/ Maria Hammarberg, se tabell 5.
d/ NN (dotter) Hammarberg.


Tabell 3 (från tabell 2):

Hans Hammarberg, född 2/1 1687 i Vränsta, Alnö sn. Död 10/2 1719 i Undersåker sn.
Kyrkoherde i Undersåker från 1715 (Bygdéns herdaminne).
Gift 8/5 1715 i Undersåker sn med Catharina Eurenia från Härnösand i hennes andra äktenskap av tre.
Barn:
a/ Anna Catharina Hammarberg, född 14/2 1716 i Undersåker sn.
b/ Sara Hammarberg, född 16/1 1718 i Undersåker sn.


Tabell 4 (från tabell 2):

Magnus Hammarberg, död i november 1746 på Nordsjön emellan Holland och England (bou 9/4 1748 i Gävle). Skeppskapten.
Gift 1/5 1719 i Gävle med Catharina Simonsdotter Boman i hennes andra äktenskap. Död 27/4 1767 i Gävle vid 83 års ålder (bou 4/8 1767).
Barn:
a/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 29/11 1719 i Gävle. Död 8/3 1720 i Gävle.
b/ Johan Hammarberg, döpt 4/4 1723 i Gävle. Död 5/5 1723 i Gävle.
c/ Magnus Hammarberg, döpt 12/4 1724 i Gävle. Styrman. Befann sig på resa till Ostindien 1748 (faderns bou) och i Helsingfors 1767 (moderns bou). Gift 2/5 1754 i Gävle med Sara Lindström, född 11/7 1727 i Gävle.
d/ Maria Elisabeth Hammarberg, döpt 13/12 1726 i Gävle. Död 22/2 1730 i Gävle.


Tabell 5 (från tabell 2):

Maria Hammarberg, nämnd 1752-1768 i Sundsvall (mtl).
Gift med Erik Martinell från Öregrund. Död (bet. datum 31/8) 1765 i Sundsvall. Skeppare. Nämnd 1727-1751 (mtl).
Barn:
a/ Anna Christina Martinell, född 13/3 1729 i Sundsvall (Nordmaling AI:6 sida 79). Framträder en gång 15/11 1745 (DII:1 sida 73). Död 12/6 1815 i Nordmaling sn. Gift 1/10 1761 i Överlännäs sn med Jonas Eriksson Nordén, född 1/5 1726 i Hornön i Nora sn, Ångermanland. Död 28/6 1812 i Nordmaling sn. Kyrkoherde i Nordmaling åren 1798-1812 (Bygdéns herdaminne).
b/ Brita Margareta Martinell, född 1734. Utflyttad från Sundsvall efter 22/4 1804 (AI:2 sida 174). Död kort före 11/2 1812 i Östby, Gudmundrå sn (bou; saknas i dödboken). Gift 1764 mellan 15/2 och 11/11  (DII:1 sida 73) med handelsmanen Lars Lundstedt, död (bet. datum 3/6) 1783 i Sundsvall.
c/ NN Martinell, död (bet. datum 21/3) 1736 i Sundsvall.
d/ Jonas Martinell, framträder en gång 14/2 1754 (DII:1 sida 73). Död  26/12 1784 vid Graninge bruk i Ångermanland (Inrikes tidningar 10/2 1785, sida 3). Bruksinspektor. Gift 26/10 1770 i Sollefteå sn med Catharina Christina Sedin, född 25/9 1752 vid Bollsta bruk, Ytterlännäs sn. Död 20/3 1814 i Hede sn i Jämtland.


Tabell 6 (från tabell 1):

Margareta Hansdotter Mört, född ca 1663 i Härnösand. Död (själaringning 26/11) 1732 i Sundsvall (LI:a sida 18). Nämnd i Sundsvall åren 1704-1705 samt 1720-1732 (mtl).
Gift första gången ca 1689 (mtl) med Per Olofsson Hammall, död ca 1703 i Sundsvall (mtl). Handelsman. Nämnd 1683-1703 (mtl).
Gift andra gången ca 1705 med Lars Bistedt, död ca 1719 i Sundsvall (mtl). Handels- och rådman. Nämnd åren 1705-1719 (mtl). Innehade Smedsgården i Alnö sn åren 1708-1712 (mtl).
Barn:
1a/ Catharina Hammall, se tabell 7.
1b/ Anna Hammall, född ca 1701 i Sundsvall. Se tabell 8.
2c/ Petter Bistedt, se tabell 9.
2d/ NN (dotter) Bistedt. Dopvittnade såsom barnets moster 12/3 1722 i Gävle. Identisk med Anders Cederhamns jungfru Maja som stod fadder vid Magnus Hammarbergs sons dop 4/4 1723?


Tabell 7 (från tabell 6):

Catharina Hammall, död natten mellan 10 och 11/4 1737 i Maria fs (bou 21+27/6 1737).
Gift första gången senast 1714 (AI:1 sida 54) med Mauritz Lenberg, död (bg. 4/3) 1729 i Galtströms bruksförsamling 52 1/2 år gammal. Notarie i Sundsvall 1700-1718 (mtl) och därefter brukspatron vid Galtströms bruk. Son till regementspredikanten Per Nilsson Lenberg från Berg i Nedre Ulleruds sn i Värmlands län, och dennes maka Elsa Mauritzdotter från Björsäter sn i Skaraborgs län (modern begravdes där 7/10 1704 vid 64 års ålder).
Gift andra gången 25/2 1731 i Galtströms bruksförsamling med Lorens Lorensson, född ca 1666 (bou efter sin fader, kommendören Lorens Pettersson i Stockholm 30/3 1694). Död 24/12 1739 i Maria fs (bou 14/1 1741). Handelsman och brukspatron i Stockholm.
Barn:
1a/ Elsa Margareta Lenberg, född 25/1 1728 i Galtströms bruksförsamling. Död 13/2 1789 i Maria fs. Gift med handelsmannen Simon Daniel Hermanni, död 28/10 1782 i Maria fs vid 71 års ålder.
2b/ Petter Mauritz Lorensson, döpt 15/4 1735 i Maria fs. Död 22/12 1741 (bou efter fadern).


Tabell 8 (från tabell 6):

Anna Hammall, var 13 år gammal år 1714 (AI:1 sida 113). Död 29/11 1752 i Nikolai fs.
Gift 1721 med Anders Cederhamn, född 1692 i Söderhamn. Död (bet. datum 28/7) 1753 i Sundsvall. Handels- och rådman. Nämnd 1730-1753 (mtl). Son till borgaren Jonas Flyman och dennes maka Dorotea Andersdotter Gris i Söderhamn (Glysisvallur, andra delen, sida 712 och 792).
Barn:
a/ Petter Cederhamn, döpt 12/3 1722 i Gävle. Död 1/7 1781 i Nikolai fs. Vice häradshövding.
b/ Anders Cederhamn, döpt 8/8 1723 i Gävle. Död samma år.
c/ Lars Cederhamn, döpt 23/3 1725 i Gävle. Död 10/4 1792 i Nikolai fs. Kramhandlare i Stockholm.
d/ Margareta Dorotea Cederhamn, döpt 7/7 1727 i Gävle. Död (bet. datum 6/11) 1729 i Sundsvall.
e/ Mauritz Cederhamn, född 1732. Död (bet. datum 29/7) 1732 i Sundsvall.
f/ Anna Catharina Cederhamn, död 15/3 1810 i Nikolai fs vid 74 års ålder. Gift 3/11 1763 i Katarina fs med bokhållaren Anders Petter Nordman, död 8/2 1790 (bou).


Tabell 9 (från tabell 6):

Petter Bistedt, död (bet. datum 22/3) 1759 i Sundsvall. Nämnd 1733-1759 (mtl). Handelsman.
Gift ca 1732 (mtl) med Brita Halenia, född 20/2 1705 i Söderala sn. Död (bet. datum 8/11) 1777 i Sundsvall, Nämnd i Sundsvall åren 1761-1763 (mtl).
Barn:
a/ Lars Bistedt, död (bet. datum 11/2) 1733 i Sundsvall.
b/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 9/5) 1736 i Sundsvall.
c/ NN (dödfött barn) Bistedt, död (bet. datum 27/8) 1738 i Sundsvall.
d/ Catharina Bistedt, framträder första gången 2/12 1753 (DII:1 sida 29). Död (bet. datum 6/8) 1798 i Sundsvall. Gift före 29/3 1761 (DII:1 sida 29) med handels- och rådmannen Olof Christoffer Smerling från Tullgarn i Hölö sn (1735-1806). 
e/ Margareta Sofia Bistedt, framträder första gången 9/11 1756 (DII:1 sida 29).
f/ NN (dotter) Bistedt, död (bet. datum 12/7) 1746 i Sundsvall.


Tabell 10 (från tabell 1):

Hans Blackstadius, död 8/1 (bg. 14/1) 1720 i Jakob fs (bou 3/12 samma år). Student vid trivialskolan i Härnösand 1685-1687. Kamrerare och assistent vid förmyndarkammaren i Stockholm.
Gift första gången 28/7 1696 i Tyska fs med Dorotea Kammecker, döpt 7/9 1673 i Tyska fs. Död 17/1 (bg. 20/1) 1712 i Jakob fs (bou 16/4 samma år).
Gift andra gången 18/12 1712 i Maria fs med Birgitta Margareta Psilanderhielm av en adlig ätt, nummer 1788. Född 19/8 1695 i Karlskrona. Död 17/1 1750 i Karlskrona.
Barn:
1a/ barn, död (gravöppning 3/11) 1700 i Jakob fs.
1b/ NN (dotter) Blackstadia, död (gravöppning 30/10) 1710 i Jakob fs.
1c/ NN (son) Blackstadius, död (gravöppning 31/10) 1710 i Jakob fs.

Bröllopsvers 1696 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24657/

Bröllopsvers 1712 hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24658/


Tabell 11 (från tabell 1):

Magnus Blackstadius. Student vid trivialskolan i Härnösand 1684-1691. Kommissarie i Narva. Död före 3/12 1720 (bou efter brodern Hans) men möjligen redan i samband med ryssarnas belägring av Narva  sommaren 1704.
Gift med Elsa Margareta Thunou, som levde än 1720.
Barn:
a/ Alexander Blackstadius, se tabell 12.
b/ Anna Elisabeth Blackstadia, som var 16 år gammal 1720. Dopvittnade 28/6 1729 för sin brorson Carl Daniel i Karlskrona amiralitetsförsamling.


Tabell 12 (från tabell 11):

Alexander Blackstadius. Var 19 år gammal samt fången vid senaste sjöslaget mot ryssarna 1720 (bou efter farbror Hans i Stockholm). Medelstyrman.
Gift 29/9 1723 i Karlskrona amiralitetsförsamling med Elisabeth Lind.
Ett känt barn:
a/ Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Se tabell 13.


Tabell 13 (från tabell 12):

Carl Daniel Blackstadius, döpt 28/6 1729 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 14/1 1791 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetskapten.
Gift 20/3 1757 i Rödeby sn med Dorotea Charlotta Bergenhielm, född 11/5 (döpt 13/5) 1741 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 8/5 1802 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Tillhör adliga ätten Bergenhielm, nummer 794.
Kända barn:
a/ Alexander Magnus Blackstadius, född 19/3 1757 i Snoketorp, Rödeby sn. Död 25/1 1835 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Amiralitetslöjtnant.
b/ Carl Fredrik Blackstadius. Amiralitetslöjtnant.
c/ Axel Ulrik Blackstadius, död 26/8 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling vid 37 års ålder (bou 15/9 1810). Överstyrman.
d/ Ulrika Dorotea Blackstadius, som var 36 år gammal 1810.
e/ Hans Simson Blackstadius, född 3/9 1775 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Död 19/11 1810 i Karlskrona amiralitetsförsamling. Sergeant.
f/ Lovisa Charlotta Blackstadius, född 10/9 1776 i Karlskrona amiralitetsförsamling.
g/ Hedvig Blackstadius, som var 27 år gammal 1810.


Tabell 14 (från tabell 1):

Christina Blackstadia, var 24 år gammal 1709 (bou efter faster Ester i Stockholm). Död 13/10 1717 i Gävle.
Gift med Erik Eriksson Boman, död 30/5 1762 i Gävle vid 71 års ålder. Handelsman.
Barn:
a/ Erik Simson Boman, döpt 28/9 1717 i Gävle. Död 24/6 1724 i Gävle (med namnet Zackarias i dödboken).

Begravningsvers hos KB: https://kortkataloger.kb.se/verser/24652/

I bouppteckningen efter Christina daterad 21/6 1718 finns även en förteckning på ägodelar som Erik Bomans svärmor [Anna Blix] låtit medföra vid flytten till Gävle:

Gävle stad Rådhusrätt och magistrat (X) FIIa:5a (1716-1725) Bild 280 / Sida 287 (AID: v151943.b280.s287, NAD: SE/HLA/1050003)

2020-04-27, 10:11
Svar #49

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jag har bara ett tillägg:
Funderade över varför Brita Margareta Martinell verkar ha flyttat till Östby, troligen 1804. Hon borde väl vara mor till garvarhustrun Maria Märta Lundstedt f 1772 1/5 i Sundsvall.

ANSEDEL Johan Erik Berggren


Johan Erik Berggren
* 1768-11-28



  Fam:
 Maria Märta Lundstedt * 1772-05-01
  g: 1804
    1 2608 Christina Margareta * 1804-12-16 Gudmundrå † 1805-04-14
    2 2611 Johan Erik * 1807-03-30 Gudmundrå † 1807-04-04
    3 2612 Brita Maria * 1808-11-23 Gudmundrå † 1809-04-24
    4 2613 Anna Charlotta * 1810-10-24 Gudmundrå




2020-04-27, 11:20
Svar #50

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 300
  • Senast inloggad: 2023-01-19, 11:32
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
I nedanstående två domboksnotiser så finns ju visst stöd för att Jonas Mört skall vara dotter till Anna Blix. I den första så kallas Jonas Mört för styvson till Simson Blackstadius, och i den andra så har Jonas Mörts omyndiga dotter Anna Mört fått en ny förmyndare i sin farbror Hans Blackstadius.


Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västernorrlands län (Y) EXIe:3480 (1691) Bild 3020 / sid 299 (AID: v424004a.b3020.s299, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3184 (1697) Bild 5390 / sid 530 (AID: v421978.b5390.s530, NAD: SE/RA/42042202)

2020-04-27, 17:24
Svar #51

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Jörgen: Så intressant! Jag kände inte till att Jonas Mört hade en dotter Anna. Detta kan möjligen förklara att Vränsta i Alnö sn, efter makarna Hammarberg, kom att brukas av handelsmannen Jakob Polack i Sundsvall (mtl 1722-1723). Denne var gift med Anna Mört, och i hushållet fanns även en skeppare Martinell (AI:1 sida 50).

Mer om Polack här: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7336

Den tidigare alllmänt vedertagna uppgiften om att Jakob Polacks hustru var dotter till lektor Olof Eriksson Mört i Härnösand är således felaktig. Härmed konstaterar vi att Anna Mört (ca 1684-1767) var dotter till befallningsmannen Jonas Mört (död ca 1685) och Elisabeth Hernodia (död ca 1694) i Luleå sn.

På mormödernet härstammade Polacks hustru från klanen Alander i Sundsvall.


Per: Det är helt riktigt. Maria Märta Lundstedt var Brita Margaretas enda kvarlevande barn. Bland faddrarna år 1804 återfinns pastorskan Anna Stina Norden i Nordmaling sn och fröken Anna Lisa Martinell (Jonas M:s dotter född 31/1 1779 i Gålsjö sn).

Förresten, känner du möjligen till källorna rörande Hans Pålssons föräldrars dödsdata? Pål Olofsson i Härnösand skall ha avlidit 24/8 1630, och hans maka Märit Ragvaldsdotter 11/1 1654.

2020-04-27, 18:13
Svar #52

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Påhl Olofssons ska komma från Johan Nordlander. Hustruns från Hdpr 1661 18/9 §1.

2020-04-27, 18:44
Svar #53

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Påhl Olofssons ska komma från Johan Nordlander. Hustruns från Hdpr 1661 18/9 §1.

Hm. Jag tolkar inte domboksuppgiften så. Märit tycks ha levt än 11/1 1661.  ???

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3142 (1658-1661) Bild 1510 / Sida 142 (AID: v421275a.b1510.s142, NAD: SE/RA/42042202)

2020-04-27, 18:50
Svar #54

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 300
  • Senast inloggad: 2023-01-19, 11:32
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Lysningar till Ägtenskap i Sundsvall 1804 Febr. 26 SokneGarfvaren från Gudmundrå Johan Erik Berggren och Jungfru Maria Marta Lundstedt.
Källa: Selånger (Y) C:3 (1803-1861) Bild 203 / sid 210 (AID: v122178.b203.s210, NAD: SE/HLA/1010170)




Ännu en intressant domboksnotis från Sköns tingslag. "... Änkian Sahl. Probstens Anders Arctmans hustru Anna Johansdotter Hernodia ...". Hennes förnamn har väl inte varit känt tidigare.
Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3166 (1683) Bild 3310 / sid 321 (AID: v421960.b3310.s321, NAD: SE/RA/42042202)

2020-04-28, 06:24
Svar #55

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Det finns två datum, 1654 11/1 och 1661 11/1. Jag tror att det ska vara samma. Det är bara en chans på 365 att det rör sig om två olika datum, och då är det säkert samma datum, så säkert som saker kan vara när det gäller fakta av denna art. Något av dem är fel avskrivet, men vilket? Jag tror det är det senare. I september 1661 har den här häradsskrivaren skrivit detta årtal så ofta så han av bara farten har skrivit fel årtal. (En annan teori är att tvisten uppkom några månader efter att skriften upprättades hellre än sju år efter. Jag tror tvärtom att sju år efteråt hade minnet börjat svika och då behövdes skriftligt bevis på hur Märit egentligen uttryckte sig på dödsbädden.) Det finns inga andra fakta som säger att Märit levde under tiden 1654-61.

2020-09-25, 05:47
Svar #56

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
En notis i Sundsvalls dombok från 19/3 1704 berör arvskifte efter handels- och rådmannen Jöns Holmers framlidna hustru Anna Danielsdotter (AID: v404245.b1730.s13). Där framgår att Annas likaså framlidna dotter Elisabeth Hernodia (Jonas Mörts hustru) varit tidigare gift med en Hillman, med vilken hon fått två barn vid namn Petter och Christina. I protokollet hade skrivaren emellertid snurrat till namnet på yngsta dottern som här kommit att bli Elisabeth med efternamnet Mört överstruket och ersatt med Hillman. Det rätta är naturligtvis Anna Mört, Jakob Polacks blivande hustru.

Intressant! Vem kan denne Hillman vara, måtro? Jag antar att det rör sig om en nära släkting till mantalskommissarien i Brunflo sn Daniel Bengtsson Hillman. Om en son, härrör denne i så fall från faderns föregående gifte innan det med Annas syster Christina Danielsdotter.

Nätuppgitfter gällande att Anna Danielsdotter skulle vara född år 1620, ett helt omöjligt årtal! Hennes moder Kerstin Larsdotter, död 24/2 1690 i Selånger sn vid 82 års ålder, var tidigare gift med kyrkoherdesonen Samuel Mårtensson Sarfve från Pettjärvi i Pyttis sn, som var död före augusti 1638. Kerstin blev senast 1640 omgift med landsfogden i Medelpad Daniel Bertilsson (Genos 45, sida 4-11). Därmed tror jag att bägge makarnas härstamning skall sökas i östra rikshalvan istället för i trakterna kring Sundsvall.

 https://www.genealogia.fi/genos-old/45/45_4.htm

Förresten, häradshövdingen Mauritz Björner bevittnade nämnda arvskifte. Är hans ursprung känt? Annars gissar jag på Björsäter sn i Skaraborgs län, och att denne Björner var kusin till notarien Mauritz Lenberg (under tabell 7 i översikten).

2020-09-25, 06:04
Svar #57

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Jag hade feltolkat släktnamnet på Magnus Blackstadius hustru Elsa Margareta (tabell 11). Det skulle vara Runou istället, oops. Hon var möjligen befryndad med kapten Rudolph von Rünou, som vistades i Viborg den 16/9 1693. Rudolf hade adlig bakgrund, var 40 år gammal och född vid Anklam i Vorpommern. Hans livländska hustru tillhörde ätten Dankewitz.

Källa: Meritförteckningar 73 (1668-1811) Bild 3000 / Sida 69 (AID: v752511a.b3000.s69, NAD: SE/KrA/0321)

2020-09-25, 06:33
Svar #58

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Är du säker på Hillman? Kan det inte vara den senare maken Olof Pehrsson Hellman, borgmästare i Piteå?När det gäller Mauritz Björners ursprung har jag skrivit att han är född i Björsäter och antecknat Bo Lindwall som källa. Skulle ha varit son till en Lars Olsson Bergius.

2020-09-25, 07:25
Svar #59

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Javisst ja, nu när jag zoomat närmare så står det ju Hällman. Anna Mört hade alltså tre halvsyskon Hellman i Härnösand. Tack!  ;D

Elisabeth begravdes 2/10 1764 vid 76 års ålder. Christina likaså kort därpå, den  27/11 1764 vid 74 års ålder. Petter var mönsterskrivare, och begravdes 16/6 1747 utan åldersuppgift.

2021-06-25, 10:26
Svar #60

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Nu är den gren av Blix-ätten, som jag själv tillhör, äntligen kartlagd. Glad midsommar!  ;D


Tabell 1:

Olof Månsson. Innehade Bjursta i Multrå sn åren 1601-1623. Gården brukades tidigare av hans broder, landsskrivaren Per Månsson i Styrnäs sn. Laxfogde i Ångermanland?
Gift med NN.
Barn:
a/ Marit Olofsdotter, se tabell 2.


Tabell 2 (från tabell 1):

Marit Olofsdotter. Syskonbarn [kusin] till referendarien i kammarkollegiet Salomon Persson enligt en klagoskrift till kronan daterad 17/3 1639.[1]
Gift med Simon Olofsson, som innehade Bjursta i Multrå sn åren 1624-1653. Enligt Gullick Blix så var hans farfar en fattig bonde och gemen snickare och svarvare (Palmskiöldska samlingen hos Uppsala universitetsbibliotek).
Kända barn:
a/ Olof Simonsson, död (bg. 13/2) 1698 i Tjäll, Multrå sn vid 80 års ålder. Innehade Bjursta åren 1654-1663, och senare Tjäll åren 1667-1673 (mtl). Gift med Karin, som dog vid 70 års ålder och begravdes samtidigt med maken. Deras son Simon nämnd år 1679 (mtl).
b/ Måns Simonsson Blix, född ca 1620 i Bjursta, Multrå sn. Se tabell 3.
c/ Simon Simonsson Blix. Skrivare i kammarkollegiet från 1648, avskedad 1657. Blev 1662 för skuld till kronan rymt ur riket (Palmskiöld). Hans tomt på Munklägret uppbjöds 18/5, 25/5 och 22/6 1663 (C.P. 1663: 96,104, 119).[2] Gift 8/11 1648 i Nikolai fs med Cecilia Wahle, född (döpt 29/3) 1628 i Nikolai fs. Bland hennes dopfaddrar märks Salomon Persson. Föräldrarna var handelsmannen Per Melkersson Wahle och Karin Henriksdotter Nyman som ingått äktenskap 12/11 1626 i Nikolai fs. Cecilia var en yngre halvsyster till Mårten Blixencrons hustru Margareta Wahle, som i sin tur var systerdotter till Per och Salomon Perssöners hustrur - se inlägg från 19/5 2018 ovan.


Källor:
[1] Länsräkenskaper 1631-1820 Norrlands län 1631-1641 (AC, BD, X, Y) 24 (1639) Bild 3380 / sid 337 (AID: v900704.b3380.s337, NAD: SE/RA/551127)
[2] https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=fastighetsregister-1675-1875&indexvarde1=Kungsholmen&indexvarde2=Diverse%2c+%c3%96vrigt#bild17


Tabell 3 (från tabell 2):

Måns Simonsson Blix (Magnus Simonis), död 1664 i Tuna sn i Medelpad vid 44 års ålder. Slutligen kyrkoherde i Tuna åren 1660-1664.
Gift före 8/5 1644 (Bygdéms herdaminne) med Elisabeth Gullicksdotter Helsing från Sundby i Boteå sn, som överlevde mannen. Se not nedan.
Barn:
a/ Marta Blix. Se tabell 4.
b/ Gullick Blix, född 12/4 1648. Se tabell 11.
c/ Christina Blix, född ca 1655 i Sundsvall. Se tabell 14.
d/ Elisabeth Blix. Se tabell 16.
e/ Magnus Blix, född ca 1663 i Tuna sn. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1676-1677.


Not: Bygdéns herdaminne uppger en son Simon Blix, som var tullnär i Sundsvall och ägde ett hemman på Alnön. Denne har icke påträffas, och får härmed utgå. Sannolikt rör det sig om en sammanblandning med befallnngsmannen Simson Blackstadius på Alnön, vars hustru var en Blix (se tabell 1 i en tidigare kartläggning från 24/7 2020 ovan). Även en annan son Petrus Blix, disponent 1668, utgår. Förmodligen rör det sig om den son till Måns Persson Blix från Stockholm som skulle komma att bli lektor i Gävle (se längre nedan i inlägget från 19/5 2018 ovan).

Elisabeth Helsing var dotter till hövitsmannen Gullick Larsson, som innehade Sundby i Boteå sn åren 1608-1663. Med hjälp av Thomas Sverkers artikel "Underlagmannen Lasse Nilsson från Finflo, Hälsingtuna socken, & hans släktkrets" i Svensk Genealogisk Tidskrift 2016:1, sida 33-56, får Gullick antas vara son till fogden m.m. Lars Larsson i Finflo i Hälsingtuna sn (denne var i sin tur son till underlagmannen Lars Nilsson). Gullicks syster Brita Larsdotter kom att bli gift med Erik Evertsson i Gårdsnäs i Sånga sn i Ångermanland - vars bror Samson Evertsson var föregående innehavare av Sundby i Boteå sn. Vidare hade fogden Lars Larsson bl.a. en syster Malin som var gift med underlagmannen Gullick Mickelsson - därav förnamnet. Efter Gullick Larsson innehades Sundby av sonen kapten Jon Gullicksson åren 1667-1684, och därefter av dottersonen Gullick Blix åren 1687-1693 (mtl).


Tabell 4 (från tabell 3):

Marta Blix, död 16/10 1679 i Sundsvall (nätuppgift).
Gift 17/1 1664 (nätuppgift) med Sven Danielsson i hans tredje äktenskap av fyra. Död (bg. 31/8) 1712 i Sunne sn i en ålder av 87 år och 9 månader. Borgmästare i Sundsvall. Nämnd åren 1649-1679 (mtl). Sedermera postmästare på Frösön åren 1682-1706 (Ernst Grapes "Postkontor och Postmästare" sida 747). Se not nedan.
Barn:
a/ Magnus Svensson Sundström. Se tabell 5.
b/ Elisabeth Svensdotter Sundström. Se tabell 6.
c/ Anna Svensdotter Sundström. Se tabell 10.


