Kvinnors titulatur i vigselböckerna

[Per Thorsell.]

Fick man titulera bruden hur som helst?  
 
1782, den 26/12 vigdes i Torshälla Smeden Anders Askerberg vid Holmens Bruk och Jungfru Maria Christ. Sjöberg.
 
Parets första barn, dottern Maja Greta föds en månad tidigare, den 26 November 1782 av Mästersven Anders Askerberg och H. Maja Stina Sjöberg.  
 
Det finns ingen anmärkning av något slag, varken i Vigsel- eller dopnotisen.
 
Företeelsen i sig är ju inte ovanlig, men prästen brukade annars vara mycket noga med noteringar som oägta och Quinnsperson.
 
Var det helt godtyckligt för prästen, att kalla en ogift kvinna för Hustru och en nybliven mor Jungfru vid denna tid? Hur brukade trolovningsbarn noteras i dopböckerna? Jag har inte träffat på något sådant i min släkt.
 
Per Thorsell.

[Sonia Biörkeroth]

Per! Jungfru var titeln på en ogift kvinna från borgligt hem. Och brudens efternamn är Sjöberg som tyder på borgare eller hantverkare. Och det kan vara så att Anders hos prästen före barnets födelse sett till att fått den blivande moderns noterad som sin hustru, med avsikt att de skulle gifta sig senare. Barnet ansågs då födas som äkta, även om de formellt inte var vigda. Inget ovanligt sätt med höggravida flickvänner. Det kan säkert finnas notering om detta någonstans, har sett det, men kommer inte ihåg just nu var.

[Per Thorsell]

Jovisst. Men att hon kallas hustru före vigseln är väl anmärkningsvärt. Det brukar väl stå Fästekvinna eller liknande.
 
Jag vill minnas att det förekommit, att präster varnats av domkapitlet, för att de varit för slappa med sådana här saker. Man var kanske litet frigjord i Torshälla på 1700-talet. Jag fann nyss ett par som vigdes 4 dagar före första barnets födelse.
 
Per.