Äldre inlägg (arkiv) till 2005-01-08

[Joakim Ekberg]

Hej igen, alla glada rojalistiska och republikanska kungagenealoger, successionsexperter och titelvältrare!
 
I diskussionerna om den svenska successionsordningen tangerades flera gånger frågan om svenska prinsars ställning som hertigar av svenska landskap. Eftersom, vilket med all önskvärd tydlighet framkommit där och annorstädes, tronföljd och titulatur inte har något med varandra att göra, öppnar jag nu en ny tråd om dessa. (Och så hyser jag naturligtvis en stilla förhoppning om att slippa inlägg från folk som tycker att intresset för sådana saker är obegripligt etc    fast det stadiet har vi kanske lämnat bakom oss?)
 
Idag finns som bekant fyra sådana hertigdömen: i tur och ordning Västergötland, Värmland, Gästrikland och Hälsingland (av någon anledning är de två senare i samma händer). Men hur ser det ut om hundra år, om vi nu till äventyrs skulle ha kvar monarkin vid det laget?
 
Det är rätt många frågor som är obesvarade. Är det någon som har några idéer skulle jag bli glad. Hertig bör i det följande förstås som hertig eller hertiginna, naturligtvis.
 
1. Vem utser hertigar?
Är det kungen själv? Regeringen? Kungen och regeringen i samråd? Riksdagen? Det borde väl gå att ta reda på hur utnämningar av det här slaget gick till de tre senaste gångerna, men hur?
 
2. Vilka skrivningar stödjer man sig på?
Svensk lagstiftning är ganska torr när det gäller titlar. Jag sökte på hertig i SFS och fick inte en enda träff som hade med svenska hertigdömen att göra! Om titelbruket inte är reglerat i lag, vad stödjer man sig då på? Praxis?
 
3. Vem får ett hertigdöme?
Principen har väl varit att kungars och arvfurstars söner (numera även döttrar) blir hertigar? För inte har väl alla prinsar blivit hertigar? Under Bernadottetiden är ju de två mängderna så gott som identiska, men åtminstone Lennart och Carl jr måste väl ha fötts som svenska prinsar? Jag kan inte påminna mig att dessa fått några hertigdömen. Så principen om kungars och arvfurstars barn verkar stämma. (Hur som helst har ju Anders Pemer genom en räkneövning visat att landskapen i annat fall snart skulle ta slut.) Victorias barn kommer alltså att bli hertigar/-innor, men inte Carl Philips och Madeleines (se dock punkt 4).
 
4. Är hertigdömena ärftliga?
Jag vill minnas att jag läst någonstans att dagens hertigdömen inte är ärftliga, men jag vet inte var. I äldre (läs: Vasasönernas) tid gjordes det ju verkligt tydligt att de var det (även om olika omständigheter ledde till att inget hertigdöme till syvende och sist ärvdes). Å andra sidan är det ju viss skillnad mellan Vasasönernas reella maktbaser och dagens titulärtitlar (tack, CFH!) och deras medförda rätt att inviga konserthus eller vad det nu kan vara. (Att Carl Philips värmländska armé skulle gå till anfall för att störta hans systerson    som ju inte ens är en Bernadotte!    från tronen kan möjligen tjäna som ett komiskt tankeexperiment. Jag tror att jag inte är ensam här om att vara glad att inbördeskrigens tid är (peppar peppar och allt det där) förbi i det här landet.)
 
Att låta hertigdömena ärvas vore väl enligt min spontana uppfattning det mest logiska. Det är ju också så man gör i t.ex. Storbritannien. Problemet här är väl att man då kommer farligt nära nyadling, och det är ju faktiskt inte tillåtet (åtminstone inte av kungen; man skulle ju kunna tänka sig att när nu adeln på samma sätt som kyrkan skilts från staten borde de, dvs Riddarhuset, ha rätt att själva utse nya medlemmar, men det är nog en kontroversiell synpunkt). Vad är en hertigsläkt om inte det allra högsta skiktet av adel?
 
