ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Generationskopplingar grundade på mantalslängd  (läst 811 gånger)

2011-12-07, 10:07
läst 811 gånger

Utloggad Petter Johansson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2019-09-19, 15:02
    • Visa profil
Säg att vi har följande situation. Under en given gård är Anders Eriksson med hustru de enda människor som står med i mantalslängden (i eventuella kolumner finns bara streck för man och hustru) under åren 1665 och framåt. Vi vet att Anders Eriksson bör vara född ca 1640.
 
Under åren 1635-1664 är det istället en Erik Jonsson med hustru på samma gård och ingen annan. Ingen vuxen son antyds alltså i mantalslängden före 1665 och inga inhyses föräldrar antyds 1665 och framåt.
 
Anders, Erik eller eventuella släktingarn nämns inte i några andra källor under perioden. Vad skriver ni i er släktkrönika?
 
(Man kan variera problemet genom att byta namn på Erik, liksom Anders patronymikon. Säg att namnet är Zachris istället och att detta är ett ovanligt namn för trakten.)
 
För att komplicera problemet ytterligare kan vi säga att ni lyckas göra ett säker utredning av Eriks förfäder i flera led.

2011-12-07, 13:53
Svar #1

Utloggad Camilla Eriksson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3135
  • Senast inloggad: 2016-05-28, 10:43
    • Visa profil
Jag skulle nämna i Anders Erikssons biografi att gården tidigare brukats av en Erik Jonsson men att inga bevis för släktskap finns - och förstås notera vilka källor jag gått igenom. Att Eriks förfäder finns kartlagda är i sammanhanget betydelselöst.

2011-12-08, 12:33
Svar #2

Björn-Åke Petersson

Flera frågetecken.
 
Att sluta sig till släktskap i mantalslängderna är ibland vanskligt.
Men om det är en bondebygd med många självägande bönder bör
ju domböckerna i original eller renovarde ge mer besked.
Gårdarna såldes sällan utom släkten utan det kunde vara en mer avlägsen släkting
som gjorde anspråk på gården. Under 1600 och början av 1700-talet inträffade
också att en gård kunde bli öde och då kunde någon helt annan ta upp bruket mot skattefrihet under några år.
Även jordeböckerna kan vara av värde även om jag har erfaranhet att där
finns ofta en viss eftersläpning med att ändra uppgifter.
Du för ju också i jordeboken veta vilken typ av hemman du jobbar ned.
 
Björn-Åke

2011-12-08, 12:48
Svar #3

Utloggad Björn Engström

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1159
  • Senast inloggad: 2019-10-07, 10:24
    • Visa profil
Det är ungefär lika stor chans att Erik Jonsson är svärfar istället för far åt Anders Eriksson. Men det finns många andra möjlighet som t.ex. syskonbarn åt mannen eller hustrun. Det kan också vara hustruns första man och sedan hennes andra man.  
 
Om det är ett ovanligt namn ökar chansen, men även då kan det vara syskonbarn som har samma ovanliga namn i släkten.  
 
Jag har sett så många mycket invecklade släktskap att jag inte skulle använda bara mantalslängderna för att hitta släktskap. (Ett exempel kan jag nämna att mannen är gift andra gången med en kvinna i hennes andra gifte och sedan dör hon. Därefter gifter han sig med hustruns styvdotter, som hon övertagit från sin andra mans första gifte.) Det bör finnas ytterligare bevis eller åtminstone flera indicer för att jag skulle använda mantalslängderna. Nu kan i och för sig mantalslängderna under enstaka år ha släktskapsuppgifter.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se


Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna