ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning

Choose language:
Anbytarforum

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 19 september, 2010  (läst 763 gånger)

2010-02-23, 18:37
läst 763 gånger

Utloggad berydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 615
  • Senast inloggad: 2019-03-05, 18:29
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Däremot förekommer det i skattelängder från 1600-talet men inte särskilt ofta.  
 
Min erfarenhet från mantalslängder för Västbo och Östbo härader i Småland, från 1642 och framåt, är att det inte är alldeles ovanligt att det finns släktskapsuppgifter. Dock krävs att man går igenom år för år då en person ett år kan nämnas dräng och ett annat år son.

2010-02-24, 08:14
Svar #1

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Om man läser mantalslängderna år från år kan man med god säkerhet gissa vissa släktskaper. Enstaka år kan uppge t.ex. bröderna. Familjeen är ju placerade i kolumner och ett antal. Bland de skattebefriade står ibland mor eller svärmor. För att man med säkerhet ska använda släktuppgifter krävs att sonen är mangiven och inte en siffra i en kolumn. Det är många gånger som gården överlåts till en son eller måg som varit ur gården ett antal år och ofta har de en egen familj när de övertar faders eller svärfaderns gård. Gårdarna ärvs också många gånger genom fosterson eller fostermåg, som nästan alltid är ett syskonbarn eller annan släkting.  
Jag anser att man vill använda mantalslängderna i för stor utsträckning och släktforskningen kan bli felaktig. Mantalslängderna är en bra komplement till haltande kyrkböcker eller domböcker men i övrigt ska man vara försiktig att använda mantalslängderna för släktuppgifter. Man får också komma ihåg att ordningsföljden i mantalslängderna mellan gårdarna inte är konsekvent. Soldaterna är ju också mantalsbefriade men de kan finnas upptecknade enstaka år. Om en fd. soldat blir mantalsbonde kommer han från ingenstans.
 
(Meddelandet ändrat av bjornen 2010-02-24 09:51)

2010-02-24, 11:03
Svar #2

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6612
  • Senast inloggad: 2019-04-22, 12:53
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Ja, när det gäller mantalslängderna så stämmer det, men det finns mycket att säga om dem eller rättare sagt mycket är redan skrivet dels här på Anbytarforum, i Släkthistoriskt Forums specialnummer om Mantalslängder och inte minst i Gösta Lext bok!  
 
Men när det gäller landskapshandlingarna är väl inte lika mycket skrivet på något av dessa ställen, eller?
 
Därför är det särskilt spännande att läsa vad ni skriver om era erfarenheter om dessa!  
 
Även andra lite mera udda material är roligt och nyttigt att läsa om, fast då ska det väl helst ske under respektive rubrik förstås och inte här!
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-24, 11:06
Svar #3

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6612
  • Senast inloggad: 2019-04-22, 12:53
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
När det gäller arvsgången av gårdar finns till exempel den här diskussionen:
 
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-24, 11:44
Svar #4

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 12:56
    • Visa profil
Hej Stefan
 
Jag kan nog hålla med dig om att litteraturen etc rörande landskapshandlingarna inte är så värst omfattande. Jag kan på rak arm endast påminna mig Holger Wichmans arkivvetenskapliga uppsats: Landskapshandlingarna i kammararkivet. Den är skriven främst med utgångspunkt i Smålands handlingar. Såvitt jag kan bedöma finns den dels som särtryck, dels som ingående i Meddelanden från Svenska Rikarkivet för åren 1978-1979, Sthlm 1982.
 
Som namnet anger är den arkivvetenskaplig till sin karaktär, men ger ändå en god uppfattning om innehåll mm. Artikeln omfattar ca 15 sidor.  
 
hälsar Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-02-24, 15:14
Svar #5

Carl Szabad

Det finns flera ställen man kan hitta släktskapsuppgifter på. Jag har hittat sådana kommentarer i saköreslängderna, men det är naturligtvis sporadiskt.
 
I många landskapshandlingar finns fortfarande domböcker kvar, som kan innehålla släktuppgifter.
 
Det finns en dräng- och sonlängd från 1577, som visserligen inte ligger i serien Landskapshandlingar utan i Strödda räkenskaper och handlingar t.o.m. 1630, men innehåller uppgifter om hemmavarande söner i skattpliktig ålder.
 
Bibeln i sammanhanget är naturligtvis Riksarkivets beståndsöversikt, Del 4, Kammararkivet. Där finns samtliga kamerala handlingar på Riksarkivet förtecknade beståndsvis. Finns att köpa på SVAR.