Sedan kan man ju diskutera om successionen i så fall skulle vara agnatisk (som (andra) adelstitlar) eller fullt kognatisk (som tronen själv). Det senare vore naturligtvis mest radikalt och i linje med successionsordningen. I så fall skulle alltså Victorias samtliga barn få hertigtitlar vid födelsen (det äldsta får dock ge upp det när han/hon blir regent), medan Carl Philips och Madeleines respektive äldsta barn får vänta på sin kungliga förälders bortgång, och övriga barn aldrig kommer att bli hertigar. (Dock kanske prinsar? Varför inte låta hertigens av Värmland barn bli prinsar och prinsessor av Värmland? Nej, okej, kanske lite väl anakronistiskt. Men vem som skall och inte skall vara prins/prinsessa har ju också diskuterats här tidigare.)
 
Fast allt återgår ju då på punkt 1 och 2, för det intressanta blir ju vem som bestämmer och vilka regler dessa har att hålla sig till..

[Leif Andersson]

Hej Joakim
 
Vi har väl ytterligare 1-2 hertigdömen än de du nämner. Kungen är alltjämt hertig av Jämtland. Om prins Bertils hertigdöme Halland räknas vet jag inte, men prinsessan Lilian är ju fortfarande hertiginna (eller kanske snarare änkehertiginna) där.
 
1. Kungen utser själv hertigdömena.
 
2. Jag tror inte att det finns någon dokumentation till stöd för utnämnande av hertigdömen utan att det hela är en urgammal tradition som fortfarande tillämpas utifrån sedvänja.
 
3. Hertigskapet har i Sverige av tradition varit förenat med att vara arvprins, dvs stå i tronföljden och inneha titeln prins av Sverige. Samtliga grevarna Bernadotte som föddes som prinsar och förlorade prinstitel och arvsrätt genom icke godkända äktenskap innehade fram till detta även olika hertigdömen. Då denna titel endast innehas av till tronen arvsberättigade återgick hertigdömena till kronan. Skulle därför tro att Sverige hade rekord i antalet hertigdömen på 1920-30-talet innan de flesta prinsarna gifte bort sig. Det var var väl 4-5 prinsar som inom loppet av några år förlorade arvrätten till kronan och sitt hetrigdöme. Vilka hertigdömen som försvann vet jag inte.
 
Kungen anpassade ju traditionen med hertigdömen till den nya successionordningen när KP Victoria fick sin hertiginnetitel. P Madeleine är den första prinsessa i Sverige som direkt från födelsen fått ett hetrigdöem. KP Victoria hann väl fylla 2-3 år innan succesionordningen ändrades.
 
Utifrån hur hertigdömena av tradition fördelats så är det rimligt att anta att det bara är de barn som i framtiden föds i kungafamiljen som tituleras prins eller prinsessa av Sverige som kommer att få hertigdömen. Förmodligen med självklarhet Victorias barn, enligt tradition bör väl även Carl Philps barn bli prinsar och prinsessor. Hur det blir med Madeleines barn finns ju inga prejudikat för så det är upp till kungen att bestämma.
 
Hitills har ju prinstitlar i Sverige i princip kunnat ärvas från far till son i all framtid, även om det inte blivit så i verkligheten. Även här lär väl kungen få statuera nya exempel. I vissa monarkier får bara avkomlingar inom ett par generationer från en monark kungliga titlar. Kommer sådan sed att tillämpas även i Sverige är det knappast nån risk för att hertigdömena tar slut.
 
4. Som du skriver själv Joakim så är inte hertigdömena ärftliga. De återgår till kronan vid dödsfall eller när arvsrätt till tronen dras in.  
Jag uppfattar hertigdömena som en rest av tradition från den tiden när de faktiskt utgjorde reella maktpositioner för medlemmar av kungliga familjen och framför allt var de en ekonomisk inkomstkälla då skatteintäkter från hertigdömena tillföll dess härskare.  
Jag uppfattar hertigtitlarna av idag som någon slags hederstitel för kungafamiljen som nu i vår tid fått ett visst intresse ur PR-synvinkel för respektive hertigdöme.
 
