Wikipedia

[Jan Johansson/Tåggas från Wikipedia]

Philippos
 
Du ondgör dej över att skribenterna på Wikipedia är anonyma. Men, du är ju själv en anonym skribent på Wikipedia.
 
Sen anser du att Wikipedia bör lära svenska folket (den obildade pöbeln?) att Gustav Vasa minsann inte hette Vasa utan I. Det är inte Wikipedias sak att ändra på folks beteende, utan Wikipedia är mer ute efter att spegla den samlade kunskapen hos folket. Vill du på allvar ändra Gustav Vasa till Gustav I får du lobba för att ändra namnet på Vasaloppet också. Iloppet eller 1loppet?
 
Min fråga till dej, (som du inte ville svara på)  vilket intryck vill du ge av dej själv? Med tanke på din presentation på Wikipedia, Svenska Wikipedia - den obildade pöbelns hemvist på Internet. Jag kan svara på vilket intryck jag får av dig, men jag skulle vilja höra din åsikt/version först.
 
Mvh
Tåggas

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Anders Berg:
Har redan märkt av mitt lilla wikipedande att man ibland hänvisas (dirigeras om) till ett annat uppslagsord. Kanske det är resultatet av att olika artiklar har funnits om samma sak, som administratörerna slagit ihop. Man kan ju fråga sig hur det går till praktiskt.
 
En artikel kan ha flera uppslagsord och det är riktigt att det ibland blir flera artiklar. Oftast bygger man då samman artiklarna så att de innehåller det som är substantiellt från båda. Det behöver inte vara en administratör som gör detta. Sedan skapar man en s.k redirect genom att helt enkelt som artikel skriva:
 
#REDIRECT  
 
Detta kan man med fördel göra redan när man skriver en artikel om något och inser att det finns fler sökord. Om jag t.ex. skriver en artikel om ?Johann Sebastian Bach? så går jag även in på ?Bach? och anger en länk till min artikel om den mest kände av familjen Bachs medlemmar. Någon annan har kanske gjort en länk till ?Carl Philipp Emanuel Bach? och de andra sönerna.
 
På detta sätt skapas s.k ?gaffelsidor? som leder läsaren vidare.
 
En bra artikel är också frikostig med en Se även-lista - interna länkar till andra sökord att läsa vidare på.

[Anders Berg]

Micha?l, stämmer det att du siktar på en karriär som diplomat?  
 
Även profilen i Wikipedia har en historik, så det är inte så lätt att bli av med gamla synder.
 
(tack för förklaringen, Patrick)

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bäste Patrick!
Tror inte, att diskussionen gällt så mycket frågan Wikipedia istället för t.ex. NE. Mer har det väl handlat om Wikipedia som källhänvisning.
 
Varför inte ändra 'Gustav Vasa' till 'Gustaf I', om de exakta tidpunkter för ändringen är lika. Varför inte ändra på den allmänna riktningen i frågan nu och inte efter några generationer. Förstår inte alls, var situationerna skulle vara olika vad ändringen beträffar. Någongång börjar ju väl ändringen?  
Tycker nog, att förbättringar skall göras - även då. när de inte rimmar med vedertagna formuleringar.

[Ingrid Wikberg]

Jag håller med till fullo: Gustav Vasa ( eller varför inte Gösta Eriksson  ) är det kunganamn som nog nästan alla känner igen honom på. Sedan hundratals år det namn som skrivits, och en länk till Gustav I ( vem av er vet 100% säkert att han var nr 1 ?) Det är precis som med sonen Erik XIV - inte vet någon med 100% säkerhet att denn Erik verkligen var den 14:e med samma namn som var kung! Detta börer även Micha?l som gått kulturvetarlinjen känna till. Det är ju en annan sak om man själv 'tycker sig veta' att något är fel.
Detta med länkning är bra -det ger gångväg direkt och man får en bredare läsning. Och läser man kritiskt och med eftertanke så kan man se hur pass vederhäftigt det är. Men flera artiklar rörande samma sak är väl inte helt fel? Det måste ju ha med vilka källor man använt sig av eller? Ingen använder väl precis alla källor i en artikel?  Och trots allt det finns ju olika  sätt att närma sig ämnet.
 
Jag tar givetvis även avstånd till herr Lehmans uttryck: Svenska Wikipedia - den obildade pöbelns hemvist på Internet  samt annan nedsättande kommentar han här gett uttryck för.
 