Not: Sven Danielsson gifte sig första gången gift ca 1649 (mtl). Makarna hade sonen Daniel Svensson Sundström i Stockholm (Sundsvalls dombok 9/6 och 22/8 1680).[3] Andra giftermålet ägde rum någon gång efter 28/7 1654 med guvernementskamreraren i Västergötland Jonas Abrahamssons änka Brita Staffansdotter från Stockholm.[4] Genom detta giftermål blev Sven styvfader till borgmästaren Olof Genberg i Sundsvall. Sven blev fjärde och sista gången gift med Brita Lang, död (bg. 4/9) 1715 i Sunne sn i en ålder av 67 år och 4 månader. Brita bör ha varit dotter till landsskrivaren i Medelpad Erik Markusson i Sundsvall, i sin tur bördig från Långsele sn i Ångermanland enligt Series pastorum på sida 1v i Brunflo C:1 (avsnittet om Eriks son, kyrkoherden Petrus Lang).

Enligt nätuppgift skall Sven Danielsson, utan närmare källhänvisning, ha lämnat egna biografiska uppgifter nedskrivna 1702. Ifall någon känner till var detta dokument finns så var snäll och hör av er! Sven uppges vara född 31/10 1624 på Tunnbindargränd i Stockholm till en finländsk borgare. Om detta stämmer så blev han förmodligen döpt i Finska fs vars äldsta doplängd är från 1664.

Källor:
[3] https://forum.rotter.se/index.php?topic=68917.msg1492994#msg1492994
[4] Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 6040 / sid 593 (AID: v421957.b6040.s593, NAD: SE/RA/42042202)


Tabell 5 (från tabell 4):

Magnus Svensson Sundström, död 10/8 (bg. 15/8) 1732 i Härnösand. Bokhållare, sedermera lantmajor i Härnösand.
Utomäktenskapligt förhållande med Kerstin Eriksdotter Molin (Sundsvalls dombok 10/7 1686, 26/1 1688).
Gift mellan året 1692 och 4/4 1693 (mtl) med Elisabeth Gene, död (bg. 26/2) 1740 i Härnösand. Elisabeth var kusin med Olof Genberg i Sundsvall, som i sin tur var en äldre styvbror till Magnus.
Barn:
uä/ NN, född 22/5 1686 i Sundsvall. Magnus Sundström bestred dock faderskapet.
a/ Sven Sundström, född ca 1693 i Härnösand. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1703-1709. Inskriven vid Uppsala universitet år 1712. Död (bg. 1/6) 1720 i Uppsala.


Tabell 6 (från tabell 4):

Elisabeth Svensdotter Sundström, levde än 14/6 1733 (bou efter mostern Christina Blix i Luleå stad).
Gift med Axel Johansson Sidenbom, född i Maria fs i Stockholm. Var 19 år gammal och militär i Jämtland 12/1 1684 (bou efter fadern kassör Johan Larsson Sidenius i Stockholm). Fältväbel vid vid Hallens kompani i Jämtland. Uppgavs ligga i sotesäng i april 1730 (Brunflo dombok 15-18/4 1730; §7) men levde än den 15/9 samma år, se not nedan.
Barn:
a/ Catharina Sidenbom, född 10/2 1687. Se tabell 7.
b/ Marta Sidenbom, född ca 1691. Se tabell 8.
c/ Sven Sidenbom, född 24/6 (döpt 2/7) 1694 i Lungre, Kyrkås sn. Död ung.
d/ Magnus Sidenbom, född 12/3 1697 (Alsen AI:3 sida 99). Se tabell 9.
e/ Axel Sidenbom, född 24/4 (döpt 5/5) 1701 i Mattmar sn. Död under marsch i fjället 3/1 1719.


Not: Karl Göran Eriksson hade vänligen upplyst mig följande uppgifter i ett mejl från augusti 2012, här med viss redigering: "Axel Sidenbom är upptagen i en rulla över gratialister som mönstrades på Frösön 15/9 1730 och förefaller ha varit närvarande i egen person trots sin ålder enligt mönstringanteckningarna: ´pr: Vpwisar original Vnderhållds bref och afskiedspaß, är 75 åhr gamal, har intet jorde Bruck eller annan näring, har fått sitt vnderhåll till och med 1729, och således intet att klaga.´ I motsvarande rulla för 1735 finns han inte med (SVAR bild-id: A0028715_00386).

Jag har inga noteringar om var Axel Sidenbom bodde som gratialist. Hans sista indelning var bostället Brasta i Hallens socken, men sannolikt bör han ha bott hos något av sina barn efter avskedet 1720. Mågen Sundells indelning från 1727 låg i Alsen och i samma socken bodde ju även sonen Magnus, men bland dopvittnena där 1730-1735 hittar jag inte Axel Sidenbom. Hela Offerdals pastorat, där Alsen ingick, har genomgående bra kyrkböcker och hade han eller hustrun avlidit där borde det ha noterats. Pastor Henning Tideman i Rödön delger i sin dagbok många avlidna i Jämtland, i synnerhet högreståndsfolk, men där finns de inte med."


Tabell 7 (från tabell 6):

Catharina Sidenbom, född 10/2 1687. Död 27/9 (bg. 7/10) 1762 i Hov, Alsen sn i en ålder av 75 år, 7 månader och 17 dagar.
Gift med Petter Sundell, född 17/6 (döpt 23/6) 1689 i Undersåker sn. Död (bg. 12/4) 1741 i Rödön sn. Mönsterskrivare och kyrkvärd.
Barn:
a/ Margareta Sundell, född 25/8 (döpt 27/8) 1721 i Silje, Rödön sn. Död 20/4 (bg. 24/4) 1754 i Silje, Rödön sn.
b/ Anna Elisabeth Sundell, född 27/8 (döpt 31/8) 1724 i Silje, Rödön sn. Död 16/8 (bg. 26/8) 1790 i Undersåker sn. Gift med kassören vid Gustafs och Carlsbergs kopparverk Jöns Henriksson Ottin, född 12/2 (döpt 18/2) 1724 i Ottsjö, Undersåker sn. Död 12/10 (bg. 22/10) 1786 i Undersåker sn.
c/ Märta Sundell, född 2/7 (döpt 9/7) 1727 i Silje, Rödön sn. Död (bg. 10/8) 1798 i Slagsån, Undersåker sn. Gift 15/1 1753 i Sunne sn med mönsterskrivare Petter Lidsten från Indals-Liden sn. Död 9/5 (bg. 12/5) 1793 i Alsen sn vid 73 års ålder.


Tabell 8 (från tabell 6):

Marta Sidenbom, död (bg. 2/8) 1767 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 86 års ålder.
Gift första gången 17/10 1709 i Luleå stad med Olof Nilsson Nyman, död 20/3 (bg. 25/3) 1715 i en ålder av 36 år och några månader. Klockare i Luleå stad åren 1704-1715.
Gift andra gången 1722 med Olof Olofsson Örnberg från Öråker i Skön sn. Död 14/11 (bg. 29/11) 1752 i Burträsk sn vid 61 års ålder. Skolmästare i Luleå stad åren 1722-1735, och komminister i Burträsk åren 1735-1752.
Barn:
1a/ Nils Nyman, född 11/10 (döpt 12/10) 1711 i Luleå stad. Död förmodligen ung.
1b/ Axel Nyman, född 29/12 1712 (döpt 1/1 1713) i Luleå stad. Död 6/7 (bg. 10/7) 1713 i Luleå stad.
1c/ Ture Nyman, född 14/3 (döpt 15/3) 1714 i Luleå stad. Död förmodligen ung.
1d/ Elisabeth Nyman, född (döpt 5/8) 1715 i Luleå stad. Död 4/12 (bg. 18/12) 1757 i Vallen 5, Lövånger sn. Gift 1737 i Burträsk sn (lysning 23/10; LIa:3 sida 93) med bonden Olof Andersson, född och döpt 5/10 1711 i Vallen 5, Lövånger sn (AI:3 sida 88). Död 10/5 (bg. 15/5) 1791 i Vallen 5, Lövånger sn.
2e/ Helena Örnberg, född 26/10 (döpt 28/10) 1722 i Luleå stad. Död 24/3 1795 i Kyrkobordet, Burträsk sn. Gift 18/9 1744 i Burträsk sn med sergeanten Olof Larsson Bäckström från Flarken i Nysätra sn. Död (bg. 11/2) 1770 i Åbyn, Burträsk sn vid 86 års ålder.
2f/ Olof Örnberg, född 30/8 (döpt 31/8) 1724 i Luleå stad. Död 7/9 1804 i Nederkalix sn. Kyrkoherde. Gift 2/8 1759 i Piteå stad med Margareta Warg, född (döpt 13/9) 1738 i Piteå stad. Död i januari 1820 i Piteå stad (AI:1A sida 88).
2g/ Axel Örnberg, född 14/11 (döpt 16/11) 1726 i Luleå stad. Död 29/7 (bg. 1/8) 1794 i Burträsk sn. Kyrkoherde. Gift 1/1 1768 i Piteå lfs med Elisabeth Catharina Gedda, född 21/2 (döpt 24/2) 1723 i Malax sn. Död 16/4 1795 i Nederluleå lfs.
2h/ Anna Catharina Örnberg, född 18/8 (döpt 20/8) 1729 i Luleå stad. Död 15/7 (bg. 20/7) 1794 i Skinnarbyn, Bygdeå sn. Gift 22/3 1750 i Burträsk sn med mantalskommissarien Anders Degerström i hans femte äktenskap. Död 24/8 (bg. 29/8) 1779 i Skinnarbyn, Bygdeå sn vid 67 års ålder.


Tabell 9 (från tabell 6):

Magnus Sidenbom, född 12/3 1697 (Alsen AI:3 sida 99). Död (bg. 9/9) 1781 i Trång, Alsen sn.
Gift första gången 1721 med Magdalena Randklef, född 19/11 (döpt 23/11) 1690 i Trång, Alsen sn. Död (bg. 25/10) 1754 i Trång, Alsen sn.
Gift andra gången 25/9 1757 i Alsen sn med Ursilla Mattsdotter, född 7/3 (döpt 10/3) 1707 i Mällby, Mattmar sn. Död 16/7 1761 i Trång, Alsen sn (bg. 19/7 i Mattmar sn).
Gift tredje gången 14/3 1762 i Alsen sn med Maria Staffansdotter, född 1707 i Rödön sn. Död 13/5 (bg. 25/5) 1794 i Trång, Alsen sn.
Barn:
1a/ Maria Magdalena Sidenbom, född 22/3 (döpt 24/3) 1722 i Oviken sn. Död 9/9 (bg. 15/9) 1765 i Trång, Alsen sn. Gift 17/10 1740 med sin farmors femmänning, inspektor Erik Sparrman, född (döpt 11/4) 1707 i Brunflo sn. Död (bg. 21/2) 1788 i Trång, Alsen sn.
1b/ Anna Elisabeth Sidenbom, född 1/5 (döpt 5/5) 1723 i Trång, Alsen sn. Död 25/9 (bg. 29/9) 1758 i Husnäset, Undersåker sn. Gift 29/9 1749 i Offerdal sn med kopparslagaren vid Gustafsbergs kopparverk Carl Eriksson Flinck, född 1709. Levde än 1784 (Undersåker AI:1 sida 7).
1c/ Petter Sidenbom, född 3/7 (döpt 5/7) 1724 i Trång, Alsen sn. Död 18/11 (bg. 28/11) 1724 i Trång, Alsen sn.
1d/ Sofia Sidenbom, född 2/10 (döpt 3/10) 1725 i Trång, Alsen sn. Död 4/1 (bg. 16/1) 1726 i Trång, Alsen sn.
1e/ Axel Sidenbom, född 21/1 (döpt 23/1) 1727 i Trång, Alsen sn. Död (bg. 19/3) 1727 i Trång, Alsen sn i en ålder av 1 månad, 3 veckor och 6 dagar.
1f/ Margareta Sidenbom, född 5/9 (döpt 8/9) 1728 i Tossberg, Mattmar sn. Död 20/4 (bg. 28/4) 1799 i Rönningsberg, Undersåker sn. Gift 20/6 1758 i Brunflo sn med konstmästaren vid Gustafs och Carlsbergs kopparverk Jonas Hellström, död (bg. 14/3) 1787 i Undersåker sn vid 53 års ålder.


Tabell 10 (från tabell 4):

Anna Svensdotter Sundström, död (bg. 11/12) 1757 i Alsen sn.
Gift med Johan Sundell, född 1683 i Undersåker sn. Död 2/10 1740 i Andersön, Sunne sn (Bertil Hasselbergs supplement till herdaminnet, sida 212). Efterträdde såsom tygskrivare sin svärfader som postmästare på Frösön åren 1706-1709 (Ernst Grapes "Postkontor och Postmästare" sida 747-748). Johan blev regementsskrivare från och med 1709.
Barn:
a/ Johan Sundell, född 11/10 1711 i Sunne sn. Död 11/2 (bg. 21/2) 1755 i Andersön, Sunne sn. Auditör. Gift 17/1 1734 med Magdalena Margareta Bång, född 17/6 1715 i Stockholm. Död 1/6 (bg. 9/6) 1782 i Viken, Alsen sn.


Tabell 11 (från tabell 3):

Gullick Blix, född 12/4 1648. Död 14/5 (bg. 25/7) 1725 i Råneå sn i en ålder av 77 år, 1 månad och 2 dagar. Elev vid trivialskolan i Härnösand åren 1661-1665. Komminister i Råneå åren 1675-1683 (mtl). Kyrkoherde i Råneå åren 1693-1723.
Gift mellan 5/2 1675 och 6/2 1678 (mtl) med Catharina Rhen från Piteå lfs. Död 17/5 (bg. 3/6) 1716 i Råneå sn i en ålder av 62 år, 6 månader och 2 veckor.
Kända barn (av sammanlagt nio stycken enligt Bygdéns herdaminne):
a/ NN Blix, död 1678 i Råneå sn enligt herdaminnet.
b/ NN Blix, död 1678 i Råneå sn enligt herdaminnet.
c/ NN Blix, död 1680 i Råneå sn (LIa:1 sida 96).
d/ Sofia Blix, född ca 1681 i Råneå sn. Se tabell 12.
e/ Samuel Blix, född 5/6 1685 i Sundby, Boteå sn. Se tabell 13.
f/ Catharina Blix, född 9/12 (döpt 11/12) 1695 i Råneå sn. Död 29/11 (bg. 13/12) 1696 i Råneå sn.


Tabell 12 (från tabell 11):

Sofia Blix, död 17/3 (bg. 20/3) 1749 i Vasa vid 78 års ålder men bör vara 10 år yngre.
Gift första gånngen 1/1 1699 i Råneå sn med Petrus Rockstadius, född 2/1 1665 i Nätra sn. Död 20/5 bg. 5/6) 1710 i Råneå sn i en ålder av 45 år, 4 månader, 2 veckor och 4 dagar. Komminister i Råneå åren 1693-1710.
Gift andra gågen med Anders Mattsson Waselius (Andreas Matthiæ) från Vasa. Död 15/4 1735 i Oravais sn. Komminister i Vörå-Oravais från 1705.
Barn:
1a/ Brita Rockstadia, född 15/10 (döpt 17/10) 1699 i Råneå sn. Död 4/12 1790 i Tengeliö, Övertorneå sn. Gift med kapten Gustaf Bucht från Hollola sn. Död 23/5 (bg. 31/5) 1759 i Tengeliö, Övertorneå sn vid 69 års ålder.
1b/ Gullick Rockstadius, född 21/12 (döpt 23/12) 1700 i Råneå sn.
1c/ Christina Rockstadia, född 29/7 (döpt 31/7) 1704 i Råneå sn. Död 3/10 (bg. 15/10) 1704 i Råneå sn.
1d/ Catharina Rockstadia, född 29/1 (döpt 31/1) 1708 i Råneå sn.


Tabell 13 (från tabell 11):

Samuel Blix, född 5/6 1685 i Sundby, Boteå sn. Död 17/3 (bg. 27/3) 1740 i Råneå sn i en ålder av 54 år, 9 månader och 12 dagar. Komminister i Råneå åren 1712-1723, och kyrkoherde där åren 1723-1740.
Gift 3/3 1713 i Piteå stad med Christina Häggman, född 24/1 1694 i Piteå stad. Död 6/8 (bg. 14/8) 1763 i Råneå sn.
Barn:
a/ Catharina Blix, född 2/8 (döpt 7/8) 1720 i Råneå sn. Död 24/1 (bg, 8/2) 1756 i Råneå sn. Gift 23/11 1736 i Råneå sn med kapten Carl Johan Tingvall, född (döpt 6/6) 1699 i Hovförsamlingen. Död 10/4 (bg. 17/4) 1764 i Råneå sn. Makarna blev stamföräldrar till adliga ätten Anckarsparre (nr. 2180).
b/ Christina Blix, född 14/7 (döpt 15/7) 1723 i Råneå sn. Död 21/8 (bg. 27/8) 1723 i Råneå sn.
c/ Magnus Blix, född 22/8 (döpt 24/8) 1729 i Råneå sn. Död 4/11 (bg. 9/11) 1729 i Råneå sn.


Tabell 14 (från tabell 3):

Christina Blix, född ca 1655 i Sundsvall. Död 17/1 (bg. 21/1) 1733 i Luleå stad vid 77 års ålder. Nämnd åren 1731-1733 (mtl).
Gift ca 1681 (mtl) med Ture Andersson Ruuth, död 15/6 (bg. 3/9) 1730 i Luleå stad i en ålder av 75 år och 8 månader. Handelsman. Nämnd åren 1682-1730 (mtl).
Barn:
a/ Anders Ruuth, upptagen i mtl åren 1699-1708. Se tabell 15.


Tabell 15 (från  tabell 14):

Anders Turesson Ruuth, död ca 1708 (mtl). Förmodligen omkommen på sjön samtidgt med hans ingifte morbroder Hans Björn.
Gift 1705 i Luleå stad (LIa:1 sida 74) med Maria Johansdotter Orre. död 17/5 (bg. 27/5) 1729 i Luleå stad.
Barn:
a/ Johan Ruuth, född 27/9 (döpt 29/9) 1706 i Luleå stad. Död (bg. 25/11) 1706 i Luleå stad.
b/ Christina Ruuth, född 18/11 (döpt 20/11) 1707 i Luleå stad. Död (bg. 23/2) 1708 i Luleå stad.
c/ Catharina Ruuth, född 7/12 (döpt 8/12) 1708 i Luleå. Död 1/2 (bg. 13/2) 1709 i Luleå stad.


Tabell 16 (från tabell 3):

Elisabeth Blix, död ca 1697 i Luleå stad (mtl). Nämnd med efternamn i 1696;års mantalslängd.[5]
Gift ca 1682  (mtl) med Hans Eriksson Björn, död på sjön 1708. Handels- och rådman i Luleå stad. Nämnd 1684-1709 (mtl). Svåger till Ture Ruuth enligt dombok 22/8 1698.[6]
Kända barn:
a/ Brita Björn, född (döpt 16/2) 1690 i Luleå stad. Död (bg. 20/7) 1690 i Luleå stad.
b/ Elisabeth Björn, född (döpt 10/12) 1691 i Luleå stad. Död (bg. 17/7) 1692 i Luleå stad.

Källor:
[5] Luleå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:2 (1684-1700) Bild 2370 (AID: v366993.b2370, NAD: SE/HLA/1050027)
[6] Luleå stad Rådhusrätt och magistrat (BD) AIa:2 (1684-1700) Bild 2930 (AID: v366993.b2930, NAD: SE/HLA/1050027)

2021-06-26, 19:12
Svar #61

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Tack för denna midsommar-present, Constantinus!

Jag håller själv på att kartlägga Blix-släkter, primärt genom att kartlägga vilka personer fram till ca år 1700 där vi har belägg för att namnet användes under samtiden, men självfallet försöker jag då se hur dessa individer är släkt med övriga Blixar, se denna tråd på Facebook (som bör gå att ta del av utan att ha ett konto där):
https://www.facebook.com/groups/106244836070417/permalink/4736805073014347

När det gäller Olof Månssons ättlingar har vi en rätt samstämmig bild (delvis för att jag tagit del av diskussioner i detta forum där en del av de saker du sammanställt här framkommer). Några smärre skillnader och kompletteringar finns dock som jag gärna vill stämma av med dig och andra intresserade.

Olof Månsson, tabell 1
Till att börja med gäller det Olof Månsson själv, som är väldigt anonym, och som jag inte sett belägg för med namnet Blix. Däremot är hans tre kända bröder, herr Lars i Undersåker, Peder i Styrnäs och herr Bengt i Gudmundrå, belagda med detta namn.

Förutom som ägare av Bjursta, Multrå, så finns det andrahandsuppgifter (bland annat hos Sollied) om att han nämns i ett brev från år 1593 som rör ett arvskifte, och att han då var bosatt i Sollefteå. Den källan är vi nog många som skulle vilja ta del av, eller åtminstone få mer information om! Har du eftersökt den?

Det finns en underfogde Olof Månsson som nämns i landskapshandlingarna för Ångermanland 1585. Är det "vår Olof Månsson"? Vad talar för respektive emot detta?
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044324_00063

Fogden Simon Olofsson Blix
En föreslagen son till Olof Månsson är Ölandsfogden Simon Olofsson Blix. Det finns åtminstone indicier på att han är släkt med denna gren av Blixarna (av mig kallad "Undersåker-Blixar"). Han och hans son Simon Simonsson Blix umgås med Mårten Blixencron (brorson till Olof Månsson) och Ölandsfogdens sigill (även avbildad på gravstenen) visar ett vapen med viss likhet.

Ett eventuellt släktskap behöver dock inte betyda att fogden Simon Olofsson Blix var son till Olof Månsson. Det skulle kunna gå genom exempelvis en syster till Olof Månsson, som enligt det ovan nämnda brevet från 1593 var gift med en "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe".

Marit Olofsdotter, tabell 2
Bland barnen till Marit och Simon Olofsson i Multrå, tror jag Simon Simonsson Blix ska strykas. Måns Simonsson Blix var, enligt sonen Gullichs egen beskrivning, äldste son i en bondefamilj som inte hade möjlighet att bekosta utbildning för Måns.

Denne Simon Simonsson Blix är förmodligen son till Ölandsfogden Simon Olofsson Blix.

Som sagt, tack för en väldigt fin sammanställning. Jag återkommer med fler tankar om dessa personer.
 

2021-06-27, 13:39
Svar #62

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Måns Simonsson Blix, tabell 3

Vi har nått samma slutsats kring att tullnären Simon bör utgå och förmodligen baseras på Simson Blackstadius. Simon är visserligen ett förväntat namn på en son till Måns Simonsson Blix, så en sådan kanske har funnits - men i så fall dog han innan han hann sätta spår i källmaterialet.

Vi är också överens om att "disponenten 1668" Petrus Månsson Blix är identisk med den senare Gävle-lektorn. Han lade fram två avhandlingar 1668 (och en 1665). Jag har skummat igenom dedikationer och sådant i dessa, och alla tre skrifterna verkar ha tydlig koppling till Måns Persson Blix son, med tack till släkt på hans möderne.

Petrus Magni Blix har funnits
Dock tror jag att Måns Simonsson Blix hade en son Petrus, vilket jag baserar på att Petrus Magni Blix studerade vid Härnösands trivialskola åren 1661-1665 (samtidigt som Gulich). Namnen som blev lektor i Gävle var vid denna tid redan inskriven i Uppsala. Han skrevs in där som elvaåring i februari 1659, tillsammans med sina bröder Olaus och Johannes. (Att fadern dött 1658 kanske bidrogtill denna tidiga inskrivning?)

I det register som Teo och Per Sundin sammanställt över elever i trivialskolan i Härnösand, uppges Petrus Magni Blix vara kollegason född ca 1646 i Härnösand. (Den relativt jämngamla brodern Gulicius Magni Blix  uppges vara komministerson född i Ragunda och deras yngre brodern Magnus Magni Blix står i samma register som kyrkoherdeson från Tuna, så det är inte uppenbart att det rör sig om tre bröder!)

"Marta Blix" kräver bättre belägg
Att en dotter fick namnet Marta, efter Måns Simonsson Blix mor, bondhustrun i Multrå, låter mycket rimligt, och vi vet att postmästaren Sven Daniels döttrar, systrarna Sundström, var systerdöttrar till Christina Blix i Luleå, vilket framgår genom den senares arvsskifte - men jag har ännu inte hittat annat än nätuppgifter om att denna Månsdotter (Blix) ska ha hetat Marta.

Jag återkommer till henne och de övriga syskonen framöver i samband med respektive tabell.

2021-06-27, 18:06
Svar #63

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
"Marta Blix", tabell 4
Att Sven Danielsson verkligen var gift med en dotter till Måns Simonsson Blix, och att han i detta äktenskap hade de barn du angivet är vi överens om. Jag har inte hittat några belägg för hennes namn ännu (men har rätt nyligen börjat leta i denna gren). För "Martas" syskon finns det belägg för att de använde namnet Blix, så det är ett rimligt antagande. Och namnet Marta efter farmodern är också rimligt, i synnerhet som minst ett barnbarn fick detta namn. Även de föreslagna tidpunkterna för giftermål och dödsfall är fullt sannolika - men jag vill se dessa bekräftade!

Biografi efterlyses
På nätet cirkulerar förvånansvärt många väldigt exakta biografiska uppgifter om både "Marta" och Sven själv och dessa kan mycket väl baseras på den biografiska text från 1702 som även jag är mycket intresserad av. På samma nätsidor saknas emellertid för det mesta uppgifter om Svens övriga äktenskap, vilket gör det troligt att dessa sidor kopierat varandra och ursprungligen bygger på att en enskild forskare har tagit del av denna källa och då endast återgivit en del av denna. Hade de som skrivit in uppgifterna haft tillgång till biografin, borde de haft kunskap om Sven Danielssons övriga hustrur. (Jag har svårt att tro att en biografi endast skulle nämna en av fyra hustrur, så att säga.)

Sven Danielsson har jag inte sett belagd med namnet Sundström under sin livstid, men i hustrun Brita Langs nekrolog 1715, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0036218_00153, tre år efter hans död, kallas hennes salig make för Sven Danielsson Sundström, så det torde ha varit ett namn som var etablerat under hans livstid. Jag har funderat över om namnet kommer från Sunne eller från Sundsvall. Ditt fynd av sonen Daniel Svensson Sundström i Stockholm gör att jag stryker alternativet Sunne, eftersom denna äldre son saknar koppling till Jämtland. Tack!

Sonen Daniel och Sven Danielssons två första hustrur hade jag inte hittat själv och vill kolla upp innan jag kan ge någon återkoppling, men jag har noterat att Sven var gift långt innan han "ska ha varit det" med Månsdottern från Tuna, och misstänkte ett tidigare äktenskap.