Jag kan personligen se att hetrigtitlarna kan fylla en viss funktion i dagsläget, men har svårt att se att det skulle vara av någon nytta om de skulle bli ärftliga.
 
 
Hälsningar
 
Leif

[Leif Andersson]

Hej igen
 
Kunde inte låta bli att söka lite på nätet efter vilka hertigdöme förutom dem som nämnts ovan som varit aktuella under 1900-talet, hittade dock inte alla, men i alla fall de flesta:
 
Gustav V ?
Gustav VI Adolf Skåne
Gustav Adolf Västerbotten
Sigvard  Uppland
Carl Johan ?
Bertil  Halland
Wilhelm  Södermanland
Lennart  Småland
Erik  Västmanland
Carl  Västergötland
Carl jr  ?
Eugen  Närke
 
 
Leif

[Roland Johansson]

Till frågan om lagtexter rörande hertigdömen:
 
? 45 i 1809 års Regeringsform löd så här:
Hvarken Svea rikes Kronprins och Arffurste eller Prinsar af det Konungsliga huset skola hafva något lifgeding eller civilt embete; dock kunna efter gammalt bruk titlar af Hertigdömen och Furstendömen dem tilläggas, utan rättighet till de landskap, hvilkas namn de bära. Citerat efter: Grundlagarne. Utgifna af W. Uppström, Beijers Bokförlagsakteibolag, femte upplagan, Stockholm 1900.

[Bo Berndtsson]

Oskar Gustaf Adolf, sedemera Gustaf V, erhöll redan vid födseln titeln hertig av Värmland.

[Joakim Ekberg]

Tack Roland för den intressanta texten! I brist på nyare lagtexter i frågan kanske man kan åberopa den här, men rent juridiskt kan det väl ändå inte hålla? 1809 års RF är ju trots allt inte (längre) gällande svensk lag. Formuleringen lämnar ju hur som helst fältet helt fritt för vilka som ska erhålla hertigdömen (och motsäger ju heller inte ärftlighet i praktiken, även om den väl i så fall skulle få avgöras i varje enskilt fall).
 
Vad gäller Leifs påstående om att kungen fortfarande är hertig av Jämtland undrar jag vad källan är. Det har jag nämligen aldrig hört talas om, och med tanke på den feodala sed som hertigdömen trots allt i grunden utgör verkar det ju urbota märkligt att inneha ett hertigdöme i sitt eget rike    och alltså (i teorin) ha svurit en trohetsed till sig själv!
 
När det gäller Lilian måste jag med svansen mellan benen erkänna att jag glömde henne. Tack för påpekandet, Leif! En änkehertiginnas ställning kan möjligen diskuteras, men det kan väl knappast betvivlas att det är otänkbart att utse en ny hertig av Halland så länge hon är i livet. Så Halland bör vara med i listan.
 
Även påpekandet att Lennart varit hertig av Småland är något jag får tacka lite skamset för, för det är klart att jag visste egentligen, särskilt som jag är smålänning (fast jag kan väl åtminstone gömma mig bakom att han miste den titeln långt innan jag föddes). Och det bevisar ju faktiskt att om det nu varit en tradition att endast kungars och arvfurstars söner blivit hertigar, så har den traditionen åtminstone inte alltid följts.

[Anders Andersson]

För att komplettera Leifs lista med uppgifter ur Nordisk Familjebok (tredje upplagan):
 
Carl Johan (f 1916) Dalarna
Carl (f 1911) Östergötland
Oskar (f 1859) Gotland
Eugen (f 1865) Närke
 
Även om kronprisen förlorar hertigtiteln vid tronbestigningen (och andra prinsar vid utträde ur successionen), så misstänker jag att man i det längsta undviker att återanvända en hertigtitel som någon nu levande person innehaft. Exempelvis var Oskar II hertig av Östergötland fram till 1872, medan nästa innehavare av titeln (ovannämnde prins Carl) föddes först fyra år efter Oskar II:s död.