När jag var barn och bodde i Jämtland svarade  man när någon sa något nedsättande: Den som sa't han va't

[Ingrid Wikberg]

Lika bra att lägga till: att Gustav/Gösta Eriksson Vasa blev Gustav I -för att någonstans borde man ju börja räkna och från honom hade man underlag som verifierade namnen på de efterföljande. Så syftet var gott.

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Johan Brandt t. Gr.:
Tror inte, att diskussionen gällt så mycket frågan Wikipedia istället för t.ex. NE. Mer har det väl handlat om Wikipedia som källhänvisning.
 
Jodå, det är sant. Men man kan dra kraven på vetenskaplig stringens till sin extrem och då blir ju konsekvensen den att Wikin har samma krav på sig som NE och därmed blir ett verk på samma nivå och med samma auktoritet som NE. Men det är alltså inte syftet.
 
Varför inte ändra på den allmänna riktningen i frågan nu och inte efter några generationer.
 
Därför att det finns en kollektiv skrivning och den bör inte drivas av ett amatörprojekt som Wikipedia just eftersom risken att projektet utsätts för kritik av typen historierevisionism m.m. är så mycket högre än om ett auktorativt verk som NE driver utvecklingen.
 
Men vänd på det - i Wikipedia kan man istället, precis som gjorts, skriva några stycken om språkbruket och hur det förhöll sig under Gustavs levnad. På så sätt ?börjar ändringen? utan att vi för den skull måste ändra uppslagsorden. En sak i taget.  
 
Tycker nog, att förbättringar skall göras - även då när de inte rimmar med vedertagna formuleringar.
 
Förbättringar välkomnar nog alla, men i det här fallet handlar det ju inte självklart om en förbättring om man menar att själva uppslagsordet skall ändras. Att Gustav Vasa inte själv kallade sig så skall inte tas till intäkt för att det är korrekt att ändra uppslagsordet när efterkommande har kallat honom Gustav Vasa i flera hundra år.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Att slå samman artiklar om samma tema är väl bra för konstitutionen av Wikipedia, men det medförer även problem. Artiklar kan vara skrivna ur olika perspektiv, världssyn o. dyl. Hur då slå dem samman?
Denna tanke om olikhet syns även mera allmänt i Wikipedia. Artiklarna speglar en nutida kultur med olika kulturer, där läsaren sedan eklektiskt får info.

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Om bägge artiklarna har olika utgångspunkter som är värda att bevara låter det sig göras på ett utmärkt sätt. Man kan sedan hänvisa mellan artiklarna genom en Se även-hänvisning istället för att bygga ihop dem.
 
Men om inte bägge artiklarna har något större läsvärde gör man lämpligen så att man använder den ena och lägger till det som eventuellt är av substans från den andra.

[Jan Johansson/Tåggas från Wikipedia]

Att ha flera artiklar om samma sak, fast med olika syn skulle undergräva trovärdigheten. Tänk om Nationalencyklopedin skulle ha flera artiklar om t.ex. NSDAP (Hitlers nazistparti) med olika syn på partiet, vilken trovärdighet skulle man ge dessa artiklar? Skulle någon av artiklarna vara objektiv?
 
I en objektiv artikel så kan olika uppfattningar föras fram, t.ex. att i ett kapitel skriva att vissa anser si, i ett annat kapitel skriva att vissa anser så.  
 
Mvh
Tåggas

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej!
Nej! Nu är ju såsom Patrick skriver Wikipedia ingen Nationalencyklopedi! Jag förstår inte, huru trovärdigheten skulle undergrävas i ett verk, som redan är till sitt tillvägagångssätt och konstitution eklektiskt. Dessutom är det ju just perspektivet på temata, som ger från deras granskade grund deras objektivitet. En artikel kan ju då inte försvaras i Wikipedia mot andra tolkningar utan att ta sig till godtycke. Detta behöver ju inte vara i Wikipedia så, om det skall spegla mera allmänna uppfattningar. För nuvarande är det - förresten - inte i Wikipedia så, att den skulle visa kollektiva uppfattningar. Det är ju enskilda skrivare, som skriver och deras skrivelser speglar inte alltid vedertagna uppfattningar. Kanske detta hjälps åt i en föregående diskussion, kanske inte.
 
Förresten - det finns inte någon sådan steril objektivitet, som inte skulle ta ställning. Inte ens vetenskaplig forskning är utan sina ideologiska förankringar!