Brita Lang (kanske lite off topic)
Brita Lang och hennes familj är jag lite extra intresserad av, delvis för att Petrus Lang är en anfader till mig. Jag tror också att Brita är Petrus syster (eller möjligen en nära släkting på annat vis). I domboken för Sunne i oktober 1691 står det:
Citera
Påstmestaren well:t Swän Danielsson påminte om ett äntelligit sluth om sin hustrus rättmätige ingifne fodran af sahl. Peder Holsts lembnade ägendom, hwarom in februario 1690 agerades, der emot pastor wyrdig herr Jonas Salijn såsom fullmechtigh på herr Peders effterlåtnes wengnar quæstionerade, om dee små opförde påster icke kunna wara och räknas för begåfningh emellan bekanta persohner? Swän Danielsson föregaff sig eij behöfwa discurera där om, uthan håller sigh widh rättens resolution däröfwer den 22 februarij 1690, och för den ordsaken skuldh är hans hustru nu tillstädes, at edelligen besanna dee difficulterlige poster. Till hwilken ända hustru Brita Lang framkallades, och tillspordes om hon samma påster, bestående af 31 d. 12 öre k:rm:t kan med trygdt sambwette besanna och edelligen betyga, deth sahl. herr Peder Hålst dem af sig länt, och icke betallningh af honom derföre bekommit, hwar till hon beiakade, och sade sig dhet tryggeligen kunna göra, hwar med herr pastor Salijn war nögder, och rätten tillijka med honom, som 24 cap. Tingmålabalcken tallar, eden efftergaf. Altså niuther hustro Brita af sahl. Holsts ägendom sin betallningh som är 31 d. 12 öre k:rm:t.

Den salig Peder Holst som det är tal om här, var styvson till Petrus Lang, och att de var "ingift familj" kanske kan förklara att Brita ("styvfaster" enligt vårt antagande att Brita var Petrus Langs syster) hade lånat ut pengar till salig Peder Holst.

Att namnet "Lang" härrör från Långsele låter rimligt, men notisen i Brunflos series pastorum visar inte att Erik Markusson var från Långsele, bara att sonen Petrus "extractio" (ursprung) sägs vara Långsele. Det kan ju ha varit Erik Marcussons hustru som var därifrån. (Hon blev sen omgift med Ragunda-prästen Olof Rahm, med tiden avrättad som landsförrädare. Detta slapp dock Lang-mamman vara med om eftersom hon var död vid det laget ...)

2021-06-29, 00:37
Svar #64

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Uppgifter på nätet om postmästaren Sven Danielsson bör samtliga ursprungligen ha hämtats härifrån (https://forum.rotter.se/index.php?topic=45157.msg685583#msg685583) eller genom brev från undertecknad. Originalet till hans biografiska anteckningar påträffade jag under 1980-talet (?) hos Vitterhetsakademin i Stockholm. Eftersom jag f.n. inte befinner mig på hemorten hoppas jag kunna återkomma någon gång i ämnet första eller andra veckan av juli.
Karl Göran Eriksson
Uppsala

2021-06-29, 06:12
Svar #65

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Märta Blix (där kallad Marta) finns i Bygdéns herdaminne s 76 i del IV. Det kan vara intressant att veta om uppgiften finns i förlagan skriven av Hans Tunaeus f 1704, finns i handskrift på landsarkivet i Härnösand. Jag vet inte om Tunaeus varit noga med att ange sina källor, men Märta tillhör samma generation som hans mor- och farföräldrar.

2021-06-29, 17:57
Svar #66

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Karl Göran: Tusen tack för att du hörde av dig! Vitterhetsakademin är något helt nytt för mig, ojoj. Sven Danielsson hör till mina anor, så jag ser med spänning fram emot ditt kommande inlägg.  ;D


Annika: Välkommen hit till Anbytarforum, och tack för dina kommentarer som gett mig en tankeställare. Vi har redan utbytt privata meddelanden. Jag saknar kännedom om något brev från 1593. Du gjorde  mig uppmärksam på Harald J. Heymans artikel "Peder Månsson Blix och hans släkt" på sida 215-227 i Personhistorisk tidskrift 1931, häfte 3-4. Toppen!  ;D

http://personhistoriskasamfundet.org/1920-1949/

Jag grämer mig lite över att inte ha tagit del av Heymans artikel innan jag påbörjade min kartläggning av Per Perssons familj i Stockholm i maj 2018 (se ovan). Nåja. Bra att jag kan härmed avföra skrivaren Simon Simonsson Blix såsom bror till Måns Simonsson Blix.

Gullick Blix "berättelse om faderns ungdom är så typisk att den förtjänar att anföras: »Min faarfader heeth Simon Olofsson, hwilken war een fattig bonde och geemeen snickare och swarfware. Hans älste son war min H. fader hwilken i unga åhren hade stoor lust at studera. För den skull begärte träget af sijna föräldrar lof därtill: men altijd wägrade thee honom det, förebärandes sin oförmögenheet att hålla honom i Scholan. När han tå een gång gick i wall med sijna föräldrars boskap grep han till den resolution, att han lemnade boskapen i skogen och lopp sin wäg föräldrarna owitterl. Och stälte sin koosa åth Giäfle, därest han genom siungande för hwars mans dör fick ett fattigt uppehälle, där med han sig nögde och drögde, till dess han absoluerede thee studier, som på den tijden i Giäfle woro öflige. Där ifrån reste han till Upsala och studerade thär, till dess han blef godkiänder till präst, warandes och hans nampn Hr Måns Blix, hwilken effter långl. tjänster blef avancerat till Thuna pastorat i Medelpad, därest han doch allenast lefde uti 3 åhr, ändandes sijne dagar A:o 1664 på sitt ålders 54:de åhr.»" (Heyman, sida 217-218).


Per Sundin: Marta Blix saknas i Tunaeus prästkrönika, som för övrigt förefaller vara ursprungskällan till den felaktiga uppgiften om Simon Blix på Alnön. Jag noterar med intresse att Måns Blix hos Tunaeus har dödsdatumet 21/3 1664 som Bygdén utelämnat i sitt herdaminne. Detta datum bekräftas även av Tunas Series pastorum. Bygdén uppger 44 års ålder att jämföra med 54 år hos Gullick Blix. Vilken ålder låter rimligare, måtro.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 240 / sid 13 (AID: v910032.b240.s13, NAD: SE/HLA/1060167)

Tuna (Y) LIa:2 (1666-1722) Bild 190 / sid 16 (AID: v392352.b190.s16, NAD: SE/HLA/1010212)

Jag undrar också över Petrus Magni Blix , student i Härnösand åren 1661-1665 enligt trivialskoleregistret - står denne faktiskt med Blix eller? Lite märkligt med äldste son vars förnamn skiljer sig från det som burits av antingen far- eller morfadern. Såvida Elisabeth Helsing inte varit gift med en Per. Mtl för Härnösand åren 1642-1644 gav ingen indikation.


Jag har kollat upp i landskapshandlingarna för Ångermanland. År 1542 har delvist skadat ortregister, där har jag inte funnit Multrå. Tiondelängd saknas 1604. Klumpsumma 1606. Svårt att avgöra om Bjursta och gården i Tjäll slagits ihop vid sekelskiftet omkring 1600.


Bjursta
1544-1545 Anders Olofsson
1546-1549 utjord
1550-1554 öde
1559-1566 Bengt Olofsson
1567-1600, 1602 [saknas]
1601, 1605-1623 Olof Månsson (tidgare i Tjäll åren 1583-1585)
1624-1653 Simon Olofsson (från Tjäll 1?)
1654-1663 Olof Simonsson (senare på Tjäll 5 åren 1667-1673).
1667-1673 Johan Eriksson
1679-1739 Johan Johansson


År 1601 hade Olof Månsson fyra kor och ett sto. Olof förefaller vara klockare 1605. Han var gift under Älvsborgs lösens samtliga terminer (1613-1618): "Thenne är enn uthgammal fattig man äger enn koo"

1601: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044341_00088

1605: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0044346_00292

Restuppbörd ÄL: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066063_00036


Tjäll (senare Bjursta?)
1544-1574 Sven Olofsson
1575-1576 Gölug änka
1577-1582 Per Olofsson
1583-1585 Olof Månsson
1586-1600, 1603 Per Månsson


Tjäll 1
1571-1583 Simon Svensson
1584-1641 Olof Simonsson (ingen hustru, en dotter i 1641:års mtl)
1642-1679 Hans Olofsson
1681-1684 hustru Elisabet
1687-1697 Anders Hansson
1698-1713 Erik Hansson


Tjäll 5
1667-1673 Olof Simonsson (tidigare på Bjursta)
1679 Simon Olofsson

1681-1708 Chrstoffer Hansson

2021-06-29, 21:26
Svar #67

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1562
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 09:41
    • Visa profil
Fältväbeln Axel Sidenbom tycks ha lämnat sotsängen från april 1730 inte bara för att närvara vid mönstringen i september  samma år, för i inventarium efter framlidne handelsmannen Thure Andersson och hans likaledes avlidna änka Christina Blix, daterad 1733 14/6, återfinns bland arvingarna på hustruns sida bl a "hr fältväbeln Axel Sidenboms käresta, Elisabet Sundström."
Detta får väl tolkas som att båda makarna, även Axel, levde vid den aktuella tidpunkten.
Brorsdottern Sophia Blix´ make benämns här kaplan Anders Wasenius (inte Waselius).
Källa: Luleå stad RR o Mag Fll a:1, s 18 (bild 191 på Arkiv Digital).

2021-06-30, 01:01
Svar #68

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Tack, jag har misstänkt att postmästaren Sven Danielssons biografi kan gömma sig i den så kallade Ekdahlska samlingen på ATA/Vitterhetsakademin:
https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+10273FBD-DAE6-4009-A86A-712BFE4AB950&s=Siv

 I all hast delar jag med mig av ytterligare ett par källor som är av intresse för Blix-forskningen. Henning Sollieds artikel "Blix'erne av Jemtland. En norsk-svensk storslegt", som ingår i Norsk slektshistorisk tidsskrift bind 3, publicerat 1932. Inte helt ny, således, men i synnerhet för de norska Blixarna (som jag, till skillnad från Sollied, för övrigt tror utgörs av mer än en släktkrets) är detta ett standardverk.

Harald J. Heymans artikel "Peder Månsson Blix och hans släkt" i Personhistorisk tidskrift häfte 3-4, 1931 fördjupar och följer upp en annan artikel av samma författare, "Mårten Pedersson Blixencrons almanacksanteckningar i Uppsala universitetsbibliotek", Personhistorisk tidskrift häfte 1-3, 1929. Mycket intressant ur fler aspekter än rent prersonhistoriska. Därutöver har Heyman gjort bokanmälningar om bland annat Sollieds verk (även det i häfte 3-4, 1931).
Allt tillgängligt från denna sida:
http://personhistoriskasamfundet.org/1920-1949/

På samma tema är Curt Haijs artikel, "Kompletterande kommentarer till Mårten Blixencrons almanacksanteckningar" Personhistorisk tidskrift häfte 3 - 4, 1973, som ni hittar här:
http://personhistoriskasamfundet.org/1971-1998/

Mer problematisk, men ett verk som jag kommer att referera till i jakten på ett brev från 1593, är Setterdahls "Östgöta Nation i Lund 1668-1913" sidan 471 f. Den boken finns här:
http://cognatus.se/index.php?page=skannade-boecker

I korthet är detta ett brev som både Setterdahl och Sollied nämner (och Bygdén verkar referera till i herdaminnet för Undersåker, men utan at nämna att det är just ett brev som är hans källa). Historikern Olof Holm har i en tråd på Facebook framfört att brevet kan vara fel daterat och föreslår att det kan vara från 1573, eftersom det omnämner någon person som var avliden 1593.

Ingen av dessa källor som direkt eller indirekt refererar till brevet förtäljer var detta finns. Setterdahl skriver:
I ett permebref af 1593 angående hans fäderarf kallas han Måns Carlsson ...

Han skriver vidare att herr Måns hade diverse söner (där Simon och Erik bör utgå, som jag ser det), däribland två som tycks ha detta brev som källa:
Olof (laxfogde i Ångermanland, lefvde 1593) och Carl (lefvde 1593) Att Olof var laxfogde i Ångermanland är en uppgift som finns med i en kyrkobok i Undersåker, där en senare präst, Berghemius (sent 1600-tal) antecknat:
H:r Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro:
1. H:r Lars, effter honom pastor i Undersåker
2. Peder Månsson, landzschrifware i Ångermanland
3. H:r Bengt, pastor i Gummundrådh.
4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångermandh och Soletta sochn

Se sidan 188 här:
http://fornskrift.se/wp-content/uploads/2021/04/Unders%C3%A5ker-NI_1.pdf

Sollied och Bygdén hade kontakt med varandra så den ena kan ha fått information från den andra. De upprepar Setterdahls information om att Olof och Karl (som alltså inte är nämnd av Berghemius) levde 1593, med tillägget att laxfogden Olof bodde i Sollefteå, en uppgift de alltså inte kan ha fått från Setterdahls skrift, men väl från Berghemius. Men dessutom tar de upp en dotter, som Setterdahl (kategoriskt ointresserad av vilka döttrar folk hade, som jag tolkar det) inte nämner.
Bygdén:
en dotter g. m. Olof Jonsson i Kapp
Sollied:
... Mogensdatter Blix, var 1593 gift med Olof Jonsson i Kläppe i Lit

Men vad är det för brev anno 1593?

2021-06-30, 18:28
Svar #69

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Nåja. Bra att jag kan härmed avföra skrivaren Simon Simonsson Blix såsom bror till Måns Simonsson Blix.

Om den öländske fogden Simon Olofsson Blix, som av allt att döma är Simon Simonsson Blix far, finns det en rad inlägg under Norra Möckleby, Öland:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=46918.msg712767#msg712767

Jag tror att den öländske fogden Simon Olofsson Blix var en nära släkting till de Blixar som nämns ovan. Kanske rentav en son till Olof Månsson, laxfogden? Vapenbilden på hans gravhäll, liksom det vapen hans dotter Maria Simonsdotter Blix använde, är avtecknade här, och jag tycker att det finns påfallande likheter med det vapen exempelvis Blixencron använde:
https://digitaltmuseum.se/021017074545/norra-mockleby-kyrka-undersokning-februari-1954/media


2021-07-01, 17:33
Svar #70

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
En Jonas Blix, som dopvittnade för Anna Blix dotter Margareta 31/5 1665 i Nikolai fs, förmodar jag var en kusin tillika son till lappfogden Jon Persson Blix i Styrnäs sn. Sitter någon händelsevis på ytterligare information om denne Jonas Blix...?

Denna Jonas är en okänd förmåga. Vet vi när Annas farbror Jon Persson (Blix), "arrendator av kronofiskerierna i Ångermanland", dog? Om inte, så kanske det är han, som i så fall hade fyllt 70 år en månad innan dopet. Jag har annars inte sett honom med namnet Blix.

Ett vittne utan farsnamn, kan vi förstås bara spekulera kring.

2021-07-04, 10:39
Svar #71

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Rättelse:
Skrev ovan en referens till Setterdahls "Östgöta Nation i Lund 1668-1913" sidan 471 f.

Avsåg egentligen sidan 469 och 470, det vill säga denna bild och följande:
/65/]http://cognatus.se/index.php?mact=Gallery,m55185,default,1&m55185start=401&m55185number=100&m55185dir=Skannade-boecker%2FOGIL1668-1913%2F&m55185returnid=101&page=101#prettyPhoto[1727]/65/

2021-07-06, 17:24
Svar #72

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Låt mig sända en evig tacksamhetstanke till släktforskaren m.m. Fale Abrahamsson Burman (1758-1809) om vilken man kan läsa hos Svenskt Biografiskt Lexikon:  ;D

https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=17189


Annika vägledde mig till Nationella arkivdatabasen, som uppger att volymen F:10 i Ekdahlska samlingen (Nils Johan Ekdahls samling) innehåller bl.a.: ""Genealogica och biographica" innehållande anteckningar av F. A. Burman om släkterna Bång, Trundman, Sundel, Burman, ävenså en del bröllopskväden på jämtska. Uppgifter om andra släkter, utdrag ur dopböcker m.m."

Sammanlagt rör det sig om 104 sidor fördelade på två PDF-filer (49 respektive 55 sidor) som jag fått tillsänt mig av Riksantikvarieämbetet idag. På grund av filernas storlek, 19.900 kb respektive 17.857 kb, så går det tyvärr inte att lägga ut dessa i sin helhet här på Anbytarforum som tillåter en maximal storlek på 5120 kb per fil.  :(

Att börja med kompletterar sida 3-4 i första PDF-filen tabell 10 i min sammanställning: Anna Sundström föddes 9/12 1674 i Sundsvall, hennes make Johan Nilsson Sundell den 17/7 1682 i Undersåker sn och deras barn Johan Johansson Sundell den 11/10 1711 i Andersön, Sunne sn.

Sida 21-22 i samma fil har (äntligen!) Annas fader Sven Danielssons egenhändiga handskrift, daterad Frösön 3/5 1702, ger oss mycket värdefulla upplysningar. Han föddes 31/10 1624 i Stockholms stad uti Tunnbindaregränden till borgaren Daniel Tynisson från Nyland (son till borgaren i Borgå Tynis Jörgensson, född i Livland enligt sida 4) och Anna Svensdotter från Luleå socken i Västerbotten. När Sven var i 1 ½ årsåldern så avled fadern, och efter ½ år trädde modern Anna in i ett annat gifte med enspännaren (kungliga postombuden) Daniel Svensson. När Sven var i tioårsåldern så kom hans styvfader att bli landsgevaldiger över Medelpad och Ångermanland, och på så sätt hamnade familjen i Sundsvall.

Av en annan handskrift från Frösön 30/3 1708 får jag konstatera att Sven Danielsson varit gift tre gånger, inte fyra! Hans första bröllop ägde rum i april 1651 i Sundsvall med Kerstin Jonsdotter Östling, en fogdedotter från Östergötland som avsomnade i november 1662. De fick "en son som ännu lever".

Sven var enligt Sundsvalls dombok 9/6 1680 svåger till postmästaren Per Eriksson Molin i staden (gift med Helena Jonsdotter Östling). Emellertid får jag inte ihop uppgiften om Svens styvson borgmästaren Olof Genberg...?  ???

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3163 (1680) Bild 6040 / sid 593 (AID: v421957.b6040.s593, NAD: SE/RA/42042202)

Sven Daneielssons andra bröllop ägde rum 17/1 1664 i Tuna socken i Medelpad med kyrkoherden Måns Blix dotter Marta, vilken avled 16/10 1679. Makarna avlade tillsammans fem barn - två söner och tre döttrar, av vilka en son respektive dotter är redan i herranom.

Svens tredje och sista bröllop ägde rum på Sankt Andreasdagen 30/11 1687 i Brunflo prästgård med prostens syster Brita Lang.

2021-07-07, 00:10
Svar #73

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Så bra jobbat!

Borgmästare Olof Genbergs relation till Sven Daielsson är nog ett blindspår. Genberg tog över en vret som hade tillhört Daniel Svensson Sundström, Svens son från första äktenskapet. I målet i Sundsvalls rådhusrätt den 9 juni 1680 talas det visserligen om "sin styffadher well:tt Swen Danielßon", men det är nog ett skrivfel eller ett missuppfattning. Det borde nog ha stått "fadher". Av sammanhanget passar det bättre om det är Daniels Sundströms "styvfar" och inte Olof Genbergs.

Att Sven Danielsson själv hade en styvfar som hette Daniel Svensson, kanske bidrog till missförståndet? Den yngre namne det är tal om här, Daniel Svensson Sundström, omnämns som Sven Danielssons son i rådhusrätten den 22 augusti samma år Med namnet samt det faktum att Svens hustru ett och två båda var ogifta innan de gifte sig med honom, finns det inget utrymme för att någon av dem förde med sig barn från ett tidigare gifte i boet.

Vi kan alltså stryka borgmästare Genberg ur ekvationen, menar jag. Familjen är komplex nog ändå :)

Tack till forskaren Christer Kalin som hjälpt mig att läsa rådhusrättens protokoll!

2021-07-08, 09:05
Svar #74

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Återkommen till Uppsala ser jag att här finns inte mycket för mig att tillägga. Dock, en mycket detaljerad beskrivning över de Ekdahlska samlingarna gjord av Gustaf Hallström finns i Arkiv för norrländsk hembygdsforskning 1928-1929 s. 73-150.
En tacksamhetens tanke kan idag också ges till Nils Johan Ekdahl, även om många av hans samtida bidragsgivare knappast skulle ha hållit med. Leonard Bygdén skriver i sin reseberättelse från en studieresa i Jämtland 1882: ”N.J. Ekdahl, hvilken år 1829 på Riksarkivariens vägnar genomforskade Norrländska provinserna, och, som jag erfor under min resa, derstädes efterlämnat ett icke alltid kärt minne. Den hänsynslöshet med hvilken han gick till väga med samlandet af pergamentsbref och gamla handlingar hvilket förvärfvade honom det i dessa bygder ännu gängse namnet 'Kalfskinnspresten' har väl räddat, månget eljest åt förgängelsen hemfallet historiskt minne, men däremot beröfvat egarna de handlingar hvarpå mången gång deras jordegarerätt grundats utan att de enligt löfte erhållit behöriga afskrifter af dessa egendomshandlingar.” [Leonard Bygdéns samlingar vol. 528:1, Uppsala universitetsbibliotek].

2021-07-08, 21:00
Svar #75

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Ekdahl är en spännande man vars metoder inte alltid var så sympatiska.

https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16792, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand. G. Westin.)

När det gäller kollegasonen Petrus Magni Blix, född cirka 1646, som läste vid Härnösands trivialskola åren 1661-1665, har jag fått ett hugkott som ni gärna får hjälpa mig att bedöma värdet av.

Det finns en fråga på Anbytarforum om en Peder Månsson Blix och hans dotter, Anna Persdotter Blix:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=13359.msg196279#msg196279

Leif Boström:
"Anna Persdotter var enligt husförhörslängden Revsund AI:1 född 1663-03-25 i Bårgsjö Näs. I hennes dödsnotis i Revsund C:1 1729-03-28 kallas hon Blix. Uppgifterna om födelseort i Revsund AI:1 brukar stämma. Om uppgiften stämmer är troliga föräldrar Per Månsson, nämnd 1663-1679 i Östernäset 1, Borgsjö, enligt K I Ångströms gårdssammanställning, och hans hustru Gölug. Jag skulle tro att Annas far tillhörde prästsläkten Blix. Om namnet varit ett soldatnamn tror jag inte att dottern hade kallats Blix i dödsnotisen."

Karl-Ingvar Ångström fyllde i:
"... det finns en båtsman i Borgsjö 1687-1689 som heter Peder Månsson Blix. Denne avlider i november 1689. (Källa H Mohlund) Enligt de uppgifter som jag har var Per Månsson bonde på Östernäset 1 ca 1663-1679. Hans efterträdare Anders Persson (född ca 1654) var bonde ca 1683-1718. Det är således sannolikt att Annas far slutade som båtsman"

Själv fyller jag på med att det mellan gårdsbruket 1663-1679 och tiden som båtsman 1687-1689 finns utrymme för en tid som dragon, så han kan vara identisk med dragonen Per Månsson Blix i Hammerdals kompani 1681-1686 (enligt centrala soldatregistret).

Jag delar Leifs uppfattning att dottern Anna mer sannolikt har fått namnet Blix för att detta varit faderns släktnamn, inte ett taget soldatnamn han inte hade någon relation till innan det militära. Kan han vara identisk med kollegasonen Petrus Magni Blix? Kronologiskt tveksamt att han skulle ha brukat gården och fått en dotter redan 1663 - det vill säga samtidigt som Petrus Magni Blix läste i Härnösand. Men vem är i så fall Peder Månsson Blix i Borgsjö? Och vad blev det av kollegasonen Petrus Magni Blix? 

2021-07-09, 10:28
Svar #76

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Mer om  trivialskolans Petrus Magni Blix.

Jag misstänker att åldersuppgiften "född cirka 1646" är avrundad så att han blivit lite för gammal. Eftersom han och hans bröder har så olika uppgifter om faderns sysselsättning (Petrus: "född cirka 1646 Härnösand, kollegason"; Gulich: "född 1648-05-12 Ragunda, komministerson"; Magnus: "född cirka 1663 Tuna, kyrkoherdeson"), verkar dessa baseras på vad herr Måns ägnade sig åt när respektive son föddes. Om Petrus föddes medan fadern var kollega i Härnösand, bör det ha varit 1647-1648. På sidan 100 i Hernösands stifts historia och herdaminne av Jacob Fredrik Biberg (1876) står Magnus Sim. Blix uppförd under Collegæ Secundæ classis dessa år:
https://digital.ub.umu.se/node/591404

Och då är det förstås än mindre sannolikt (om än biologiskt möjligt) att denne Petrus Magni Blix var far till Anna Persdotter Blix, född i mars 1663. (Den åldersuppgiften, från husförhörslängden långt senare, behöver självfallet inte vara riktig.)

2021-07-10, 06:58
Svar #77

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Jo, det är riktigt. Egentligen skulle jag vilja ange födelseort och faderns yrke som en omständighet som beskriver incitamentet för att sätta en son i skolan. När det gäller präster är det lite svårare eftersom de ofta gjort karriär så att där har jag istället angett faderns sysselsättning vid födelsen. Kollegason, komministerson och kyrkoherdeson spelar inte så stor roll i sammanhanget. Åldern är en gissning beroende på vilken klass han sattes i, och den är känd för Gullik, (född 1648). Normalt sett gick eleverna två år i varje klass. Eftersom Gullik sattes i andra klass 1661 och Petrus i tredje s.å. tror jag att Petrus är två år äldre. Herdaminnets anteckning om "disponent 1668"  funderar jag vad det står för.  Kan det vara en feltolkning av disp = disparauit (från gymnasiet)? 1668 gick han sista året i gymnasiet. Min far verkar av sin avskrift inte ha sett någon anteckning alls i gymnasiematrikeln.

2021-07-10, 15:47
Svar #78

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Kan det vara en feltolkning av disp = disparauit (från gymnasiet)?

Kanske, eller också kanske disponent innebär det jag skulle kalla disputant och beror på en sammanblandning med namnen från Stockholm, den blivande Gävle-lektorn, som disputerade 1668. Två gånger till och med, se artikeln om Petrus Blix i Gösta Thimons nationsmatrikel för Stockholm, bd 1 (1982) s. 46 f (se bifogad bild).

Så vad kan ha hänt med den Petrus Magni Blix som läste i Härnösand? Gymnasiestudier innebar på 1600-talet vanligen att hans avsikt var att studera vidare. Kan han ha studerat på annan ort eller dött strax efter 1668? Han hade inga bröstarvingar 1733, vid arvsskiftet efter systern Christina i Luleå. Jag borde ha tänkt på att denna arvshandling utesluter att prästsonen Petrus Magni Blix som läste i Härnösand skulle vara identisk med båtsmannen Peder Månsson Blix i Borgsjö. Den senare har nämligen eftersläkt.