[Carl-Johan Ivarsson]

Den siste som innehade ett verkligt hertigdömen i Sverige var väl hertig Karl Filip, Karl IX:s son som ärvde sin fars hertigdöme omfattande huvudsakligen landskapen Södermanland, Närke och Värmland. Karl Filip dog redan 1621.
Om jag minns rätt så här i hastigheten så tror jag att hertigtitlarna (för det är ju det som de är, tanken om hertigdömen enligt feodal ordning vrider ju tanken helt fel) infördes av Gustav III. Han gav titlar till sina bröder: Carl blev hertig av Södermanland och Fredrik Adolf hertig av Östergötland - trots att han ju mest förknippas med Tullgarns slott i landskapet Södermanland.
Gustav III:s yngre, tidigt avlidne son Carl Gustaf var hertig av Småland.  
Gustav IV Adolfs yngre tidigt avlidne son Carl Gustaf var storfurste av Finland.
Någon kanske kan rätt titulatur för Gustav IV Adolf som kronprins samt dennes son Gustav (han som sedermera kallades prins av Vasa).
För Bernadotternas del så finns det några fler hertigar.
Oscar (I) Södermanland
Carl (XV) Skåne
Carl Oscar (Carl XV:s son) Södermanland (?)
Gustaf (sångarprinsen) Uppland
Oscar (II) Östergötland
August Dalarna - hans efterlämnade maka Teresia brukar i gamla böcker och bildtexter omtalas som H. K. H. Enkehertiginnan af Dalarne.
 
Det är alltså bara en tradition som kan förvaltas enligt monarkens eget gottfinnande. Eftersom kungen när han bestiger tronen inte är att betrakta som arvfurste så blir även hertigtiteln onödig.  
Banden mellan hertigar, hertiginnor och deras landskap har ofta varit att hertigen får knytas till landskapsregementet och brukar bli efterfrågad för representationsuppdrag av olika slag. Jag vet att prins Eugen var i Närke och delade ut priser till släktgårdsinnehavare 1928. Carl Philip har vid flera tillfällen skänkt sin glans till olika värmländska högtidligheter.
Nu har ju de flesta landskapsregementena försvunnit så den militära anknytningen finns knappast längre.
Hittills hertiglösa landskap: Öland, Blekinge, Bohuslän, Dalsland, Medelpad, Ångermanland, Härjedalen, Lappland, Norrbotten (om nu det sistnämnda skall anses som ett landskap).
Den enda favör jag känner till som är ledig är att en eventuell blivande hertig av Södermanland skall få besittningsrätten till Stenhammars slott. Fast då kanske hertigen måste rusta upp slottet på egen bekostnad ;-)

[Leif Andersson]

Hej igen
 
Jag har alldeles bestämt för mig att jag någonstans läst kungen även sedan han blivit kung formellt även har kvar hertigtiteln. Skall försöka undersöka detta vid tillfälle och återkomma....
 
Nedanstående är ett citat från Nationalencyklopedin:
 
hertigdöme
 
hertigdöme, fordom ett förvaltningsområde styrt av en hertig. I Sverige upphörde institutionen 1622. Svenska prinsar innehar sedan 1772 formellt titulära hertigdömen, prinsessor sedan 1980.  
 
 
Hälsningar
 
Leif

[Anders Andersson]

Som jag har uppfattat det, så associeras den sittande monarken med sitt titulärhertigdöme (landskapet) även efter det att han ersatt själva hertigtiteln med Sveriges konung.
 
Större delen av min grundskoletid bodde jag i Gällivare (Lappland), men vår mellanstadielärare var skåning. Hösten 1973, när budet om Gustaf VI Adolfs död kom, gick jag i sjätte klass. Jag har ett bestämt minne av hur mina klasskamrater på skolgården kommenterade att majjen var från gamle kungens landskap. Det är förstås möjligt att det var någon kalenderbitare bland oss som spritt denna upplysning, men jag minns inte att den kom som någon överraskning. Titeln Hertigen av Skåne borde då inte ha varit i bruk sedan 1950, men kopplingen till landskapet satt ändå i bakhuvudet på ett gäng sjätteklassare. Och nej, vi blev aldrig uttagna till Vi i Femman...

