Hej Dag!
Känner du till nedannämnda domboksnotis som berör Gunnar Galle och hans gårdar?
Västbo db (VLA) 1620 18/5, s 268-286:
Sammmedagh kom för retta Edle Welb. Gunnar galle, och blef förhörder om the Jnterogatori(a) Punckter, som then Högloflige konungzlige Hofretten af gunst och nåder hafuer opålagt denne ringa retten i Wesbo häradt at Ransaka effter, såßom till theet första, huru Gunnar galle Vill beuisa, at the tre gårdar, Kierringe i Angelstadg Sohen, i Synnerbo häradt,
Torstarp och Stäkeboda i Rydaholm Sohen, i Ösbo häradt,
War hans fader af S. konung Erich Vnder frelße gifne, der opå kunde Gunnar galle inge konungzlige Breff framlegga eij heller några Copior, icke heller några lefuandes Vitne, såßom sådana Bref schulle hafua läseedt, men till en berettelße framlade Gunnar galle et Vitnesbreff, Vnder Her Jons Signet i Angelstadh, at en benemd Claues Jönßon som lenge hade bodt i Kierringe, at Gunnar galles fader Jon Markußon benemdh en ofrelst man, åtte Kierringes gårdh, i Saligh konungh Gustafz tidh, och af honom stadde Claues gården, Effter Jon Markußon fyck Gunnar galle hans Son samme gårdh. När Gunnar galle i konungabytet Slagen bleff, togh hans broder Jöran galle sigh Målzmansdömet öfuer gården, men huru han kom derifrån Vnder Cronan, Veet han ingen Vnderrettelße. Brefuet daterat Anno 1608 den 24 Septembris. dernest framlade Gunnar galle et tinghuitne, gifuit af Welb. Jöranßon(sic!) till Fylleschogh. dat: 1608 den 13 Septembris, Förmälandes at en gammall landz(knicht-struket!)man huilken Vthj förre dansche feigden tiente Jöran galle, den tidh konungh Erich redh igenom Kierringes by, när han War på tåget ådt halmstadh, då föll Jöran galle för H: k.Mtz , och begärade gården, och säger at han fyck konungens breff och tilseyelße opå gården.
denne thuenne Vitnesbörder synes Wara emodt huar andra, förty Vthj Claues Jönßons Vitnesbördh förmälas, at Jon Marcußon åtte gården, effter honom hans Son Gunnar galle etc huru schulle tå gården Wara kiender Vnder Cronan, Vthj konungh Gustafz tidh, förty om thet icke hadhe Varit schedt, så behöfde icke Gunnar galle hafua anmodat samme gårdh af konungh Erich, men dhe äldste (h)er för retten beretta, at han hade gården för sin Rusttienst, på sin hester, och icke för frelße, thet then Vnge Gunnar galle her för retten bekienner.
Huadh belonger Gunnar galles moders katharina Jönßas dotters gåfuo breff, der Vthj förmäles at hon hafuer gifuit sin Son Gunnar galle kålhult Vthj Vederlagh för the konungzlige Brefuen han hade låthat förkomma, som Gunnar galle oppå kierringe, Stökeboda och
Törestorp föruerffuat hade, deet hemsteller denne ringa retten, Vthj then högloflige konungzlige Rettens höguisa betänckiande, huru Vidt thet för godt och gilt Vitnesbördh må accepterat bliffua, Ty thenne ringa retten at för:de Gunnar galle ingen konungzlig frelßes breff på för:de godz bekommit hafuer, möckit mindre hans moder them borttapat, ähr och af fremmande förseglat, och icke af någon Suensk som af Saken Viste beskedh.
Men belongande Torstarp så är thet af schata heman, och Slechten hafuer Wunnet thet ifrån Gunnar galle.
Belongande then andra Punckten om Gunnar galle hafuer något konungzliget Bref opå__3 gårdar, der oppå hade han ingen konungzligh Breff, Vthan allenast hans moders berettelße, som han Seijer.
