Hänvisning till kyrkböcker

[Annelie Eriksson]

Hej på er!
 
Hur ska jag i min släktforskning hänvisa till kyrkböcker så att både jag och andra lätt hittar källan?
 
Jag vet att detta ämne stötts och blötts i andra diskussioner, men jag är så dum att jag ändå inte fattar någonting och måste därför få formulera frågorna så jag få svar jag kan förstå  
 
Jag är hemskt ny på detta område, har idag för första gången varit på ortens bibliotek och läst mikrokort.
 
Vad jag har svårt att greppa är det här med volymbeteckningar. På flera ställen här på Anbytarforum har jag läst att dessa kan heta C:1 etc. Är detta något nationellt övertäckande hur volymerna är betecknade eller skiljer det sig? Om det skiljer sig är det kanske inte så smart att hänvisa till dem utan kanske bättre med kyrkbok, församling, år och sidnummer?
 
På jättemånga ställen kan jag också se massor med förslag på hur man ska hänvisa till kyrkböckerna. Här verkar smaken vara som baken så istället för att fråga hur andra gör undrar jag om detta är ett bra sätt som fler än jag kan förstå och använda sig av:
Ex: Kyrkbok, Församling (län), År, Sida
 
När jag läser igenom vad jag skrivit ser jag att det är rörigt och lite svårt att förstå, dessvärre vet jag inte riktigt hur jag ska formulera mig annars.
 
Om detta är räknas som en dubblering hoppas jag att Peter har överseende med det och visar mig vart jag ska ta vägen, samt raderar mitt inlägg.
 
Tack på förhand.
/Annelie

[Ingegärd Johansson]

Hej Annelie!
 
Du behöver verkligen inte be om ursäkt för att du är ny som släktforskare. Det har vi alla varit, och som nybörjare var jag så dum att jag inte ens angav källan.
Jag tycker att du har valt ett utmärkt sätt att ange källor, och det är förstås för att jag gör likadant. Dvs jag anger sällan sida, om det inte gäller husförhörslängder, för jag tycker inte att det är till någon större nytta. Av samma skäl är årtal ofta onödigt, tycker jag. Om jag har talat om att någon är född 1748-11-05 och anger födelseboken som källa, så finns det ju inte någon anledning att söka den här personen på något annat årtal.
Du undrar om SVAR:s volymbeteckningar gäller hela landet, och det gör de, men jag tycker ändå inte att de är bra som källangivelser. En födelsebok är en födelsebok, men C:1 är en beteckning för en födelsebok i ett visst system, som skapades för mormornernas filmning av kyrkböckerna. Om vi i en framtid får t ex digitalfotograferade kyrkböcker, så finns det ju ingen som helst anledning att ha kvar det systemet. För övrigt är de här själlösa bokstavs/sifferbeteckningarna så tråkiga, och det är så lätt att skriva lite fel när man antecknar dem.
Lycka till med släktforskningen, Annelie!
 
Ingegärd

[Carl Szabad (Carl)]

Annelie! Litterabeteckning (C:1, A:14, etc) förekommer i de flesta arkiv, men det är ju kyrkoarkiv som en nybörjare först kommer i kontakt med. Där har de vanligaste serierna följande beteckning: AI = husförhörslängd, C = födelsebok, E = vigselbok och F = dödbok.
 
Den vanligaste typen av källhänvisning består alltså av Församling (län eller landskap), Kyrkbok, Sida (i den turordningen). År, som du tog upp, framgår liksom Ingegärd konstaterar av själva uppgiften och ingår inte i källbeteckningen. För de äldsta tiderna kan dock uppgifterna återfinnas i andra volymer än litterabeteckningarna anger, exempelvis kan både vigsel- och döduppgifter finnas i en C-bok. Exakt innehåll i en volym hittar du i det aktuella kyrkoarkivets beståndsförteckning som finns antingen på NAD-CDn eller i NAD på nätet (länk från Riksarkivets hemsida).
 