2010-02-24, 15:24
Svar #6

Carl Szabad

Vad gäller kameral eftersläpning, vilket innebär att någon kan stå för ett hemman fast han är avliden, gäller det i första hand jordeböckerna. Det kan även formellt vara korrekt om gården drivs som ett oskiftat dödsbo.
 
I tiondelängderna torde dock de aktuella uppgifterna stå med, eftersom det var en längd som registrerades på pastoratsnivå och som kyrkoherden beseglade tillsammans med sexmännen. Om en bonde var avliden kunde han inte gärna bruka jorden, utan då står änkan, sonen eller svärsonen för tiondet. Man ser därför generationsskiftena tidigast i tiondelängderna.

2010-02-24, 17:06
Svar #7

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 812
  • Senast inloggad: 2018-12-10, 13:38
    • Visa profil
Hej Carl,
 
Och stort tack för spännande inlägg!
 
Detta med den kamerala eftersläpningen är sannerligen en av nyckelfrågorna i mitt dilemma...
 
Törs man ställa två små, dumma frågor (är novis på detta med landskapshandlingar):
 
1) Utgörs landskapshandlingarna således delvis av jordeböcker (där uppgifter om innehav av t ex utjordar och kyrkojord noteras)?
 
2) Och vad gäller för uppgift om örestalspenningar för åbodar, finns dessa i tiondelängderna eller i någon annan typ av längder?
 
Jag har lite svårt att identifiera vilken typ av längder som jag funnit mina uppgifter i...
 
MVH,
 
Christian Juliusson
P.S Har du förresten, med din digra erfarenhet, någon uppgift/uppfattning om kvinnornas ställning i landskapshandlingarna på 1500-talet (se min fråga i tidigare inlägg)? Det vore väldigt spännande... D.S

2010-02-24, 20:31
Svar #8

Utloggad simson

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6612
  • Senast inloggad: 2019-04-22, 12:53
  • Stefan Simander www.freewebs.com/simander
    • Visa profil
    • www.freewebs.com/simander, Simanderska palatset
Stort TACK, Jam-Erik och Carl!        
Stefan Simander
Gamla Uppsala, Sweden
www.freewebs.com/simander
076 - 228 94 22

2010-02-25, 07:48
Svar #9

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
När det gäller Dalarnas jordeböcker så är orsaken att jorddelningen har varit så komplicerad att det var enklare att skriva av föregående år. Ska man ha reda på ägarskapet får man gå till revlängderna som gjordes mycket noggrant på by och sockennivå. De är dock svåra att använda för släktutredningar eftersom ägarskapet var oftast ett helt annat än brukandet. Många av ägarna var boende på andra platser och kan vara ytterligare skiftad. Jag har försökt att använda 1686 och 1731 års revlängder men de är svåra att använda och trots total genomgång har jag inte hittat några värdefulla släktskap.

2010-02-25, 11:31
Svar #10

Carl Szabad

Christian! Antalet dumma svar är betydligt större än antalet dumma frågor. Därav min fördröjning med svaret.
 
Landskapshandlingarna, eller som de ibland även kallas, fogderäkenskaperna, kan innehålla en mängd olika typer av källmaterial.
Först de skattelängder som är mest användbara för forskarna, som tiondelängder, boskapslängder, hjälpskattelängder, hjonelagslängder, årliga räntan (fastighetsskatten), m.m. Fantasin när det gällde att debitera ut olika skatter var minst lika stor på den tiden som idag.
Saköreslängder är vanligtvis bara en förteckning över utdömda böter, men kan med lite tur även ge annan nyttig information om brottet i fråga.
Verifikationer är kvitton där präster, prästänkor eller andra mer prominenta personer kvitterar emottaget stöd och där kan man finna underskrifter och sigill.
Kungliga brev i original eller avskrift informerar om förhållanden inom en socken eller förläning till någon enskild person.
Domböcker hör egentligen inte till räkenskaperna, men finns förmodligen med som bilagor till saköreslängderna. Det finns 148 volymer av landskapshandlingarna som innehåller domböcker i mer utförlig form eller mindre fragment, där den äldsta finns i Västergötlands handlingar 1540.
Det finns även med inköpslistor av varor från namngivna bönder och
lönelistor avseende exempelvis knektar.
Och mycket mer...
 
Vad gäller öretalspenningar har jag inte stött på det begreppet där jag forskat, så det har jag inget svar på. Men tiondelängderna upptar just tiondet i varor och inget annat och varorna varierar efter naturliga förutsättningar.
 
