Äldre inlägg (arkiv) till 04 juni, 2010

[Magnus Sandberg]

Hallå alla forskare!
 
Jag har en liten undran som rör dödböcker och prästens anteckningar om hur gamla personerna blev. På många ställen i Skärstad sn (F) ,där jag forskar, skriver prästerna ex 43 14 2 eller  
52 50 - i sina kolumner för, som jag tolkar det, år månader dagar. Varför skrev man inte 44 2 2 och 56 2 - istället? Jag vet ju också att man inte kan lita på dessa uträkningar till 100% men de flesta gånger verkar det inte stämma alls. Är det jag som tolkar kolumnerna fel, eller?
 
//  Magnus

[Anders Berg]

Magnus, kolumnerna ska nog vara år, veckor och dagar. Det är nog därför uträkningen så sällan stämmer.

[Lotta Johansson]

Hej Magnus!
I Rogberga (F) dödböcker har jag märkt att prästerna ibland skriver antal veckor och ibland månader, så det kanske man gjort i Skärstad också.  
 
Mvh//
Lotta

[Elin Ericson]

Hej!
Jag har en fråga som rör de utländska gruvarbetare och andra, som begravdes på katolska kyrkogårdar i Sverige (ex Åmmeberg, Närke på 1860-talet).
Var finns dessa kyrkoarkivalier, vanliga dödböcker inom Sv kyrkan? Vilka stod för begravningarna? Fanns katolska präster i Sverige då?
Hälsningar Elin Ericson.

[Mi Alforsen]

Hej Elin
 
Det fanns ett par katolska präster i Sverige på 1860-talet. Om jag vore Du skulle jag ta kontakt med katolska stiftet här i Stockholm, så kan Du säkert få hjälp vart Du ska vända Dig. De har en egen mail adress domkyrkan@catolic.se, Du kan också gå in på deras hemsida www.catolic.se
 
Hälsningar
Mi Alforsen

[Peter Rydén]

Rätt e-postadress bör vara domkyrkan@catholic.se och hemsidans adress är www.catholic.se
/ Peter

[Mi Alforsen]

Hej Elin och Peter
 
Peter har alldeles rätt: Catholic stavas med ett h, ibland går det lite fort. Tack för att Du korrigerade mig, Peter.
 
Hälsningar
Mi

[Gunnar Jonsson]

I dödböckerna från Kila (S) står från ca 1800 inskrivet hittills inlämnat vid tinget med jämna mellanrum.
Innebär detta att kopior på dödböckerna lämnades till häradsrätten?
Om så var fallet, finns dessa kopior bevarade i häradsarkivet?

[Peter Funke (Fun)]

Hej Gunnar!
 
Kan det vara de dödlistor (Kungl. förordning 1793-05-31) som lämnades till Rådhus- och häradsrätter?
(Källa: Clemensson, släktforska, steg för steg)

[Elisabeth Thorsell]

Gunnar, det är nog som Peter säger, men jag tror att listorna är mycket ojämnt bevarade. I Östergötland-Småland har jag någon gång sett att de stått som egen serie i någon häradsrätts förteckning. Någon gång har jag också sett dem ligga bland häradsrättens inneliggande handlingar.
 
Så du får väl ge dig iväg till Värmlandsarkiv (lyckliga människa!) och titta i arkivförteckningen för ditt härad.

[Gunnar Jonsson]

Vissa har det, vissa inte.
Värmlandsarkiv alltså.
Jag tackar mina båda släktingar för svaren.

[Kent Persson]

Hej
Enl. minnesalbum och i min bok som heter Våra Barn och tillika på gravstenen över min mormor, Hanna Harthelius, står att hon föddes År 1873-11-25 Stora Harrie, men i födelseböckerna (microfilm) som jag köpte från SVAR hittade jag henne under ÅR 1871-11-25.
Vilket kan man lita på egentligen?
Tacksam för svar.

[Carl Szabad (Carl)]

Kent! Du ska alltid lita på den källa som ligger närmast händelsen i tiden. Eftersom födelseböckerna är upprättade i samband med barnets födelse så torde den uppgiften vara korrekt. För att vara helt på den säkra sidan bör du även följa familjen framåt i husförhörslängderna för att se var det blev fel någonstans.

[Mia Löwgren (Mis)]

I Genline 2362:48, Västerfärnebos dödbok F:6 1850 - 1861( tråkigt nog glömde jag anteckna sidnr), står min ana Anna Olsdotter som dödsfall nr 56 år 1851. Det står att hennes uppförande var ärligt och Gudfruktigt.  
 
