Gissade uppgifter, bra eller dåligt?

[Daniel Berglund]

Är det en bra ide att lägga in gissade uppgifter i sin släktdatabas?
 
Jag tänker på till exempel folks yrken. Mina anor har mest varit bönder i någon mening,
dvs drängar, pigor, torpare, backstugusittare, ägare av helt eller del av hemman osv.
I praktiken var de ju alla någon form av just bönder, till skillnad från hantverkare eller
andra yrken. Exakt hur de ägde sin jord varierade väl under livet. Nu kan jag
i släktdatabasen antingen lämna yrke tomt, eller välja att skriva in något, exempelvis
just bonde, för att ange vad de sysslade med. Fördelen med det senare är ju att släkttavlorna
blir lite fylligare och att andra som jag delar med mig av resulatet till blir lite klokare.
Nackdelen är naturligtvis att det inte är alldeles korrekt - jag har ju ingen källa som kallar dem bonde eller liknande.
 
En annan sak är ungefärligt födelseår. En del anor är kända enbart från notiser i kyrkoböckerna utan åldersangivelser, till exempel när barnen föds. Då kan man ju gissa en ålder på föräldrarna - de var nog minst 20  och högst 50 år när barnet föddes.
Det blir en grov gissning, men det blir bättre än att lämna blankt. Återigen fyller det ut släkttavlorna och gör dem mer intressanta för omgivningen.
 
Detta är två exempel på rätt rimliga gissningar och det är vad jag har i huvudet. Sedan kan man göra avsevärt mer vågade gissningar vad gäller släktskap och liknande, men det jag tänker på är rimliga gissningar av den typ jag skisserar ovan.
 
Är det en bra ide att skriva in den här sortens uppgifter, eller är det att binda ris åt egen rygg?

[Elisabeth Thorsell]

Daniel, vad gäller yrken, så verkar du ju ha en del sådana, så om de var backstusittare eller torpare, så skriver du det, för det är ju mycket mer upplysande än bara bonde. Har du en brukare, så skriver du det, men äger han ett 1/16 mantal, så kan du ju skriva det. Förklara gärna i en textnotis varifrån du hämtat yrkesuppgiften.
 
Vad gäller uppskattade årtal, så bör man alltid förklara hur man kommit fram till dem. Är det en åldersuppgift i dödboken t.ex., som ligger till grund för årtalet, så bör du skriva det, kanske förkortat till åu i db.  
 
Har du gissat med utgångspunkt i barnafödande, så är du nog på hal is. Där är det bättre att använda en notis av typen levde, för du vet nog när barnen föddes, men det kan ju vara osäkert om du hittat den kompletta barnaskaran, och då kan ju modern vara både äldre och yngre, och faderns ålder är ju komplett okänd. Använd en textnotis och motivera dina årtal.
 
Det är ju också så att uppskattade årtal kan få ett eget liv, när du delar med dig av dina uppgifter. Nästa person kanske hoppar över de reservationer du själv lagt in för uppgifternas korrekthet, så helt plötsligt har uppskattade uppgifter förvandlats till säkra. Så därför bör man vara väldigt försiktig med uppskattade uppgifter.

[Essan Gradhman]

Elisabeth!
Vad snäll du är som svarar så trevligt på det där!.  
Jag tror faktiskt att Daniel driver med oss, för så där tokigt tror jag inte någon släktforskare tänker!
Vet man inte en uppgift, skriver man ju inte heller dit någon gissning, bara för att det ska se bättre ut.  
Inte heller kan jag tycka att det blir mer intressant med gissade uppgifter.
Det räcker med de antavlor där drängen har upphöjts till doktor!
Sådana hittar man då och då, tråkigt nog.
Nej, riktiga uppgifter och uppgivande av källa!
tycker  
Essan G

[Maggie Andersson]

Jag håller med om att Elisabeths svar var väldigt trevligt och det uppskattas. Däremot tror jag inte som Essan att Daniel driver med er.  
 