[Ralf Palmgren]

Johan
 
Det sista du skrev:
 
Det finns inte någon sådan steril objektivitet, som inte skulle ta ställning. Inte ens vetenskaplig forskning är utan sina ideologiska förankringar!
 
Detta är en väldigt bra poäng som jag tror att många icke historiker nog tenderar glömma bort!

[Ingrid Wikberg]

Överhuvudtaget känner jag stark sympati för det som Johan här uttrycker!  
Även om jag vidhåller att Gustav Vasa går före Gustav I  
 
Ingrid

[Ralf Palmgren]

Jag skriver Konung GUSTAF I av Sverige (06.06.1523-29.09.1560) då han var kung men Gustaf Eriksson (Vasa) före kungatiden.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Ralf och Ingrid!
Ralf: Tack!  
Det finns en tidigare diskussion om id?en (Herman Lindqvist - handlande om källkritik) här i anbytarforumet, där jag kom med denna argument.
 
Ingrid! Tack för sympatiyttringen - den värmde mycket. Ditt argument om numreringen är ju inget dåligt - det gäller ju frågan, om vi accepterar vedertagna eller verkliga (?) eller inga ordningsnumror på våra konungar (gäller ju för de minas del bara till Gustaf IV Adolf) (kröhöm...).

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Johan,
 
Wikipedia är inte NE, men inte heller ett debattforum. I de allra flesta fall skulle jag tro att det inte är en god id? att ha två artiklar på samma ämne. Bättre då att utvidga en av artiklarna och låta det andra uppslagsordet hänvisa dit.
 
En kollektiv skrivning är f.ö just vad vi har på Wikipedia. Någon börjar skriva en artikel, någon fyller på och utvidgar, någon annan lägger till en bild o.s.v. Wikipedia är därför i sanning en kollaborativ encyklopedi (eller har åtminstone potentialen att vara det om tekniken utnyttjas korrekt).

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Patrick!
Nu menar jag förstås inte något så överdrivet som debattforum.  
Jag har inte sagt, att Wikipedia inte skulle vara kollektiv skrivning. Men i sanningens namn så är ju artiklarna inte skrivna som kollaborativ kollektiv skrivning (att man verkligen skriver tillsammans). Här kommer vi säkert till olika synsätt på saker och ting. Varför inte tillåta flera artiklar om samma ämne, när internet tillåter detta? Om Wikipedia inte är NE, så kunde den just vara kollektivets skrivning om sina uppfattningar! Låt mig alltså ännu tvivla på det verkligen kollektiva i skrivandet

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Johan,
Du får gärna tvivla på det verkligt kollektiva i skrivandet. Det kan jag också göra i den meningen att det inte är alltid det utnyttjas på det sättet. Men jag tror att det är bättre att samsas om att skriva en artikel för att den skall bli neutral och omfattande. Skrev man istället två olika artiklar ur olika perspektiv, hade man något som mer liknar debattsidor än encyklopedi.
 
Men visst - i de fall det verkligen passar med två artiklar så låter det sig ju göras.
 
Själv håller jag på och utvidgar en del artiklar på Wikin och tycker att detta med kollektiv skrivning är intressant. Dock är det inte allena saliggörande. Det finns förstås många fördelar med att få skriva artiklar exakt som man vill ha dem utan att samsas med andra. Men då publicerar jag dem inte på Wikipedia.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Hej Patrick!
Debattera är att föra direkta samtal med en annan med argument, men det görer ju inte skilda artiklar om samma ämne. Men jag tänker inte föra argumenteringen om detta vidare.
Kollektivt arbete kan även föra till helt något annat än det som Du nämner d.v.s. neutralitet. Artiklar kan bli då skeva, vinklade och tendentiösa. En större grupp skrivare garanterar på inget sätt neutralitet (jag tvivlar förresten på att det kan uppnås neutralitet).
Wikipedia är säkert ett intressant fenomen.

[Patrick Lindblom (Pipes)]

Johan:
Debattera är att föra direkta samtal med en annan med argument, men det görer ju inte skilda artiklar om samma ämne.
 
Du har förstås rätt i detta, men jag menar att det börjar likna debatt om man istället för att försöka skriva en neutral artikel skriver två olika ur olika synvinklar.
 
Det är i vart fall inte en encyklopedisk ansats som är hållbar, tycker jag.
 
Neutralitet kan inte uppnås i absolut mening, men du håller väl med om att det finns grader på skalan?