Det är inte så enkelt att dra någon slutsats om kvinnornas ställning under 1500-talet på grundval av det här källmaterialet. De kommer fram när maken avlidit och kallas då omväxlande hustru eller änka. En änka kan således tituleras hustru. Kvinnor kan också förekomma i saköreslängder eller domböcker. Bland verifikationerna kan man hitta undertecknade kvitton där änkor kvitterar änkehjälp i någon form.
 
Jag hittade i samband med arbetet med Trögd-Åsunda kontrakts herdaminne en notering i en dombok från början av 1600-talet, där 12 hedervärda dannekvinnor svor en annan dannekvinna fri inför tinget, således samma procedur som annars bara gällde männen.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2010-02-25 11:35)

2010-02-25, 15:12
Svar #11

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 12:56
    • Visa profil
Hej Christian
 
Öretalet är en typ av jordetal eller skattetal och således kopplat till jordbeskattningen. Öretalet byggde på ett visst ytmått, olika i olika landsändar; ett ytmått som erhölls efter jordrevning. I vissa landsändar infördes ett s.k. geometriskt öresland. Men i exempelvis Gästrikland gick jordatalet tillbaka på gamla redan använda ytmått. Exempelvis för nyupptagna finntorp i Ovansjö socken 1600-1610 bestämde man jordskatten till mellan 2 1/2 och 4 öresland. Att jämföra med ett fullvärdigt hemman i svenskbygd som låg på 1 markland. Relationen var som bekant 1 mark = 8 öre = 192 penningar. På det sättet var jordebeskattningen kopplad till myntsystemet.  
 
Kronan upprättade varje år sedan Gusav Vasas dagar den sk årliga räntan, där alla hemman av olika jordnaturer var förtecknade såsom frälse-, kyrko-, skatte- och krono- med flera särskilda jordlägenheter som utjordar, kronoskogar, fiskerier, bruk, hamrar mm mm. Uppgifter om öresland och markland liksom övrig grundskatt finns alltså i den årliga räntan.
 
Årliga räntan finns intagen i landskapshandlingarna under särskild rubrik. Senare vid länsreformens införande ingick årliga räntan i länsräkenskaperna, men bröts ur och bildar väl numera de s.k. jordeböckerna.  
 
Marklandet som begrepp har för övrigt varit livligt debatterat.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-02-25, 22:27
Svar #12

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Tiondelängderna är inte alltid korrekta vad avser sädesslagen och produktslag, då det fanns omvanlingstabeller som gjorde att tionde kunde betalas i t.ex. råg fast man odlade både råg och korn.

2010-02-26, 08:54
Svar #13

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 812
  • Senast inloggad: 2018-12-10, 13:38
    • Visa profil
Hej,
 
Och varmt tack, Carl, Jan-Erik och Björn, för fantastiskt spännande svar!
 
Jag ska nu med ny iver, och nya ögon, kasta mig över landskapshandlingarna!
 
Det är ju ett fantastiskt rikt material...
 
Jag har dock ytterligare en liten fundering, och det gäller den kamerala eftersläpningen: i jämförelse med jordeböcker och årliga räntan i landskapshandlingarna, är Älvsborgs Lösen år 1571 mer trovärdig?
 
Där torde väl uppgifterna vara mer i klass med tiondelängderna i detta avseende, eller?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2010-02-26, 10:04
Svar #14

Carl Szabad

Christian! Eftersom beslutet om den skatten togs på grundval av förlusten av Älvsborgs fästning året innan fanns inget underlag som kunde eftersläpas. Det var dessutom en förmögenhetsskatt, den första, som utgick på en tiondel av det värde man ägde i lösöre. Därför är boskap, guld, silver, tenn och reda pengar uppräknade bland skatteobjekten. Även dödsbon och änkor beskattades. Jag har i det sammanhanget sett benämningen barnegotz.

2010-02-26, 12:34
Svar #15

Utloggad juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 812
  • Senast inloggad: 2018-12-10, 13:38
    • Visa profil
Hej Carl,
 
Och jättetack igen!
 
Detta var mycket spännande - och glädjande - att höra. Då har man ju ändå en fast punkt att utgå ifrån...
 
Särskilt stort tack för tolkningen av begreppet barnegotz, som jag aldrig blivit klok på.
 