Är man ny som släktforskare vill man gärna ha in så mycket uppgifter som möjligt tror jag, man är ivrig (talar av egen erfarenhet). Att vilja ha ett årtal, ungefärligt eller ej, kan också hjälpa en att skilja en Anders Andersson från en annan i ens listor.
 
Precis som jag lärt mig att man normerar namnen på personer skulle jag väl inte bli jätteförvånad om man kan tänka sig att man normerar yrken. Man talar ju om bondesläkt,inte att man har backstugusittarsläkt tex.
 
Har man nyss börjat släktforska eller har olika ursprung när det gäller metodik och kunskap och följdaktligen ställer dumma frågor är åtminstone jag väldigt tacksam svar liknande Elisabeths där hon dessutom förklarar/motiverar sitt svars riktighet och ger exempel på felaktigheter som annars kan uppstå.

[Daniel Berglund]

Nej, jag driver naturligtvis inte med någon. Hur kan någon tro detta  
 
Jag undrar givetvis inte om det är en bra ide att hitta på godtyckliga uppgifter och stoppa in för att det ska se bra ut. Jag undrar om det är en bra ide att skriva in uppgifter som man faktiskt känner till utan att ha en direkt källa.
 
Exempelvis, om Nils Karlsson föds år 1800 och fadern anges heta Karl, så skriver jag ju in just detta, med källhänvisning, under Nils Karlsson. Det är inget problem. Problemet är att vad gäller fadern Karl, så vet jag, utifrån födselnotisen, att
1) han levde omkring år 1800
2) han bör ha varit född före år 1790 (något mer kan jag förstås inte säga, möjligen att han nog är född efter år 1700)
 
Med andra ord, karln levde i slutet på 1700-talet. Det gör ju egentligen varken till eller ifrån för min del, men för släktingar som får ett diagram att titta på spelar det viss roll! Alltså vill jag ha med den typen av uppgifter, men inte till vilket pris som helst.
 
Frågan är alltså om det är en bra ide eller inte att skriva in den här sortens uppgifter. Naturligtvis skulle jag då också göra en notering om hur uppgiften kommit fram.
 
Egentligen inte så mycket konstigare än att beräkna ungefärliga födelsedatum från uppgifter i husförhörslängd och/eller dödbok. Det är (har jag tyckt mig se) vanligt men kan som bekant bli väldigt fel.
 
Nu hör till saken att i MinSläkt (som jag råkar använda) kan jag skriva att ett årtal är beräknat, men det finns så vitt jag vet inte något sätt att göra en levde-notis, i alla fall inte om den ska överleva en GEDCOM-export. Annars är det ju det man borde göra. De kan ju omnämnas i förbigående även i andra källor och det skulle ju en levde-notis hantera.
 
Vad gäller yrken så är det ju OK att skriva torpare om personen ifråga var det under större delen av livet, men de flesta byter ju besittningsform under livet och slutar gärna som inhyses. Huruvida de verkligen är torpare eller något annat framgår ju inte alltid av kyrkböckerna heller; bara för att man bebor något som jag i min sentida fåkunnighet antar är ett torp, så behöver de ju inte ha varit torpare, då det är ju en gissning det också.
 
Normering av yrken var inte dumt sagt alls, för det är ju det det är fråga om. Givetvis skriver jag ner detaljerna när jag hittar dem, men ska man presentera släktträdet på ett enkelt sätt kan man ju inte presentera alla detaljer.
 
Att uppgifter av den här typen kan sprida sig är en mycket relevant synpunkt. Egentligen borde man kunna märka ut alla sådana uppgifter som gissade och sedan låta bli att ha med dem i mer seriösa sammanhang, DISBYT-utdrag osv.

[Lennart Andersson]

Att normera yrken är helt förkastligt! Daniel Berglund skriver i sitt första inlägg att hans förfäder i någon mening var bönder och där inräknar han drängar, pigor, torpare, backstugufolk, arrendatorer och hemmansägare. Så kan man absolut inte göra. Det var ju i många fall en himmelsvid social skillnad mellan en besutten hemmansägare och en torpare eller backstugusittare. De fattiga grupperna kallades på intet sätt för bönder även om de levde i ett bondesamhälle och hade sin utkomst av jordbruk. Var noga med yrkesbeteckningarna och skriv in vad förfäderna verkligen var. Annars riskerar man att komma helt fel. I de fall man inte vet får man väl lämna yrket tomt. Var försiktig med normeringar, förenklingar och gissningar!  
 