[Elisabeth Thorsell]

Amerikanen Dick Eastman, känd för sitt Eastman's Online Genealogy Newsletter, har startat en Wikipedia om genealogi. Den kallas Encyclopedia of Genealogy och finns här.
 
Han skriver själv att innehållet är litet magert ännu, men att alla är välkomna att medverka.

[Johan Brandt t. Grevnäs]

Bäste Patrick!
Jo, medger nog en skala i intersubjektivitet (objektivitet). En strävan är bra...  
Dessutom äro ohållbara system förstås inte önskvärda.
Mvh. Johan

[Eva Leksell]

Av en händelse upptäckte jag att en rapporterad avrättning som jag lagt in i Rötters databas hamnat i Wikipedia, med nedkortad och något redigerad text men utformningen är ändå min. Den som skrivit in det i Wikipedia har angett mina källor som om han eller hon själv hade gått till källorna - Rötter nämns inte alls.) Dessutom har någon lösryckt uppgift från Anbytarforum petats in där. Ska det få gå till på det viset?  
 
Jag skulle vilja kontakta någon lämplig person eller instans på Wikipedia för att protestera utan att behöva skriva öppet om det på nätet. Men jag hittar inga bra e-postadresser och har inte tid att läsa igenom alla bruksanvisningar och sådent. Någon som har något bra råd?
 
Sedan kan jag tänka mig att själv komplettera och snygga till texten i Wikipedia, men det får bli senare.

[Cathis Olsson]

Hej Eva
Det var trist att de stal ditt material. Här är en mail-adress till den svenska Wikipedia :
 
info-sv@wikimedia.org  
 
Jag hoppas att de kan hjälpa dig.
Hälsningar
Cathis

[Eva Leksell]

Tack för adressen, Cathis. Jag får försöka med den.
 
Det trista i det här fallet är också att en del uppgifter har förvanskats och blivit fel. Wikipedia är utomordentligt bra på många vis men man kan förstås inte lita på allt. Det kan man å andra sidan inte göra när det gäller vanliga uppslagsböcker heller.

[Magnus Eriksson]

Wikipedia behöver hjälp av släktforskare!
 
Vi kan förbättra artiklar om orter, socknar, härad, fornminnen, kända sägner, historiska personer, historiska händelser, släktforskningstermer, med mera. Redan idag har wikipedia artiklar om avsevärt fler orter än andra uppslagsverk, men artiklarnas kvalitet varierar starkt. Släktforskare har ofta stor kunskap om dessa ämnen, och kan konsten att efterforska information på nätet såväl som i litteratur, och att källhänvisa. Det kan vara oerhört stimulerande att skriva för en stor publik på detta vis, och att kunna stoltsera med att säga att det var ursprungligen jag som skapade artikeln om min hemort.
 
Det är enkelt - gå bara in på http://sv.wikipedia.org, sök fram en artikel och klicka på Redigera.  
 
Många artiklar behöver utökas och faktakontrolleras. Hänvisningar till andra skriftliga källor behöver läggas in.  
 
Tänk dock på att Wikipedia är ett uppslagsverk, och inte en genealogisk eller biografisk databas. Man får därför inte att lägga ut släktträd som innehåller okända personer. Artiklarna måste vara intressanta för ett stort antal personer, och alla uppgifter måste kunna verifieras i skriftliga källor. En artikel får inte vara en isolerad ö, utan måste ha länkar till och från andra artiklar, och ha en ämneskategori, och gärna länkar till motsvarnade artikel på andra språk. Hur det fungerar ser man om man försöker redigera en längre befintlig artikel.
 
Denna vecka pågår en tävling bland wikipediaförfattare om att skriva artiklar om orter. Tävlingen går ut på att försöka utöka mycket korta ortsartiklar (s.k. substubbar, med storlek mindre än cirka 250-500 tecken) och reducera antalet sådana artiklar i ditt län till 0. Se  
Veckans tävling/Länskampen . Vinst: Den blå rosetten, dvs äran.
 
Tyska och engelska wikipedia har visat sig ha högre kvalitet än kommersiella uppslagsverk vid stickprovsjämförelser jämförda av experter inom olika områden. Ett mål är att även den svenska delen av wikipedia ska nå den nivån så snart som möjligt. Ju fler som redigerar en artikel, desto mer tillförlitlig blir den i allmänhet.
 
(Meddelandet ändrat av mange01 den 25 augusti, 2008)