Vi har alltså (minst) tre olika män med samma namn vid ungefär samma tid.
  • en var son till herr Måns Simonsson Blix i Tuna och född ca 1647, studerade i Härnösand
  • en var son till Måns Pedersson Blix i Stockholm, född 1648 och gjorde akademisk karriär
  • en var kanske tio år äldre med okänd bakgrund och blev gemen soldat (först dragon sedan båtsman), ev. identisk med bonden Per Månsson i Borgsjö, nämnd från 1663

Bonden/soldaten kan ha fått namnet Blix som ett soldatnamn utan relation till andra Blixar, men jag tror att även han tillhörde samma släkt.

2021-07-19, 22:54
Svar #79

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Apropå Nils Johan Ekdahl, nämnd ovan, så vill jag tipsa om detta dokument med gott & blandat från Ångermanland:
https://collectiveaccess.murberget.se/media/ylm_ca_system/images/4/0/0/97332_ca_object_representations_media_40046_original.pdf

På sidan 69 (enl. pagineringen) står det om stora kyrkklockan i Boteå, som ska vara skänkt (1634? lite oortodoxa romerska siffror) av kyrkoherden herr Steno Danielis Medelpadius och komministern herr Jonas Johannis Hernodius, den präst som något år tidigare hade hållit likpredikan över Peder Månsson Blix i Styrnäs.

Därutöver nämns fyra donatorer utan titel, vilka är i högsta grad relevanta här:
  • Martin Pederson
  • Mans Pederson
  • Salomon Pederson
  • Peder Pederson (Blix)

Det är de fyra yngsta sönerna till Peder Månsson Blix. Några år senare skulle Mårten Pedersson Blixencron och Måns Pedersson inte längre gå ihop om några kyrkklockor. Det finns ett mycket intressant brev som Heyman citerar i "Pehr Månsson Blix och hans släkt" (1931).
Heyman skriver:

"Blixencrons förhållande till sina bröder Salomon och Peder var synnerligen hjärtligt, såsom synes av almanacksanteckningarna och av de bevarade personalierna. Den yngste brodern Måns förekommer däremot påfallande sparsamt bland de senare årens anteckningar. Hans hustru förekommer icke alls efter 1645, ehuru hon överlevde sin man. I riksarkivets samling av brev till Magnus Gabriel De la Gardie finnes ett brev, daterat den 7 maj 1656, från Måns Blix, som verkligen ej skräder orden, när han talar om sin broder."

Bakgrunden är att kanslisten Måns Blix flera år tidigare hade fått sparken från Amiralitetet eftersom det påstods att hans kassaböcker "som iagh för 9. åhr ifrån Anno 1632 til Anno 1642 giordt och inlagdt hafwer, intet wore så godha och richtighe, som de wara bordt". Nyligen hade Måns fått "en arrest opå min person och fattigha ringa eghendom". Därför kunde han inte resa till Riga med några handlingar som greve Magnus de la Gardie hade bett honom om, vilket var anledningen till att han skrev till greven.

Själv menade han att både granskningen i sig och hans arrestering berodde på att "Satan genom sitt redhskap, Commissarien Mårten Pedhersson Blixencron, som är min kiötzlighe brodher" hade spelat sitt fulaste spel. Blixencrons "omilda, ja ochristelighe ahngifwande" hade inte skett för att brodern var en nitisk tjänsteman som såg till rikets bästa trots att det drabbade hans egen bror. Alltsammans var iscensatt "för Blixencrons eghennyttigheet skuld". Måns menade att brodern ville "förhindra migh excecution på min på honom laghwundne dom, at han skule betala migh 720 ducater".

När det gäller kyrkklockan i Boteå undrar jag även över varför inte åtminstone Jon Pedersson (Blix), som bodde i Styrnäs, var med och bekostade klockan - men det lär vi väl inte kunna få svar på ...

2021-07-30, 13:15
Svar #80

Utloggad Jens Lerbom

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2022-06-20, 17:55
    • Visa profil
Jag hade feltolkat släktnamnet på Magnus Blackstadius hustru Elsa Margareta (tabell 11). Det skulle vara Runou istället, oops. Hon var möjligen befryndad med kapten Rudolph von Rünou, som vistades i Viborg den 16/9 1693. Rudolf hade adlig bakgrund, var 40 år gammal och född vid Anklam i Vorpommern. Hans livländska hustru tillhörde ätten Dankewitz.

Källa: Meritförteckningar 73 (1668-1811) Bild 3000 / Sida 69 (AID: v752511a.b3000.s69, NAD: SE/KrA/0321)

Magnus Blackstadius hustru hette Elisabet/Elsa Margareta Rönnow vilket framgår av att hon den 1 oktober 1698 vid Karlskrona rådhusrätt bad att få sitta i orubbat bo efter sin avlidne make amiralitetspredikanten Marcus Munck. (KRR 16981001 AID:v221564.b2040) och att hon 1702 omtalas som skrivaren Magnus Blackstdius hustru (KRR 17020823 AID: v279025a.b2800) och som Blackstadi änka 1721. (KRR 17210213 AID:v279063.b1040)

Vem var då Elisabet/Elsa Margareta Rönnow? Jag lutar åt att hon var dotter till prästen (i bla, Halmstad och Örebro), Casten Rönnow (1630–1691/92). På nätet förekommer uppgifter att EM Rönnow skull ha varit gift med kyrkoherden i Foss (Bohuslän), Detta är förmodligen hämtat från Skarstedt (s. 223) men dennes hustru hette Maria Rönnow (Foss C:2 s. 349).

2021-08-18, 06:03
Svar #81

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Jens: Välkommen hit till Anbytarforum, och jag tackar ödmjukast för Elsa Margaretas rätta efternamn Rönnow,  ;D

Till er övriga: Elias Palmskiölds akt om Blix, Blixenstierna och Blixencrona (volym 195, sida 607-832) är nu tillgängligt hos portalen Alvin.  ;D

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A435870&dswid=3331

Även akten "Genealogica och biographica" ur Ekdahlska samlingen (F:10) är nu nedladdningsbar via Leif Boströms hemsida. Tack, Leif!  ;D

https://familjenbostrom.se/genealogi/jamtland/


Till Karl Göran skulle jag vilja fråga om Anna Sundströms dödsdatum 4/12 1757 som jag inte lyckats finna i Fale Burmans material. Kan du ge mig ett handtag, snälla...?

Sent omsider upptäckte jag ett en etta fallit bort från texten om Annas fader Sven Danielsson. Oops! Hans moder Anna trädde efter 1 ½ års änkestånd in i ett nytt äktenskap. För tydlighets skull så avled Daniel Tynisson våren 1626 ,och Anna Svensdotter gifte om sig hösten 1627 med Daniel Svensson. Från Stockholm stads tänkeböcker framgår att Daniel Svensson var enspännare hos Svea hovrätt (1/3 1634; sida 90 + personregistret på sida 363 i Stadsarkivets avskrift). Det är allt, och utan Sven Danielssons egenhändiga berättelse hade vi aldrg fått reda på hans rätta fader och farfader. Puh!


Komplettering till Magnus Persson  Blix under tabell 8 i mitt inlägg från 19/5 2018. Hans två äldsta barn funna i dopboken för Jakob och Johannes fs:
a/ NN Blix, döpt 11/7 1669 (barnets namn ej inskrivet, bland dopfaddrarna märks svägerskan, rådmannen Gustaf Mattssons hustru Brita Andersdotter Hassel),
b/ Margareta Blix, döpt 21/7 1671 (bland dopfaddrarna märks styvsvärmodern Anders Torstenssons hustru Kerstin Hansdotter [Rijmfranck]). Barnet dog 13/10 samma år enligt ett begravningskväde hoa Uppsala universitetsbibliotek. Magnus Blix var landssekreterare över Stockholms och Uppsala län.


Komplettering till Helena Persdotter Blix under tabell 5 i sanna inlägg. Hennes två äldsta barn döptes i Riddarholmen fs: Petter den 18/2 1659, och Margareta den 22/5 1660.

Annika Ericsson har vänligen upplyst mig om att Helenas make, aktuarien Per Ivarsson gift om sig med en Blix-ättling från Jämtland. Pers andra hustru Dorotea Jönsdotter var dotter till norske kyrkoherden i Oviken sn Jens Hemmingsen och Ingeborg Andersdatter, som var dotter till norske kyrkoherden i Rödön sn Anders Henriksen och Ingeborg Lauritsdatter, i sin tur dotter till företrädaren Laurits Mogensen - betraktad såsom broder till Per och Olof Månssöner i Ångermanland. Helena Blix och Doroteas moder Ingeborg Andersdatter var tremänningar.

Dorotea Jönsdotter var ännu ogift 24/9 1663 (Ovikens dombok, §11) men gift före 25/10 1664 med lektorn Johan Nilsson Vibonius i Härnösand (Hackås dombok, §9). Johan avled 1666, varpå Dorotea blev omgift med Per Ivarsson (Ovikens dombok 27, 29/10 1670, §16; Rödöns dombok 10/11 1673, §12; och Brunflos dombok 14/6 1675, §1).

Bouppteckning efter Dorotea: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:81 (1714) Bild 2210 / sid 893 (AID: v222382.b2210.s893, NAD: SE/SSA/0145a)

Doroteas första gifte med Johan Vibonius förblev barnlöst, men i senare giftet hade hon åtminstone två barn, Anders och Ingeborg, som i likhet med sina äldre halvsyskon antog släktnamnet Rönberg. Jag har genomsökt dopböckerna för Jakob och Johannes fs åren 1669-1677 efter Per Ivarssons barn från senare giftet utan napp, förmodligen var dessa döpta i grannförsamlingen Klara. 


Anders Rönberg. Bokhållare och dog våren 1704 i Jakob fs (gravöppning 25/4; LIa:63 sida 32).
Gift med Dorotea Gerling som överlevde sin svärmoder 1713. En fru Rönberg dopvittnade för Regina Westerman 12/11 1731 i Hovförsamlingen, oklart vilken individ det rör sig om - antingen barnets mormoder Dorotea eller faster Ingeborg.
Barn:
a/ Dorotea Regina Rönberg, född ca 1698. Gift 9/11 1727 i Hovförsamlingen med kornetten Olof Westerman. Barn döpta i Hovförsamlingen: Olina Dorotea 27/8 1728, Regina 12/11 1731 och Anders 1/4 1733.
b/ NN (osäkert om barn), död 1710 i Jakob fs (gravöppning 12/11; LIa:70 sida 47).
c/ NN (son) Rönberg, död 1710 i Jakob fs (gravöppning 10/12; LIa:70 sida 55).

Dorotea Gerlings (Jerling?) föräldrar och syskon, däribland bildhuggaren Zackarias Gerling:
Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:60 (1702) Bild 3600 / sid 341 (AID: v222348.b3600.s341, NAD: SE/SSA/0145a)


Ingeborg Rönberg.
Gift med fänriken vid artilleriet Lars Blixterfelt som stupade i slaget vid Liesna 29/9 1708 (bou 2/3 1724; Lewenhaupt).
Barn:
a/ Petter Blixterfelt. Gift 27/9 1724 i Bro sn i Uppland (notis saknas i vigselboken) med Christina Riddersvärd efter tillstånd från domkapitlet i Uppsala. Christina dopvittnade för barnet Anders Westerman 1/4 1733 i Hovförsamlingen.

Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 330 / sid 61 (AID: v319671a.b330.s61)

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:92 (1724) Bild 7940 / sid 780 (AID: v222398.b7940.s780, NAD: SE/SSA/0145a)

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Riddersv%C3%A4rd_nr_1220 (TAB 2)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074666_00329 (+ 00339)


Apropå Dorotea Jönsdotters första make Johan Nilsson Vibonius, så hade denne i ett tidigare gifte sedan 1657 med Brita Bozaea (född 16/1 1638 i Nordingrå sn och död 10/1 1662 i Härnösand) sonen Nicolaus Vibonius, som blev adjunkt vid Härnösands gymnasium och dog (bg. 31/5) 1685.

Högre allmänna läroverkets i Härnösand handskriftssamling (Y) 95 Bild 3640 / sid 638 (AID: v910032.b3640.s638, NAD: SE/HLA/1060167)

https://kortkataloger.kb.se/verser/61033/

Erik Sehlbergs "Gefle och dess slägter" uppger emellertid att en dotter till komminister Nicolaus Boldnaesius i Delsbo kom att bli gift med lektor Vibonius i Härnösand (del I, längst ned på sida 102) med hänvisning till Fant-Låstboms herdaminne över Uppsala ärkestift del I, sida 287 från 1842. Har dessa uppgifter substans...? Om så är fallet så måste detta ha skett före 1657.

Avskrifts- och kopiesamlingen (HLA) (AC, BD, X, Y) Vol:88 Bild 1420 / sid 103 (AID: v910026.b1420.s103, NAD: SE/HLA/9010002)

2021-08-18, 07:38
Svar #82

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Stort tack för de akter som gjorts tillgängliga på detta vis!

Och tack för sammanställning av olika forskningsrön – inklusive mina egna, där jag vill rätta ett missförstånd som förekommer hos många Blix-forskare.

Dorotea Jönsdotters mormors far var kyrkoherden Lars Månsson Blix i Rödön (död den 21 juni 1621). Han är, förvirrande nog, inte identisk med den samtida kyrkoherden herr Lars Månsson Blix i Undersåker (död ca 1612 hos sonen herr Erik Lauritsen Blix i Oppdal, Norge, på flykt från svensk ockupation av Jämtland). Båda kyrkoherdarna kallas Blix vid enstaka tillfällen i samtida källor och båda har väl dokumenterade barn som använde namnet, eller förde det vidare. Dorotea hade exempelvis minst tre morbröder Andersson Blix: Erik, Hans och Kristoffer.

Relationen mellan dessa två kyrkoherdar är idag okänd, även om många forskare (jag tillhör dem) tror att det finns ett släktskap mellan LMB i Rödön och LMB i Undersåker.

Det är herr Lars Månsson Blix i Undersåker som var bror till Peder Månsson Blix i Styrnäs, laxfogden Olof Månsson i Sollefteå, herr Bengt Månsson Blix i Grundsunda samt – enligt källor vi idag inte kunnat lokalisera – Karl Månsson och N. N. Månsdotter (gift med oidentifierade Olof Jonsson i obestämda Kapp/Kläppen).

Lars Månsson Blix i Rödön hade en bror som var prost i Oviken, Erik Månsson (ej belagd med namnet Blix). Herr Erik hade många kända barn, däribland två präster, som inte har dokumenterats med namnet Blix. En son, herr Erik Eriksson i Hammerdal, hade dock barn som använde namnet Blix. Herr Erik i Hammerdal var gift två gånger och i båda äktenskapen fanns Blix-barn.

Dorotea Jönsdotter var alltså inte tremänning till makens första hustru Helena Persdotter (Blix minns jag inte om jag sett belägg för på henne – men en Blix var hon ju!).

2021-08-18, 16:26
Svar #83

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Constantinus!
Uppgiften om Anna Sundströms död finns i prosten Henning Tidemans dagbok. Hon avled i Viken och Alsen. Utdrag från dagboken finns utgivet av trycket, men den borde ges ut i sin helhet digitalt.

2021-08-18, 22:30
Svar #84

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Annika: Tack för ditt påpekande! Jag hade aldrig reflekterat över att det funnits två samtida Lars Månssöner Blix.  :-[

För säkerhets skull vill jag höra efter om Rödön-Lars hustru Gullov Mogensdatter. Ingen risk att hon kunde vara en Blix i stället?


Karl Göran: Intressant, man tackar. Var (i vilken arkivserie) förvaras Henning Tidemans dagbok i original?

2021-08-19, 00:04
Svar #85

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Dagboken finns bland handskrifterna på Länsbiblioteket i Östersund. Den börjar 1724 och han skrev troligen livet ut (mitt senaste utdrag är från december 1762). Det är inte bara torra fakta utan han kommenterar också. T.ex. skriver han 6/1 1734: '.. skall Hans Klockhoff dött i Stockholm, sedan han aftonen förut varit i sitt vanliga skick'. I Bygdéns herdaminne framgår vad han menar med den kommentaren. B:s notering om dödsåret 1732 är därtill alltså fel.

2021-08-19, 09:09
Svar #86

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Mejlsvar: "Hej och tack för din fråga om Henning Tidemans dagbok.

Dagboken ingår i vår handskriftssamling, som i sin tur är en del av Zetterströmska biblioteket (Östersunds samling av material äldre än 1830).
Handskriftssamlingen har beskrivits i flera artiklar i "Jämtlands biblioteks årsskrift / Jämtlands läns biblioteks årsskrift".
Bifogar en bild av texten om Tidemans dagbok. Texten är hämtad ur Jämtlands läns biblioteks årsskrift 1953-54, artikeln "De Zetterströmska manuskripten i Jämtlands läns bibliotek", sidan 5.

(Jämtlands bibliotek var bibliotekets namn fram till 1947, och Jämtlands läns bibliotek var bibliotekets namn från 1947 fram till ca 2008, då namnet ändrades till Östersunds bibliotek).

Östersunds bibliotek har tyvärr ingen möjlighet att själva utföra stora digitaliseringsuppdrag av detta slag. De digitaliseringar vi kan åta oss att göra är endast i mindre skala. Vi har inte tillgång till professionell digitaliseringsutrustning av den typ som kan finnas på t.ex större universitetsbibliotek. Istället har vi endast enkla, manuella kameror.
En digitalisering av den här titeln i sin helhet (och även av andra profiltitlar som finns i handskriftssamlingen) skulle kräva extraresurser i form av ekonomi, personalinsats, teknisk utrustning, o.s.v., kanske i form av projektmedel.

Vill du gå igenom dagboken i sin helhet behöver du därför komma hit till biblioteket och sitta här på plats och studera den.
Då behöver du beställa fram dagboken några dagar innan ditt besök, genom att fylla i det här formuläret:
https://ostersundsbibliotek.se/best%C3%A4llningsformul%C3%A4r-f%C3%B6r-arkivmaterial

S.J. Kardell utgav en bearbetad och kommenterad version av Tidemans dagbok 1895.
Den finns på flera större universitetsbibliotek - https://libris.kb.se/bib/1645671
Vi har denna utgåva även i vår egen samling och den kan beställas som fjärrlån till ditt lokala bibliotek om så önskas.

Med vänliga hälsningar"

2021-08-19, 11:07
Svar #87

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Annika: Tack för ditt påpekande! Jag hade aldrig reflekterat över att det funnits två samtida Lars Månssöner Blix.  :-[

För säkerhets skull vill jag höra efter om Rödön-Lars hustru Gullov Mogensdatter. Ingen risk att hon kunde vara en Blix i stället?

De dubbla Lars Månsson Blix, som dessutom hade varsin son Måns Larsson Blix och Hans Larsson Blix, har ställt till det för många forskare. (Samma problem finns med de två, delvis samtida, prästerna Måns Pedersson Herdal i Sveg respektive i Sunne ... Men det är off topic här!)

Här försöker jag reda ut vem som är vem av de dubbla LMB, MLB och HLB och redogör lite för vilka följdfel förväxlingen lett till:
Jag har två anfäder som hette Lars Månsson Blix ...
(finns även i tryck, om någon behöver en annan källa än Facebook så kan jag leta upp var)

Eftersom herr Lars Månsson Blix i Rödön kallas Blix (länsräkenskaperna 1607), ligger det nära till hands att tänka sig att det var han, och inte hans maka Gullov Månsdotter, som var "Blixen".

När de gifte sig, tidigt 1580-tal (rättat från 1680-tal, tack Nils Hård af Segerstad för att du såg felet i tid för att tätta direkt i posten), var hon änka efter länsmannen Jöns Pedersson (Skanke) i Hackås. Ingen av hennes kända barn i det giftet tog upp namnet Blix vad vi har sett, medan de tre säkra barnen med herr Lars kallade sig Blix eller förde namnet vidare.

Mer om Gullov i denna tråd på Facebook:
Familjetabell för Gullov Månsdotter, d. 1629



2021-08-19, 18:51
Svar #88

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1562
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 09:41
    • Visa profil
Var det inte tidigt 1580-tal snarare än tidigt 1680-tal som Gullov Månsdotter gifte sig med Lars Månsson Blix?
Kanske kunde Annika tänka på att alla här på Forumet inte är några Facebook-fans, även om många släktforskare numera tycks föredra FB framför AF, vilket ju är tråkigt för dom som googlar efter släktuppgifter.

2021-08-19, 20:25
Svar #89

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Var det inte tidigt 1580-tal snarare än tidigt 1680-tal som Gullov Månsdotter gifte sig med Lars Månsson Blix?

Tack, nu rättat!

Citera
Kanske kunde Annika tänka på att alla här på Forumet inte är några Facebook-fans, även om många släktforskare numera tycks föredra FB framför AF, vilket ju är tråkigt för dom som googlar efter släktuppgifter.

Att Facebook är en problematisk plattform är jag fullt medveten om, vilket är en av anledningarna till att jag här försöker redovisa en del av de uppgifter som vi, ofta genom ett nära samarbete mellan flera olika forskare, har kommit fram till i en aktiv Facebook-grupp för lokalhistoriker och släktforskare.

De länkar jag har delat ska gå att följa utan att vara med i Facebook. De är också fullt sökbara med Google eller andra sökmotorer, se bifogade bilder.

Att jag hänvisar till dessa Facebook-trådar är för att den som är intresserad ska få möjlighet till fördjupning bortanför vad jag har möjlighet att serva med, men har du någon specifik fråga i anslutning till det jag skriver, så bistår jag mer än gärna! 

Min text om de två prästerna Lars Månsson Blix och deras söner Måns, Hans, Måns och Hans kan du läsa i JLS-Nytt nr 1, 2019, som kanske går att få tag på via biblioteket.

Kanske kunde Nils fundera på om det finns ett bättre sätt att få en ny medlem i detta forum att känna sig välkommen än att i tredje person patronisera över att dett sker forskning han inte tagit del av för att det är i ett annat forum? Till exempel (som flera gjort, i synnerhet i privata meddelanden) genom att visa ett intresse för den forskning som redovisas.

Jag tror nämligen själv att jag har en del att bidra med när det gäller det aktuella kunskapsläget om släkten Blix. Och det kan jag förstås fortsätta att göra i en Facebooktråd där jag får massor av återkoppling och konstruktiv kritik, men jag hoppas och tror att det är bättre att jag försöker sprida forskningsresultaten även hit ...

(Förlåt det lite syrliga tonläget, men jag blev faktiskt sårad!)


2021-08-21, 18:51
Svar #90

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Till er övriga: Elias Palmskiölds akt om Blix, Blixenstierna och Blixencrona (volym 195, sida 607-832) är nu tillgängligt hos portalen Alvin.  ;D

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record%3A435870&dswid=3331

Intressant! Christer Kalin har skrivit (på Facebook):
Citera
Jag studsade till över Jon Pedersson som lappfogde.
Bokstäverna p och x var snarlika vid denna tid.
En tanke: Kan han ha varit laxfogde? Finns det primärkälla på benämningen lappfogde?
Lappfogde låter på intet sätt otroligt, men jag studsade till.

På sidan 25 i Palmskiöldska samlingen (gul markering på bifogad bild) tycker jag att det ser ut som om Elias Palmskiöld, gift med en sondotter till Jon Pederssons bror Mårten Blixencron, skrev laxfogde, inte lappfogde. Absolut ingen primärkälla, förstås, men intressant!

a) Läser jag rätt?
b) Vilka källor finns som stödjer respektive alternativ?

Har kompletterat bilden med hur jag uppfattar att denna gren av Blixsläkten ser ut (rött klotter, har dock inte införlivat den öländske fogden Simon Olofsson Blix, som troligen är son till antingen laxfogden Olof Månsson eller hans syster gift med Olof Jonsson i Kapp/Kläppe).

Lars Månsson Blix och Kirsten Eriksdotter i Undersåker och deras barn är den gren jag främst forskat på. Har ni frågor om dem eller andra delar av mitt röd-klotter, så berättar jag gärna mer.

2021-08-21, 18:55
Svar #91

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Apropå arrende av kronofiske, ska två av Jons bröder, Mårten Blixencron och Peder Blix ha haft kronans lax-, ål- och nejonögonfisken i Ångermanland på arrende och fingo d. 29 okt. 1644 förlängning af detta på två års tid. Beträffande fiskeriernas byggning skulle allmogen, därefter som dittills, bygga och hålla allt vid makt, men arrendatorerna sörja för nät, not, salt och annat, som därtill hörde. Afgiften till staten bestämdes till 650 daler s. m. och skulle denna erläggas i febr. Äfven efterläts dem torpet Gidbacka i Grundsunda, hvilket brukades under fiskeriet i Gideå åhn.
https://digital.ub.umu.se/relation/452292 och följande sida.

2021-10-23, 15:01
Svar #92

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Ser att Annika Ericsson ovan har hänvisat till min forskning om Undersåkersprästen Måns Karlsson (Blix) och hans familj men att det finns svårigheter att ta del av den familjetabell som jag publicerat i Jämtlands lokalhistoriker och släktforskares forum på Facebook. Så jag återpublicerar den här, men ber läsarna observera att i Fb-tråden är detta ett levande dokument, som jag gör kompletteringar i efterhand när jag hittar något nytt, vilket jag antar inte är möjligt här.

Jag har utgått från scratch och bara tagit med uppgifter som jag själv har kunnat kontrollera i dokumenten och jag har utnyttjat källor som jag har kommit i kontakt med professionellt i mitt arbete som arkivarie vid landsarkivet i Östersund och även i andra sammanhang.

KARL LARSSON i Klocksåsen, Näs sn, omnämnd i bevarade handlingar från 1512, d. tidigast 1538. Bonde, ej adlig (vilket framgår av titulaturerna i breven). Ofta anlitad för att fylla en domsnämnd och från mitten av 1520-talet och framåt även när brev skulle beseglas. T.ex. var han 1513 domsman på skatteting i Revsund; 1533 ingick han och Nils Pålsson i Rise, Offerdals sn i en domsnämnd tillsatt av hövitsmannen Vincens Lunge på Bergs skatteting och i juni 1536 var han en av sju jämtländska bönder som vid sidan av sju präster var tillsatta av fogden för att rannsaka om prästgårdsjord i Undersåker. Sigill: ? (inget avtryck synes ha bevarats). – Föräldrar: bonden Lars Svensson (bomärkessigill) i Klocksåsen, n. tidigast 1465, d. 1515/16 och Margit Johansdotter. Lars ägde genom hustruns arv och egna förvärv hela Klocksåsen (motsv. Ytter- och Övergården 1528), Berge i Lockne sn, Skute i Näs sn samt Håvdsjö i dåv. Revsunds sn, egendomar som 1528 skiftades mellan hans söner Johan, Lars (Lasse) och Karl samt sonsonen Olof Svensson och dennes då ännu omyndiga bröder. Karls lott i detta arvskifte blev Yttergården i Klocksåsen åsatt 2 ½ skinn (hermelin) i skatt, en del av Skute åsatt 1 skinn i skatt och en tredjedel av Håvdsjö åsatt 1 skinn i skatt och 3 öre i avrad. Övergården i Klocksåsen tillföll brodern Lasse Larsson, som dock sedan länge bodde i Åsan, Näs sn (n. i livet 1499–1538). – Farfar: tydligen Sven i Tosåsen, Myssjö sn, omtalad bl.a. 1470, d. efter 1485. Morfar: Johan Sigurdsson (bomärkessigill) i Klocksåsen, d. efter 1465. Morfars far: Sigurd Johansson i Klocksåsen, d. 1441/47.