Att många bönder slutade med beteckningen  inhyses förändrar ju inte deras aktiva yrkesbeteckning. Inhyses blev de ju oftast av åldersskäl och många var att betrakta som undantagsfolk. Men skriv gärna in beteckningen inhyses när det är relevant. Om en bonde kom på obestånd var det ju i högsta grad relevant och då var han väl t.o.m. i aktiv ålder.  
 
Mvh
Lennart Andersson

[Daniel Berglund]

Mja, det är ju just en förenkling jag vill ha. Det ligger i förenklingens natur att vara förenklande  Hela sanningen (sådan den är känd från en räcka notiser i t ex kyrkböckerna) står ju i databasen och kommer med om man skriver ut en enskild antavla.
 
Men ibland bör man skona omgivningen från detaljer tills dess de frågar. Hur brukar man själv presentera sig? Med sitt nuvarande yrke? Med eller utan specialisering? Drar man hela utbildningshistorien inklusive karriär också? Jag skulle tro att man klipper till med en rimlig förenkling och tillhandahåller detaljerna om någon är intresserad. Åtminstone brukar jag göra så själv. Skulle jag stoppas in i ett diagram med ont om plats vore det nog lämpligt att kalla mig ingenjör; det är något missvisande men bättre än ingenting i det sammanhanget.
 
Det är den rimliga förenklingen som man kan kalla normering. Det handlar ju inte om att ta bort data från databasen utan att välja vilka data man presenterar för en publik av t ex intresserade släktingar. Konsten att vara tråkig är att berätta allt, så det gör man inte - förrän någon frågar.
 
Nå, bonde är tydligen helt fel. Det hade jag nog på känn innan, det var därför jag skrev i någon mening. Det är ju möjligt att det hela stupar på att det inte finns någon yrkesbenämning som är så fri från bibetydelser att den blir användbar. Jordbrukare är kanske bättre? Annars får jag väl räkna upp de viktigaste yrkena (eller motsvarande - har lite svårt att anse att torpare är ett yrke) istället. Det ger ju samma effekt.

[Rune Edström (Rune)]

Hej Daniel
Endast den som ägde sin jord räknades som bonde, har jag fått lära mej. Dom övriga som du räknar opp var möjligtvis brukare eller arrendator, även om det kanske var ett hemman som dom höll till på.
Drängar och pigor var ogifta människor. En torpare hade ett litet ställe, men födde sig på arbete åt andra.
 
För övrigt verkar det som du mår illa om du inte kan fylla in någon som helst uppgift, och måste lämna nån ruta tom. Tror du ska skippa ingenjören och låta den mindre nogräknade ta lite plats. Han kan kanske låta bli att stirra sej blind på dom tomma rutorna.
mvh
rune

[Alf Helin]

Hej!
 
Några små kommentarer till det här med yrket.
 
Det var väl likadant förr som nu att man under sin livstid hade både 2, 3 eller flera yrken man var verksam inom. I kyrkboksavskrifter finns bland annat hustru, hemmansägare och torpare. Men jag är ganska säker på att många av dem sysslade med helt andra saker/yrken också. Många gånger sammanblandas yrke med annat som i hemmansägare. Det säger ju bara att han ägde ett hemman, inte att han brukade det även om det är mycket sannolikt.
 
Håller helt med Daniel om att det ibland kan finnas skäl att förenkla och för fyllighetens skull även få med beräknade data. Vet man att en person var med i kriget mot Napoleon skulle man väl kunna säga att han mött Napoleon utan att förvanska för mycket. Har själv en officer som tillsammans med Stenbock skulle till Bender och rädda Karl XII från husarresten där. Men de blev tillfångatagna i Tönningen. Det finns i min databas mycket funderingar kring detta inklusive tydliga källhänvisningar. Skulle jag avstå från fantasier bara för att jag inte kan bevisa vad som är sanning?
 