[Carl-Johan Ivarsson]

Om man går till någorlunda officiella källor, som Statskalendern så är kungens titel Sveriges konung, varken mer eller mindre. Så jag vidhåller att det inte längre finns någon officiell koppling mellan monarken och hans gamla hertigdöme.
Gustav VI Adolf var väl knuten till Skåne genom att han tillbringade somrarna på Sofiero alltsedan han och kronprinsessan Margareta fick det i bröllopsgåva 1905.
Carl XVI Gustafs starkaste band till Jämtland är väl stugan i Storlien - som han för övrigt ärvt av sina föräldrar. Annars har jämtarna inte dragit särskilt stora växlar på att ha en hertig. De kanske är alltför republikanskt sinnade?

[Leif Andersson]

Hej
 
Ett något senkommet svar men dock;  
 
Morgan Gerle, informationsassistent på Kungl Hovstaterna, har bekräftat att kungen är hertig av Jämtland!
 
 
Hälsningar
 
Leif

[Anders Andersson]

Den bekräftelsen låter besynnerlig. Kom den i skriftlig eller muntlig form? Med tanke på att frågan här gäller variationer i den formella titulaturen under personens levnad snarare än vilket landskap den nyfödde prins Carl Gustaf tilldelades 1946, så bör man nog förvissa sig om att Morgan Gerle inte missförstod saken. Kan du citera såväl frågan han fick som svaret han gav?

[Leif Andersson]

Kan inte återge frågan exakt då jag ställde den direkt på Kungl Hovstaternas hemsida och följaktligen inte har någon kopia.  
 
Jag vidarebefordrar svarsmailet till dig (vill fler ta del av det ber jag er skicka ett mail till mig).  
Svarsmailet från Gerle återges nedan.
 
Leif
 
 
Tack för e-post.
 
Ja, Hans Majestät Konungen är hertig av Jämtland.
 
Med vänliga hälsningar
Morgan Gerle
Informationsassistent
Kungl. Hovstaterna
 

[Dan Nilsson]

HEJ!
Den nyligen avlidne prins Carl jr var hertig av Östergötland. Man kan se detta genom att titta på hans vapen i Ointroducerad adels kalender. Prinsen fick ju en beligisk prinstitel Prins Bernadotte och förlorade då sin hertigtitel. Det verkar som om hertigtitlarna har koppling till om man har arvsrätt till tronen. Således blir det väl en ny fråga då prins Carl Philip och prinsessan Madeleine gifter sig om de behåller arvsrätten till tronen. Prins Bertil fick ju det men där fanns ju ingen risk att det skulle bli avkomlingar då han ju var ganska gammal bid sitt giftermål.

[Björn Stålhed]

När jag var liten talades det mycket om HUSEBYAFFÄREN där Prins Carl ock någon fröken Florens tydligen var inblandad ( om jag minns rätt ) Vad hände ?

[Björn Stålhed]

Om anbytarvärden vill flytta ovanstående fråga till lämpligare plats står det honom fritt.

[Michaël Lehman (Philippos)]

H.K.H. Prins Carl åtalades för sin inblandning i vissa ekonomiska transaktioner i samband med Husebyaffären 1957. Prisen friades, men fälldes gjorde Huseby ägare fröken Florence Stephens' förvaltare Bert Gutenberg. Efter skandalen kom H.K.H. Prins Carl att bosätta sig i Spanien. Allt taget ur minnet, som förhoppningsvis inte bedrager mig; jag läste några tidningsartiklar om detta i samband med Prinsens bortgång.

[Tord Påhlman]

Det är nog korrekt sånär som på att Gutenberg hette faktiskt Berl, inte Bert och lär ha kallats Berry av prinsen. Vilhelm Moberg skrev satirpjäsen (nyckelromanen) Sagoprinsen baserad på Huseby-affären. Ingvar Kjellson gjorde rollen som förvaltaren, medan slottsfröken spelades med bravur av framlidna Linn?a Hillberg. Pjäsen drog fulla hus på Stockholms stadsteater år 1962 och man gästspelade även i Göteborg.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Men var Prins Carl verkligen H.K.H. vid tillfället? Han förlorade ju sin ställning som prins av Sverige, hertig (av Östergötland), arvfurste och kunglig höghet när han 1937 gifte sig (första gången) med Elsa von Rosen. Som ersättning fick han ju en personlig prinstitel (ej ärftlig) av sin svåger kung Leopold III av Belgien, men med denna titel följde väl inte titeln kunglig höghet? Eller?