G. m. NN. Ingenting tycks vara känt om Karls äktenskap.

Kommentar om barnen:
År 1538 uppgjorde Karl Larsson i Klocksåsen sitt testamente eller, som det sägs i det enda bevarade brevet härom, ett ”byte millom mynom barnom sønom ok døtrom”. Pluralformerna visar att han hade flera söner och flera (två, visar det sig) döttrar. Av sönerna nämns dock endast Olof i detta brev, vilket kommer av att brevet enbart rör Olofs del i arvskiftet. Olof och dennes barn skulle få överta och ärva faderns gård Klocksåsen, mot att han försörjde fadern fram till att denne dog, står det. Vad den andra sonen/de andra sönerna skulle få ärva eller redan hade erhållit i förskottsarv nämns inte och hur Karls jord i Skute och Håvdsjö m.m. skulle fördelas tas inte upp.

Endast en av sönernas namn framgår alltså av detta brev 1538. En annan son utpekas emellertid i yngre källor: kyrkoherden Måns Karlsson i Undersåker. Den äldsta, nu kända källan synes vara en marginalanteckning som gjorts av kh. i Undersåker 1663–77 P. N. Berghemius intill en avskrift av ett brev om Undersåkers kyrkas fasta egendom 1532, ett brev som kan antas ha utfärdats när herr Måns var nytillträdd. Anteckningen lyder: ”Herr Måns i Undersåker war född uthi Klaxåhsen och Nääs sochn. Hans sönner woro: 1. Herr Lars effter honom pastor i Undersåker. 2. Peder Månsson landzschrifware i Ångermanland. 3. Herr Bengt pastor i Gummundrådh. 4. Oluff Månsson, laxfougde i Ångerman[lan]dh och Soletta sochn.” (ÖLA Undersåker N I:1). – Oberoende av denna källa är en uppgift i "De Blixers Slegte-Register", en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet, där det står att herr Måns far hette Karl och var ”boende i Bryndflod Sogn i Næs Annex” (en utgåva av den senare källan förberedes).

Ytterligare en son blir då herr Jöns Karlsson, som omtalas som vittne i ett brev 1537 vid sidan av sin bror herr Måns Karlsson i Undersåker.

Barn (S = säkra; T = troliga), baserat på ovanstående:

(S) Olof Karlsson, bosatt på fädernegården i Klocksåsen, nämnd tidigast 1533 (som vittne); d. efter 1552.

Dennes son:
-- Erik Olofsson i Klocksåsen, n. från 1562 och ännu 16.... År 1562 hade han och (farfaderns brorsons son) Lars Olofsson i Berge, Lockne sn, köpt hälften i ett fiske i ”Giedsiø aaen” (tydl. nuv. Sönnerån mellan Gissjön och Håvdsjön) i Håvdsjö i dåv. Revsunds sn. År 1576 hade samma Lars Olofsson Skräddare i Berge väckt klander gällande det gamla arvskiftet (från 1528, se ovan), men lagmannen och 12 män stadfäste det på tinget och dömde att Erik Olofsson ska fortsätta besitta sin gård i Klocksåsen. År 1587 hade klander dessutom väckts av Eriks fränder Karl och Olof Jönssöner (bostadsorter anges inte), som tydligen vid denna tid ägde den andra gården i Klocksåsen (den som Eriks farfars bror Lasse Larsson i Åsan erhöll 1528, se f.ö. anm. 1 nedan). Fem män uppmätte jorden i Klocksåsen och efter att Erik betalat 100 mark och 13 daler till Karl och Olof var de förlikade. År 1613 konfiskerades Eriks gård i Klocksåsen av kronan och han blev landbo. 1622/23 övertog Olof Eriksson arrendet av gården (enl. bygsellängd). – En son till Erik var Jon Eriksson i Åkre, Brunflo sn, som 1635 skrev ett intyg om att fadern och farfadern (d.v.s. Olof Karlsson) under mer än hundra år innehade ödesbölet Bergböle som pant (JD 2 s. 75, 3 s. 45 f.).

(T) Måns Karlsson, kh. i Undersåker, nämnd första gången 1534, d. tidigast 1563 (RAp 24/2, brevet möjl. skrivet av honom själv). Omtalad med namnet Blix i yngre källor, bl.a. i en prästförteckning från 1660-talet (ÖLA Undersåker N I:1). Okänt om han själv ägde jord någonstans. Sigill: otydbar symbol i en (icke-adlig) sköld, omskriften okänd. – G. m. Ingrid Hansdotter från Norrala i Hälsingland (enl. sonen Peders likpredikan).

Måns barn (för källor, se anm. 2):
-- Lars Månsson Blix, d. omkr. 1612 (begr. i Oppdal), kaplan hos fadern i Undersåker från senast 1561, kh. där 1563/66–1611. Ofta anlitad som sigillant och brevskrivare. Betalade 1566 städja till kronan för att få fiska i Medstugusjön i fjällen och arrenderade från senast 1567 kronans gård Hårsta, oklart hur länge. Fick 1568 fastebrev på ett hemman i Svensta som han köpt och förvärvade under följande decennier även flera andra fastigheter i Undersåkers pastorat. I tl 1600/01 skattar han för gårdar i Svensta och Eggen i Undersåkers sn; hur han kommit i besittning av den senare är okänt. Använder namnet Blix i fullmakterna vid kungahyllningen 1610. G. 1564/70 m. Kristina Eriksdotter, dtr till Jämtlandsprosten Erik Andersson i Oviken (för källor se Holm, "Prosten Erik Andersson och reformationen i Jämtland", kommande artikel), d. efter 1624 som änka på gården Svensta.
-- Peder Månsson Blix, f. 1542(?) (enl. likpredikan i UUB Palmsk. 423), d. 1631 (enl. gravhäll i Styrnäs; i likpredikan, som är renskriven flera år efteråt, står årtalet "1632" men sista siffran är ifylld i efterhand och nog felaktig), stud. i Trondheims skola (enl. likpredikan), landsskrivare i Ångermanland 1569–85 (Nordlander 1909, Westin 1944), senare kostgärdsföreståndare i Norrland (Nordlander 1943; nämns som sådan åtm. i kronans räk. 1593). Bosatt på Styrnäsgården, Styrnäs sn men ägde flera hemman och även fiskeskär och andelar i skepp. 1589 erhöll han rätten till den tomt i Härnösand som hans svärfar och dennes änka tidigare besuttit (RA RR 13/2). 1600 klagade bönderna i Styrnäs och deras kh. Petrus Jonae hos hertig Karl över den stora orätt som 'den våldsmannen Per Månsson' dem tillfogat 'med osannfärdighet, list och lämpa' (RA Allmogens besvär enl. citat Nordlander 1943). G. 1 m. Elisabet Hansdotter (enl. likpredikan o. ett yngre epitafium), dtr till fogden i Ångermanland Hans Andersson (enl. ovannämnda brev 1589); 2 m. Anna Jonsdotter, d. 1634. Namnet Blix används om honom på makarnas gravhäll och barnen kallade sig också så. Äldsta kända barnet, Måns, f. 1576 (enl. Heyman 1931).
-- Bengt Månsson Blix, d. efter 1606, prästvigd omkr. 1573/74 (hade tjänat i 23 år 1596, se Bygdén), kaplan i Nora pastorat från åtm. 1574 och möjl. även i Gudmundrå 1595 (se Bygdén), kh. i Ramsele från 1596 och i Gudmundrå från 1603/04. Kallar sig Blix i ett brev 1601 till (länsmannen) Jon Jonsson i Ammer i Ragunda ang. en gränstvist mellan Edsele- och Ragundaborna (ÖLA).
-- Olof Månsson, d. efter ..., bosatt i Sollefteå, laxfogde i Ångermanland. (Levnadsdata om honom behöver kollas upp.)

(T) Jöns Karlsson, präst på okänd ort 1537.

(S) Två döttrar NN och NN, erhöll 50 mark vardera i förskottsarv av fadern 1538, varvid deras bror Olof gav dem 2 mark var för att de skulle avsäga sig sin arvsrätt till fädernegården i Klocksåsen. Av brevets uttryckssätt att döma var dessa de enda döttrarna som då var i livet.

Anmärkningar:
Anm. 1. Karl Jönsson och Olof Jönsson, som omtalas som fränder till Erik Olofsson i Klocksåsen 1587, ägde egna sigill, men avtrycken är ej bevarade under brevet. De var trol. ättlingar till Eriks farfars bror Lasse Larsson i Åsan. Lasse hade enligt ett brev 1538 flera vuxna söner som redan då uttryckte missnöje med det arvskifte som hade ägt rum 1528; en av dem hette Erik och bodde i Håvdsjö, de övrigas namn framgår inte. – I ett brev 1601 omtalas en Karl Jonsson i Klocksåsen. Det är för mig f.n. oklart om det är samma person som Karl Jönsson 1587 (isf måste farsnamnet antas ha tecknats fel i endera källan).

Anm. 2. Källor rörande herr Måns Karlssons barn: Peder son till M. och Ingrid enl. likpredikan; Lars, Peder, Bengt och Olof söner till M. enl. ovannämnda ant. av Berghemius; Lars och Bengt bröder enl. brev 1601. F.ö. kan noteras att Peder övertog det hemman i Nässom i Bjärtrå sn som Bengt brukat åren 1591–95 (enl. Szabad 2001). Inga ytterligare barn har hittills kunnat beläggas, men i en saköreslängd 1567 omtalas en Karl Månsson i prästgården i Undersåker dömd för mökränkning och han kan ha varit en son till. – Ett par författare i äldre tid (Setterdahl 1913, Sollied 1931, möjl. även Behm 1891) hänvisar till ett brev "1593" som uppges handla om Måns fädernearv och där flera av barnen ska ha omtalats. Inga närmare uppgifter om denna källa har än så länge gått att få fram.

/ Olof Holm 2021-03-31 (senast uppdaterat 2021-10-23).

2021-10-23, 17:37
Svar #93

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Sedan har jag i ovannämnda Fb-forum också gjort den här familjetabellen där Rödönsprästen Lars Månsson Blix (d. 1621) behandlas. Jag antar att många här i forumet numera vet att denne inte har något känt genealogiskt samband med Blixarna i Undersåker som beskrivs i ovanstående tabell (i äldre litteratur brukar det råda förvirring kring detta, men se Annika Ericsson, "Mina 2 anfäder Lars Månsson Blix", JLS-nytt 1/2019). Anmärkningsvärt är att en dotter till Lars Månsson Blix i Undersåker, Margareta, fick ett barn med en son till Lars Månsson Blix i Rödön, Måns, men de gifte sig aldrig.

I likhet med alla tabeller över familjer i Jämtland på 1500- och 1600-talen som jag skapat i Jämtlands lokalhistoriker och släktforskares forum på Fb så har jag utgått från ett rent blad och bara tagit med uppgifter som jag kunnat kontrollera själv i källorna. För att ta del av diskussioner kring dessa källor hänvisar jag den intresserade läsaren dit.

GULLOV (Gudlög) MÅNSDOTTER, f. trol. på 1550-talet, d. som prästänka 7/12 1629, begr. Rödöns kyrkogård. Beskrevs på sin nu försvunna gravhäll som en ’ärlig, fin och gudfruktig matrona’. Noterad som ensam ägare av Västergården i Åkeräng, Sunne sn. Trolig far: prästen herr Måns, som 1564 skattade för samma gård (tjänstgöringsort okänd).

G. 1 m. Jöns Pedersson, f. trol. 1535/46, d. mellan 12/5 1580 och 16/2 1581. Övertog fädernegården i Hov, Hackås sn senast 1566. Länsman i Hackås tingslag 1568–70 (ev. längre). Sigill: ”I P” över bomärke. Föräldrar: Peder Örjansson i Hov (d. före 1554) och Kerstin. Farfar: väpnaren Örjan Karlsson d.y. i Hov (vars farfar i sin tur var riddaren och hövitsmannen Örjan Karlsson d.ä., d. 1472/74 i Hov). Bror: Göran Pedersson (Georgius Petri), kh. i Åkerby och Jumkil, Uppland, d. trol. 1581/83, se utredning i tråden om sonen Peder Jönsson). Bröderna Jöns och Göran ägde hälften var av Hov (att döma av deras arvingars andelar; något ytterligare syskon är inte känt).

G. 2 trol. 1581 med prästen Lars Månsson Blix, d. 21/6 1621. Kaplan i Oviken 1576–78 (ev. längre). Kh. i Rödön från 1584/89. Beskrevs på den nu försvunna gravhällen som en ’hederlig och vällärd man’. Sigill: ”L M” över bomärke. Föräldrar: okända, men fadern ägde jord i Vällviken, Sunne sn (se Holm, "Förstörelsen av helgonbilder i reformationstidens Jämtland", Historisk tidsskrift, Oslo, 2017, s. 417). Bror: kh. och prosten Erik Månsson i Oviken.

Barn (S = säkra, T = troliga; ordningen delvis oklar):

1. (S)  Peder Jönsson, f. senast 1575, d. trol. 1642/43. Övertog fädernegården i Hov senast 1595. Länsman i Hackås tingslag 1597–1637. – G. m. Britta Mårtensdotter, prästdotter från Torp i Medelpad. – Se familjetabell i separat tråd (sök på ”familjetabell Peder Jönsson”).

1. (S)  Karin Jönsdotter, f. ?, d. efter 1632, bosatt i Bjugn, Trøndelag. – G. m. NN, d. före 1628.

1. (S)  Gullov (Gudlög) Jönsdotter, f. ?, d. efter 1632. – Var 1628 och 1632 g. m. en borgare i Trondheim ’Olof Eriksson’, av allt att döma identisk med borgaren Olof Eriksson Skräddare i Trondheims domkyrkoförsamling, f. ? i Fäste, Hackås sn, d. senast 1648, jordägare i Fäste och bror till Kristoffer Eriksson i Fäste. Olof Eriksson Skräddare vistades vid två belagda tillfällen (i jan. 1619 och i jan. 1620) hos Peder Jönsson i Hov, vilket stöder denna identifiering.

2. (S) Måns Larsson Blix, f. trol. 1581/82, d. 26/12 1629 i Trondheim. Inskr. vid kommunitetet i Köpenhamn 1597; magisterexamen 1621. Kaplan hos fadern i Rödön en tid i början av 1600-talet, därefter i 4 år informator för länsherren Sten Billes söner i Trondheim. Residerande kaplan vid Trondheims domkyrka 1611. Från 1620 kh. vid domkyrkan och under de sista åren troligen dessutom prost. – G. ... (barnen var ännu omyndiga 1637) m. Øllegård Hansdotter, d. i Trondheim 1636/37. Föräldrar: fogden i Gauldalen-Härjedalen m.m. Hans Lauritsson på Øye i Melhus sogn och Anne Ludvigsdotter. – Flera barn i detta äktenskap. – I ett tidigare, utomäktenskapligt förhållande med Margareta Larsdotter Blix (senare g. m. Hans Nilsson, kaplan i Oviken/Berg från senast 1616/17, kh. i Ragunda från 1633, slutl. avsatt, d. 1663/66) föddes enligt De Blixers Slegte-Register (en genealogi nedskriven på 1690-talet som jag förbereder en utgåva av) en dotter Ellen, g. m. Rafael Olsson, borgare. Margareta var dotter till kh. i Undersåker Lars Månsson Blix (utan känt genealogiskt samband med Måns).

2. (T) Ingeborg Larsdotter, f. 1582/83 (åu), d. som prästänka i Rödön 1648 begr. 10/12. Sömmerska. – G. m. Anders Henriksson, f. 1576/77 (åu), d. 25/1 1643. Kaplan i Rödön 1609/12–1617 (ev. längre). Kh. i Rödön från 1621/22 (efter svärfaderns bortgång). Av norsk härkomst enl. uppgift från 1700-talets mitt. Trol. ident. m. ”And. Henrici Nidros.” inskr. vid kommunitetet i Köpenhamn 1607. – Namnet Blix (upptaget från moderns sida) brukades av åtminstone tre av deras barn: sönerna Erik, Hans och Kristoffer.

2(?). (T) Sara (farsnamnet ej belagt), f. ?, d. som änka i Faxnälden, Näskotts sn 1660. Omtalas som syster till Måns Larsson Blix 1636. – G. senast omkr. 1610/15 m. Erik Månsson i Faxnälden, möjl. i dennes andra gifte, d. 1636/37. Sigillant m.m. i brev från 1603. Kyrkvärd i omgångar 1608–36 (ev. även tidigare). Sigill: ”E M” över bomärke. Föräldrar: Måns Jonsson i Faxnälden och en dotter till kh. Erik Jönsson i Sunne. – Se familjetabell i separat tråd (sök på ”familjetabell Sara Faxnälden”).

2. (S) Hans Larsson Blix, f. 1596, d. 1666. Inskr. Köpenhamns univ. 1617, utnämnd till faderns kaplan i Rödön 1619 (oklart om han tillträdde), kh. i Bodø från 1621/22 och prost från 1641. – G. m. Ingeborg Svensdotter, f. omkr. 1603 (åu), d. … Föräldrar: Fogden i Stjørdal Sven Andersson och …

Anm. 1: Tidigare var även Sigrid, g. m. kh. i Revsund Knut Pedersson, medtagen bland Jönsbarnen i denna tabell. Hon är struken sedan det visat sig att källmaterialet som använts för att föra henne hit kan ha varit felbedömt. Hennes familj redovisas i en egen familjetabell i en separat tråd (sök på ”prästfrun Sigrid”).

Anm. 2: Tidigare var även Elisabet Jönsdotter, d. 1659, g. trol. före 1610 m. kh. i Sveg Måns Pedersson, upptagen med frågetecken bland Jönsbarnen i denna tabell. Hon uppges i ett norskt släktregister från 1700-talet inskrivet i ”Bernhofternes Familiebog” (känt genom avskr.) ha varit ”fra Ovigen i Jemteland”. Makarna fick flera barn, varav några kom att kallas Herdal eller Herdalinus/Herdalina (se familjetabell i separat tråd startad av Annika Ericsson, sök på ”Elisabet Jönsdotter Sveg”). Elisabet går kanske inte att helt avskriva som en möjlig dotter till Jöns Pedersson i Hov i Hackås sn ("Ovigen" skulle kunna tänkas syfta på Ovikens pastorat, i vilket Hackås ingick; se f.ö. "Problem 4" i kommentarsfältet nedan). Men en annan möjlighet (om man ser till hennes förväntade sociala bakgrund och tar fasta på härkomstorten "Ovigen") vore nog att tänka sig att hon var en av två icke namngivna systrar till länsmannen Jöns Jönsson i Norrgård i Ovikens sn, som omtalas i rannsakningen om hans insatser i samband med Baltzarfejden (en rättegång som slutade med hans avrättning). Enligt protokollet (Räfsten s. 58ff.) hade Jöns Jönsson sex systrar: Ramborg, Gullov, Agnes, Anna samt två vars arvejord han hade övertagit och som därför inte namnges. Jöns Jönsson är belagd som länsman i Ovikens tingslag 1595–98 och 1602–11. Syskonens far var av allt att döma Jöns Jussesson i Norrgård, belagd som länsman i samma tingslag 1565–93.

Förklaring till tabellen: Ett snedstreck / mellan årtal anger att händelsen inträffat i det aktuella intervallet. Kh. = kyrkoherde, åu = åldersuppgift.

/ Olof Holm 2020-02-17 (senast uppdaterat 2021-10-23)

2021-10-23, 17:43
Svar #94

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Här är länk till en översikt över de jämtländska familjetabeller som jag har skapat, inklusive ovanstående två:
https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4695997303761791

2021-10-24, 10:27
Svar #95

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Tack, Olof!

Citera
Anmärkningsvärt är att en dotter till Lars Månsson Blix i Undersåker, Margareta, fick ett barn med en son till Lars Månsson Blix i Rödön, Måns, men de gifte sig aldrig.

Källan till denna uppgift är "De Blixers Slegte-Register" som Olof nämnde ovan, alltså en anonym genealogisk sammanställning författad i Tröndelag på 1690-talet. Registret brukar tillskrivas Gerhard Schøning (1722-1780). Det ingår nämligen, tillsammans med fyra andra släktregister, i Schønings efterlämnade papper och Olof Holm, som arbetat med materialet, menar att det är Schønings handstil. Det går emellertid att ringa in att registret tillkom under tidigt 1690-tal, det vill säga 30 år innan Schøning föddes. Svårlästa inskanningar och "bruks-transkribering" av registren finns på Simon Ellefsens hemsida.

Uppgifterna i dessa släktregister går, när det gäller norska förhållanden, till stor del att belägga i samtida källor (men uppfattningen om släkten i Sverige bortanför Jämtland är vag). Det finns därför anledning att lita på uppgiften att Margareta Larsdotter Blix från Undersåker, senare gift med kyrkoherden herr Hans Nielsen i Ragunda, fick en utomäktenskaplig dotter Ellen tillsammans med magister Mogens Lauritsen Blix, senare kyrkoherde i Trondheims domkyrka och gift med Öllegård Hansdatter.

Att släktregistrets författare skulle pådyvla kyrkoherden i Trondheim ett utomäktenskapligt barn utan att ha på fötterna, tror jag inte, men samtidigt är Blix-registret en sekundärkälla och jag har ännu inte funnit något som styrker uppgiften (men har ännu inte undersökt Ellen Mogensdatters gren).

Jag tror att ett utomäktenskapligt barn mellan två så väl synliga personer har gett avtryck i fler källor - men det återstår att finna dessa!

2021-10-24, 11:09
Svar #96

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Jag vill förtydliga även här:
Citera
Ett par författare i äldre tid (Setterdahl 1913, Sollied 1931, möjl. även Behm 1891) hänvisar till ett brev "1593" som uppges handla om Måns fädernearv och där flera av barnen ska ha omtalats. Inga närmare uppgifter om denna källa har än så länge gått att få fram.

Den närmaste hänvisningen är att Sollieds uppgift om detta brev ska ha kommit från en "Laborator Blix i Uppsala", det vill säga en Gunnar Blix. Av allt att döma är detta brev källan Sollieds (och därmed indirekt Bygdén, som korresponderade med Sollied när han skrev herdaminnet över Undersåker) uppgift att laxfogden Olof i Sollefteå levde 1593, samt att det fanns en son Karl som levde då (som bär den förmente farfaderns namn och vars existens styrks av att, som Olof skrev ovan, Karl Månsson i prästgården i Undersåker nämns i en saköreslängd 1567) och för att det skall ha funnits en Månsdotter som 1593 var gift med en Olof Jonsson i Kapp/Kläppe.

Den ort som Bygden kallar "Kapp" och som Sollied kallar "Kläppe i Lit" har vi inte lokaliserat. "Lit" kan vara en killgissning från Sollieds sida, men om Lit har någon täckning i denna oidentifierade källa, så finns det ett Kläppe i Kyrkås, som ingick i Lits pastorat och tingslag. Somliga forskare har kopplat samman "Olof Jonsson i Kläppe" med fadern till en Jon Olofsson i Kläppe i Marby Änge (rättat), en identifiering som vi av bland annat kronologiska skäl har avfärdat i diskussioner på Facebook. (Fråga gärna om ni vill ha en sammanfattning av detta, eller få länkar där ni själva kan följa resonemangen!)

Själv är jag öppen för att "Kläppe" kan ligga i Ångermanland. I och med att minst tre söner i familjen (Peder Blix i Styrnäs, herr Bengt i Gudmundrå och laxfogden Olof i Sollefteå/Multrå) kom till detta landskap, kan även en dotter ha gift sig dit.

Fogden på Öland, Simon Olofsson Blix, kan ha varit en son till Olof Jonsson och Månsdottern, alternativt till laxfogden Olof Månsson.

2021-10-24, 14:30
Svar #97

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Enligt Bygdén hade Olof Jonsson Blix i Hede släkt i Offerdal och tillika kunskaper om socknen.
Jon Olofsson i Änge, Offerdal finns upptagen i tiondelängderna för 1600 och 1621 samt sölvskatten 1623. Dock inte t.ex. 1607,  1613 och 1616. Anledningen är att han då var länsman och hans hemman skattebefriat (se t.ex. skatteregister för 1611 AD v914872.b2110). Jons odelshemman övertogs av Helge och Lars Jonssöner, upptagna i 1628 års tiondelängd, vilka bör ha varit hans söner.  Helge nämns ju som delarvinge tillsammans med herr Olof på Offerdals vinterting 1648.
Kan ”Kapp” och ”Kläppe” vara en feltolkning på norsk sida ? Det är vad jag misstänker och att det snarare bör avse Högkläppen i Offerdal. Att herr Olof hade arv där framgår av Offerdals ting i april 1636.

2021-10-24, 15:35
Svar #98

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Herr Olof Jonsson i Hede är en av de individer som av eftervärlden kallas Blix, men där jag ännu inte har sett något samtida belägg för detta namn hos honom - men väl för ett par av barnen (åtminstone sonen Hans och den troliga dottern Sara).

Om barnen ärvde namnet från herr Olofs släkt eller om det kommer från hans hustru Ingrid Andersdotter (heller aldrig belagd med namnet Blix), är ännu oklart. I herdaminnet förmodas hustrun Ingrid vara dotter till företrädaren som kyrkoherde i Hede. Mer talar för att hon, liksom sin make, var från Offerdal. Herr Olof var nämligen gift redan 20 år innan han blev pastor i Hede, medan han ännu var kaplan i Offerdal. I september 1622 åtalade herr Oluf Joensson en kvinna som hade kallat hans hustru Ingrid Andersdotter för "en Hore och en Kiaetter thig".

Förtalsmålet gör det sannolikt att hustrun var från trakten. Hade hon kommit från Hede eller Trondheim, så hade Offerdalsborna kunnat anse att hon vore högfärdig eller korkad, men de skulle mycket till för att påstå att en ung prästhustru de inte riktigt kände vore en hora (i dåtida betydelsen) och "kåt tik". Mer troligt att detta rör grannflickan som man grälat med förr, som plötsligt gått och blivit den unge prästens maka, anser jag.