SEDAN står det något som jag verkligen inte alls förstår: Hebbisk pensioner ser det ut att stå, men det är inget jag blir klokare av. ( Nog för att hon hade kommit upp i en aktningsvärd ålder, men jag tror inte man pratade om pensionärer på den tiden?  
 
Jag är otränad i läsning, känner jag - någon som kan hjälpa mig?
 
Kram / Mia

[Christina Helmby]

Hej Mia!
Intressant, jag tycker också det står så, men vad i hela friden betyder det?
Lägger in bilden så fler kan försöka. GID 2392.48.19900
Mvh
Christina H

[Mia Löwgren (Mis)]

Tack Christina, vilken ängel du är - jag har inte GL hemma, så jag kunde inte bifoga nåt. Hebbisk/Alebbisk Pensionär???

[Mia Löwgren (Mis)]

Hebbisk Pensionär, alltså. Någån vänlig anbytare som vet vad det betyder?

[Per Thorsell]

Det finns en släkt Hebbe med flera filantroper. Det kan röra sig om en livränta eller dylikt från någon donationsfond ur denna släkt. Titta efter släkten Hebbe i Svenskt Biografiskt Lexikon. Det kan kanske ge en förklaring.
 
Per Thorsell.

[Mia Löwgren (Mis)]

Menar du Wendela, Signe och dom?  
Oj... ok tack för tipset! *fundersam*

[Per Thorsell]

Vendela Hebbe (1808 - 99), född Åstrand, var ingift i denna släkt. Signe var hennes dotter. Filantroperna tillhörde en tidigare generation.
 
Per.

[Sam Blixt]

I Hallingebergs dödbok har prästen angivit åldern vid dösfallet i år, månader, veckor och dagar ellewr på latin Annus, Mensis, Hedbdom och Dies se bilden nedan.
 
 
Hur ofta förekommer detta i Sverige?
 
Har någon sett detta i någon annan församling.
 
MVH
 
Sam

[Sam Blixt]

I Hallingebergs dödbok har prästen angivit åldern vid dösfallet i år, månader, veckor och dagar eller på latin Annus, Mensis, Hebdom och Dies se bilden nedan.
GID 48.24.7500 År 1800 CI_5_1772-1811, 1800 januari.

 
Hur ofta förekommer detta i Sverige?
 
Har någon sett detta i någon annan församling.
 
MVH
 
Sam

[Gunilla Johansson]

Sam,
 
Det förekommer i vissa församlingar som jag stött på. Har reagerat på det!!!
 
Vet dock inte hur vanligt det är, har även reagerat på de präster som skrivit ner den avlidnas levnadshistoria. Det är väldigt bra för mig som släktforskar att prästen nogrant skrivit ner lite om den avlidne tex vilka intressen som fanns eller hur stor stugan var den avlidne bodde i. Dessa dödböcker är inte heller så vanliga, men jag har stött på dom bla på Gotland och i Närke.
 
Mvh
 
Gunilla

[Britt-Marie Waller]

Hej!
 
I de socknar där jag forskar mest i Östergötland förekommer detta ofta. Åldern på den avlidne/avlidna står nästan alltid, sedan om det är rätt eller ej kan man inte vara säker på.
Sam, om du tittar på C:2 Godegård s 214, år 1742 eller C:4 Tjällmo s 174, år 1788 så kan du studera dessa slumpmässigt utvalda sidor.
 
Mvh
 
Britt-Marie

[Ingri Ami Olovsdotter]

Hej alla forskarvänner!
Jag har stött på en, för mig, ny notering i en dödbok.
 
När jag hittade min ana i dödboken står hon som änkefru och där finns uppgift om när och med vem hon gift sig. Där står även när henne make dog.
 
När jag sedan går tillbaka till maken i dödboken står min ana med i kolumnen för gift men med tillägget äktenskapet upplöst.
 
Det finns som redan skrivet ingen uppgift om detta i min anas rad i dödboken. Om jag tittar i husförhören finns båda med på samma sida hela vägen till slutet och där finns ingen uppgift om något upplöst äktenskap.
 
Jag började titta lite mer i dödboken och såg att det stå äktenskapet upplöst på var och varannan person!  
 