Belongande then 3. Punckten om Gunnar galle lät sigh bruka emodt konungh Jahan, mz konungh Erich, der om finne man ingen Vttryckt beschedh eller Vetschap, men dhe äldsta Vitna at han bleff slagen i konunga bythet, för then orsack at han icke kom till Wastena, then tidh heelt Adelen så Wäll som krigzfolket handginge konungh Jahan, och Peer Arffuidzon mz sina Ryttare Slogh honom ihiell, det Peer Arfuidzon i sin lifztidh hafuer bekiendt, och röfuade gården deet Sålunda beuisas kan, at then tidh Gunnar galle, kom ifrån hofuet, tå klandrade han Peer Arfuidßon på Synnerbo tingh och War honom mehta fiendtelig, krefiandes honom sins faders fäderne, och Peer Arfuidzon samma saak förlade.
4) Belongande den fierde Puncktenn, när the tre gårdar kiendes Vnder Cronan, der opå Weet Gunnar galle inthe Datum.
5) Belongande then 5. Punchten, när Gunnars fader blef dödh, huadh tidh åhr och dagh, her om blef sålunda berettat, at Salig konungh Erich bleff fången Michelsmeße
dagh. och åhret der effter bleff Gunnar galle af konungh Jahans folk S(en)este Michels dagh ihielslagen, orsaken som förbet är.
6) Belongande den 6 Punchten, huru många barn han hafue effter sigh, der om är sådan berettelße at Gunnar galles första gifta, Fru Brijta till hinsekin, mz henne aflade
han et barn, Fru Kyrstin Oloff Jöranßons till Vglansrydh, Sedan gijck Gunnar galle å andra gifto, och fyck till hustru Karin Jöns dötter Lillia, medh henne aflade han
Gunar galle, mz huilken h(on) gich hafuandes, ner han Slagen bleff af konungh Jahans folk; der nest gijck Gunnar galles moder, Karin Jönsdotter Lillia å andra gifto,
och fyck till man Jöns Jönßon till Jngelstadh, mz huilken hon aflade thu barn, Peer Jönßon och Anna Jöns dötter, deßa Våre Gunar galles halfsöschionne etc
7) Huadh Belonger then 7. Punckten, at Gunnar galle schulle beuisa, huadh löst och fast effter hans fader War, der om han ingen beschedh Weet, Vndantagandes sins
moders berettelße, och en schrifuelße han Sielff Skrifuit hafuer etc
Om Gumar galles fäderne bleff afuittrat och Målzman ther öffuer satte, för om hans moder gijck å andra gifto, der om Viste retten ingen beschedh, eller
Vnderettelße, Vthan the äldste ähra i then fulla meningh, at godzet bleff Skiöflat etc
9) Om någr(om) Vntterliget ähr, at Gunnar galles moder hafuer Jnne mz sigh, thet arf löst och fast, som föll efther Peer galle till Förarp, Gunnars faderbroder, huru
möckit och huadh thet War; Så finnes her nogen Vidh thenne retten, som Vetha huadh Peer galles förmögenheet War, Men opå Synnerbo tingh blef Sålunda
berettat, at Peer Galle icke åtte mehr än then ena gården förarp, och ner han icke förmåtte hålla sin adelschap Widh macht, medh tilbörlig Rusttienst, drogh han Vp
till konungh Jahan och schiehte honom gården, och bekom sedan frijheet opå gården Vthj hans lifztidh, och för hans Selsamma hushåldningh, seyes han Wara en
fattigh man, then tidh han dödh bleff
10) Om någor Wett at Gunnars faderbroder Jöran Galle schulle hafua kraft Vt Gunnar galles fäderne, af Gunnars Stuffader Jöns Jönßon till Jngelstadh, och at han ther
öfuer är Slagen Worden af Peer Jonßon på gafuelöö, ther, ther igenom Gunnars arf ähr Wordet förtaget och nidertößat, Her om Veet Wesbo Nemde, eller någon
man i Wesbo häredt, icke then Ringese (by)hedh. Men Anders Bengtßon fougten i Wesbo häredt, at på then tidh Jöran galle blef Slagen i Wexiö, tå stodh ther en
(..)lmenneligh Munstringh, medh Smålandz Adell, och Peer Jonßons och Jöran galles Trettemåll, förorsakades om begges theras hestar, och icke om något
Jordagodz.