Som jag skrev har vi av kronologiska skäl strukit teorin att "Olof Jonsson i Kapp" skulle vara far till Jon Olofsson i Änge. Så här skrev Olof Holm om ämnet i april i år i Jämtlands lokalhistoriker och släktforskares forum på Facebook, som svar på en kommentar jag skrivit som inleds "Prästfamiljen i Hede bestod av ..." (länken ska gå att följa utan att vara inloggad på Facebook):
Citera
Att länsmannen Jon Olofsson i Änge, Offerdal, skulle ha varit son till den där "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe" som ska ha levt 1593 och varit gift med en dotter till kh. Måns Karlsson i Undersåker, den idén kan du begrava tror jag. Den håller knappast kronologiskt, för Jon fick barn redan på 1570-talet. Dottern Karin, som var g.m. Erik Månsson i Stavre, finns med i Olof Bertilssons kyrkobok, vilket Vincent Lunge [aktiv i samma Facebook-grupp] uppmärksammat mig på. Hon dog 1646 och åldersuppgiften säger att hon var född 1575/76. Sonen Lasse fick tillsammans med sin far arrenderätten till halva Könsta i Offerdals sn år 1599, och då kan han inte gärna ha varit yngre än 20 år. Jons änka Ingeborg Gregersdotter var född 1551/52 enligt åldersuppgiften då hon dog 1645.

Pseudonymen Vincent Lunge kompletterade:
Citera
Jag har också avskrivit Olof Jonsson i "Kapp", som möjlig far till länsmannen i Änge. De två hemmanen i Kläppen (Offerdal) hade under början av 1600-talet Jon Olofsson ingen antydan till intresse i. Han ägde visserligen slåttergodset Högkläppen och det låg under Änge, men det var just bara höglänt slåtteräng.
Det enda Kläppe som skulle kunna återstå i min mening är Marbys Kläppe, som vid tiden tycks ha inbegripit ett flertal tunnland åkermark, betydligt större än snittgården.

Så frågan hur Olof Jonsson eller Ingrid Andersdotter var relaterad till andra Blixar, är ännu obesvarad, som jag ser det.

2021-10-24, 15:58
Svar #99

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Olof Jonsson i Kapp/Kläppe, som 1593 ska ha varit gift med en dotter till herr Måns i Undersåker, kan eventuellt ha synts i saköreslängden 1567, även detta en uppgift Olof Holm uppmärksammat.

Citera
Nedanstående uppgifter i saköreslängden för Jämtland 1567 har jag inte sett någon kommentera i litteraturen. Vid den tiden hade Lars Månsson ganska nyss tillträtt som kyrkoherde i Undersåker efter herr Måns. På prästgården i Undersåker bodde enligt denna källa en gift [rättelse: var nog ogift] person Karl Månsson, som bötfällts för utomäktenskapligt könsumgänge [mökränkning], samt en ogift Olof Jonsson, som bötfällts för könsumgänge med en ogift kvinna [lönskaläge, d.v.s. med en kvinna som han sedan gifte sig med?]. De senare kan tänkas ha varit trolovade vid tidpunkten för händelsen (det skulle isf också betecknas lönskaläge). Jag tycker att det verkar ganska troligt att Karl var en son till herr Måns och således en bror till Lars, med tanke på hans namn och herr Måns farsnamn och med tanke på att han bodde på prästgården. Men helt säkert är det förstås inte - det skulle ju kunna tänkas ha funnits en dräng i prästens hushåll som hette just så. Olof Jonsson skulle möjligen kunna vara den mystiske "Olof Jonsson i Kapp/Kläppe" som enligt en obekräftad uppgift (som vi diskuterat tidigare i denna tråd) senare skulle ha varit gift med en dotter till herr Måns.

Med ett så vanligt namn som Olof Jonsson ska vi vara försiktiga med att dra slutsatser, men jag tycker att det är en fullt möjlig hypotes att den Olof Jonsson som 1567 bötade för lönskaläge är identisk med den man som 26 år senare var gift med en dotter till herr Måns.

Saköreslängden finns transkriberad i Jämtländska räkenskaper 1564–1571. II. Räkenskaper 1568–1571. och de två männen på prästgården i Undersåker finner vi på sidan 258.

2021-10-24, 19:13
Svar #100

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Helge Jonsson i Änge återfinns bland husfolket 1645 (”pensionär alltså”) och hemmanet innehas då av Jon Helgesson. Därmed bör man kunna anta att Helge har bildat familj senast omkring samma tid som herr Olof. Fadern Jon i Änge uppnådde hög ålder eftersom han levde fortfarande i slutet av 1630-talet (se ting 7/2 1637). Dennes ursprung har jag inga synpunkter på.
Min huvudsakliga poäng var emellertid, utan att jag direkt påpekade det, att den ”Jon Olsson Blix … länsman i Ofvandal” Bygdén omtalar, bör ha varit länsmannen  i Änge och Offerdal. Finns någon annan förklaring till att Herr Olof i Hede ägde del i Högkläppen liksom att han omtalas som svåger till Erik Mogensson i Stavre ? (JDL II s. 58).

2021-10-24, 20:06
Svar #101

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Min huvudsakliga poäng var emellertid, utan att jag direkt påpekade det, att den ”Jon Olsson Blix … länsman i Ofvandal” Bygdén omtalar, bör ha varit länsmannen  i Änge och Offerdal.

Helt överens. Även Hasselberg skrev i "Supplement till L. Bygdén, Härnösands Stifts Herdaminne, för pastoraten i Jämtland och Härjedalen" (Forum Theologicum, Årsbok för Härnösands stifts teologiska sällskap, XXI, 1964):
"OLUF JOENSSON BLIX (1642-1652) var icke född i Skåung­s menighed i Trondheims län, som Tunaeus uppgivit, utan i Of­ferdal, son till länsmannen där Jon Olufsson i Änge, som levde än ­1637 och hade tolv kända barn."

Förutom namnet Blix, som jag alltså menar är ohistoriskt, har jag inget att invända i denna del av artikeln. Jag passar dock på att revidera Hasselbergs supplement, som fortsätter:

"Oluf Joensson var troligen den Olaus Ionae Iemptlandus ex schola Arbogensi, som inskrevs som student i Köpenhamn 18/5 1616, och den Olaus Ionae Isogaeus Norvegicus, som fick testimonium publicum 1618."

Här tror jag att Hasselberg misstog sig. Varför skulle sonen till Jon i Änge studera i Arboga? "Vår Olof" bör vara den som skrevs in i maj 1618 som "Olaus Ion. Iemptus". (Namnen "Olaus Ionae Iemptlandus" som kom via Arboga till Köpenhamn 1616, var sannolikt son till domprosten Jonas Andreæ Jemtius i Västerås, även kallad "Jon Jämte".)

Vidare skrev Hasselberg:

"År 1622 var han herr Olofs i Offerdal kapellan. Senare var han, sannolikt 1633-1642 kapellan i Skogn i Trondheims amt. År 1652 skrev han sig Olaus Jo­nae Isogaeus pastor Heidensis (Grønli, Sollied):"

Inga invändningar (däremot en påminnelse om att jag ska ta reda på vad vi vet om tiden i Skogn).

"Hustrun hette Ingrid Andersdotter, vilket styrker att hon var fö­reträdarens i Hede Anders Olsson dotter. De voro gifta före sept. 1622, då herr Oluf Joensson på Offerdals ting åtalade en kvinna, som skulle ha kallat hans hustru 'en Hore och en Kiaetter thig'. (JDL I s. 81)."

Att hon var dotter till någon Anders är tydligt, men det finns inget som visar att hon var dotter till just herr Anders Olsson i Hede. (Min hypotes är att hon är dotter till herr Anders Nilsson i Offerdal, och därmed brorsdotter till herr Olof Nilsson som var kyrkoherde i Offerdal när Olof Jonsson själv var kapellan där. Jag tror även att det är från Ingrid Andersdotters sida, och inte från herr Olof Jonssons, som barnen tog namnet Blix. Dessa antaganden behöver jag dock hitta belägg för innan jag kan presentera dem ordentligt, så se det som en arbetshypotes.)

2021-10-24, 22:10
Svar #102

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Karl Göran Eriksson: Roligt att du är intresserad av detta också! Jag rekommenderar dig och alla som är intresserade av de äldsta kända Blixarna i Jämtland att gå in i Fb-tråden där jag publicerat familjetabellen om Undersåkersprästen Måns Karlsson m.fl. För där har jag, med kompletteringar av Annika Ericsson, Vincent Lunge med flera, ganska systematiskt gått igenom (och fortsätter att gå igenom) källorna. Där skriver jag även om det brev från 1596 som idag inte längre är känt i original eller avskrift och som bl.a. Burman har sett. I detta brev har bl.a. länsmannen i Offerdal Jon Olofsson i Änge nämnts. När Burman citerar detta belägg skriver han "1596. Jon Olsson Blix på Änge" och sonen Olof omtalar han i sin lista över kaplaner i Offerdal som "Olof Jonson Blix - Länsman i Offerd. Jon Blix i Änge, son". Jag påpekar att Burman (eller hans uppgiftslämnare) mycket väl kan tänkas ha extrapolerat namnet Blix tillbaka på såväl herr Olof som dennes far länsmannen Jon. Det var ju så många äldre krönikörer gjorde - de utgick från att ett familjenamn som detta var nedärvt på fädernet. Det går därför inte att fästa någon vikt vid att Burman skrivit ut Blix här, menar jag. Det finns mer av intresse i nämnda tråd som jag inte hinner referera här, men kanske måste man vara medlem i JLS-gruppen för att kunna läsa allt? Rekommenderar det isf, för det känns onödigt att skriva om samma sak på två ställen. Här är direktlänk:

https://m.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4762511607110360/

Gå sedan till undertråden som börjar: ”Ännu en mystisk källa!”.


2021-10-24, 23:43
Svar #103

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
... men kanske måste man vara medlem i JLS-gruppen för att kunna läsa allt? Rekommenderar det isf, för det känns onödigt att skriva om samma sak på två ställen. Här är direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4762511607110360

För att läsa krävs inget medlemskap i denna grupp, inte heller att man har ett Facebook-konto.

Inläggen vi citerat här är dessutom fullt sökbara via exempelvis Google. Däremot finns det andra inlägg som sökmotorer inte finner och dessutom verkar de filer som laddats upp i gruppen inte gå att nå utan att vara medlem. Bland filerna finns Sollieds artikel om Blixarna i NST 1931 samt likpredikan över Peder Månsson i Styrnäs, för att nämna det spom är extra intressant för diskussioner om släkten Blix. (Den förra kan man förstås nå på biblioteket och den senare finner ni här i Alvin. I gruppen finns den dock som mer hanterbar PDF där endast denna likpredikan ingår, medan den i Alvin ligger tillsammans med flera andra "LIK-PREDIKNINGAR ÖFVER PRIVATA PERSONER" från samma arkiv i en gigantisk PDF.)

2021-10-25, 00:12
Svar #104

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6074
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 18:08
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
... men kanske måste man vara medlem i JLS-gruppen för att kunna läsa allt? Rekommenderar det isf, för det känns onödigt att skriva om samma sak på två ställen. Här är direktlänk:

https://www.facebook.com/groups/106244836070417/posts/4762511607110360

För att läsa krävs inget medlemskap i denna grupp, inte heller att man har ett Facebook-konto.

När jag klickar på Olofs Facebook-länk, så kommer jag bara till ett inloggningsformulär. Den som inte har ett Facebook-konto kan alltså inte läsa detta.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-10-25, 06:07
Svar #105

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Tack Jörgen för påpekandet. Har uppdaterat med en länk i icke-inloggat läge i stället. Så prova nu!


2021-10-25, 06:38
Svar #106

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Då är det ju ett reellt problem.

På PC, testa att högerklicka på länken och välj öppna i inlognito-fönster (privat läge i en del webbläsare). Det gjorde jag med Olofs länk igår, och kunde läsa utan att vara inloggad.

På mobil eller surfplatta "långtryck" på länken och välj "öppna med" samt webbläsarens privata läge.

2021-10-25, 07:21
Svar #107

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
På Iphone kan jag inte öppna en länk i Safaris privata läge genom långtryck. Däremot kan jag kopiera Olofs länk (om den börjar med m eller med www spelar ingen roll) och klistra in i privat fönster. Då blir det som på bilden, det vill säga jag når innehållet.

2021-10-25, 07:48
Svar #108

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Facebook är ett företag som vill stimulera till att fler blir medlemmar. Hur vi kan ta del av innehåll utan att logga in är därmed otydligt och undangömt, men det går. 

Jag arbetar med support av webbtjänster och lämnar gärna tydligare "manualer" för hur vi kan nå de intressanta diskussioner Olof och jag har tipsat om utan Facebook-konto. Det är inte svårt, däremot är det otydligt hur man gör, och skiljer sig lite beroende på vad man använder för plattform.

Finns det någon annan del av Anbytarforum där den typen av tips är bäst lämpade? Att forskningen kommer i skuggan av teknisk support blir ju olyckligt.




2021-10-25, 08:43
Svar #109

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6074
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 18:08
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Det är ingen skillnad med den nya länken (m.facebook.com). Man sänds vidare till inloggningssidan.

Privat fönster (eller inkognitofönster) innebär bara att det som den besökta sidan placerar på din dator (cookies m.m.) inte sparas när du stänger fönstret. Annars är det ingen skillnad. Är det inloggningskrav på en sida, så gäller det oavsett om det är privat fönster eller inte.

Syftet med Facebook är att samla in så mycket information om användarna som möjligt för att kunna anpassa reklamen, som ju är det som Facebook tjänar pengar på. Användarna är kort sagt handelsvaror som Facebook säljer till de annonserande företagen. Därför vill Facebook göra det så svårt som möjligt att ta del av innehållet utan att vara inloggad.

Också på sidor som är öppna försvårar Facebook för icke inloggade besökare. Ett sätt (som man åtminstone har använt tidigare) är att mer och mer av sidan skuggas ju längre ned du skrollar.

Kort sagt: Det du publicerar på Facebook ska du räkna med att bara andra Facebook-användare kan se. Facebook är alltså inget som man kan använda som en 'hemsida' där man publicerar sådant som man vill att alla ska kunna läsa.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-10-25, 09:32
Svar #110

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Privat fönster (eller inkognitofönster) innebär bara att det som den besökta sidan placerar på din dator (cookies m.m.) inte sparas när du stänger fönstret. Annars är det ingen skillnad. Är det inloggningskrav på en sida, så gäller det oavsett om det är privat fönster eller inte.

Det stämmer, men genom att använda webbläsarens privata läge, kan jag förhindra att sidan blockeras efter ett tag med någon motivering att jag nu har fått ett smakprov, men för att fortsätta behöver jag vara inloggad. (Vet inte om Facebook fungerar så, men en del andra medlemstjänster har sådan funktion, så därför har jag antagit att det kan vara så även i FB).

Så här blir det för mig i webbläsaren Edge, normalläge, där jag aldrig varit inloggad i Facebook. Efter en cookie-fråga kommer jag vidare till Facebook och kan se hela tråden utan att det mörknar (och här är det frågan om en väldigt lång diskussion) och inga krav på inlogg dyker upp (däremot en uppmaning att logga in och en om att gå med i den aktuella gruppen, som förvisso blockerar en del av sidan, men inte saboterar möjligheten att läsa). Det är dock mitt första besök. Om inloggningsruta dyker upp vid tredje besöket eller så, eller efter att jag surfat runt en tid, vet jag inte, men skulle det ske, kan alltså privat läge göra så att jag "upplevs som förstagångsbesökare".

Här har jag alltså endast följt Olofs länk och sedan valt "visa mer", det vill säga jag är rent faktiskt inne på en och samma sida. Det är möjligt att jag blockeras om jag börjar följa olika länkar till andra delar av Facebook (om min misstanke stämmer att det är först efter ett tag krav på inlogg dyker upp).
 

2021-10-25, 09:38
Svar #111

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Jörgen, har du Microsoft Edge som webbläsare? Det har jag och då funkar det bra att läsa via länken till min Fb-tråd i icke-inloggat läge - jag har provat. Och om du har en Iphone så borde det gå med dess standardwebbläsare Safari också.
(Chrome brukar också nämnas som en bra, modern webbläsare, medan Internet Explorer i alla fall för ett par år sedan, när jag fortfarande använde den, började fungera allt sämre och till slut inte alls på vissa sidor.)
/O

2021-10-25, 09:59
Svar #112

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Kort sagt: Det du publicerar på Facebook ska du räkna med att bara andra Facebook-användare kan se. Facebook är alltså inget som man kan använda som en 'hemsida' där man publicerar sådant som man vill att alla ska kunna läsa.

Jag håller med, och det är ju en av anledningarna till att vi försöker få den forskning som trots allt sker på Facebook att sippra ut till Anbytarforum. I den aktuella gruppen på Facebook finns en kritisk massa av hjälpsamma, kunniga och kritiska forskare som gör att den på många vis fungerar bra - men den skulle fungera bättre om det vore enklare att ta del av det vi skriver, och om det blev enklare att ge återkoppling utan krav på att vara medlem.

Hur löser vi detta utan att kopiera in långa resonemang? Min tanke är att det går att göra genom att sammanfatta resultat och hänvisa till öppna Facebook-trådar där ni som inte använder denna tjänst kan ta del av hur resonemanget går. Eftersom jag aldrig själv stött på problemet att nå detta innehåll som utloggad, har jag utgått från att de länkar jag delat här har fungerat.

Så stort tack för att du visar att det inte stämmer, Jörgen.

Vilken plattform är du på när du får detta inloggningsformulär? Är det Facebooks app (som jag inte använder själv och inte vet hur gränssnittet ser ut) eller en webbsida?

(Som sagt är jag lite tveksam till om vi bör ta frågan om "innehåll på Facebook för icke användare" i någon annan del av Anbytarforum. Den är relevant för Blix-forskningen i och med att viktiga rön ligger på Facebook, men frågan är större än så och delvis utanför ämnet.)

2021-10-25, 18:49
Svar #113

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6074
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 18:08
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Jag har inget konto i spionericentralen Facebook, och kommer aldrig att skaffa något. Inte heller använder jag Googles spioneriverktyg Chrome. Och Microsoft och Apple vill jag heller inte ta i med tång. (Länktips: https://www.pcworld.com/article/423747)

Jag använder Linux och har en vanlig webläsare, och har prövat flera olika (bl.a. Firefox) utan att det blir någon skillnad på Facebook. Och jag har använt privat fönster, och tillåtit cookies och skript.

Något 'smakprov' bjuder alltså inte Facebook på när jag följer den här aktuella länken. Det blir stopp direkt och krav på inloggning.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-10-25, 21:25
Svar #114

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Jag använder Linux och har en vanlig webläsare, och har prövat flera olika (bl.a. Firefox) utan att det blir någon skillnad på Facebook. Och jag har använt privat fönster, och tillåtit cookies och skript.

Intressant. Kan det vara specifikt för Linux? Syftet med dessa "smakprov" är troligen, från Facebooks sida, att några "gästbesökare" ska bli så lockade av innehållet att de skaffar ett konto. Kanske har Facebooks algoritmer sett att "konverteringsgraden" för besökare med Linux är så pass låg att det inte är någon idé att ge just er några smakprov ...?

Finns det någon med Windows, Android eller Apples produkter som har stött på samma problem, alltså att länkarna Olof och jag har delat till Facebook inte leder till innehåll, utan blockeras för att ni uppmanas att logga in?

Även om problemet är specifikt för Linux (eller rent av vissa versioner av Linux), så är det viktig kunskap. Det jag trott varit svårt att hitta till men möjligt att ta del av, är inte tillgängligt för alla. Det påverkar naturligtvis hur jag delar detta innehåll framöver.

Vad tror du, Jörgen? Är det vettigt att ge utförligare sammanfattningar om "Facebook-forskningen" som en service till er som inte kan följa länkarna? Eller är det bortkastat arbete?

Den återkoppling jag har fått sedan jag först skrev här i somras har varit sparsam och har inte tytt på något direkt nyfikenhet på den kunskap Olof Holm, jag och "övriga forskare på Facebook" har samlat på oss om släkten Blix. Frågan är i vilken mån det är värt att försöka sprida denna kunskap, om det kräver omfattande referat för att det ska bli begripligt för er som inte har möjlighet att ta del av resonemangen annars.

I en tråd här på Anbytarforum om en annan jämtländsk prästsläkt, Drake, har jag försökt återberätta forskningsrönen tydligare och mer fristående. Där har det blivit ett spännande kunskapsutbyte och en dialog ur vilken nya forskningsuppslag fötts.

Vad behövs för att samma sak ska hända härinne? Att den intressantaste dialogen den senaste tiden handlar om Facebook, inte om släkten Blix (som jag personligen är mer kunnig om och betydligt mer intresserad av att diskutera), ser jag som ett misslyckande.

EDIT: Jag har raderat bilder som inte hörde ihop med det jag skrev

2021-10-25, 22:05
Svar #115

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6074
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 18:08
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Vad tror du, Jörgen? Är det vettigt att ge utförligare sammanfattningar om "Facebook-forskningen" som en service till er som inte kan följa länkarna? Eller är det bortkastat arbete?

Den återkoppling jag har fått sedan jag först skrev här i somras har varit sparsam och har inte tytt på något direkt nyfikenhet på den kunskap Olof Holm, jag och "övriga forskare på Facebook" har samlat på oss om släkten Blix. Frågan är i vilken mån det är värt att försöka sprida denna kunskap, om det kräver omfattande referat för att det ska bli begripligt för er som inte har möjlighet att ta del av resonemangen annars.

Frågan är väl inte om det är vettigt att diskutera svensk släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla. Frågan är varför man ska diskutera svensk släktforskning hos ett amerikanskt företag där...
· alla inte kan läsa det som skrivs;
· det enda syftet med de "gratis" kontona är att företaget ska kunna samla så mycket upplysningar som möjligt om användarna;
· företaget anser sig äga rättigheter till allt som användarna laddar upp (bilder, texter m.m.) och också anser sig ha rätten att använda detta hur man vill.

Varför inte göra tvärtom? Alltså ha den egentliga forskningsdiskussionen i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla, och sedan ge 'smakprov' eller sammanfattningar på Facebook för att locka folk till forumdiskussionen.

Jag har aldrig förstått varför "alla" ska finnas på Facebook. Föreningar använder Faccebook som "hemsida"; företag hänvisar kunder till Facebook för support och nyheter i stället för att ha det på den egna hemsidan; t.o.m. svenska myndigheter finns på Facebook. För mig är detta helt absurt.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-10-25, 23:37
Svar #116

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Varför inte göra tvärtom? Alltså ha den egentliga forskningsdiskussionen i ett svenskt släktforskningsforum som kan läsas av alla, och sedan ge 'smakprov' eller sammanfattningar på Facebook för att locka folk till forumdiskussionen.

För att dialog uppstår där människor möts och utbyter tankar, och det har i alla fall jag inte sett så mycket av här i Blix-tråden. Och för att det jag ägnar mig åt inte är släktforskning i traditionell betydelse. Jag forskar på släkter, men är inte släktforskare utan någon form av personhistorie-nörd. Och jag gillar dialog.

De familjetabeller Olof Holm delade härinne den 23 oktober, mötte nästan ingen respons, trots att det där finns uppgifter som är i högsta grad relevanta i en tråd om Blix. Tabellerna kastar nytt ljus över gamla problem (exempelvis frågan om Karl Lauritsen verkligen var far till herr Måns Karlsson, och varför i så fall endast en annan son, Olof Karlsson, nämns i arvsuppgörelsen 1538).

Karl Göran Eriksson och du och jag är de enda som över huvud taget kommenterat Olofs inlägg efter två dygn, och dina kommentarer har enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform. Det må vara viktigt och riktigt, men speciellt givande ut forskningshänseende är det inte. Jag hoppas och tror att vi kan förvänta oss mer släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum.

Mina egna kommentarer var inte heller någon dialog om ämnet i sig (men Olof har redan fått min återkoppling på Facebook), utan skrevs i syfte att klargöra delar i familjetabellerna som jag tror kräver förtydligande för er som inte har följt denna diskussion.

Med Karl Görans inlägg uppstod mer konstruktiv dialog om de Blixar som härstammar från Hedes kyrkoherde herr Olof Jonsson. Men om detta är den enda frågan som uppstår när en historiker presenterar sin forskning, så är det ju lite tamt. När samma forskning presenterades på Facebook, möttes den av ett helt annat intresse.

Så, om en familjetabell som presenteras på Anbytarforum knappt givit någon respons, medan samma forskning på Facebook leder till konstruktiv kritik och nya inspel som tar forskningen vidare, är det rätt lätt att förstå varför diskussionen sker på Facebook och inte på Anbytarforum.

Men motbevisa mig gärna genom att ge någon form av återkoppling som rör släkten (släkterna?) Blix. Det är ett ämne jag är intresserad av och kan en del om. Bidra till stimulerande dialog istället för att klaga på att vi för sådan i ett forum du inte vill delta, så kanske det går att ändra på saken.

Så länge återkopplingen kring relevant forskning reduceras till en metadiskussion om var dialogen ska hållas, kommer dialogen att ske på andra arenor än här.

Det är rätt självklart, tycker jag.

2021-10-26, 00:42
Svar #117

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6074
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 18:08
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
De familjetabeller Olof Holm delade härinne den 23 oktober, mötte nästan ingen respons, trots att det där finns uppgifter som är i högsta grad relevanta i en tråd om Blix. Tabellerna kastar nytt ljus över gamla problem (exempelvis frågan om Karl Lauritsen verkligen var far till herr Måns Karlsson, och varför i så fall endast en annan son, Olof Karlsson, nämns i arvsuppgörelsen 1538).

[...]

Så, om en familjetabell som presenteras i en tråd på Anbytarforum knappt givit någon respons, medan samma forskning i en grupp på Facebook leder till konstruktiv kritik och nya inspel som tar forskningen vidare, är det rätt lätt att förstå varför diskussionen sker på Facebook och inte på Anbytarforum.

Den 23/10 är två (2) dagar sedan. Alla läser inte allt här varje dag, och alla abonnerar inte på inlägg via epost; många som kan vara intresserade av den här diskussionen har därför säkert inte sett dessa inlägg ännu. Dessutom kan väl den som anser sig ha något seriöst att tillägga behöva fundera igenom det hela, och själv kolla fakta o.s.v. Men för dig är det tydligen viktigast att det svaras snabbt, och får du inte snabba svar, så dömer du ut forumet som icke värt att diskutera i. En märklig inställning från någon som vill ha en seriös diskussion. Hur många deltagare i Facebook-diskussionen känner f.ö. ens till Anbytarforum och andra släktforskningsforum?

Karl Göran Eriksson och du och jag är de enda som över huvud taget kommenterat Olofs inlägg efter två dygn, och dina kommentarer har enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform. Det må vara viktigt och riktigt, men speciellt givande ut forskningshänseende är det inte. Jag hoppas och tror att vi kan förvänta oss mer släktforskning i ett svenskt släktforskningsforum.

[...]

Men motbevisa mig gärna genom att ge någon form av återkoppling som rör släkten (släkterna?) Blix. Det är ett ämne jag är intresserad av och kan en del om. Bidra till stimulerande dialog istället för att klaga på att vi för sådan i ett forum du inte vill delta, så kanske det går att ändra på saken.

Men så länge återkopplingen kring relevant forskning reduceras till en metadiskussion om var dialogen ska hållas, kommer dialogen att ske på andra arenor än här.

