Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-12

[Tina Clough]

Tack Christina Backman! Jag ar mycket tacksam och ska nu fortsatta forska bakat i tiden.
Tina Clough

[Maud Svensson]

Hej Tina,
här vad jag hittade i folkräkningen 1890.
 
Hemort: N:o 204 a, Kristianstads församling
Fam nr 1:
Arbetare Nils Thuresson f 1825 i Gualövs förs, Kristianstad län
Hustru Elna Svensson f 1826 i Vittskövle, Kristianstad län
Son August f 1858 i Kristianstad
Fam nr 2:
Dotter Johanna f 1860 i Kristianstad, ogift
Hennes son Carl Oscar f 1883 i Kristianstad
 
Enligt Demografiska databasen södra Sverige (http://www.ddss.nu) finns endast en Nils f 1825 i Gualöv med fader Ture/Thure:
 
1825-04-16 Nils
Fader: Dräng Ture Nilsson
Moder: Hustru Karna Hansdotter, 26 år
Ort: No 3
 
Syskon till Nils, alla födda i Gualöv:
1823-10-12 Kjerstina
1827-02-19 Jöns
1829-07-21 Bonde
1834-03-28 Pehr
1835-11-20 Sven
1837-12-13 Pernilla
1841-11-02 Elna
 
Mvh/Maud

[Tina Clough]

Maude - Tack sa valdigt mycket! Jag ar helt overvaldigad av hur hjalpsamma alla ar i det har sammanhanget. Mina svenska kusiner kommer att bli mycket imponerade!
Skriv till mig om du nagonsin far for dig att resa till Napier, New Zealand, sa kan vi traffas!
Halsningar och tack
Tina

[Emma Hofmeijer]

Far okänd... Min ana carl Hjalmar Hofmeijer, f. Setterqvist 8/61855 d. 1/5 1898.
 
Han mor Christina Lovisa Setterqvist jobbade under tiden för graviditetens tillkomst på Häringe slott hos von Homeyer. Efternamnet och den fysiska likheten, tidpunkten indikerar på att ngn av bröderna von Homeyer är fadern, men inte vilken. Det saknas alltså en länk. Vad ska jag göra för att hitta vem pappan är?

[Kristina Löfgren]

Jag hjälper en vännina med att finna hennes mormors far som är o.ä. enligt Fbu. Och då vi tittat i Hfl står där skrivet följande har låtit anteckn. barnet som sitt. Innebär det att det är omöjligt att finna fadern då? Barnet är fött på 1880-talet.

[Lars Göran Larsson]

Kristina
Det bör stå vem som låtit anteckna barnet som sitt ty det måste ju vara fadern. Alltså den som påtagit sig faderskapet.  
Har jag kanske missat något ?

[Kristina Löfgren]

Lars Göran
Ja det blev ett litet missförstånd. Det står inskrivet efter moderns namn.

[Stig Hansson]

Min farmors mor hette Karolina Sofia och föddes
9/1 1833 i Vadstena. Enligt födelseboken hette modern Brita Carlson och står som enka. Fadern däremot anges som okänd. När jag sedan följer Karolina Sofias liv i husförhörslängder och flyttningsböcker så heter hon hela tiden Fagerdal i efternamn. Hur kan hon ha fått detta efternamn och kan det antyda något om faderns namn?

[Per Skjöldebrand]

Stig!
Intressant vore att veta vad hennes moder hette innan hon blev änka. Hennes döde mans namn kan ju vara Carlson. Hon kan ju ha hetat Fagerdal. I så fall är det logiskt att dottern får samma namn.
Per i Örebro

[Stig Hansson]

Tack Per. Naturligtvis har du rätt. Problemet är att jag ännu inte hittat henne i kyrkböckerna förutom uppgiften om dotterns födelse. Det är bara att jobba på!

[Per Skjöldebrand]

Kan faddrarna hattmakare och handskmakare vara till hjälp i sökandet i husförhörslängderna?
Vid snabb sökning där hittade jag henne dock inte.
Per i Örebro

[Stig Hansson]

Jag har gått igenom husförhörsböckerna för åren närmast efter Karolina Sofias födelse (600 sidor!) men tyvärr ej hittat vare sig henne eller modern men jag hade faddrarnas yrken i åtanke. Jag har gått bakvägen eftersom jag vet var hon tog vägen - hon gifte sig i Örberga 1854. Därifrån kunde jag hitta hennes flyttningar men det blev stopp efter ett tag. Moderns födelsedata har jag också men vet ej var hon föddes. Får nog gå igenom ett antal kyrkböcker till och kanske domböckerna för Vadstena.