11) Huadh åhr och dagh Gunnars Styffader Jöns Jönßon till Jngelstadh bleff dödh, och om något Jnuertarium. effter hans dödh giordes. Huadh år och dagh thetta
schedde, ther om Veet retten ingen beschedh. Men huadh Jnuentarium Anlonger, framlade Gunnar galle en schrifuelße, der mz beuistes at Philippus Vff, hade
låthet afuittrat S. Jöns Jönßons barns fäderne, och förän theras fäderne bleff afuittrat, blef taget af schifto boo till Gunnar galla för hans faders fäderne, och hans
fadrebröders, Peer galles och Jöran galles, Nemligen, (..))es Gulkedia__1 str gularmbandh__1 str Gulringer__3 str Enn gylt Crona Wogh__25 lodh, en gylt
kedia__5 1/2 lodh, en gylt halsring__16 lodh, et gylt belthe mz Rhe(m)ar__20 lodh och et lithet gylt belthe mz Rhemar__17 lodh. Huidt scheda Sölfuer__9 1/2
lodh. Ennförgylt schedh__6 1/2 lodh, War all i löfuerk; Till Vidare Vitnesbördh blifuer her en Copia af sielfua Originalet antechnat etc
Wy Effter:ne Jon Jonßon ouerdig gudz ordz tienare till Torsås, Andreas Petrj Studiosus Wexionensis, Peer Suenßon i Torsiö, Jon Böklingh i Torsås, diur i hörede Peer Lette i Torßås, Peer Nilßon i hörede, kiennoms och giörom Vetterliget at Wij Vårom kallade Anno 1585. den 26 Septembris af hederlig och Welbördig man Philippus Vff och hans kiere hustru Welb. quinna, Karin Jöns dötter till Jngelstadh, at afbyta the a(rm)a Pengr som kom Saligh Jöns Jönßons barn till, effter sin S. fader.
Kom på Barnsens Vegner
Suin______15 str
Oxar______3 str
kior______13 str
hest______1 str
Stodh_____1 str
Geter_____8 str
Tallerkar och faat af Then
Wogh_____18 (marke?)r
alfsliten kåpar____4 lispund
Bolster_____3 str
tuå mz kållingz War.
Bänekadyner__3 str
hy(rr)da_______5 str
Sängadyner____5 str
Örnegåt_______2 str
Teken________6 str
V(e)par_______2 str
Sparlakan_____2 str
duegkuek_____1 str
Silkesijdder duek__1 str
Sprangderduek__1 str
Lakan__________3 1/2 (...?)r
handklede______
Sengklede______
Benekeklede___
enn druekt Vnder taket
Så möckit finge Jöns Jönßons barn i Jngelstadh till fädernne etc
dätta effter:ne Silfuer och gull, bhar Edle och Welb quinna Karin Jönsdötter fram, och på bytesplatzen sade thet Sinom Sons Gunnar galle, effter sin fader och fadrebröder tilhöra, huilken hoß Welborne Herre Her Christier Gabrielßon i tienst War, berettade och så, at hon något sådant mz Jöns Jönßon inthet bekommet hade, eij heller någon annan lösöra Vthan for geldh, huilkit af hennes och hennes Sons Gunnar galles ägodelar, så när afbetaladt, effter han inga lösöra i förrådh hade, de danske hade brendt af Sätesgården, och huadh ther War borttaget.
Gulkedia____1 str
gularmband__1 str
Gulringer____3 str
en gylt Crona Vogh___25 lodh
enn gylt kedia_____5 1/2 lodh
En gylter halsine___16 lodh
et gylt Belte mz re(nn)er__20 lodh
Et lithet gylt Belte mz re(nn)er___17 lodh
huidt skeda sölfuer______9 1/2 lodh
En förgylt sched_________6 1/2 lodh
War all i löfuerk.