Mitt första inlägg här var en kommentar till ditt felaktiga påstående att det inte krävdes ett konto för att kunna läsa diskussionen på Facebook. Därefter har jag svarat på dina och Olofs inlägg med era påståenden om läsning utan inloggning (privat fönster m.m.) och frågor om vad jag använder för webläsare m.m. - och till sist svarat på din fråga om vad jag anser, om det är "vettigt att ge utförligare sammanfattningar om 'Facebook-forskningen'" här i Anbytarforum.

Dina kommentarer om att mina inlägg "enbart handlat om att Facebook är en dålig plattform" och att jag ska "bidra till stimulerande dialog istället för att klaga" är därför inget annat än oförskämdheter.

Men jag ska inte störa mer. Vill du inte diskutera släktforskning i ett släktforskningsforum (som du lätt skulle kunna hänvisa till från Facebook), utan föredrar att den diskussionen sker på en sajt som mest är känd för "fake news", och innehåller allt mellan himmel och jord i en salig röra, och där det år svårt att hitta de enskilda inläggen, och alla inte ens kan läsa det som skrivs, så står det dig naturligtvis fritt att göra det.
Kontakt: http://www.arkivguiden.net/jts.shtml. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: http://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2021-10-26, 06:36
Svar #118

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Förlåt. Jag ber om ursäkt.

Det var inte min avsikt att vara oförskämd och jag passar på att på nytt tacka för att du visat att jag har haft fel. De länkar jag har delat tidigare är inte tillgängliga för alla. Att det blivit en metadiskussion om Facebook är i hög grad mitt fel, samtidigt har jag frågat om det finns någon bättre del av Anbytarforum för den frågan. I så fall fortsätter jag gärna en dialog om problemet där, eftersom frågan är viktig.

Citera
Vill du inte diskutera släktforskning i ett släktforskningsforum ...

Naturligtvis vill jag det, annars hade jag inte skrivit här. Problemet är att det inte uppstår speciellt mycket dialog härinne och det är tråkigt, eftersom jag vet att många av oss har kunskap som skulle växa och frodas i utbyte med andra forskare.

Det är förstås oschysst av mig att trampa in i ett befintligt forum och påtala att detta inte fungerar som jag önskar – men det är en förklaring till att ditt förslag om att flytta över diskussionen hit är orealistisk.

Jag skriver inte i ett forum i första hand för att andra ska få del av det jag forskat fram, utan för att få respons på detta och lära mig mer. Och då kanske jag skriver på fel sätt. Istället för att berätta det jag vet mycket om, kanske jag bidrar mer till diskussionerna genom att ställa bra frågor om det jag inte vet, där jag hopas att andra Blix-forskare kan hjälpa mig. Jag får tänka till lite och pröva mig fram. 

Tack för intressanta synpunkter kring ett viktigt problem, som gör det extra angeläget att förbättra informationsflödet mellan Facebook och Anbytarforum!

2021-10-26, 09:25
Svar #119

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Citera
Men för dig är det tydligen viktigast att det svaras snabbt, och får du inte snabba svar, så dömer du ut forumet som icke värt att diskutera i.

Inte alls. Jag tog upp Olofs inlägg för att det kändes lite förmätet att påstå att mina egna inlägg inte fått den uppmärksamhet de borde ha fått ... Men faktum är att jag tycker att jag har bidragit med ny kunskap, utan att det väckt så många frågor eller kommentarer (med Constantinus och ytterligare några forskare som undantag där jag har fått givande återkoppling - tack alla ni).

Exempelvis borde uppgiften att "lappfogden Jon Pedersson" egentligen var "laxfogde" (där jag uttryckligen bad om återkoppling eftersom min läsförmåga är rätt låg ännu) kunna ha fått någon form av svar på två månader.

Dessutom finns det ju möjlighet att återkoppla när en ny medlem dyker upp i ett forum. Ord som "välkommen hit" eller "tack för att du delade de här spännande uppgifterna" skulle troligen främja diskussionen och göra det lättare för oss som är nya att förstå att det vi bidrar med är uppskattat.

För det utgår jag från att det är. Vi som skriver här delar ett intresse. Vad kan vi göra för att bidra till ökad dialog om detta och förbättra kunskapsspridningen?

2021-10-26, 09:53
Svar #120

Utloggad Olof Holm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 7
  • Senast inloggad: 2022-07-17, 16:55
    • Visa profil
Jörgen, jag beklagar att inte din webbläsare fungerar för att ta del av Fb-trådarna som jag hänvisat till. Men nu kan du i alla fall se familjetabeller över de äldsta kända Blixfamiljerna i Jämtland som jag har återpublicerat här ovan och om du har några frågor om det som står där så ska jag försöka svara!
Mvh Olof

2021-10-28, 21:31
Svar #121

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
En Blix jag hoppas kunna få hjälp med, är landsskrivaren i Ångermanland Carl Pedersson Blix, född i mars 1579 i Peder Månsson Blix första äktenskap med Elisabeth Hansdotter.

Jag har inte sett något belägg där han står med namnet Blix utskrivet, men Peter Sjölund, som dokumenterat hundratals sigill med koppling till Ångermanland, har delat en bild av landsskrivarens sigill i en tråd på Facebook (se bifogad skärmbild för er som inte kan läsa inlägget i sitt sammanhang), och med initialerna CPB är det ingen tvekan om att han definierade sig som en Blix.

I herdaminnet för Säbrå står det under Carls svärfar, Johannes (Hans) Laurentii (felaktigt kallad Bure) att en dotter Kirstin Hansdotter var g. 1) m. Måns Ericsson, 2) m. Carl Persson, landsskrifvare i Ångermanland.

Det har Per Sundin, högre upp i tråden, väl underbyggda invändningar emot.

Yes, you have interpreted the text right. But, as you can see, my opinion about in what order Kerstin Hansdr married her husbands differs from Hernösands Stifts Herdaminne. If Elisabeth's age from the death-register in Själevad is correct she is born 1608. Måns Erichsson had a daughter Karin married to the tailor Peder Stigsson (RR 1692 25/4 §6), first mentioned 1646. They had two sons Stig and Jacob who attended the trivial-school 1662-70 and 1671 respectively. Jacob was appointed burgher in 1681. I think he is born in the early 50's and thus his mother is probably younger than Elisabeth.

Nu till mina frågor om denna familj:

Under vilken tid är Carl Pedersson Blix verksam som landsskrivare? Kan vi ringa in när han dog?

Vilka barn fick Carl och Kristin, förutom Elisabeth Carlsdotter Blix, som kallas så när hon begravdes i Själevad 1696? (Elisabet bör för övrigt ha fått sitt namn efter sin farmor, och kan därmed tänkas vara den äldsta dottern.)

Vilka säkra respektive troliga barn fick Kristin i äktenskapet med Måns Eriksson, förutom den av Per Sundin ovan nämnda Karin?

Vad vet vi om Måns Eriksson?

2021-10-29, 10:03
Svar #122

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Nej, inget om Carl Persson Blix. Däremot har Måns och Kerstin ytterligare en dotter g m guldsmeden Hans Larsson i Härnösand. (RR 1681 19/4 §21)

2021-10-29, 23:50
Svar #123

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Tack!

Kerstin Hansdotter hade en bror Christopher som förde en räkenskapsbok som ska innehålla mycket information utöver ren räkenskap. Jag har nu ikväll sett att den finns digitaliserad här:
https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?pid=alvin-record:340750

Denna skrift har jag varit nyfiken på länge - inte bara för att jag är ättling till Christopher - och jag utgår från att den kan ge oss mer information om Christophers syster Kerstin och hennes makar,

Jag fann faktiskt något användbart, bara genom att söka efter boken. Carl Szabad citerar nämligen denna källa på Anbytarforum 2004-08-20. Citatet rör en bodelning mellan hustru Anna Segersdotter och hennes barn:
Anno 1626 den 16 januari wore wij efhter skrefne Christopher Hansson[,] Måns Erichsson, och Pedher Hansson i Brunes /.../ medh wår kiäre Modher H[ustr]u Anna öfuerens ....

Och därmed är det helt säkert att din analys är korrekt, Per Sundin. Måns Eriksson är med vid denna uppgörelse i egenskap av måg till Anna Segersdotter. Eftersom Måns i januari 1628 var gift med Kerstin Hansdotter, medan Carl Pedersson Blix har en dotter född 1608, måste Carl ha varit den förste av Kerstins två makar.

Det finns stort hopp om att vi, i denna räkenskapsbok, kan hitta mer om systern Kerstin och hennes makar och barn, samt annat matnyttigt, så trevlig läsning allesamman!

2021-10-30, 20:41
Svar #124

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Nej, inget om Carl Persson Blix. Däremot har Måns och Kerstin ytterligare en dotter g m guldsmeden Hans Larsson i Härnösand. (RR 1681 19/4 §21)


Dottern i fråga var förutnämnda Elisabeth Carlsdotter Blix, som jämte hennes systerson Jakob Persson m.m. framträdde i Härnösands RR 22/9 1694, §2 samt 24/9 1694, §6.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3179 (1694) Bild 5740 / Sida 566 (AID: v421973.b5740.s566, NAD: SE/RA/42042202)

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3179 (1694) Bild 5760 / Sida 568 (AID: v421973.b5760.s568, NAD: SE/RA/42042202)

Elisabeth Blix (begravd 18/10 1696 i Själevad sn vid 88 1/2 års ålder) var senast 1632 gift med Hans Larsson i Härnösand (Christoffer Hanssons svåger enligt dennes räkenskapsbok):

https://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0064&pid=alvin-record:340750


Bland makarnas barn märks dottern Kerstin Hansdotter Kruus (begravd 27/4 1698 i Själevad sn) gift med befallningsmannen i Ångermanlands norra kontrakt Johan Persson Höök (begravd 30/3 1690 i Själevad sn).


En annan dotter Malin Kruus blev bortgift till Soikkina kungsgård i Ingermanland, se: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Segercrantz_af_S%C3%A5tevalla_nr_1766

Riddarhuset: Åkersteins genealogier (o) 11.Sa-So Bild 1690 (AID: v910871.b1690, NAD: )

Riddarhuset: N W Marcks von Würtembergs genealogier (o) Döda:7 (1800-1899) Bild 90 / Sida 4 (AID: v910585.b90.s4, NAD: )


En Carl Hansson Kruus omnämnd i Härnösands RR 22/9 1679, §1.

Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3162 (1679) Bild 5310 / Sida 516 (AID: v421956.b5310.s516, NAD: SE/RA/42042202)


Även Jakob Hansson Kruus i Härnösand måste ha tillhört familjen. Bland Jakobs barn återfinns Elisabeth Kruus gift 13/10 1695 i Offerdal sn, samt Hans Kruus/Kruse som blev lantmätare och sedermera överinspektor (död 1724 i Selet 3, Lövånger sn efter den 8/3 [AI:2 sida 142] och gravsattes den 13/9 [C:2 trasig sida 3v].)

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45155.msg685540#msg685540

https://forum.rotter.se/index.php?topic=45156.msg685547#msg685547

2021-11-01, 11:27
Svar #125

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Skärmdump från Nils Burmans släktbok, sida 32. Elisabeth Blix syster Anna var gift med handelsman Mårten Olofsson i Stockholm, en trovärdig uppgift då denne Mårten omnämns på åtskilliga ställen i Christoffer Hanssons räkenskapsbok. Nätuppgifter har Anna Carlsdotter Blix som död år 1680 i Narva, vilket verkar lite skumt. Källa...? Säkert är att Anna avlidit barnlös och ärvdes av sina systrar (Härnösands RR 24/9 1694, §6).

En annan syster Sara var gift med en lagman i Jämtland, är det möjligt att gräva upp denne...?

2021-11-02, 07:36
Svar #126

Utloggad Per Sundin

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6670
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 16:19
    • Visa profil
    • Släkter och gårdar
Den släkttavlan var intressant med tanke på det som står när arvet efter Anna skulle skiftas i Hsd RR 1694 24/9 §6. Två systerbarn till Elisabet nämns, Jacob Persson och Per Persson Broman som är söner till var sina systrar. Margreta skulle ha försvunnit till Österbotten 20 år tidigare och tänktes kunna ha dött. Elisabet menade att man kunde låta arvsdelningen inkludera hennes systerlott. Frågan är alltså vad som är rätt, Väster- eller Österbotten. Jacob och Per torde vara söner till Karin och Sara, kanske i den ordningen. Jacob är i varje fall säkert son till skräddaren Peder Stigsson i Härnösand död 1678. I Härnösandsprotokollet nämns ytterligare en syster hustru Malin som saknas i Nils Burmans släkttavla.

2021-11-02, 11:17
Svar #127

Utloggad Jörgen Blästa

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 300
  • Senast inloggad: 2023-01-19, 11:32
    • Visa profil
    • www.solace.se/~blasta/
Sara Månsdotter borde ju då vara gift med underlagmannen Peder Classon Broman. Jag har dock ingen koll på hans familjeförhållanden.

2021-11-20, 18:37
Svar #128

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
Senkommet svar med tack för de intressanta tankarna om Karl Månsson Blix och hans familj!

Kluster
Jag kartlägger hur namnet Blix användes innan ca år 1700, och har delat upp de familjer där namnet förekommer i kluster snarare än släkter eller grenar. Beteckningen olika "Blix-släkter" antyder nämligen att det saknas gemensamt ursprung, medan termen "Blix-grenar" förutsätter att det finns ett sådant. Jag vill undgå att vi låser oss vid någondera alternativen, innan vi faktiskt vet hur det ligger till.

De individer det står om ovan i denna tråd, tillhör, på några få undantag när, det kluster jag kallar "Undersåker-Blixar".

De största klustren är:
  • Undersåker-Blixar, ättlingar till herr Måns Karlsson i Undersåker, Jämtland, med hustru Inga Hansdotter från Norrala i Hälsingland (mor till Peder Månsson Blix i Styrnäs, men ev. inte mamma till alla herr Måns barn)
  • Rödön-Blixar, ättlingar till herr Lars Månsson Blix och Gullov Månsdotter i Rödön, Jämtland
  • Oslo-Blixar, ättlingar till köpmannen Gunder Olsen och Inger Hansdatter i Oslo. Släkten tog upp ett vapen med en åskvigg, snarlikt det vapen som Undersåker-Blixarna förde. Jag tror dock är att detta skedde för att de trodde att de var, eller ville ge sken av att de var, befryndade - men att det inte måste vara korrekt
  • Hammerdal-Blixar, ättlingar till herr Erik Eriksson i Hammerdal, Jämtland, från barn i dennes båda äktenskap. Rödö-Blixarnas Lars Månsson Blix är farbror till herr Erik i Hammerdal, men tills vidare ser jag Hammerdal-Blixarna som ett separat kluster
  • Hede-Blixar, ättlingar till herr Olof Jonsson och hustru Ingrid Andersdotter i Hede, Härjedalen (makarna kom dock från Offerdal, Jämtland)
  • Ölands-Blixar, ättlingar till fogden Simon Olofsson på Öland. Dennes son Simon Simonsson Blix kallar enl. Palmsiöld Mårten Blixencron (en Undersåker-Blix) för "frände". Stor likhet mellan fogdens vapen och Undersåker-Blixarnas vapen. Hur är Ölands-Blixar och Undersåker-Blixar släkt?


Förutom klustren, finns det även enstaka "Blix-nedslag", personer som brukade namnet Blix utan att jag kan placera dem i något kluster. I några av fallen, som för en del soldater som tilldelats namnet, saknas förmodligen tillhörighet till någon Blix-släkt. (Andra soldater tilldelades namnet Blix samtidigt som de faktiskt hade rötter i ett av klustren.)

Ambitionen att finna ett gemensamt ursprung för både klustren och de lösryckta individerna har präglat en stor del av tidigare Blix-forskning. Flera helt fiktiva mellanled har konstruerats för att binda samman olika personer. Även om den forskare som ursprungligen framlagt en teori har varit tydlig med vilka led som varit konstruerade, har hypotetiska led smugit sig in i många antavlor. Exempelvis hittar jag antavlor där den prästen Peder Eriksen i norska Lødingen helt utan belägg blir son till prosten Erik Månsson i Oviken (bror till Rödöns herr Lars Månsson Blix och farfar till en mängd Blix-barn i Hammerdal),och dessutom blivit far till prästen Hans Pedersen Blix i Ofoten, även detta utan tillstymmelse till stöd i källorna, som en förklaring till varför prästen i Ofoten bar namnet Blix.

Denna strävan efter att hitta förbindelser är lockande. Jag tror själv att dessa kluster, kanske med undantag av Oslo-Blixarna, har ett inbördes släktskap. De gemensamma anorna ligger dock i tiden innan släktnamn användes och i en tid när källorna är få och ofta svårtolkade. Samtidigt finns det idag, med allt fler lätt åtkomliga källor, DNA-forskning och hög möjlighet till utbyte med andra forskare, långt större möjlighet att reda ut hur saker egentligen hänger samman än vad det gjorde på exempelvis Sollieds tid.

Det kluster jag fokuserar på just nu är "Hammerdal-klustret" och jag kommer att berätta lite om dem, vars ättlingar som har fört namnet Blix vidare i huvudsak återfinns i Norge.

2022-01-25, 11:52
Svar #129

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Här kommer en sammanställning över Magdalena Kruus efterkommande i Ingermanland, Finland och Stockholm – tre utmanande områden för rikssvenska forskare. Tänkbart att Magdalena haft sin moders kusin Christoffer Christoffersson Bure från Helgum i Säbrå sn vid Härnösand såsom ankare. Denne blev, via två systrar Albogia, svåger med postmästaren Antoni Timmerman i Nyen (död 1687). Magdalenas dotter Catharina Enberg skulle komma att ingå äktenskap med Timmermans efterträdare Hult respektive Thorwöste.   
 

Tabell 1:
 
Magdalena Kruus från Härnösand. Levde än 1696 i Ingermanland (mtl).
Gift med Mårten Eriksson Enberg, som var bosatt i Soikkina sn i Koporje län senast 15/2 1670.[1] Levde än 14/4 1703.[2] Mårtens familj är dock svår att finna i mantalslängder för tiden före 1686, då han benämns arrendator,[3] Bosatt på kronans då reducerade gods Soikkina i Sädina by i Soikkina sn åren 1687-1691, därefter på godset Kubla i samma socken året 1692, och slutligen på godset Kajballa i Unadits sn från 1693 (mtl). År 1694: ”Han är sielff een gammal man öfwer 70:åhr”.[4]
Barn:
a/ Eva Enberg, se tabell 2.
b/ Catharina Enberg, se tabell 3.
c/ Helena Enberg, var den 16/2 1694 på 14:e året. Upptagen i mtl åren 1694-1696.[5] Se tabell 5.
d/ Mårten Enberg, född 9/6 1682 i Soikkina sn. Död 3/9 (bg. 8/12) 1758 i Sotavalda, Lempäälä sn.[6] Militär, slutligen överste.[7][8] Adlad 18/6 1720 till Segercrantz af Såtevalla nummer 1766. Gift 13/12 1706 möjligen i Iitti sn med Catharina Paulina, död 6/8 (bg. 8/12) 1752 i Sotavalda, Lempäälä sn vid 61 års ålder.
 
Mårten den äldres systerdotter Kerstin Pijl, upptagen i mtl åren 1694-1696.[5]
 
Källor:
[1] Länsräkenskaper (verifikationsbok), sida 857: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13219050
[2] Häradsrätten för Kattila, Soikkina, och Unadits sn den 13-14/4 1703, sida 223: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3697980
[3] Mantalslängd år 1686: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12956852
[4] Mantalslängd år 1694: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13238338
[5] Mantalslängd år 1696: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12839155
[6] Lempäälä kommunionlängd 1754-1760: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=24718088
[7] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 900 / sid 175 (AID: v319671a.b900.s175)
[8] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3130 / sid 621 (AID: v319671a.b3130.s621)
 
 
Tabell 2 (från 1):
 
Eva Enberg, död tidigast sommaren 1708.
Gift första gången med Augustin Börman, född inom Viborgs stift. Student i Uppsala 20/10 1679.[9] Var notarie vid Nyens kämnärsrätt senast 25/11 1689.[10] Sedermera rådman vid stadens rådhurätt åtminstone mellan 20/3 1697 [11] och 12/2 1698, då han var frånvarande på grund av opasslighet.[12]
Gift andra gången med Bengt Stigman, född 5/10 1680 i Småland.[13] Död (bg. 16/1 1729) i Borgå vid 51 års ålder.[14] Militär, slutligen major. Bengt senare omgift med Hedvig Maria Jordan, född (döpt 14/12) 1677 i Hapsal i Estland.[15] Död 20/1 1756 i Kärsämäki, S:t Marie fs (bg. 29/1 i Åbo domkyrka). Deras son Bengt Adam Stigman döptes 9/1 1719 i Brunflo sn.
Barn:
2a/ Bengt Stigman, född (döpt 12/6) 1708 på Östergård i Trottby, Kimito sn. Död (bg. 25/8) 1714 i Hedvig Eleonora fs i Stockholm.
 
Källor:
[9] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=U392
[10] Nyens rådhusrätt, sida 381: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11862935
[11] Nyens rådhusrätt, sida 115: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11893448
[12] Nyens rådhusrätt, sida 26: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11896899
[13] Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 3350 / sid 665 (AID: v319671a.b3350.s665)
[14] http://data.nationallibrary.fi/bib/me/W00088721100
[15] SAAGA: EAA.1239.2.2 (bild 61 av 196)
 
 
Tabell 3 (från 1):
 
Catharina Enberg, död 8/4 (bg. 14/4) 1742 i Maria fs i Stockholm.[16][17]
Gift första gången med Abraham Hult, som levde än 12/12 1698 i Nyen.[18] Var postmästare i Nyen senast 17/4 1691.[19]
Gift andra gången före 13/4 1703 [2] med Herman Thorwöste, född 5/12 1673 i Åbo. Död (bg. 25/7) 1703 i Viborg.[20] Var notarie (protokollist) i Nyen senast 21/2 1698.[21] Sedermera postmästare därstädes senast 23/5 1701.[22]
Gift tredje gången före 21/1 1705 [23][24] med Henrik Johansson Schmidt, som levde än 22/1 1708 (mtl).[25] Död före 1712 (flyktingkommissionen). Regementsskrivare vid Viborg läns kavalleriregemente.[26][27] Sedermera provinsialinspektor från 8/5 1689.[28] Bosatt i Siikaniemi inom Viborg stad åtminstone 1678-1708 (mtl).[29] Utifrån mantalslängderna torde Henrik ha varit tre gånger. Hans andra vigsel ägde rum i maj 1691 i Helsingfors med änkan Vendela Gripenberg(?) som emellertid var avliden senast 1693.[30][31]
Barn:
3a/ Helena Schmidt, se tabell 4.
 
Källor:
[16] LIa1:93 sida 46: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055315_00030
[17] Bouppteckning 29/5 1742: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:130 (1742) Bild 8190 / sid 805 (AID: v222452.b8190.s805)
[18] Nyens rådhusrätt, sida 318: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11897045
[19] Länsräkenskaper (landsbok), sida 249: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=22492895
[20] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3003
[21] Nyens rådhusrätt, sida 56: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11896914
[22] Kivinebbs häradsrätt, sida 93: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=3705396
[23] Mantalslängd år 1705: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=10889052
[24] Viborgs kämnärsrätt den 11/7 1705, sida 132: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11337797
[25] Mantalslängd år 1708: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11860228
[26] Rullor 1620-1723 PersonReg:12 (1620-1699) Bild 2403 (AID: v793069.b2403)
[27] Skrivelse till kronan: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0002228_00155
[28] Viborgs rådhusrätt, sida 178: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11268496
[29] Mantalslängd år 1678: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=13136496
[30] Vigsellängd (svårlästa namn och datum): http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=6433319
[31] Mantalslängd år 1693: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11688543
 
 
Tabell 4 (från 3):
 
Helena Schmidt från Siikaniemi, Viborg stad. Död 29/8 1734 i Maria fs i Stockholm.[32][33]
Gift 1/10 1723 i Maria fs med språkmästaren Andreas Muraeus från Dorpat i Estland. Död 25/8 (bg. 28/8) 1755 i Maria fs vid 65 års ålder.[34] Son till landskamreraren Andreas Muraeus (begravd 7/5 1714 i Maria fs) och dennes hustru Barbara Silentz (begravd 2/4 1730 i Maria fs).
Barn:
a/ Andreas Muraeus, född (döpt 13/6) 1725 i Tyska fs. Död 11/7 (bg. 13/7) 1760 i Maria fs. Kammarskrivare.
b/ Martin Wilhelm Muraeus, född (döpt 15/12) 1726 i Tyska fs. Död (bg. 6/9) 1727 i Maria fs.
c/ Barbara Catharina Muraea, född (döpt 20/6) 1728 i Tyska fs. Död (bg. i juli; nr. 271) 1728 i Maria fs.
d/ Henrik Johan Muraeus, född (döpt 23/6) 1729 i Tyska fs. Instrumentmakare i London år 1767.[35]
e/ Catharina Helena Muraea, född (döpt 3/2) 1731 i Tyska fs. Död (bg. 6/4) 1733 i Maria fs.
f/ Martin Muraeus, född (döpt 19/8) 1734 i Maria fs. Kontorsskrivare i Stockholm år 1767.[35]
 
Källor:
[32] LIa1:85 sida 54: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055307_00038
[33] Bouppteckning 26/2 1735: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:113 (1735) Bild 1820 / sid 171 (AID: v222428.b1820.s171)
[34] Bouppteckning 12/7 1756: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:168 (1756) Bild 7470 / sid 671 (AID: v222528.b7470.s671)
[35] Bouppteckning 20/5 1767 efter faster Barbara Christina Muraeus: Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning (A, AB) F1A:211 (1767) Bild 4510 / sid 359 (AID: v222787.b4510.s359)
 
 
Tabell 5 (från 1):
 
Helena Enberg, född ca 1680 i Soikkina sn.[4] Död 1754 i Prästgården, Tövsala sn.[36]
Gift första gången 1/3 1698 (svågern Gabriel Hinnels egenhändiga anteckning) med Johan Jesper Hinnel från Kexholm. Notarie i Nyen, slutligen regementsauditör.[37][38] Död före 1712, och efterlämnade fem små barn (flyktingkommissionen).
Gift andra gången möjligen före 29/1 1721 (dottern Anna Magdalenas lysning; Nikolai EIa:1 sida 125) [39] med Johan Tolpo, född 4/2 1684 i Åbo. Död 23/5 (bg. 22/6) 1740 i Björneborg stad. Kyrkoherde i Birkala sn från 1722, och i Ulvsby sn från 1735.[40]
Gift tredje gången 8/3 1744 i Björneborg stad med Martin Gråå. Död 17/2 1758 i Prästgården, Tövsala sn.[36] Skolrektor i Åbo, sedermera kyrkoherde i Tövsala sn.[41]
Barn:
1a/ Anna Magdalena Hinnel, född 22/1 1699 i Nyen.[42] Död (bg.1/12) 1777 i Sotavalda, Lempäälä sn. Gift första gången 16/2 1721 i Nikolai fs i Stockholm (EIa:1 sida 125) med handelsmannen Peter Ehrenfried Bluth, som erhöll burskap i Stockholm 22/11 1720.[43] Gift andra gången 10/4 1732 i Lempäälä sn med korpralen Nils Hult. Död under lilla ofreden 1743.[37] Av samma släkt som Anna Magdalenas ingifte morbroder, postmästaren Abraham Hult i Nyen?
1b/ Helena Hinnel, född 2/8 1700 i Nyen. Död 16/2 1780 i Tommola, Pälkäne sn.[44] Gift före 25/7 1725 med komministern Anders Mennander, född 6/1 1701 i Åbo.[45] Död 22/3 (bg. 10/3) 1776 i Tommola, Pälkäne sn.
1c/ Maria Elisabeth Hinnel, död (bg. 1/4) 1781 i Etseri sn.[37] Gift första gången 1724 med komministern Daniel Collinus från Etseri sn. Död senast 1743 i Etseri sn.[46] Gift andra gången med föraren Gustaf Adolf Lepsen, död 10/8 1765 i Hangola, Etseri sn vid 58 års ålder.[47]
1d/ Catharina Hinnel. Född 5/6 1707.[48] Död 9/5 (bg. 18/5) 1768 i Prästgården, Lempäälä sn. Gift ca 1726 möjligen i Birkala sn med kyrkoherden Henrik Justander, född 30/6 1676 i Vimo sn. Död (bg. 20/5) 1749 i Prästgården, Lempäälä sn.[49]
1e/ NN Hinnel. Levde än 1716 (flyktingkommissionen) och var förmodligen död före 1723.[50]
 
Källor:
[36] Tövsala kommunionlängd 1745-1758: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=5357051
[37] ”Hinnel: Ett fynd i Laguska samlingen” Genos 40 (1969) sida 85-96.
[38] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3382
[39] Avskrift ur Birkalas mantalslängder 1722-1739: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=587209
[40] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=3829
[41] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5285
[42] Lempäälä kommunionlängd 1767-1778: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12573160
[43] Handelskollegiet (A, AB) DIa1:1 (1689-1750) Bild 1530 / sid 261 (AID: v744366.b1530.s261)
[44] Pälkäne kommunionlängd 1779-1784, sida 167: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7409443
[45] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5348
[46] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=5382
[47] Etseri kommunionlängd 1754-1773 http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7558921
[48] Lempäälä kommunionlängd 1767-1778: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=12573297
[49] https://ylioppilasmatrikkeli.helsinki.fi/henkilo.php?id=4098
[50] Birkala kommunionlängd 1730-1734, sida 180: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=37269681

2022-01-27, 05:11
Svar #130

Utloggad Constantinus Lindfors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1945
  • Senast inloggad: 2023-01-27, 04:51
    • Visa profil
Sara Månsdotter borde ju då vara gift med underlagmannen Peder Classon Broman. Jag har dock ingen koll på hans familjeförhållanden.