Det här gäller Stora Tuna 1852 och 1859 och där hittade jag ytterligare en dödbok. Efter lite bläddrande inser jag att i den här boken finns inga noteringar om begravningsdag och då borde det vara dödboken och det andra är begravningsboken, vad tror ni om det?
 
I den här boken finns heller ingen uppgift om att äktenskapet upplösts, varesig på min anas rad eller hennes makes.
 
Någon som har koll på detta?
Jag har funderat lite och funderar på om det kan vara så att när maken dör är han gift och iom att han dör är ju äktenskapet upplöst, har alltså prästen skrivit in en notering om något som egentligen borde anses vara en naturlig följd av att en av makarna dör?
 
Hoppas att någon kan hjälpa mig reda ut detta!
/Ami

[Carl Szabad (Carl)]

Rent religiöst anses äktenskapet upplöst när ena parten avlider, fast det är inte så vanligt med den formuleringen i dödboken.

[Per Thorsell]

I många (alla(?)) socknar finns det mot mitten av 1800-talet en kolumn i dödbokens högermarginal med beteckningen upplöst hjonelag (=äktenskap). Där står en etta för varje gift person som dör. Ettorna summerades vid årets slut eller när uppgifter skulle sändas in till Tabellverket. En praktisk lathund för prästen.
 
Skilsmässorna var vid den tiden inte flera, än att man kunde hålla reda på dem.
 
Per Thorsell.

[Patrik Larsson]

Hejsan!
Jag har en syster som är präst. Via henne har jag stött på att de har en gravbok digitalt över gravarna på kyrkogårdarna där det finns namn, personnummer eller födelsedata, bostadsort, dödsort och gravsättningsdatum för varje person på respektive grav. Jag undrar om det kan vara en tillförlitlig källa liksom dödböcker och ersätta CD om döda, när jag noterar döds- och begravningsdatum i datorn.

[Carl Szabad]

Den mest primära källan för ett dödsfall är den dödsattest som en läkare utfärdar. De är dock inte så lätta att använda som källa utan i stället används församlingens död- och begravningsbok, som den officiella benämningen på dödboken var fram till 1991, när Skatteverket tog över folkbokföringen.
 
I kyrkoarkivet under littera OI hittar man gravböcker, som är förteckningen över de fysiska gravplatserna på kyrkogården. Den är ingen primärkälla vad gäller uppgifter om den gravsatta, men bör naturligtvis vara samstämmig med uppgifterna i dödboken. Det förutsätter dock att den avlidna även är begravd på församlingens kyrkogård, något som inte alltid är fallet.
 
Majoriteten av de församlingar som har digitaliserat sina gravböcker har bidragit till CDn Begravda i Sverige.
 
(Meddelandet ändrat av carl den 01 januari, 2009)

[Maria Hellström]

Jag lånar denna tråd för en fråga kring en dödbok.
 
Min fff bodde i Sthlm 1891, Döbelnsgatan 48 i Johannes församling. Sedan dör frun och jag kollar upp dödsfallet i dödboken inne på SVAR. Stockholms län - Jakob och Johannes - sedan finns en massa kyrkböcker och jag klickar på den lämpliga, alltså Död- och begravningsbok för Johannes. När jag öppnar boken och ser första sidan blir jag förvånad, för där står istället Död och begravningsbok för Jakob !!! Hur kommer detta sig???  
 
Frun fanns med i boken, men det stod inte att de bodde på Döbelnsgatan, utan på Surbrunnsgatan. Och det har inte stått någonting om att de flyttat eller så. Hur kan detta komma sig? Så var någonstans bodde de egentligen, Döbelnsgatan eller Surbrunnsgatan? Och Johannes församling eller Jakobs??  
 
Hon dog dock på en tredje adress, Badstugatan 80. Det ser ju ut som en helt vanlig adress, var hon typ på besök hos någon som bodde där och råkade dö då? Eller hur kan man tolka detta? Och kan detta med Badstugatan förklara att boken heter Jakobs dödbok (trots att det står Johannes i förteckningslistan!) ?  
 
Sen ytterligare en fundering, det fanns en kolumn i boken (Död- och begravningsboken alltså) med rubriken Anteckning av hvad i serskild promemoria är föreskrifvit och så stod det olika namn. Några namn förekom fler gånger, andra namn bara en gång. Vad menas med detta?  
 
Flera funderingar på en gång här, hoppas på svar!
 
(Meddelandet ändrat av Gmariah 2010-06-05 00:12)