[Martin Mattsson]

Det stämmer Carl-Fredrik. Prins Carl J:r var bara Hans Höghet Prins Carl Bernadotte efter 1937.

[Michael Nilsson]

I Joakims urinlägg ovan vädras frågan om Riddarhuset ska ha rätt att själva utse nya medlemmar.  
 
Knäckfrågan torde bli vad som avses med att utse nya medlemmar. Riddarhusordningen gör gällande att Sveriges ridderskap och adel utgöres av de grevliga, friherrliga och adliga ätter, som på riddarhuset äro introducerade /.../. Därmed finns inget behov av att utse nya medlemmar eftersom du föds till medlemskap.  
 
Talar du däremot om att dela ut nya värdigheter blir saken en helt annan. Jag har inga goda källor för saken, men det tycks mig som att Fons Honorum skulle vara en viktig del i den diskussionen. Personligen ser jag det som högst olämpligt att flytta Ärans Källa från regenten till Riddarhuset.

[Ralf Palmgren]

Den enda som har rättighet att dela ut nya adelstitlar enligt lag är den regerande och suveräna härskaren över Konungariket Sverige H. M. Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige (1973-)!!!

[Anders Berg]

Har nuvarande kungen rätt att dela ut nya adelstitlar? Är inte det samma sak som att adla?

[Anders Ryberg]

Någon har försett kungabarnen med hertigtitlar, men dessa är inte ärftliga. Den siste hertigen med ärftlig värdighet var Gustav II Adolfs bror Karl Filip, och han dog barnlös.

[Michaël Lehman (Philippos)]

Om man nu definierar hertig som en adelstitel, har Konungen rätt att utdela och indraga adelstitlar (men väl enbart just hertigvärdigheter, som dessutom enbart tillfaller medlemmar av Konungahuset). Någon klass av hertigar har emellertid aldrig förekommit inom högvällovlige ridderskapet och adeln.

[Elisabeth Thorsell]

Anders, för att vara petig, så dog inte Karl Filip barnlös, utan han hade en dotter Elisabeth Ribbing, som dock inte hade kunglig börd, då föräldrarna inte var gifta (taget ur minnet, en usel källa).

[Ralf Palmgren]

Nej!
 
Jag ser mitt skrivfel, det borde i stället stå:
 
Den enda som BORDE har rättighet att dela ut nya adelstitlar enligt lag är den regerande och suveräna härskaren över Konungariket Sverige H. M. Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige (1973-)!!!
 
Detta som en slags kommentar till Michael Nilssons inlägg ovan: Personligen ser jag det som högst olämpligt att flytta Ärans Källa från regenten till Riddarhuset.
 
Med detta menar jag att det vore ABSURT om Riddarhuset skulle ha rättighet att dela ut nya adelstitlar!
 
Konung CARL XVI GUSTAF av Sverige miste rätten att adla genom den nya regeringsformen men bestämmer fortfarande om de kungliga titlarna inom den svensk kungliga familjen!

[Michaël Lehman (Philippos)]

Hertig Karl Filip hade dottern Elisabet Gyllenhielm tillsammans med sin hustru Elisabet Ribbing. Elisabet Gyllenhielm var av kunglig börd, men inte av kunglig värdighet, då hon var resultatet av ett morganatiskt äktenskap.

[Anders Ryberg]

Jag hade uppgiften om Karl Filips barnlöshet från Alf Henrikson, som även om han är underhållande och oftast har rätt, inte alltid har reda på detaljerna. Kungabarn är ju ibland endast naturliga, inte utan arvsrätt...
Och Carl XVI Gustaf är så vitt jag vet inte suverän härskare av Sverige, sist jag läste grundlagen utgick all offentlig makt från folket.