Till ytermera Vißo at så i Sanningh är, som föreschrifuit står, Vitnen Vy mz Wåra bekiennelße. at thetta byttes ret, huilkit Vy icke rettare Wetom huilkit Wy Velom Vitna, när som oß tilsagt blifuer, oß så Sandt then Euiga Gudh hielpe etc
12) När Gunnar galles Stuffader then andre en dansk man Philiph Vff blef dödh, huadh år, och om något Jnuentarium efther honom giordes. Så beuistes at sedan bythet
stodh på Jngelstadh Anno 1585. så lefde Philiph Vff, dereffter till Anno 99. Och effter honom byttes inthet, eller Jnuenterades, orsaken at han hade gifuit större
morgongafuo, en ther fans Vthj bohagett.
13) Huadh år och dagh Gunnars halfbroder Peer Jonßon till Jngelstadh blef dödh, Her om Viste denne ringa retten ingen beskedh, effter han War boandes fierran ther
ifrån, i Konunga häradt i Calmar Lhän, Vidh paß fiorton mill.
14) Huadh år och dagh Gunnars moder blef dödh der om Veet denne ringa retten ingen beschedh, effter hon War i Synnerbo häradtt etc
15) Huadh Jnuertarium efther henne giordes, och huru möckit thet War, der om schall Vidare Ransakas på Synnerbo tingh, effter denne Nemden der om ingen V
Vedtschap hafua
16) Om Gunnar icke altsammans både i löst och fast, effter sin moder behållet hafuer, och hans halfbroders och halfsösters, inthet ther af bekommit. Så beuistes at
Gunnar galle behölt både löst och fast, och hans halfsöschionne hafua der af inthet bekommet.
17)
Om Gunnar galles SlechtLinna framleggas kan Så är Vetterliget at enn ofrest man benemdh Jon Marcußon, bekom till hustru en Jungfru Kyrstin Olof galles dötter,
och derföre War Gunnar galle ingen frelses man, belongande fädernet,
men Gunnar galle beretter at hans fader bekom skyldh och hielm, huilkit breff, han säger
sigh then Högloflige konungzlige Hofretten andraga Villia. 18) Om Lädingstadh och Frö är hans mödernes arfuinge godz, der om frågar Gunnar galle huem thet Vill klandra.
19) Meedh huadh ret och skiell han the 2 gårdar hafuer, Så beuiste Gunnar galle, at hans moder hade, Vt satta Lädingstadh till sin broder Erich Jönßon till Löfstadh,
för__85 dlr. konungh Gustafz mynt, som thet igenlösta pantabrefuit Vtuisar. daterat 1583 S. Pauly dagh. Men belongande Frö ther förschiuter han sigh på sin
moders Testamentzbreff, huilkit en Capelan, Her Ezesheell Eschillj, schrifuit och förseglat hafuer, men i samma breff finns inthet Datum, och icke förmält på
huadh Stadh och rum thet schrifuit ähr.
20) Om godzen emellan honom och hans mzarfuinger lagligen ähre bytte. Så befinnes at godzen inthet ärhe bytte, orsaken at Gunnar galle hafuer inlöst godzen,
Lydingstadh för___85 dlr. Och förarp för___83 1/2 dlr, Och belöper i en Summa, 68 1/2 daler, som handschriffterna Vtuisa etc
21) Om Ludingstadh och frö förpantade ähre, och huem så beretter Gunnar galle, at Suen Månßon till Westraby hafua lydingstadh i pant af honom för___150 dlr. Män
belongande Frö, deet brukar och besitter han sielff, Antingen han hafuer thet bortpantat eller icke, Will han icke bekienna.