Varmt tack,
 
Christian J (som nu även med nya ögon ska kasta sig över ÄL 1571)

2010-02-27, 10:48
Svar #16

Utloggad bjornen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1156
  • Senast inloggad: 2018-10-13, 08:21
    • Visa profil
Även koppar uppräknas i Älvsborgs första lösen och betalas skatt på. Hästarna var undantagna i stora delar (kanske hela) av Sverige men i Finland (hela?)betalades även skatt på hästarna.
Viktigt att skilja på Älvsborgs andra lösen som var en personskatt och betalades (1613)1614-1619 i 6 terminer.

2010-02-27, 11:26
Svar #17

Utloggad berydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 615
  • Senast inloggad: 2019-03-05, 18:29
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Här följer en notering för Högabråten i Åkers socken och Smålands lanskapshandlingar (1601:12) och den årliga räntan:
 


 
 
För skattegårdar noteras skatten i penningar, smör, dagsverken, årliga hästar och konungahästar.
 
För kronogårdar, som Högabråten noteras under, noteras två andra poster (2 och 3) i listan som jag inte riktigt förstår vad de innebär. Läser dem som f:n: penning(?) och Stod .. koo.
 
Någon som kan bringa klarhet i detta?

2010-02-27, 12:57
Svar #18

Utloggad berydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 615
  • Senast inloggad: 2019-03-05, 18:29
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Har kommit till slutsatsen att det på tredje raden står stödie koo och har också nu sett stödie oxe. Frågan kring andra raden kvarstår.

2010-02-27, 13:26
Svar #19

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 12:56
    • Visa profil
Hej Bengt
 
F:N:pengar står för fodernötspenningar
 
På raden under bör det stå Städie ko. Eftersom det var ett kronohemman betalade brukaren en avgift eller s.k. städjepenning till kronan. Därav namnet städja- eller städje-.  
 
Verbet användes i andra sammanhang såsom att städja en piga, dvs anställa eller leja en piga. Ersättningen till pigan kallades ibland för städjepenning.  
 
hälsn  Jan-Erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-02-28, 12:06
Svar #20

Utloggad berydh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 615
  • Senast inloggad: 2019-03-05, 18:29
    • Visa profil
    • Från förfädernas värld
Tack Jan-Erik,
Du vet inte om det möjligen finns någon sammanfattande litteratur på området som beskriver vilka poster skatten bestod av och hur denna skiljer sig mellan olika gårdsnaturer?
 
För frälsehemmanen noterar jag att endast årliga hästar och konungahästar tas upp. Här är min förmodan att detta var den del som tillföll kronan och att den övriga delen av skatten (räntan) som tillföll frälseägaren inte tas upp i längden.

2010-02-28, 13:50
Svar #21

Utloggad legony

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1992
  • Senast inloggad: 2019-04-08, 17:08
    • Visa profil
Hej Bengt,
 
En bok som jag haft stor nytta av är Sveriges finansrätt av Lars Gustaf Linde (1887). Ger exempel ur ett avsnitt om Årliga räntan eller Jordeboksräntan här:
 


 
Det förträffliga med boken är att den samtidigt ger en historisk bakgrund till varje åtgärd på det finansiella området.  
 
Mvh
Leif

2010-02-28, 14:01
Svar #22

Utloggad jeb

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 546
  • Senast inloggad: 2019-04-10, 12:56
    • Visa profil
Hej igen Bengt
 
Det finns så vitt jag vet bl.a. följande litteratur i ämnet.
 
1) Folke Dovring. De stående skatterna på jord 1400-1600.  Lund 1951. Boken behandlar de stående skatterna på skattejord. Andra jordnaturer ingår inte. Den innehåller en mycket bra skattekatalog som redovisar skatterna landskapsvis. Som denna visar varierar skattepersedlarna till såväl omfattning som nivå och kvantitet.  
 
2) L G Linde. Sveriges finansrätt. Sthlm 1887. Boken tar bl.a. upp innehåller Statsinkomsterna, Allmänna besvär, Beskattningsförrättningar, Allmänna uppbörden och Statsmedlens disposition. Den är främst inriktad på den senare tiden, alltså 1800-talet. Men belyser ofta äldre förhållanden som bakgrund etc.
 
3) J G Branting: Handbok .... från äldre tider intill och med år 1825 utkomne svenska författningar .... Sthlm 1827. (4 band)    Det är ett utmärkt lexikon till äldre ekonomiska förhållanden mm.
 
4) C U Leyonmarck: Register över ..... samling av riksdagsbeslut, bevillningar ..... från 1521 till år 1731. Sthlm 1820. Ett bra lexikon över olika ekonomiska och finansiella förhållanden.
 