Stötte själv på problem när jag första gången skulle fylla i fältet yrke i Disgen och jag själv som person. Yrke vad menas med det? Har idag kollat min gamla ordlista där man säger att det är det jobb man försörjer sig på. Ja , ja jag får väl fylla i alla 20 då då! Nej jag skrev diversearbetare så får den som vill och är intresserad tolka det hur de vill eller göra sig besväret och leta reda på pärmarna om hela mitt liv.
 
Med vänliga god fortsättningshälsningar
 
alf helin

[Anders Nilsson]

Hej Daniel
 
Jag använder också MinSläkt och har använt händelsen Bosatt när jag vill visa att en person fanns på ett visst ställe vid en speciell tidpunkt. Sen är det bara att under noteringar till denna händelsen skriva utförligt vad som gör att man vet om detta. Som tex uppgift från bouppteckning eller mantaltslängd etc etc! Händelsen Bosatt följer med över vid GedCom export sen är det bara frågan om mottagar programmet kan hantera denna händelse... Vilka som det fungerar mellan vet jag inte men vid GedCom export/import mellan två MinSläkt databaser fungerar det utan något problem.

[Björn Engström]

Yrkesbeteckning kan många gånger vara svårt att ange. Först börjar han som dräng och blir torpare,hemmansägare, landbonde, småbrukare, gårdsägare och kanske backstugusittare eller torpare på slutet. Det var ganska vanligt att han hade ett antal titlar som ibland egentligen kunde vara samma sak, fast prästen gjorde olika bedömningar. Jag använder sällan någon yrkestitel på bönder, eftersom det är den självklara sysselsättningen. Titeln Landbonde använder jag trots att de även har varit bönder eller hemmansägare. Då brukar även hemmansägare bli inskriven om han har varit det en period.
Jag använder mest yrkestitel för att söka efter personer i databasen och yrkestitlar placerar jag i viss ordning för sökningens skull.
Vill man ovillkorligen ha en titel bör man välja någon neutral titel som t.ex. jordbrukare, vilket inte säger vems jord han brukar.
När det gäller födelseår använder jag ca: om det är framräknad ålder. Övriga är alltid placerad i ett århundrade tex. 16.. eller 16../17.. och någon enstaka gång på årtionde och ev ett ca:-årtal om jag kan placera personen i en syskonskara som jag har exaktare födelseuppgifter på.
Dödsår anger jag ibland före eller efter ett årtal. De flesta osäkra årtal är ett ungefärligt värde tills jag har hittat exakta tidpunkter.
 
Hälsningar
Björn Engström

[Christina Blanck]

Jag fyller också i gissade årtal, just för att som tidigare nämnts kunna skilja personer med likadant namn från varandra och åtminstone få in personen i något tidssammanhang. En kvinna som fått barn 1850 anger jag som född troligen före 1835 och barnafadern troligen före 1830. Jag antar alltså att kvinnan är minst 15 år och mannen minst 20. Det kan förvisso vara fel, men just därför skriver jag troligen. Betr okända dödsdatum så kan man förstås i Disgen använda notisen Levde, men detta syns inte i antavlorna. Jag brukar därför dessutom i en dödsnotis fylla i död efter XXXX (senast kända datum då personen levde).
 
Jag använder Disgen och från början skrev jag troligen i datumnotisens kommentarfält, fyllde i årtalet i årtalsfältet och markerade före på det ställe där man kan ange ungefärliga datum eller tidsintervall. Dock upptäckte jag så småningom att en person som jag angett som född före 1830 visas i träfflistorna som född 1830. Därför övergick jag till att fylla i hela datumangivelsen som ren textfras, så kommer inget missvisande årtal med i träfflistan.

[Svante Julius]

Bäst är att avstå från gissningar. och lämna det man inte vet som tomt fält. Det blir väl svårt för framtidens forskare annars.
Hälsningar
Svante