[Elisabeth Norberg]

Hej! Min farfars far föddes 1892-14-10 i Adolf Fredriks församling, Stockholm. Genom församlingen kunde jag bara få reda på moderns namn (Sara Magdalena Norberg) och var hon bodde (Dalagatan 34 i Stockholm), men inte något namn på fadern. Det underliga är att han och mamman enligt släktuppgifter var gifta vid födseln, och att det först var några år senare som han rymde sin väg. Min farfars far hette förresten Nils Knut Severin Norberg. Är det någon som vet var jag kan hitta information om fadern (och gärna även modern)? Någon som känner igen något namn och har uppgifter om denna? Jag är tacksam för allt hjälp jag kan få.

[Maud Svensson]

Hej Elisabeth,
hela familjen flyttar till Söder 28/12 1899 och kommer då från rote 17, Kronobergsroten. Makarna har separerat men är fortfarande gifta.
 
På Tavastgatan 26 B (Maria förs) bor:
Bagarehustru Sara Magdalena Norberg f Sundholm 20/6 1848 i Nätra, Västernorrlands län (ensamstående med barn, gift).
Dottern Fredrika Victoria Norberg f 10/12 1889 i Skön, Västernorrlands län. Hon flyttar ensam till Skön 22/12 1902.
Sonen Nils Knut Severin Norberg f 14/10 1892 i Adolf Fredrik.
Notering: Mannen bor i 37/5
Sara Magdalena flyttar med sonen till Sundsvall, Gustav Adolf förs 26/11 1904.
 
På Tavastgatan 29 B bor:
Bagare Jonas Norberg Anderson f 10/8 1858 i Nätra (ensamstående, gift).
Notering: Familjen bor k 31/12
Jonas flyttar till Solna 26/11 1904.
 
Mvh/Maud

[Maud Svensson]

Hej igen Elisabeth,
glömde tala om att uppgifterna ovan kommer från Söderskivan.
 
Här är familjen i 1890 års folkräkning:
 
Hemförsamling: Sköns moder
Hemort: Byn
Kontrakt: Medelpad
Län: Västernorrland
Hushåll nr: 92
Personer i hushållet:
Handlande Jonas Norberg f. 1858 i Nätra
Hustru Sara Sundholm f. 1848 i Nätra
Dotter Fredrika f. 1889 i Sköns moderförs
------------------------------
SVARvolym: 000377  Kort nr: 13
Sida: 8  Rad: 10
 
Mvh/Maud

[Elisabeth Norberg]

Hej Maud!
Tack snälla för alla uppgifterna, jag har nu massor med trådar att börja nysta i. Vad snällt av dig att hjälpa mig!
 
Mvh. Elisabeth

[Åke Johansson]

Jag söker fadern till Anna Lovisa Lundqvist, född 1854-12-23 i Riala.
Tänkte leta i domböckerna för Åkers Skeppslags Häradsrätt, dit Riala hörde, men upptäckte att de bara sträckte sig fram till år 1841.  
Var hittar man domböckerna efter år 1841?
Hur kan jag komma vidare?

[Kristian Dreij]

En fråga.
 
Om det föds ett barn i december vid förnamn Anders Peter, som i födelseboken står antecknad som oäkta och bara med moderns namn, och om denna mamman 3 månader senare gifter sig med en man med förnamnet Anders Peter, kan man inte då anta att detta är fadern till barnet?
 
De utökar senare familjen med flera barn.
 
mvh Kristian

[Malin Lyktberg]

Hej Kristian!
Var dessa inte ens trolovade?
Det brukar ju gå att kolla i lysningslängder, har du gjort det? Förr gick man och tog ut lysning hos prästen, flertal ggr. träffade man prästen för förhör på katekesen mm. (Jag har funnit uppgifter på två olika anor i Näshulta, D. som gick 3 ggr. innan för lysning, hos prästen som nogrannt fördes in i boken).
 
Annars kan man ju tycka att det är mkt. som talar för att denna Anders Peter är den som är fader. Förr har jag läst att mödrarna ofta gav de sk. oäkta barnen, faderns namn, även ibland efternamnet, Patronymikonet efter fadern.
 
/Mvh. Malin

[Carl-Fredrik Hanzon]

Nej, det kan man inte utan vidare anta. Anders Peter är ju inte något/några ovanliga namn vare sig var för sig eller i kombination (Om det hade stått Bogislaus Ludwig i båda fallen, hade man nog varit benägen att fastslå saken). Däremot finns det ju goda skäl att misstänka att det är som du tror.  
 
Men för att bli säker på saken bör du följa upp familjen i husförhörslängderna. Sådana bör finnas. Det förefaller av sammanhanget som om det det är fråga om 1800-tal (eller möjligen sent 1700-tal): två förnamn, och beteckningen oäkta utan att någon far är angiven. Sådant blir mer och mer formaliserad slentrian ju längre fram i 1800-talet vi kommer; även om fadern i realiteten inte är okänd för egentligen någon. När prästen inte längre kan få del i utdömda böter för lönskaläge eller hor, förefaller hans intresse för att utreda saken i syfte att skriva in barnafadern i födelseboken minska betydligt. Annat var det ju på 16- och 1700-talen!!)
 
Nåväl när du följer familjen i husförhörslängden, lägg märke till om Anders Peter (sonen alltså) står angiven som son rätt och slätt, precis som de andra barnen. I så fall kan du vara ganska säker på att det är som du tror. Står han däremot angiven på ett annorlunda sätt än (halv-?) syskonen, ex. hennes son, styvson, fosterson el. dyl. är detta en indikation på att det kanske inte är deras gemensamme son.
 
Ett annat sätt är att ta reda på Anders Peters (fadern) bouppteckning. Om A.P. (sonen) står som arvsberättigad arvinge tillsammans med de andra barnen, kan du nog skriva in förhållandet far-son i antavlan, och glömma bort alla misstankar. I annat fall skulle han inte vara arvsberättigad.

[Kristian Dreij]

Hej Malin och Alfred
 
De lyste första gången 12 februari och AP junior föddes den 14/12.
 
Åren det gäller är 1841 och 1842 och i hfl för de nästföljande åren står han som son.  
Jag håller med om att Anders Peter inte är en sån ovanlig namn kombination, men det känns ändå ganska säkert.
 
Jag får ha honom som misstänkt fader tills jag får tag i en bouppteckning eller liknande som bekräftar detta.
 
tack /K

[Berith Hjalmarsson]

Hej!
Min mors farmor Anna Josefina Thodora Andersson 13 aug 1865 i Katarina förs.Stockholm födde 2 barn Albin Emanuel Andersson 16 maj 1889 i?Hedvig Elenoras förs.Stockholm och Ernst George Andersson 11 feb 1888 i Ulrika Elenoras förs. Albin finns i Svars kort för Södra barnbörshuset och Ernst finns i Svars kort för Allmäna barnbörshuset. Anna var ej gift så dessa 2 står med okänd fader. Båda kom som fosterbarn till olika familjer. Nu till frågan finns det några domböcker eller barnmorskehandlingar att finna för att hitta fadern, hur gör jag isåfall och vart får jag tag på dessa. Jag är ny på detta så jag vet inte hur man går tillväga.  
Mvh Berith,

[Stig Hansson]

Jag har letat efter en okänd fader i Vadstena dombok för 1833. Barnet föddes i januari samma år. Till min förvåning hittar jag inga mål alls som handlar om oäkta barn. Hade man redan då slutat lagföra sådant? Har ej heller hittat något sådant i saköreslängden heller. Får dock erkänna att jag endast hunnit med att gå igenom halva domboken.

[Helena Rohlin]

Var kan jag få tag på fadern till min släkting, han är född i Resele år 1800.  
I vilken bok ska jag leta?
Helena

[Elisabeth Thorsell]

Läs gärna de tips du hittar på Rötters sida om oäkta barn.

[Lena Gustafsson (Lenag)]

Svea Alfhild Josefina föds 1896 27/3 i Gustafsberg, Värmdö (SCB). Fadern står som okänd och modern är Hulda Josefina Gustafsdotter f 1870 5/6 i Sutaremåla, Vissefjärda (H) (fb). Hulda flyttar från Vissefjärda till Värmdö 1895 16/12 (HFL), och bör således ha varit gravid innan hon flyttade. Fadern står därför antagligen att finna i Småland/Blekinge.
Svea (med efternamn Gustafsdotter) kommer inflyttande till sin mors kusin och hennes make i Karlskrona 1896 29/7 från barnhuset i Stockholm (barnhusbarn No 11115) med inflyttningsattest No 125 (HFL).
Moderns kusin heter Emilia Sofia Carlsdotter f 1862 31/8 i Fridlevstad (HFL, fb) och maken Karl Emil Almquist f 1856 5/9 i Karlskrona (HFL). De bor i 12:te kvarteret i Östra roten i Karlskrona. Svea bor kvar hos dem till vuxen ålder och antar innan hon gifter sig namnet Almquist.
I Sveas kvarlåtenskap återfinns en bok av något slag, ev. en bankbok, med två noteringar ”Försäkringsnr 143858” och ”1896 års ålderssällskap Nr 133” samt ett par noteringar om pengasummor.
Sveas dotter har av sin mor hört att dessa nummer skulle kunna identifiera fadern.
Jag har inte kunnat titta vare sig i födelseboken i original eller i barnhusarkivet ännu, då stadsarkivet är stängt.
Jag undrar om dessa nummer i boken verkligen kan ha med fadern att göra. För mig låter det mer som någon slags allmän hjälp? Är det någon som kan hjälpa mig vidare?
MVH Lena Gustafsson

[Stig Frödeby]

Vems efternam får ett barn med noteringen oäkta i födelseboken?  
Moderns efternam t ex Larsdotter om det är en flicka eller Larsson om det är en pojke eller den person som modern gifter sig med senare i livet även om han inte är barnets fader?? Jag har inte hittat något svar på denna fundering på de länkar som det hänvisas till i detta forum.
 
/stig

[Maud Svensson]

Hej Stig,
före namnlagen 1901 kunde man anta vilket efternamn som helst, även om det redan var upptaget - det var bara att gå till prästen och tala om vad man ville heta och så skrev han in namnet i kyrkboken. Undantagna var möjligen adliga namn, men i så fall var inte undantaget hundraprocentigt - jag har läst om en moder som, med rätt eller orätt, gav sina oäkta barn adelsnamn från sin skånska hemtrakt.
 
Vanligtvis fick dock de oä barnen heta som sin mor - om hon hette Larsdotter fick dottern samma namn, sonen blev Larsson. Men det förekom faktiskt att även oä söner hette t ex Lars- eller Gustafsdotter.
 
Det var heller inte ovanligt att modern såg till att barnet fick sin fars efternamn, även om faderskapet inte var erkänt. Mycket vanligt var att barnet fick styvfars efternamn. Likaså att fosterbarn antog fosterföräldrars efternamn.
 
Ett efternamn är alltså - före 1901 - inte särskilt tillförlitligt när det gäller utforskandet av en persons anor.
 
Mvh/Maud

[Carl-Fredrik Hanzon]

Det fanns inte någon generell regel eller lag som reglerade detta (åtminstone inte före 1900). I regel skrevs ju barnet in i födelsebok och husförhörslängd med endast förnamnet. När barnet så småningom försågs med ett efternamn (t.ex. i samband med skolgång eller konfirmation, kunde det bli någon av de varianter du nämner, alternativt faderns eller morfaderns namn, respektive patronymika på dessas förnamn. Vilket som valdes, kunde bero på omständigheterna eller på vilken tidsperiod och social miljö vi talar om. Omständigheterna kunde för övrigt ändras, t.ex. om föräldrarna gifte sig (med varandra eller med någon annan). Det finns exempel på att föräldrar till ett utomäktenskapligt barn (eller t.o.m. flera), gifte sig åtskilliga år efter dettas födelse.  
 
En speciell kategori utgör de s.k. Stockholmsäktenskapen (som ju inte bara förekom i Stockholm; utan var vanliga även i andra större städer, som t.ex. Norrköping), där man levde ihop under äktenskapsliknande former, men lät bli att gifta sig (varför barnen registrerades som utomäktenskapliga), alternativt gifte sig först när man hade åtskilliga gemensamma barn.
 
För man får ju komma ihåg (vilket jag och andra skribenter tidigare har nämnt här på ”Anbytarforum”), att begreppet ”fader okänd”, så gott som aldrig bör uppfattas bokstavligen, utan var en slags ”kod”, som angav att fadern inte skulle namnges officiellt. De närmast berörda visste naturligtvis hur det förhöll sig. Skälen kunde vara varierande: Fadern kunde t. ex. vara gift, han kunde p.g.a. samhällsställning eller familjens motstånd omöjligen gifta sig med modern, han kunde vara en man med sådan ställning, att hans anseende allvarligt kunde ta men av ett offentliggörande, men kunde i och för sig lika gärna vara person som flickans familj av diverse skäl inte kunde acceptera, eller en fattig bonddräng, som flickans och/eller hennes familj inte ville att lagen skulle brännmärka. I många av dessa fall kompenserades sannolikt modern på ett diskret sätt privat, något som i regel är svårt att i efterhand bevisa källmässigt.

[Anita Berglund Eriksson]

Frågan är kanske inte den rätta i den här diskussionen och möjligen är den besvarad tidigare, men jag undrar hur man gör i fall där fadern inofficiellt är känd, men inte finns registrerad någonstans. Kan man utan att tumma allt för mycket på källkraven skriva in fadern i antavlan? Bör det inte räcka med att ange de muntliga källorna till uppgiften?
I mitt fall har jag skrivit in den okände fadern och dennes föräldrar i antavlan med den reservationen att officiellt är fadern okänd men de muntliga källorna anger entydigt att detta är fadern. Kan man fortsätta forskning på denne fader med denna reservation? Är det oseriöst?
 
Mvh Anita