5) G Wirsell: Kronans jordeböcker. Lund 1968. FDen behandlar främst jordeboken som företeelse i sig.  
 
6) RSV Utbildning och information: Svenska skatternas historia   1982-1883. Finns på Internet??
 
7) Ingvar Jonsson. Jordskatt och kameral organisation i Norrland under äldre tid. Umeå 1971.  
 
Härtill kommer flera samlingar av författningssamlingar och kungörelser från äldre tid.
 
hälsn  Jan-erik Björk
hälsningar
Jan-Erik Björk

2010-04-10, 23:45
Svar #23

Utloggad passord

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Swen Sylkelock
Frij. ...
 

 
Vad står det efter Sven Silkelock, Noteringen finns vid sidan av klosterbonden Per i Kammarbo. Kan det finnas ett samband mellan  Sven och Per? Om inte varför står noteringen just där? Troligen svåra frågor. Var just uppkopplad mot SVAR (landskapshandlingar) men den slutade att fungera. Hade tänkt se efter om det finns någon anteckning i avkortningslängd.

2010-04-11, 09:36
Svar #24

Utloggad niclas

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 5012
  • Senast inloggad: 2019-01-29, 23:17
    • Visa profil
Noteringen avser en frihet, dvs Sven Silkelock har av kronan erhållit skatten, eller delar av den, i någon form av kompensation för gjorda tjänster. Ett äldre indelningsverk med andra ord. Det behöver absolut inte betyda att han har någon koppling till denna gård. Det står Swen Sÿlkelock frijt (..?) - det sista är ett förkortat årtal när han erhöll denna frihet (utan underlag för när texten är skriven så vill jag ej gissa vilket år som det står men det torde vara i början av 1600-talet). Vilket år är källan ifrån ?

2010-04-11, 13:46
Svar #25

Utloggad passord

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1500
  • Senast inloggad: 2018-09-27, 20:31
    • Visa profil
Tack Niclas, det var ungefär vad jag gissade. Källan är Smålands handlingar 1612.9, pag. 12v. Visserligen fanns det en Sven i Kammarbo 1618. Denne hade efterträtt den tidigare brukaren Per. År 1617 nämns inte något namn på en brukaren i Kammarbo.  
 
Inom parentes kan sägas att en faster till länsmannen Erik Sahlsten med namnet Kerstin Nilsdotter (död på Kyndelsmässodagen 1728, 40 år gammal) var gift med en bonde i Kammarbo [ting S. Möre januari 1729, ärende nr 77]. Detta har dock knappast med saken att göra.  
 
Troligen avses den Sven Silkelock som år 1624 tillsammans med Jon Stinn och Nils Göthe från Floahult lär ha bliit anklagade för att ha burit budkavle i Algutsboda med syfte att starta en ny Dackefejd mot Gustav II Adolf. Gissningsvis bodde han i Hossmo  se här. Det kan naturligtvis ha funnits fler med samma namn och av det skälet vore det intressant att spinna vidare på Sven Silkelocks historia. Smålands handlingar, årlig ränta och tiondelängder för Hossmo sockan kan kanske ge något.
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2010-04-11 16:34)

2010-09-18, 23:16
Svar #26

Utloggad jonas_magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1310
  • Senast inloggad: 2019-03-21, 22:49
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Hur tolkar ni detta? Hur kan ett Ödeshemman ha en invånare, Locke?
 

2010-09-18, 23:39
Svar #27

Utloggad gunnarh

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 528
  • Senast inloggad: 2016-01-13, 08:55
    • Visa profil
Ödehemman var en administrativ beteckning, som inte omedelbart ändrades, när hemmanet blev bebott igen. Bonden skulle ha några år på sig, skattefritt, för att få jorden i kultur och husen användbara.

2010-09-18, 23:46
Svar #28

Utloggad jonas_magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1310
  • Senast inloggad: 2019-03-21, 22:49
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Tack för snabbt svar Gunnar! Fanns det bestämda tidsrymder hemmanet kvarvarade i den statusen eller varierade det?

2010-09-19, 06:52
Svar #29

Carl Szabad

Vad är det för längd? Kan du ange SVAR-ID? Om det är en ägarlängd, vilket verkar troligt eftersom det står Locke i Hags..., är det inte så konstigt. Locke bor själv någon annanstans.

 

Annonser




Marknaden

elgenstierna utan-bakgrund 270pxKöp och Sälj

Här kan du köpa eller sälja vidare böcker och andra produkter som är släktforskaren till hjälp.

Se de senast inlagda annonserna