Det finns mängder av varianter på detta. Vissa föredrar att vara mer detaljerade i beskrivningen av den använda volymen (boken), eftersom det förekommit att arkiven bytt volymbeteckningar. Detta torde dock förekomma huvudsakligen i yngre material, efter mitten på 1800-talet.
 
Själv använder jag (och flera med mig) det enkla f, v eller d, om uppgiften avser en födelse, vigsel eller död som är inskriven på förväntad plats i avsedd församlings volym och alltså inte på något vis är svår att återfinna. Alla förkortningar bör dock åtföljas av en förklarande text om du tänker publicera dig i någon form.

[Ann-Mari Bäckman]

Annelie!
 
Det är inte dumt att gå en släktforskningskurs heller. Jag hade själv stor nytta av en sådan, när jag började släktforska, men eftersom det är så långt in på terminen, så är det ju inget att tänka på nu. Nästa omgång blir ju först till hösten, så det är bra att du frågar här.
 
Ann-Mari Bäckman

[Annelie Eriksson]

Tack så jättemycket för era svar, nu måste jag bara tillbaka till biblioteket så jag får mig några kyrkböcker att hänvisa till

[Reine Haak]

Jag söker per jönsson haak i brönnestad

[Carin Olofsson]

Reine, ett litet tips: du har större chans att få svar om du lägger din efterlysning under . Den här diskussionen gäller hur man bäst redovisar sina källor i forskningen, och har inget med Brönnestad att göra.

[Carl Szabad (Carl)]

Tala också gärna om när han ska ha levat.

[Ingela Martenius]

Det finns en Per Jönsson Haak i Centrala Soldatregistret ( http://soldat.dis.se/soldater.php ).
Född 1801-12-07 (ej angivet var); tillhörde Skånes dragonregemente (Haglösa kompani), i Vemmerlövs socken (rote Vemmerlöv 2).
Aktnummer: SD-07-0003-1834
 
Ingela

[Björn Tuvesson]

Hej Jo jag undrar håller på söker i dom nya husförhörbökerna i alla jag har sökt har det står var dom finns i nästa kort tills jag fasnade det står inte vart dom tog vägen... hur gör jag nu för att gå vidare när slutar man att skriva i husförförbökerna..
 
Vänligen
Björn Tuvesson
 
(Meddelandet ändrat av Balt 2010-02-07 18:01)

[Gunnar Håkansson]

Hej, Björn!
Söker du fram- eller baklänges? Husförhörsböckerna tar slut omkring 1895 och avlöses då av församlingsböcker, som ser nästan likadana ut. Bakåt varierar det mycket mera. I slutet av 1800-talet finns det gott om hänvisningar hit och dit. I början av 1800-talet finns det inga hänvisningar alls - man får helt enkelt se efter, om de sökta finns i samma by även i föregående förteckning (det kan finnas flera förteckningar i samma bok). Finns de inte där, får man leta i resten av församlingen. Finns de inte där, får man leta i inflyttningslängden. Det tar litet längre tid, men är inte svårt. Svårare blir det, när det börjar fattas husförhörslängder, så att man måste börja jumpa mellan födelse-, vigsel- och dödböckerna.

[Björn Tuvesson]

Det var i församilngsböckerna det tog lite stop.

[Sten Magnusson]

1903 fastställdes något som kallades Allmänna Arkivschemat där t.ex. A stod för Protokoll. Detta arkivschema har i huvudsak sett likadant ut för samtliga arkiv, men har också anpassats till arkivtryp, så att t.ex. kyrkoarkiven har fått sitt schema och domboksarkiven ett annat utseende.  
 
(Att kyrkoarkivens beteckningar skulle ha någon koppling till mormonernas filmning har jag däremot inte hört).
 
Då är det ju praktiskt att hålla sig till de beteckningar som anges.
 
Mvh/Sten Magnusson