22) Om Gunnar galle lagligen på Häradtz eller lagmanstingh i sin Stiuffaders eller moders lifztidh, Widerlagh för tre gårdar, Så och Mansböter effter Jöran galle fordrat
hafuer, och huadh beuiß han ther opå hafuer, Wille framlegga, Så Nekar Nemden och hela heredet, at Gunnar gallle aldrig hafuer Vthj Stuffaders eller moders
lifztidh opå samma saak drifuit, deet Gunnar galle her för retten bekiendt hafuer.
23) Huer högh Mansboten på Gunnars dell sigh belöper, der om kan denne ringa retten ingen beschedh giöra, ey ähre heller böterna her i Wesbo häradt Vtuißade,
Vthan i Synnerbo häradt ähre the Vtuißade och betalade, Men huru möckit huar gren bekommet hafuer, Weet man icke, thy then som Weet War, han på then tiden
bekom mäst böther, som af Trögde breffuit är till at see, at the hafua Warit ganscha många som boterna bekommet hafua.
24) Gunnar galle föregifuer at hans moder War honom schyldigh___206 dlr och 9 Vngersche gylden ähr frågan för huadh hon är honom schyldig blifuen, och om någon
ther om Wet beschedh, och på huadh tidh han them länt hafuer, der om finnes ingen beschedh, Vthan som Gunnar galle sielf berettar, at thet schulle Wara för the
handschrifter, som Vthj then 20. Punckten til förenne förklarade ähre, och han sielfuer igenlöst hafuer, för ___168 1/2 dlr, Men thet öfrige och the 9 Vngersche
gylden, der opå hafuer Gunnar galle alz inthet beuiß, Vthan säger at han lånthe sin Stiuffader Philip Vff, i Räfuell samme Vngersche gylden etc
25) Om hans moder hafuer honom någon Vnderpant gifuit, för the 206 dlr och 9 Vngersche gylden, der opå hafuer Gunnar galle et beuiß, som en prestman, Her
Ezechell Eschillj, huilk(en) på then tiden War Christier Somes Capelan, huilken Gunnar galle hafuer till gest budet förseglat hafuer. daterat Anno 1604, huilken
Vitnesbördh är schrifuen, sedan hans moder dödh War. etc
26) Om kålhult War Gunnar galles moders morgongåfuo, gifuit af Gunnars Stuffader, Jöns Jönßon tilll Jngelstadh, der opå hafuer Gunnar galle ingz morgongåfuo Breff,
ey heller någott lefuandes Vitne och skiell.
27) Om (Morg - struket!) Gunnar galle hafur morgongåfuo brefuet, så hafuer Gunnar galle inthet morgongåfuo Breff, Vthan föregifuer at then tidh Philiph Vff och hans
moder blifuo af en hop schielmer Jnnestå(c)kade, och deras lösöer bortröfuade, då schulle samma Bref för kommet, der opå han inthet beuiß hafuer.
28) Om Gunnars medarfuinger Woro tilfridz ther medh at Gunnars moder gaf honom kålhult gårdh, huilken dock theras eget fädernes arfuegodz War, i Testament och
Widerlagh, för the tre gårdaer och hans bosdell. Her till blef så beuisat att Gunnar galles Halfsöschionne aldrig Viste mindre thet samtöchte. Jthem berettade och
Gunnar galle her för retten, at hans husbonde Peer Jönßon, kom en gångh till för:de Gunnar galle och hans moder, tå frambåro the et Testamentz breff, som på
samma sät giort War, och låthe Peer Jönßon see, begärandes at han samma bref samtöckia och besegla Villia, då Sönderref Peer Jönßon samma bref, för begges
theras ögon och blef möckit Wredh.
29) Om thet Testamentz bref Gunnar galle sigh mäst opå beropar är schrifuet och förseglat, mz hennes Vidtschap och frij Willia, der opå hafuer man ingen Vnder-
rettelße her af retten, Vthan schall her effter på Synnerbo Tingh Ransakat blifua. etc
Huadh Anlonger Presterna, Her Carll i Ryßby och Nilss i Pieterydh, de schola blifua förhörde på Synnerbo Tingh.