Jag är böjd att hålla med Jörgens förslag om Elisabeth Carlsdotter Blix hel- eller halvsyster Sara såsom gift med Per Classon Broman.
 
I Gunnar Englunds ´Hammerdals/Gåxsjö historia Del 2´ kan man på sida 56 läsa följande: ”Till underlagman för Jämtland utsågs 1646 Erik Olofsson, men redan sommaren 1647 förordnades Peder Clason Broman från Härnösand och av gammal ångermanländsk ämbetsmannasläkt.
 
( Not: Erik Olofsson har tidigare varit på tapeten i en annan tråd:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=68419.msg1540608#msg1540608 )
 
Underlagmannen Broman kom att bli kvar i sitt ämbete under tiden 1647-1668. Han visade sig vara en mycket intresserad och dugande ämbetsman, men hans ekonomiska ställning var tidvis mycket bekymmersam, varför han ”saknade hemvist, kunnandes för sin fattigdoms skull sig intet boställe inlösa”. Han erhöll dock rätt att tillträda och bruka ett kronohemman i Mjälle på Frösön, dog i slutet av 1670-talet.

Uppgiften om tidpunkten för Per Bromans frånfälle stämmer icke, ty han levde än vid tinget i Säbrå 27-28/9 1683 §5, respektive 14-15/3 1684 §12.

Södra Ångermanlands domsaga (Y) AIa:3 (1680-1684) Bild 5080/6550 (AID: v573000.b5080; v573000.b6550)

Per Classon Broman var son till Clas Nilsson och Brita Persdotter på Finsvik 4 i Säbrå sn. Clas blev från och med 1637 underlagman i Ångermanland efter sin fader Nils Bengtsson, samt död ca 1642 enligt mantalslängd (testamentspeng gavs först år 1646 till domkyrkan i Härnösand; LIa:1 sida 8v).

En broder Nils Classon skrevs jämte sin hustru i Finsvik åren 1645-1655, i Härnösand år 1656 och därefter i Vasa åren 1657-1669. Nils skall ha blivit landsskrivare i staden. Hans icke namngivna änka noterades med dotter och måg år 1671. I nästa mtl (1674) namnges mågen Olof Larsson gift med Brita Nilsdotter. Även en son fanns i familjen. Clas Nilsson titulerades år 1672 häradsskrivare, och dog ogift, Denne begravdes 18/6 1682 i Vasa.

Vasa dombok 9/12 1672 sida 119: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11813366

Vasa dombok 2/12 1674 sida 123-124: http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=11813449

 
På tal om Österbotten, så funderar jag över en lantmätare vid namn Clas Classons härkomst.

Viktor Ekstrands verk ´Svenska landtmätare 1628-1900´ uppger på sida 48: ”572. Claesson Claes fick 10 Juni 1647 fullmakt att vara landtmätare i Uleåborgs höfdingedöme. Mätte 1649-53 Uleåborg, Gamla och Nya Karleby, samt Kristinestad. Var från 1653 samtidigt landtmätare i Västerbotten, där han uppbar lön detta och följande år. Död 1656. Bodde i Ume. Enkan Margareta Christofersdotter Bure begärde nådår.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Claes_Claesson

Margareta Bure från Helgum i Säbrå sn var kusin med Elisabeth Carlsdotter Blix syster Sara från Härnösand. Tänkbart att dessa två kusiner även blev svägerskor, i och med respektive giftermål med två bröder från Finsvik...? Enligt Nils Burmans släktbok bodde Margareta och hennes barn Christoffer och Lisken (Elisabeth) år 1664 i Ivangorod - som ju utgjorde ett av fyra slottslän inom det svenska Ingermanland.

2022-01-27, 07:24
Svar #131

Utloggad Karl Göran Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2614
  • Senast inloggad: 2023-01-26, 13:02
    • Visa profil
Uppgifterna om Broman i Gunnar Englunds bok är hämtade från Jämtlands och Härjedalens historia del III av Janrik Bromé (Stockholm 1954). Beträffande hans död har Englund gjort en egen tolkning eftersom Bromé skriver så här: ”När han slutligen avled är ej känt, men antagligen har det skett i slutet av 1670-talet.” (a.a. sid. 225). Bromé antar att han är identisk med ångermanlänningen ”Petrus Clavidi”, som inskrevs vid Uppsala universitet 1641.

2022-10-19, 12:22
Svar #132

Utloggad Sten Lindquist

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2022-10-30, 21:18
    • Visa profil
[/img]Hej detta fick jag av pastorsämbetet i Kramfors från Styrnäs kyrka.

Hej Sten

Jag heter Per-Henrik Bodin är kyrkvärd och inventarieansvarig i Styrnäs.

Det finns ett epitafium och en gravsten efter Peder Månsson Blix. Epitafiet hänger i kyrkorummet och stenen ligger i sakristians golv. Jag bifogar bilder ur inventarieförteckningen.

Har du fler frågor besvara jag dem om min kuskap räcker till.

Epitafium:

"Petrus Magni Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undan-
röjts i fäderneslandet Norge under den danske konungen Kristian Tyrann, ligger
med sina hustrur Elisabeta Flur och Anna Nortman begraven under denna sten,
som här ses. I båda äktenskapen hade han 16 söner och 5 döttrar. Född i nådens
år 1532, avled han, när han levat över 96 år."

Gravstenen:

Inskriptioner: Runt stenen: ANNO 1631 DEN 29 JULI BEGROVS HER UNDER S PEDER MANSON BLIX OCH ANNO 1634 DEN 16 APRIL HANS KÄRA HUSTRU ANNA JONSDOTHER Ps3 v5:JAG LIGGER OCH SOWER OCH WAKNAR UPP TY HERREN UPPHALLER MIGH Ph1 v24 KRISTUS ÄR MITT LIV OCH DÖDEN ÄR MIN WINNING

Tillverkningsår 1640-1670

Stl: 195x150 cm

Vänliga hälsningar

Per-Henrik Bodin

Frök, Styrnäs

+46706749440

-------------------------------------------------------------------

. I fråga om Everts mäktigaste granne, den vittfamnande kostgärdsföreståndaren Peder Månsson (Blix) på Styrnäsgården, syns Nordlander utan vidare instämma i klagande grannars tillvitelse för ”bortramad” (undansnillad) skattejord och annat svek mot kronan.

. På Styrnäsgården i Styrnäs socken bodde på Everts tid f. d. fogdeskrivaren Peder Månsson Blix. Enligt äldre uppgifter skall denne hava varit ättling av en norsk adelsman, som för att rädda livet flytt till Jämtland, varifrån släkten med Peder Månsson kommit till ångermanland. Här blev Per boende i Styrnäs ej långt ifrån Kungsgården och tjänstgjorde som fogdens skrivare. Sedan blev han kostgärdsföreståndare 1) och samlade med tiden under sig ovanligt mycket jord. Peder var fogden Hans Anderssons måg

Kyrkoherden i Boteå gäll hette på denna tid Petrus Jonae, vilken underskrev Uppsala mötes beslut. Även denne fick i en farlig strid erfara Everts mäktiga hjälp. Dn. Petrus hade av någon okänd anledning råkat i ovänskap eller ”träta”, som man då uttryckte sig, med den mäktige Peder Månsson på Styrnäsgården, och det hade gått så långt, att kyrkoherden blivit avstängd från tjänsten. Men kyrkoherden ville ej finna sig i detta. Han skickade ett ombud vid namn Vaste Nilsson i Offer till Uppsala domkapitel med många skriftliga vittnesbörd. Den 24 januari 1599 kom mannen inför capitulares och framförde sitt ärende, varvid han företedde de skriftliga intyg, som Dn. Petrus sänt med honom till sitt försvar. Dessa voro utfärdade av Evert Hindersson på Holm, hövitsmannen Måns Gudmundsson, prosten, socknen och de tolv edsvurna. Alle dessa hade vittnat om D:ni Petri oskyldighet och begärt, att han måtte bliva restituerad. Domkapitlet lät sig ock övertyga av de företedda handlingarna och insatte pastorn i hans ämbete, ”emedan”, såsom det heter i protokollet, ”icke rätt är, att den oskyldige må bliva straffad”

Peder Månsson, Boteå-pastorns vederdeloman, var väl en man av annat skrot och korn, men hans rykte är dock icke alldeles fläckfritt. Gällde det att slå under sig jord, var han tydligen icke så nogräknad om medlen. Om vi ej misstaga oss, var detta också orsaken, varför han kom i delo med Dn. Petrus. Om Peder Månsson handlar ock en vidlyftig klagoskrift, som bönderna i Styrnäs socken och deras ”gamle, trogne kyrkoherde” (= Petrus Jonae), som tjänat dem i samfällig 40 år, avläto till hertig Karl den 30 maj 1600. 1) Med knäfall och flytandes tårar tacka de honom för hans omvårdnad, möda och stora arbete för deras skull och bönfalla, att han ville höra dem, som de i sin nöd och i sitt trångmål utskickat till honom, och anse den stora orätt, som ”den våldsmannen Per Månsson” dem tillfogat och då ännu dagligen tillfogade ”med osannfärdighet, list och lämpa”. Utom annat, som de klaga över, hade han, med hjälp av fogden Hans Andersson, från prästen och kyrkan ”bortramat” 16 seland skattejord, av konung Erik given till prästen därstädes, varjämte han tillägnat sig ett stycke äng, kallad kyrkans frihetsjord, vari kyrkan stod mitt uti, och som var lagt till huvudkyrkan (d. v. s. Boteå kyrka), vilket skulle ha skett ”genom falsk berättelse och stora mutor”. Till följd härav vore, heter det, kyrkan, den äldsta i landet 2), nu alldeles blott (och bar). Uti tretton år hade Peder Månsson innehaft denna kyrkans frihetsjord och därtill en god humlegård samt en halv laxnot, också prästen tillhörig; under de sista tio åren hade han ock förhållit denne all den tionde, som han var pliktig att giva honom, fastän prästen ej var honom en penning skyldig. Ja, det skulle bliva för långt, säga männen, att skriva om den orätt, som ”den orolige mannen” dem tillfogade. Om Peder Månssons villkor lämna för övrigt de klagande den upplysningen, att

1) Bland allmogens besvär. V. Norrlands län. 2. $S. och N. Ångermanland. R. A. 2) landskapet,

han, bortsett från den omtvistade jorden, hade sex hemman, en välbyggder gård på landet och några skeppsparter, varav han dock hade tjänt kronan ringa till godo. Äntligen skulle vi ock här ha litet utförligare redogjort för beskyllningarna mot kyrkoherden i Härnösand, Laurentius Jonae, men dessa, gjorda som de voro av en dräng och en piga, lära helt visst riktigast betecknas såsom blott skvaller. Resultatet av denna undersökning rörande de män, mot vilka Evert Hindersson hjälpte de av dem anklagade prästerna, måste bliva det, att han ej kan misstänkas för att ha velat hjälpa dessa av rent personliga skäl, utan hans bevekelsegrunder ha säkert varit de renaste och ädlaste.
Evert och Kungsgårdsborna i delo med Peder Månsson.

Utan tvivel åtnjöt Evert stort anseende som domare, och det är endast några gånger, som man ser hans domar överklagade. Mot slutet av sin underlagmanstid råkade han emellertid att ådraga sig den myndige kostgärdsföreståndaren Peder Månssons i Styrnäs misshag. De förhållanden, som beröras i denna sak, äro av så stort intresse, att en kort framställning därav här ej kan förbigås. Kungsgården i Bjärtrå var egentligen ett Uppsala ödsgods och omnämnes såsom sådant i Hälsinge-lagen. Under medeltiden var gården anslagen åt fogden i landskapet, och detta fortfor, tills Härnösands stad anlades. Så bodde den här ofta nämnde fogden Hans Andersson där. För att bereda utrymme åt den nya staden skedde nu ett byte, i det att byn Hov anslogs till denna, varemot bönderna därstädes fingo flytta till Kungsgården och taga denna i besittning. Men innan detta skedde, hade två små holmar eller skär avsöndrats från Kungsgården och enligt ett kungligt brev år 1582 sålts till den nämnde Peder Månsson. Föga belåtna härmed, gjorde de nykomna bönderna på Kungsgården snart anspråk på dessa två holmar, vilket föranledde Peder att andraga saken på tinget i Boteå den 14 maj 1590 och av Evert Hindersson begära ett sant vittnesbörd om huru härmed förhöll sig. Han fick även en utförlig framställning av saken.
De två holmarna hade, säger Evert, kommit under Peder Månsson genom kungligt tillstånd, och det hade skett på den tid, då konungen såväl där i landskapet som i hela riket hade låtit uppbjuda alla kronohemman till köps. I Ångermanland hade ock alla, som behövde sådan jord, begagnat sig av tillfället, och det var på detta sätt, som Peder Månsson hade kommit i besittning av de båda holmarna. Han vore också i behov av dem, emedan till hans hemman hörde litet ängesbol, under det att Kungsgården däremot, även dessa holmar förutan, vore med äng välbehållen. För övrigt hade fogdarna på den tid, då de brukade dessa holmar, inte synnerligen aktat dem eller hävdat dem så väl, men däremot hade Peder Månsson förbättrat dem med utröjning, lador och annat bruk. Icke heller hade de varit inberäknade i det byte, som skedde, när Kungsgården blev förbytt uti bondehemman vid Härnösand, utan av Kungsgårdsägorna hade nio seland jord avkortats för de flyttandes besvär och omak, ”hvilket kan nog vara”, heter det. För övrigt hade dessa skär ej avhänts Kungsgården, sedan denna kom i böndernas våld utan långt förut eller år 1582, och då hade de upplåtits och sålts till Peder för så många penningar, som hans brev därom förmälde, och detta hade skett så mycket hellre, som ändock två skär Tiuffue holmen och Nyskieret fortfarande vore behållna under Kungsgården. Den sak, som här avhandlades, ansågs tydligen såsom högviktig. I början av brevet nämnes ock, att många ärliga beskedliga män för synnerliga orsakers skull vid det tillfället voro med domaren församlade ”vid Bota tingsvall”. Den grundliga utredning, som här lämnas, svarar ock mot denna uppfattning. Det dröjde emellertid icke länge, förrän Evert fick anledning att åter sysselsätta sig med samma fråga. På Boteå ting den 6 nov. året därpå eller 1591 infann sig nämligen åter Peder Månsson och klagade fortfarande på de bönder, som voro boendes på Kungsgården. De hade, sade han, klagat på honom hos överheten med anledning av dessa två små skär, som förut hört till Kungsgården men nu kommit under Styrnäs. Men till att styrka sin rätt kunde Peder hänvisa på två kungl. brev, enligt vilka han fått köpa dessa, emedan hans eget hemman hade svaga och små ängar, så att han icke kunde rätteligen bruka och hävda sin jord, såsom sig borde, medan däremot under Kungsgården vore så goda ängar och tillfällen, att icke mångenstädes sådana ängar funnes under något hemman. Det året hade där inbärgats 70 gillingar 1) hö i gott mål, ehuru byn i skatt ej stege till mera än 54 seland, under det att däremot Peder Månsson med 48 seland i Styrnäs och Viätt ej bekommit mera än 24 1/2 gilling. Denna uppskattning hade gjorts av tolv beskedliga män, som särskilt kallats därtill och som med ed bekräftat densamma. Om någon nu menade, att orätt vore skedd genom detta köp, så vore det icke sant, yttrar Evert, alldenstund Peder Månssons hemman varit kronans så väl som Kungsgården, och genom en sådan jämkning skulle dessa båda bliva välbeholpne. I sitt långa dombrev inrycker Evert ett kungl. brev av den 27 febr. 1591, 2) tydligen resultatet av Kungsgårdsbornas
Gilling som mått för hö utgjorde i regel 40 lispund. Ett lass som fyllde detta mått, borde för att vara gillt från hörnen räknat vara 3 alnar högt och 2 alnar brett. 2) Saknas i riksregistraturet.

klagan hos konungen. I detta föreskrives, dels att det av underlagmannen, länsmannen och nämnden skulle rannsakas om köpet av de två holmarna eller skären, dels ock att, därest skären dömdes ifrån Peder Månsson, de, som bodde på Kungsgården, skulle giva honom hans penningar tillbaka. Efter allt detta kunde nu Evert och nämnden ej annat döma eller besluta, än att Peder Månsson skulle njuta det konungen med två brev efterlåtit honom; var annorlunda skedde, skulle det vara emot K. M:ts brev. Att Evert Hindersson gjorde sitt allra bästa för att åt Peder Månsson rädda de båda holmarna, är tydligt. Men att otack är världens lön, fick även han erfara. Ty vad följde?

I striden om de till Kungsgården hörande holmarna uppträdde snart en tredje part, nämligen bönderna i byn Öster Hammar på Ängermanälvens motsatta strand. På laga ting hade dessa styrkt att den holme, Tiuffueholmen kallad, som i brevet av den 14 maj 1590 av Evert uppgivits såsom hörande till Kungsgården, i själva verket hörde dem till och av ålder legat under deras by. Men någon tid därförut hade den vederkänts (indragits) av en fogde v. n: Jacob Västgöte ”för den orsaken, att han lät där en tjuv oppsättia”. Och sedan hade fogde efter fogde honom haft och icke det skär allenast utan ock själva ön och det skär Fåre[-skier] till sina hästar och boskap, ehuru Hammars-männen skattat därför årligen för 16 seland. Då hade dessa för konungen klagat över denna orätt och utverkat sig K. M:ts brev, att fogdarna skulle avstå därmed, vilket ock hade skett. Då Hammars-männen på detta sätt med lagliga vittnen hade igenvunnit denna holme, hade Evert också givit dem bevis däruppå. Nu klagade emellertid dessa Öster Hammars-män den 10 april 1594 för Evert, att Peder Månsson genom hemlig stämpling berövat dem detta vittnesbörd, som de bekommit uppenbarligen för lag och rätta. Tillika med fogden gav Evert dem därför ett nytt bevis om samma sak, lydandes ord för ord såsom det förra, vilket lät sig göra, ”emedan det äldre”, såsom han säger, ”var i min dombok förvarat. Evert hade sålunda haft olika uppgifter om Tjuvholmen. Ehuru detta i själva verket var ganska förlåtligt, hade Peder Månsson där söder (d. v. s. inför konungen) påpekat detta, i det han sagt, att hans vittnesbörder skulle lyda emot varandra.
Att en sådan beskyllning skulle gå Evert med hans utpräglade rättskänsla djupt till sinnes, är helt naturligt. Han bestrider den också med bestämdhet och säger, att den skall icke kunna bevisas. När han i sitt intyg skrev, att holmen hörde till Kungsgården, mindes han ej annat; att den på svaga skäl vederkänts av fogden och att Hammars-borna fortfarit att länge därefter skatta för holmen, hade först senare kommit i dagen. Att han icke mindes annat, än vad han skrev, må ock vara förlåtligt, då man vet, att Jacob Västgöte var fogde i Ångermanland år 1527—1530.
Ännu en annan beskyllning hade Peder Månsson framkastat emot Evert, även den kränkande för honom som domare. Man undrar, om också denna var gjord ”där söder”. Enligt denna skulle Evert tillåtit Hammars-männen att vittna och svära i sin egen sak; men om detta tal säger han rent ut, att det är ock orätt sagt. Det var nämligen Öster Hammarsmännen, som hade framställt anspråk på Tjuvholmen. Men det var tre män från Väster Hammar, som jämte andra hade vittnat men icke om sina egna skär utan om Tjuvholmen ”som dem platt intet vederkommer eller tillhörer, utan allenast de Öster Hammarsbor”. Att den gamle, förtjänte domaren känt sig sårad av en sådan, troligen inför Konungen framställd anklagelse, synes framgå av slutorden i brevet. ”Och haver jag så noga och flitelig härom på många ting rannsakat”, yttrar han, ”att jag befruktar icke, min vittnesbörd lagligen ryggas kunna, efter de, som både vittnat och svurit hava, icke äro barn utan alle mest utlevade män, dock meste parten äro ännu i livet och en part så gamle, att de minnas själva begynnelsen till den handelen, det de ännu bestå vilja för var ärlig man, som dem därom tillfråga vill.”
Knappast gör man sig skyldig till något misstag om man i dessa ord spårar djup harm och allvarsam förtrytelse. Och det må icke heller förundra någon. Anklagelserna kommo dock icke från någon obetydlig man utan från en av de högst uppsatta i landskapet, de hade framställts inför högsta överheten och gingo på heder och ära. Ej heller minskades den berättigade harmen därav, att underlagmannen tydligen på allt sätt vinnlagt sig om att hjälpa sin granne, så att köpet av de båda holmarna eller skären skulle bliva bestående. Evert slutade sina dagar först 1624, men han nedlägger sitt domareämbete mot slutet av 1590-talet, och då undrar man gärna, om dessa visserligen obefogade men dock förargliga anklagelser på ett eller annat sätt sammanhänga därmed.

Källor: Svenska kyrkan i Kramfors


Peder Mogensson Blix f. 1542 i Undersåker, död 1642 i Styrnäsgården

på tavlan står det Petrus Magni Blix, på latin står det på tavlan

"Petrus Magni Blix, vilkens berömda förfäder och släktingar nästan alla undanröjts i fäderneslandet Norge under den danske konungen Kristian Tyrann, ligger med sina hustrur Elisabeta Flur och Anna Nortman begraven under denna sten, som här ses. I båda äktenskapen hade han 16 söner och 5 döttrar. Född i nådens år 1532, avled han, när han levat över 96 år."

På gravsten står det:


Gravstenen: Inskriptioner: Runt stenen: ANNO 1631 DEN 29 JULI BEGROVS HER UNDER S PEDER MANSON BLIX OCH ANNO 1634 DEN 16 APRIL HANS KÄRA HUSTRU ANNA JONSDOTHER Ps3 v5:JAG LIGGER OCH SOWER OCH WAKNAR UPP TY HERREN UPPHALLER MIGH Ph1 v24 KRISTUS ÄR MITT LIV OCH DÖDEN ÄR MIN WINNING Tillverkningsår 1640-1670 





2022-12-09, 16:09
Svar #133

Utloggad Annika Ericsson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 176
  • Senast inloggad: 2022-12-09, 17:26
    • Visa profil
I juni 2009 skrev Karl Göran Eriksson:
Citera
... även den i Georg Hanssons inlägg ovan den 15 juni nämnde Olof Mårtensson i Grelsgård [pappa till dragonen Mårten Olofsson Blix] hade en bror, sockenskrivaren Halvar Mårtensson Blix, utan känd anknytning till några tidigare Blixar.

Halvar och brorsonen Mårtens bruk av namnet Blix intresserar mig. Halvars mamma, Mårtens farmor, var Agnes Olofsdotter från Offerdal i Jämtland, dotter till kh herr Olof Nilsson (ca 1575-1656). Hon har tio till namnet kända syskon och många syskonbarn, där namnet Blix inte är dokumenterat.

Herr Olof hade däremot två kända syskon som också hade eftersläkt där namnet Blix förekommer. Dels en till namnet okänd syster Nilsdotter som var gift med prosten herr Erik Månsson i Oviken, Jämtland, (död ca 1611). Deras son herr Erik Eriksson, sist kyrkoherde i Hammerdal, Jämtland som hade flera barn i två äktenskap som kallade sig Blix.

Dessutom hade herr Olof en äldre bror herr Anders (död ca 1620), som också var kyrkoherde i Offerdal, som med stor sannolikhet var far till prästhustrun Ingrid Andersdotter i Hede - gift med herr Olof Jonsson därstädes och mamma till åtminstone två barn som skrev sig Blix.

Ur detta perspektiv är det förstås mycket intressant att både sockenskrivaren Halvar och hans brorson Mårten kallades Blix. Jag har emellertid inte själv sett något belägg för att Halvar brukade detta namn, och tar tacksamt emot en referens för att se i vilket sammanhang detta skedde! Även om Karl Göran Eriksson är en väldigt trovärdig sekundärkälla när det gäller Jämtland på 1600-talet, så vill jag kolla upp detta!

(Dessutom vill jag gärna få lite mer information om sockenskrivaren, som jag än så länge endast vet flyttade till Norge någon gång mellan 1684 och 1693. Vad hände med honom?)

Tack på förhand!

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser



Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna